Förslag till Basinkomstmodell

Förslag till Basinkomstmodell Enhets vision är att alla människor ska ha en ekonomisk grundtrygghet. Vi tänker oss att detta skulle leda till en rad positiva effekter för både individer och samhället i stort. Vi anser inte att trygghet och välfärd ska vara kopplat till förvärvsarbete eller myndigheters kontrollutövande. Alla är en del av vårt gemensamma samhälle och bör därför ha samma grundläggande rättigheter. Rätten till ekonomisk grundtrygghet anser vi ingå i dessa rättigheter. Vi kallar denna politik för Existenslinjen, som kontrast till dagens arbetslinje. Frihetsreform Vi ser basinkomst (BI) som en frihetsreform då det ökar människans frihet och oberoende. Det uppmuntrar människor till att ta ansvar för sitt eget liv och stimulerar olika former av skapande, kreativitet och arbete utanför traditionellt lönearbete. Reformen skulle underlätta att snabbt och smidigt växla mellan olika former av lönearbete, studier, eget företagande, arbetslöshet, resor, barnomsorg i hemmet och andra livssituationer. Ökad flexibilitet på arbetsmarknaden skulle innebära både fördelar för arbetstagare och arbetsgivare. För arbetsgivare kan vi minska regelverket kring anställningar och för arbetstagare ges frihet att lämna arbetsgivare som missköter sig eller arbeten som känns moraliskt fel att utföra. Arbetslösa tvingas inte heller längre till meningslösa och förnedrande arbetsmarknadsåtgärder eller till att söka arbeten som man inte vill ha. Att sänka sin arbetstid skulle bli en reell möjlighet för alla dem som vill. Det skulle i sin tur minska stress och minska utmattning och utslitning av människor, vilket i slutändan innebär friskare människor och lägre sjukvårdskostnader. Trygghetsreform Basinkomst är också en trygghetsreform som ger varje människa en ekonomisk bastrygghet i en värld av ökad arbetslöshet och alltmer instabila arbetsförhållanden. Det befrämjar också demokrati och mänskliga rättigheter genom att människor friare än nu vågar säga vad de tycker på arbetsplatserna och i samhället. Tryggheten handlar också om den större möjlighet som kommer att ges till alla att själva ge vård och omsorg till sina föräldrar, barn, släkt och vänner. Ett basinkomstsystem blir också mer överskådligt än dagens system. Människor ska kunna förstå samhällets trygghetssystem och planera sin ekonomi. Idag har vi en situation där få, om någon, har kunskap och överblick över systemen och därför känner sig många utlämnade och beroende. Inte ens våra beslutsfattare har full överblick över dagens komplexa system vilket naturligtvis är ett demokratiproblem. Rättvisereform Basinkomst är även en viktig rättvisereform då den ger minskade ekonomiska klyftor genom att omfördela resurser till dem som har det sämst ställt i samhället. Vi tror också att

en Basinkomst kommer att leda till bättre arbetsvillkor och högre löner i låglöneyrken. Andra fördelar Vi ser också framför oss en minskning av dagens negativa miljöpåverkan då onödiga och direkt skadliga arbeten antagligen kommer att fasas ut. Dessutom minskas kostnaderna för administration kring transfereringar och kontrollsystem inom dagens system, framförallt från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunernas socialtjänst och CSN. Resurser som istället kan gå in i basinkomstsystemet. Vår vision Vår långsiktiga vision om basinkomsten är att den: omfattar alla svenska medborgare är hög nog att kunna leva på (barn upp till 17 år har lägre belopp) är fri från motprestation betalas ut individuellt, ej till hushåll Vår tanke är alltså att basinkomsten på sikt ska omfatta alla medborgare. Det är dock en process att komma dit om vi inte samtidigt höjer inkomstskatterna kraftigt och fort och det vill vi inte. Enhets förslag bygger inte på höjd inkomstskatt, tvärt om vill vi på sikt kraftigt sänka beskattningen av arbete. Vi vill istället införa en helt ny form av beskattning, Naturresursavgift, som förklaras nedan. Dock tror vi att denna nya skatt måste införas i steg och noga utvärderas och därför måste vi också bygga ut Basinkomsten stegvis. Sammanfattning av vår BI-modell Basinkomsten byggs ut stegvis. Alla vuxna får en basinkomst på 15 000 kr före skatt (netto ca 11 000 kr) men nettoeffekten avtar med stigande inkomst från andra källor och innebär att de som har en inkomst över 30 000 kr /mån. inte får någon basinkomst alls enligt detta första steg. De med inkomst mellan 0-30 000 kr/mån. får en BI på mellan 3000-15 000 kr brutto. Alla som har en inkomst på max 2 500 kr/mån. får full BI på 15 000 kr brutto, därefter börjar en nedtrappning av basinkomsten. Alla dem som idag har inkomster från de bidrag som tas bort (A-kassa, försörjningsstöd, garantipension, studielån etc) får full BI då dessa bidrag tas bort. Barn mellan 0-17 år får en reducerad Basinkomst på 2000 kr brutto/mån. som betalas ut till vårdnadshavarna. Netto ca 1380 kr/mån. Barnbidrag, studiebidrag, A-kassa, sjukersättning, försörjningsstöd, bostadsbidrag och pension försvinner och ersätts av basinkomsten. Tjänstepensionen finns kvar som idag.

