2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun



Relevanta dokument
LÄNSÖVERGRIPANDE HYGIENRUTIN Arbetsområde, t ex klinik Godkänd av Sida

Introduktion för nya medarbetare Basala hygien- och klädregler

Personlig hygien och hygienrutiner. Hässleholms sjukhusorganisation

Smittskydd och vårdhygien Introduktion för sommarvikarier Basala hygien- och klädregler

Basala hygienrutiner Länsövergripande

Basala hygienrutiner och klädregler. - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienregler. för Landstinget i Östergötland. Reglerna gäller alla anställda inom Landstinget i Östergötland

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Hygienrutiner i Hemtjänst, Stenungsunds kommun

Maria Engström hygiensjuksköterska. Vårdhygien Södra Älvsborgs sjukhus

Hygienregler för Landstinget Dalarna

Basala hygienrutiner och klädregler - Ett vårdhygieniskt arbetssätt som förhindrar smittspridning

Handledning självskattning av basala hygienrutiner på Älvsbyns kommuns äldreboende, omsorgen, hemtjänst och personliga assistenter

Riktlinjer för basal vårdhygien Framtagen och godkänd av:

Vå rdhygieniskå rutiner

Hälsa Sjukvård Tandvård. Rutiner. Ren vård säker vård Hygienrutiner för sjukhusen i Halland

Rena händer och rätt klädd i vården. Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner. Dygnet runt. För alla personalkategorier

Rena händer Rätt klädd

Rena händer Rätt klädd

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Rätt klädd och rena händer

Rena händer och rätt klädd

Basala hygienrutiner

Information om arbetskläder och omklädningsrum för studerande på Skaraborgs Sjukhus, SkaS.

Basala hygienrutiner. Barbro Liss, hygiensjuksköterska

Basala hygienrutiner och klädregler. M. Eriksson/K. Svantesson 2018, Vårdhygien NU-sjukvården

Basala hygienrutiner och klädregler

Rätt klädd på jobbet

Vårdhygieniska rutiner för kommunerna i södra Älvsborg

Vårdhygien - Basala hygienrutiner

Basala hygienrutiner Rätt klädd i patientnära och vårdrelaterat arbete

Vårdrelaterade infektioner, en vårdskada

Smittskydd Värmland. Basala hygienrutiner

Vårdhygien rutin och ansvar

Förord. Kortärmat. Långt hår uppsatt. Fri från klockor och ringar. Inger Bergström Regiondirektör

Hygienregler. för personal inom Landstinget i Kalmar län

Att skapa en enhetlig hygienrutin att förhindra smittspridning inom ambulans och sjuktransporter på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

Vårdens största fienden syns inte men finns där ändå! Följsamheten till hygienrutiner allt viktigare

Självklart! Läs det i alla fall

Vårdhygien i hemmiljö

MAS Torka helt torrt med engångspappershandduk och använd därefter handdesinfektion.

Grafisk form: Kent Forsberg, Norrbottens läns landsting, Maj 2008 Foto: Anders Alm, Bert-Ola Isaksson

Basala hygienrutiner Smittskydd Värmland

Vårdhygien rutin och ansvar

Talmanus Basala hygienrutiner

Basal hygien Vad, hur och varför?!

Smittskydd & Vårdhygien. förebygga och minska smittspridning. förebygga vårdrelaterade infektioner (VRI)

Riktlinjer för basal hygien inom den kommunala hälso- och sjukvården i Örebro läns kommuner. Riktlinje Datum:

Basal hygien i vård och omsorg

Basala hygienrutiner

Maria Larsson. statsråd socialdepartementet

Rätt klädd och rena händer. basala hygienrutiner stoppar smittspridning

Basala hygienrutiner och klädregler - En enkel åtgärd för att förhindra smittspridning. Eva Edberg Vårdhygien, Region Västmanland

Riktlinjer gällande basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg SN-2015/75

Maria Larsson ÄLDRE- OCH FOLKHÄLSOMINISTER

Talarmanus till utbildningsmaterial Smittvägar i vård och omsorg

Region Östergötland. Observationsstudier. Basala hygienrutiner och klädregler

Riktlinje för basal hygien inom kommunal vård och omsorg

Stopp för smitta och smittspridning. Länsövergripande hygienriktlinje för Region Norrbotten

Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienrutiner när, var, hur och varför. Camilla Artinger Hygiensjuksköterska

Hygienrutiner i förskolan

Vårdhygieniska Argument

Giltig fr.o.m: Dokumenttyp: Vårdprogram

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala hygienrutiner och klädregler

KVALITETSSÄKRING. av vårdhygienisk standard i särskilda boendeformer i Västra Götaland. Datum:... Kommun:... Boende... Enhet...

Manus till bildspel, Introduktion för nya medarbetare inom vård och omsorg; Basala hygienrutiner och klädregler

Manus till bildspel, Introduktion för sommarvikarier (och annan vikarieintroduktion) inom vård och omsorg; Basala hygienrutiner och klädregler

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland

T VÅ L VÅRDHYGIEN 2015

Lätt att göra rätt. förhindra smitta på bästa sätt

Basala hygienrutiner och smittvägar

Basala Hygienrutiner & Mikroorganismer i sjukhusmiljö. Anneli Ringblom, Hygiensjuksköterska Vårdhygien Sahlgrenska Universitetssjukhus

Så kan vi minska spridning av smittsamma sjukdomar i förskolan. Rekommendationer utarbetade av Smittskydd Stockholm

Hygienregler för Region Östergötland. Gäller alla som arbetar inom vård, tandvård och omsorg.