Sjukpenning, föräldrapenning, VAB och underhållsstöd bibehålls tills vidare enligt dagens system. Detsamma gäller arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning och det statligt tandvårdsstödet. Alla bidrag och ersättningar för funktionshinder finns även kvar enligt dagens system. Ca 8,1 miljoner av Sveriges 8,8 miljoner medborgare får någon form av Basinkomst enligt denna modell. Vi finansierar basinkomsten via delar av de sociala avgifterna. Kostnader lyfts ut från Försäkringskassan, AF, Pensionsmyndighet, CSN och kommunernas kostnader för försörjningsstöd, ca 406.5 mdkr (1). Vi minskar på administrationen för FK, AF, CSN och pensionsmyndigheten och tar det till BI, vilket ger ca 10.4 mdkr (2). Vi inför en RIX-avgift, en avgift på 0.1% av penningomsättningen i Riksbankens RIXsystem, vilket ger minst 124.5 mdkr (3). Vi gör en del justeringar i skattesystemet för att undviker höga marginaleffekter när man samtidigt får inkomst från förvärvsarbete. Det ska löna sig att jobba trots att man har basinkomst. Denna modell kostar ca 527 mdkr enligt 2011 års siffror (4). Vi finansierar detta förslag genom att ta 541.4 mdkr från dagens system inklusive RIXavgiften (5). Fördelen med denna modell är att: det är lätt att införa, inga större förändringar i nuvarande system vi minskar fattigdomen och tar bort skammen för att söka ersättningar för långtidssjuka och arbetslösa vi hjälper de mest utsatta i samhället först vi minskar stressen i samhället vi stimulerar kreativitet och nyföretagande samt ger ökad frihet till många människor vi ger alla människor möjlighet att gå ner i arbetstid och ger på så sätt möjlighet för de som idag inte har arbete att få ett arbete vi underlättar för människor att vara hemma längre med sina barn vi minskar på byråkratin och dess kostnader den är finansierad

Detaljerad fakta om modellen: Vem ska få BI? Vi anser att alla svenska medborgare ska ha rätt till BI. Så här såg Sveriges befolkning ut 2012-12-31. Antal folkbokförda i Sverige: 1.8 milj. Barn (0-17 år) 6.1 milj. Vuxna (18-64) 1.6 milj. Pensionärer (65-) Totalt ca 9.5 milj. personer Andelen med annat medborgarskap är 667 232 personer. Antal svenska medborgare var 2012-12-31: 8 888 661 pers. Av dessa var 1 805 444 personer barn under 18 år och 7 083 217 personer var vuxna inklusive pensionärer. Svenska medborgare 2012-12-31 var alltså ca 8.9 miljoner. Ska BI beskattas? Vi tror att det är bäst men det går också att göra den skattfri. Nettosumman blir ändå densamma. En sådan modell blir lite lättare att finansiera och ger en bättre fördelningsprofil då höginkomsttagare idag betalar mer i skatt även procentuellt då vi har två olika nivåer för statlig skatt för de med höga inkomster. En annan anledning är att kommuner och landsting i Sverige idag får sina största inkomster från den skatt vi betalar på vår inkomst. En obeskattat BI gör att dessa då får betydligt mindre skatteintäkter (i och med att bidrag och pensioner som beskattas försvinner) och då måste vi via staten ge ökade stöd till kommuner/landsting - alltså en ökad administration och byråkrati den vägen istället. Vi tror att det då är bättre att BI höjs och beskattas på samma sätt som övrig inkomst, det blir smidigast enligt dagens system. En tredje anledning är att vi idag har flera avdrag som är beroende av att man har betalat skatt: reseavdrag, ränteavdrag, ROT-avdrag osv. Om vi har ett skattefritt BI-belopp innebär det att de som endast har BI som inkomst inte kan göra dessa avdrag enligt nuvarande system. Skattesystemet justeras så att nettoeffekten av BI avtar med stigande inkomst från andra källor. Grundavdraget justeras, Jobbskatteavdraget justeras, annan inkomst upptill 2500 kr /mån beskattas inte, den statliga skatten justeras. Vi har räknat på en beskattning på 31% vilket är dagens genomsnitt i kommunalskatt. Sammanlagt blir det en progressiv skatteskala med en marginalskatt på mellan 16-30%.

På vilken nivå ska BI ligga på? Det idealiska är att BI ligger på en nivå där man kan leva på den, om än under enkla omständigheter. Då behöver vi nog hamna på minst 15 000 kr /mån. brutto för vuxna. Netto blir det ca 11 000 kr (6). Möjligheten att lägga till ett hyresstöd finns alltid om det skulle visa sig behövas för vissa speciellt utsatta personer, men detta har vi inte räknat in i våra kalkyler nu. Barn får ett lägre belopp. I våra uträkningar har vi startat på 2000 kr /barn /mån. brutto. Netto blir det ca 1380 kr. Dagens flerbarnstillägg försvinner. Räknar vi på denna nivå får vi en total kostnad på ca 1046 mdkr/år (7). Detta är betydligt mer än statens samlade utgifter totalt på ett år (ca 820 mdkr), så vi kan inte finansiera en sådan reform i dagsläget utan att kraftigt höja en rad skatter eller införa nya. Detta är svårt att göra då vi inte vet vilka konsekvenser detta kan få. Dessutom är vi emot att höja inkomstskatterna. Vi behöver därför gå varsamt fram. Därför föreslår vi en modell där Basinkomsten byggs ut stegvis, men start för de grupper som är i störst behov av reformen, dvs. dem med ingen eller låg inkomst. Alla får alltså inte BI till en början men de som får den kan leva på den och det finns inga krav på motprestation. Fördelen är att vi kan börja införa en basinkomstreform redan idag så att de som har mest behov får hjälp först, samt att det är lättare att finansiera då vi till största del använder de medel som redan finns i dagens system. Finansiering Så här tänker vi oss en finansiering (mdkr = miljarder kronor. Alla siffror är från 2011). De flesta av dagens bidrag samt pensionsfonderna avskaffas och pengarna används till BI. Uppskattningsvis ca 406.5 mdkr (1). Minskade förvaltningskostnader (personal, lokaler, material etc) för ovanstående bidrag. Uppskattningsvis minst 10.4 mdkr (2) i ett första skede. Här ser vi framför oss ännu större minskningar i framtiden. Administration och byråkrati har alltid en tendens att svälla och vi behöver aktivt arbeta för att motverka detta. Genom en allt större utbyggnad av BI-systemet borde flera myndigheter kunna minskas eller avvecklas. Dessutom finns idag dolda kostnader (dvs. utgiftsminskningar i ett BIsystem) som är svåra att beräkna och som vi inte tagit med i dessa beräkningar, t.ex. kostnader för kommunernas socialtjänst och för försäkringsärenden som idag hamnar i vårt rättsväsende. RIX-avgift (3). Vi föreslår en avgift på omsättningen av de pengar som idag passerar genom Riksbankens RIX-system, vilket är en viktig del av den svenska finansiella infrastrukturen. Det blir med andra ord en slags omsättningsskatt på penningomsättningen hos de ca 25 aktörer som idag är knutna till RIX-systemet (kreditinstitut, värdepappersföretag, OMX och några andra aktörer). 2012 var omsättningen 124 500 miljarder vilket med en avgift på 0.1% skulle ge en årlig

inkomst på 124.5 mdkr. Andra skatter som eventuellt kan användas till BI är skatter på finansiell spekulation, valutatransaktioner, bonusar, höjd skatt på vissa typer av konsumtion och t ex höjd reklamskatt. Men då denna modell redan är finansierad så behöver vi inte införa några nya skatter i det syftet. Därför finns inga beräkningar med på dessa poster. Dynamiska effekter. Vi kan på goda grunder anta att ett samhälle med basinkomst skulle ge många positiva effekter på människors hälsa såväl psykiskt som fysiskt. Detta skulle leda till minskad sjukskrivning och minskade kostnader för samhället. Detsamma kan antas för antalet brott som då påverkar såväl rättsväsendet som kriminalvården och dess kostnader positivt. Alla dessa sk. dynamiska effekter som basinkomst skulle ge är mycket svåra att beräkna ekonomiskt och därför avstår vi från det nu. Så här ser vår föreslagna BI-modell se ut: Stegvis utbyggnad av Basinkomst Barn mellan 0-17 år får en reducerad Basinkomst på 2000 kr brutto/mån. och betalas ut till vårdnadshavarna. Netto ca 1380 kr/mån. Flerbarnstillägget försvinner. Alla från 18 år får en BI på 15 000 brutto vilket ger ca 11 000 netto. Men nettoeffekten avtar med annan inkomst så att endast dem med annan inkomst mellan 0-30 000 kr/mån får BI, minst 3000 kr och som mest 15 000 kr brutto, beroende på ens övriga inkomst. Alla som har en inkomst på max 2 500 kr/mån. får full BI på 15 000 kr brutto, därefter börjar en nedtrappning av basinkomsten. Alla dem som idag har inkomster från de bidrag som tas bort (A-kassa, försörjningsstöd, garantipension, studielån etc) får full BI då dessa bidrag tas bort. Ca 8,1 miljoner av Sveriges 8,8 miljoner medborgare får någon form av Basinkomst enligt denna modell. Vi bygger ut Basinkomsten på sikt till alla genom att justera i skattesatserna så att allt fler får behålla allt mer av sin BI. Basinkomsten ersätter dagens A-kassa, försörjningsstöd (fd. socialbidrag), sjukersättning, barnbidrag, studiebidrag, bostadsbidrag och folkpension. Sjukpenning, föräldrapenning och underhållsstöd bibehålls enligt dagens system, men dessa avvecklas då BI-systemet är fullt utbyggt. Arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning och det statligt tandvårdsstödet finns kvar som idag. Alla bidrag och ersättningar för funktionshinder finns kvar enligt dagens system. Skattesystemet justeras så att nettoeffekten av BI avtar med stigande inkomst från andra källor. Grundavdraget justeras, Jobbskatteavdraget justeras, annan inkomst

upptill 2500 kr/mån beskattas inte. Den statliga skatten justeras. Vi har räknat på en beskattning på 31% vilket är dagens genomsnitt i kommunalskatt. Sammanlagt blir det en progressiv skatteskala med en marginalskatt på mellan 16-30% (8). Kostnad totalt: 527.1 mdkr (4) Finansiering totalt: 541.4 mdkr (5) Överskott: 14.2 mdkr Kostnad för BI-administration: uppskattningsvis ca 1.0 mdkr. Summa överskott: 13.2 mdkr Fortsatt utbyggnad av Basinkomst Här har vi inte något färdigt förslag på hur utbyggnaden konkret ska ske, men det handlar om att successivt ändra skattesatserna på inkomstskatten så att fler och fler för tillgång till basinkomsten. Se nedan under frågan om sänkt skatt på arbete. FRÅGOR Vad kommer administration av BI-systemet att kosta? Administrationen av BI läggs under nuvarande pensionsmyndigheten (som eventuellt döps om). Vi beräknar att administrationen kostar ca 1.0 mdkr. Kommer dessa beräkningar att stämma om de flesta väljer att sluta arbeta och helt leva på Basinkomsten? Nej, modellen bygger på att de flesta arbetar vidare med någon form av lönearbete men kanske går ner i arbetstid. Vi tror dock att de flesta människor vill bidra till samhället genom en arbetsinsats och också få del av den gemenskap som ett arbete många gånger ger. Dessutom vill säkert många ha en högre inkomst än den grund som Basinkomsten tillhandahåller. Om några väljer att helt avstå från arbete gör det inte så mycket, det är ju också meningen att man ska kunna göra det på grund av olika personliga skäl. Vi har även många människor som idag inte har något arbete eller är sjuka och måste leva på bidrag och vi tror att många av dessa kommer att söka arbete eller starta eget när de väl har grundtryggheten löst via Basinkomsten. Om däremot många väljer att inte arbeta alls så håller inte dessa beräkningar och då får systemet göras om.

Vilka transfereringar kommer att finnas kvar? Av Försäkringskassan blir ca 99.6 mdkr kvar enligt våra beräkningar (1). Sjukpenning, Föräldrapenning, Tillfällig föräldrapenning (VAB) och underhållsstöd bibehålls enligt dagens system, men dessa kan avvecklas då BI-systemet är fullt utbyggt. Då kan ytterligare minst 57 mdkr föras över från FK till BI. Se under not. 1 nedan. Arbetsskadelivränta, rehabiliteringspenning och det statligt tandvårdsstödet finns kvar som idag. Alla bidrag och ersättningar för funktionshinder finns kvar enligt dagens system. Hur blir marginaleffekterna? Skattesystemet justeras så att nettoeffekten av BI avtar med stigande inkomst från andra källor. Grundavdraget justeras, Jobbskatteavdraget justeras, annan inkomst upptill 2500 kr/mån beskattas inte (Fribelopp), den statliga skatten justeras (8). Vi har räknat på en beskattning på 31% vilket är dagens genomsnitt i kommunalskatt. Sammanlagt blir det en progressiv skatteskala med en marginalskatt inklusive BI på mellan 16-30%. Hur hänger detta förslag ihop med att Enhet vill sänka skatten på arbete? Vi vill skapa ett nytt skattesystem som istället för dagens beskattning på arbete beskattar gemensamma naturresurser som vi anser tillhör alla människor i ett land. Vi kallar denna skatt för Naturresursavgift och den innefattar ägande av mark, gruvbrytning, olja- och gasfyndigheter, utsläppsrätter, jakt- och fiskerätter, luftkorridorer, det elektromagnetiska spektrumet, radiofrekvenser, alltså olika former av monopol. Detta nya skattesystem kommer också att leda till ett hållbarare samhälle. Vi tänker oss en successiv utbyggnad av denna Naturresursavgift som då blir till en skatteväxling mot arbetsgivaravgifter och inkomstskatt. Vi uppskattar att detta kan inbringa ca 100 mdkr inom några år och sedan stiga med flera 10-tals mdkr/år. I takt med att vi sänker inkomstskatten kommer samtidigt alltfler med högre inkomster att få tillgång till basinkomsten. Dagens Jobbskatteavdrag gör vi om. Vi har i denna modell använt 83.6 mdkr av dessa pengar till sänkta skatter för att justera marginalskatten och i form av ett fribelopp på inkomst upp till 2 500 kr/mån. Den sänkta krogmomsen och RUT-avdraget vill vi göra om och använda till sänkt skatt på arbete. ROT-avdraget vill vi göra om så att det endast gynnar renovering och installationer som syftar till att sänka energiförbrukning eller investera i rena energisystem som är ekologiskt hållbara.

Försvinner A-kassan? Den statliga A-kassan (Alfa-kassan) försvinner men övriga A-kassor avgör själva om de vill finnas kvar. Dock upphör den statliga finansieringen då de pengarna istället används till BI. Finansieringen av A-kassan blir då genom egenavgifter. Det inkomstrelaterade stödet som A-kassan erbjuder kan fortfarande vara lockande, liksom andra förmåner såsom försäkringar, rabatter och juridiska tjänster. En inkomstrelaterad arbetslöshetsförsäkring kan man också teckna med sitt försäkringsbolag. Vilken blir skillnaden för studenter på eftergymnasial utbildning i jämförelse med dagens system? CSN studielån + bidrag är idag på totalt 90 000 kr för 40 veckors heltidsstudier. På sommaren får man inga studielån. Det blir ca 7500 kr /mån delat på 12 mån. I denna summa är största delen ett lån. Enligt vår modell får alla istället BI på 15 000 kr brutto, netto ca 11 000 kr. Hur påverkar detta pensionärerna? Nästan alla pensionärer tjänar på detta eller går jämt upp. Idag har många sk. fattigpensionärer (dvs de som endast har garantipensionen) endast 7030 kr (gift person) eller 7881 kr (ogift) före skatt. Endast ett fåtal pensionärer får idag högre allmän pension än 15 000 kr brutto och dessa har ofta en sådan hög tjänstepension att deras totala pension ändå är mycket hög. Skulle det visa sig att det finns pensionärer med låg tjänstepension som förlorar på detta system så kan vi skapa övergångsregler där dessa blir kompenserade. Ska flyktingar få BI? Dessa människor bör få ungefär det stöd som ges idag. Vi tror att det bäst görs utanför BIsystemet. Det viktiga är att alla dessa människor får en grundläggande trygghet och standard under asylprocessen. Vad händer med missbrukare som använder sin BI till droger och står utan mat och bostad trots basinkomsten? Socialtjänsten i varje kommun har redan kontakt med missbrukare som är boende i kommunen. Det får skapas individuella lösningar för varje person. Till exempel kan hyran

betalas innan Basinkomsten betalas ut. Personen kan också få ett matkonto (som inte kan användas till tobak, alkohol och spel) som i stort sätt säkerställer att personen har tillgång till mat. Människor som är så sjuka (t ex på grund av missbruk eller psykisk sjukdom) att de inte själv kan sköta sin ekonomi ska få hjälp med detta, till exempel genom en God man eller Förvaltare. Ska interner också få BI trots att de brutit mot landets lagar och straffats? Människor ska bara straffas en gång. Att dra bort deras ekonomiska grundtrygghet som straff är emot Enhets värderingar och förvärrar helt säkert bara deras situation. Däremot kan personens BI gå tillbaka till samhället under fängelsevistelse som kompensation för mat och husrum. ---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------- Noter: 1. Bidrag och pensionspengar som tas till BI - Studiestöd, 21 mdkr - Ålderspension, folkpension, ATP, 217.4 mdkr - Garantipension, 18.5 mdkr - Efterlevandepension, vuxna, 14.5 mdkr - Bostadstillägg, pensionärer, 7.6 mdkr - Äldreförsörjningsstöd, 0.5 mdkr - A-kassan/Aktivitetsstöd 15.7 mdkr - Försörjningsstöd (Kommunal utgift), 10.6 mdkr - Försäkringskassan, 100.7 (se specifikation nedan) Totalt: 406.5 mdkr. Försäkringskassan specificerad: Ca 13 000 anställda Av deras utgifter på ca 202.8 mdkr (2011) används ca 103.2 mdkr till BI, resten finns kvar i FK. Det som vi räknar med ska vara kvar inom FK vid en BI-reform är, inkl. förvaltningskostnader:

Arbetsskadelivränta, 3.4 + förvaltning 0.2 = 3.6 Rehabiliteringspenning, 1.0 + 0.1 = 1.1 Sjukpenningen, 20.3 + 2.6 = 22.9 Föräldrapenning, 27.4 + 0.8 = 28.2 Underhållsstöd, 3.4 + 0.2 = 3.6 Tillfällig föräldrapenning, 5.4 + 0.5 = 5.9 Funktionshinder, 28.6 + 0.6 = 29.2 Statligt tandvårdsstöd 4.9 + förv. 0.2 = 5.1 (på sikt vill vi inkludera detta i högkostnadsskyddet) = 99.6 mdkr Av denna summa är 5.1 mdkr förvaltningskostnader. Summa att använda från FK till BI: 202.8 mdkr minus 99.6 = 103.2 mdkr minus förvaltningskostnader (dessa redovisas i ref. 2, se nedan) = Summa 100.7 mdkr (exkl. förvaltning i FK). Av ovanstående poster som blir kvar i FK nu kommer nedanstående tre poster tas bort från FK och föras till BI-finansieringen när BI-modellen har byts ut så att den gäller alla: Sjukpenningen, 20.3 + förvaltning 2.6 = 22.9 Föräldrapenning, 27.4 + 0.8 = 28.2 Tillfällig föräldrapenning, 5.4 + 0.5 = 5.9 Summa: = 57 mdkr Total förvaltningskostnad från FK som går till BI: 2.3 mdkr (7.4 minus 5.1 som är kvar i FK). Totalt förvaltn. som ska vara kvar i FK: 5.1 mdkr (7.4 minus 2.3). https://www.forsakringskassan.se/wps/wcm/connect/c8644b0d-6080-4798-b467-43603d4c5ae0/fk_arsredovisning_2012.pdf?mod=ajperes 2. Förvaltningskostnader - AF, 6 mdkr (uppskattningsvis kvar max 2 mdkr) = 4 mdkr - FK, 2.3 mdkr - CSN, 0.8 mdkr - Pensionsmyndigheten, 2.3 mdkr - Riksförsäkringsverket, Skatteverket?, mfl myndigheter, 1 mdkr? Totalt 10.4 mdkr. 3. RIX-avgift Vi föreslår en avgift på omsättningen av de pengar som idag passerar genom

Riksbankens RIX-system, vilket är en viktig del av den svenska finansiella infrastrukturen (http://www.riksbank.se/sv/finansiell-stabilitet/betalningssystemet-rix/). Förslaget har tidigare presenterats av författaren Göran Hjort i sin bok "Garantiikomst". Förslaget går ut på att staten tar ut en avgift på t ex 0.1% av den årliga omsättningen i RIX-systemet. Det blir med andra ord en slags omsättningsskatt på penningomsättningen hos de ca 25 aktörer som idag är knutna till RIX-systemet (kreditinstitut, värdepappersföretag, OMX och några andra stora aktörer: http://www.riksbank.se/sv/finansiell-stabilitet/betalningssystemet-rix/deltagare/vilka-ar- RIX-deltagare/. Idag passerar ca 15 000 transaktioner dagligen med ett genomsnitt på ca 38 mkr per transaktion och de som nyttjar systemet kan samtidigt låna pengar från Riksbanken. Det finns endast en liten avgift (både en fast och rörlig avgift) som bekostar själva systemet. Vi menar att en större avgift/skatt kan tas ut av den finansiella sektorn i form av denna denna föreslagna RIX-avgift som då får bidra till finansieringen av en ekonomisk grundtrygghet i samhället. 2012 var omsättningen 124 500 miljarder vilket med en avgift på en promille (0.1%) skulle ge en inkomst på 124.5 mdkr. 4. Total kostnad för denna BI-modell (2011 års siffror) 29.9 mdkr för Barn-BI (1380 kr netto barn mellan 0-17 år) ca 1.8 miljoner personer. 375.9 mdkr för BI till pensionärer (ca 1.6 milj. personer), studerande (318 000 personer), personer på A-kassa, sjukersättning, försörjningsstöd, aktivitetsstöd, och övriga utan inkomst (ca 915 000 personer), BI på 11 000 kr/mån netto. 121.3 mdkr för dem som delvis har BI och delvis har inkomst mellan 2.500-30.000 kr /mån. ca 3.5 miljoner personer. Totalt 527.1 mdkr. 5. Total inkomst till BI enligt denna modell (2011 års siffror) 406.5 mdkr från bidrag och pensionspengar 10.4 mdkr från administration 124.5 mdkr från RIX-avgift Totalt 541.4 mdkr. 6. Brutto och netto

15 000 kr /mån. brutto blir inte 11 000 kr netto men vi har räknar med grundavdrag och då hamnar vi på ungefär den summan. 7. Kostnad för en basinkomst till alla medborgare Drygt 1.8 miljoner barn (0-17 år) som netto får 1380 kr/mån x 12 mån. = 29.9 mdkr. 7.7 miljoner vuxna inklusive pensionärer som får netto 11 000 kr/mån x 12 mån = 1 016.4 mdkr. Total kostnad ca 1046 mdkr/år. 8. Detaljerade beräkningar a) Utgiftsberäkning Antal Nettokostnad BI Miljoner kr per år Del 1 Barn 0-17 år 2 000 1 805 444 1 380 29 898 153 Del 2 Pensionärer 1 615 000 11 000 213 180 000 Studerande ungdomar 318 000 11 000 41 976 000 A-kassa 250 000 11 000 33 000 000 Sjukersättning 260 000 11 000 34 320 000 Socialbidrag 270 000 11 000 35 640 000 Akt.stöd 30 000 11 000 3 960 000 Övriga utan inkomst * 105 000 11 000 13 860 000 2 848 000 375 936 000 Del 3 inkomst Sysselsatta 7500-15000 185 000 6 000 13 320 000 Sysselsatta 15-20000 1 200 000 4 000 57 600 000 Sysselsatta 20-30000 2 100 000 2 000 50 400 000 3 485 000 121 320 000 Totalt 8 138 444 527 154 153 NB. Ca 8,1 miljoner av 8,8 miljoner medborgare får Basinkomst enligt denna modell. b) Finansiering

miljoner kronor FK Minskad kostnad för FK 57 883 FK Minskad kostnad för FK adm 2 266 AF Minskad kostnad för a-kassa och aktivitetsstöd 31 002 AF Minskad kostnad för AF adm 4 000 CSN Minskad kostnad för CSN inkl adm 21 813 FK Minskad kostnad för FK garantipension 41 053 P Minskad kostnad för AP-fondernas inkl adm. 219 682 ÖVR Minskad kostnad övr adm 1 000 FK Minskade kostnader för Barnbidrag 27 547 406 246 KOMMUN Minskade kostnader för socialbidragsersättningar 10 621 416 867 SKATT Ökade intäkter RIX-avgift 124 500 541 367 c) Beräkning på individnivå Annan inkomst Basinkomst Netto - kr 15 000 kr 11 125 kr 7 500 kr 15 000 kr 15 025 kr 10 000 kr 15 000 kr 16 250 kr 12 500 kr 15 000 kr 17 130 kr 15 000 kr 15 000 kr 18 700 kr 20 000 kr 15 000 kr 21 150 kr 30 000,00 kr 15 000 kr 26 050 kr 40 000 kr 15 000 kr 29 950 kr 50 000 kr 15 000 kr 33 850 kr 60 000 kr 15 000 kr 36 750 kr 70 000 kr 15 000 kr 39 650 kr 81 000 kr 15 000 kr 42 740 kr d) Statens inkomster från sociala avgifter Arbetsgivaravgifter 2011 miljoner kr Ålderspensionsavgift 138 657 10,21% Efterlevandepensionsavgift 15 889 1,17% Sjukförsäkringsavgift 68 174 5,02% Föräldraförsäkringsavgift 29 877 2,20% Arbetsskadeavgift 9 235 0,68% Arbetsmarknadsavgift 39 519 2,91% Allmän löneavgift 125 348 9,23% 426 699 31,42%

Arbetsgivaravgiften är alltså det som betalar för våra sjukersättningar och pensioner idag, samt för föräldraledighet och arbetsskador och handikappstöd. Innan vi hittat en annan modell att finansiera detta behåller vi sociala avgifter e) Aktivitet hos befolkningen I procent av befolkningen, 2012 Barn (-15) 17% 1 615 000 Pensionärer 17% 1 615 000 1 615 000 Sysselsatta 50% 4 750 000 4 750 000 Arbetslösa 4% 380 000 380 000 Sjuka och förtidspensionerade 3% 285 000 285 000 Studerande 6% 570 000 570 000 Övriga 3% 285 000 285 000 Källa: SCB 100% 9 500 000 7 885 000 f) Inkomstfördelning befolkningen 2011 Förvärvsinkomst 0-7500 800 000 7500-15000 1 800 000 15-20000 1 200 000 20-30000 2 100 000 30000-50000 1 000 000 över 50000 300 000 7 200 000 Utan förvärvsinkomst 685 000 7 885 000 Barn 1 615 000 Totalt 9 500 000 g) Antalet med särskilt behov av BI

Antalet sjukpensionärer 260 000 Antalet socialb.stagare vuxna 270 000 Antalet arbetslösa m. A-kassa 250 000 Antalet arbetslösa utan A-kassa 130 000 Antalet sjuka utan ers. 30 000 Antalet stud. heltid (univ/högskola) 318 000 Antal m. aktivitet ersättning 30 000 Antal i FAS3 40 000 Antalet hemlösa 35 000 N.B. En person kan förekomma på fler ställe i tabellen. T ex. En arbetslös kan också vara i Fas 3. För Enhet Krister Segergren och Susanne Fladén www.enhet.se