Basala hygienregler för Landstinget Sörmland. Innehåll

Dokumentet innehåller 10 frågor, tipstalonger och de rätta svaren. Frågorna är inskrivna på enskilda ark, färdiga för att skrivas ut.

Egenkontroll - Enkät om hygien för sjuksköterska

Riktlinjer för basala hygienrutiner inom kommunal vård och omsorg i Knivsta kommun SN-2016/103

Basal hygien i tandvård vid institutionen för odontologi

HYGIENOMBUDSUTBILDNING

Tipspromenad - Basala hygienrutiner 2

Rätt klädd och rena händer

Fastställd

Rätt klädd och rena händer

Tipspromenad Basala hygienrutiner 1

Egenkontroll hygien för undersköterskor och vårdbiträden

Riktlinje, Basala hygienrutiner och klädregler

Vårdsamverkan FyrBoDal 1. Riktlinjer för ren och steril rutin inom kommunal vård, primärvård och länssjukvård

Manus till bildspelet Basala hygienrutiner och klädregler.

Resistenta bakterier och Labratoriehygien. Ingrid Isaksson Vårdhygien Uppsala län

Folktandvården Stockholms län AB. Vårdhygien. Lennart Castman, tandläkare Folktandvården Stockholms län AB

Manus till bildspel, Basala hygienrutiner

Arbetssätt som förhindrar smittspridning. - Med fokus på influensa och vinterkräksjuka

Transkript:

2011-06-29 Eva Franzén Medicinskt ansvarig sjuksköterska i Äldreomsorgen i Kungsbacka kommun 1

1. Smitta och smittvägar Smittvägar Smitta kan överföras på olika sätt. I vård- och omsorgsarbete är kontaktsmitta via personalens händer den vanligaste smittvägen. Direkt kontaktsmitta Smittämnen överförs vid direktkontakt mellan en infekterad person eller en frisk smittbärare och den mottagliga individen utan mellanled. Indirekt kontaktsmitta Smittämnen överförs från en person till en annan via händer, handskar, kläder, instrument eller ytor förorenade med smittämnen, som finns till exempel i urin, avföring eller blod. Droppsmitta Hosta, nysningar och kräkningar ger en dusch av aerosoldroppar från mun och luftvägar som snabbt faller ned inom en armlängds avstånd från ansiktet. Dropparna bär med sig smittämnen som kan nå ögon, nässlemhinna eller mun, antingen direkt eller indirekt via händer och föremål som förorenats av dropparna. Luftburen smitta Från/till luftvägarna Droppar torkar ihop till mindre droppkärnor som sprids med luften och kan andas in. Från huden Hudpartiklar sprids alltid från huden till luften i stor omfattning. Vid till exempel brännskador sprids stora mängder partiklar. Tarmsmitta Tarmsmitta kan ske då smittämnen som utsöndras med tarminnehållet når munnen direkt eller indirekt via tex vatten och livsmedel. Blodburen smitta Med blodburen smitta menar man smitta med olika mikroorganismer som via blod, blodtillblandade kroppsvätskor och/eller blodprodukter överförs från en person till en annan. 2

2. Basala Hygienrutiner Basala hygienrutiner ska gälla överallt där vård och omsorg bedrivs inklusive livsmedelshantering. Syftet är att förhindra smitta från brukare till personal, från personal till brukare samt mellan brukare via personalens händer eller kläder I Basala hygienrutiner ingår: Handtvätt Handdesinfektion Handskar Plastförkläde Ibland kan stänkskydd behövas i form av munskydd/visir Förutsättningar hos personalen för att basala hygienrutiner skall kunna tillämpas: Kortärmade arbetskläder Inga smycken på armar eller händer Kortklippta naglar, inget nagellack eller nagelförlängningar Ingen klocka på armen Relevant material finns tillgängligt A. Handtvätt Genomför handtvätt inför varje nytt arbetsmoment då händerna känns eller ser smutsiga ut. Gör så här: Använd flytande tvål och pappershandduk och torka riktigt torrt Tvätta händerna efter direktkontakt med utsöndringar (urin, avföring, sårsekret mm) Tvätta händerna före livsmedelshantering Vid misstänkt magsjuka tvätta alltid händerna före användning av handsprit! B. Handdesinfektion Handdesinfektion görs med handdesinfektionsmedel med minst 70% etanol. Handdesinfektion skall göras före och efter alla arbetsmoment, efter handtvätt och när du har använt handskar. 3

Ringar, klockor och armband skall inte bäras i arbetet. Naglarna skall vara kortklippta, nagellack eller nagelförlängning i någon form får ej förekomma. I arbetet ska arbetsdräkten vara kortärmad. Gör så här: tag rikligt (2-3 ml) med handsprit gnid in händerna glöm inte fingertoppar, tumgrepp och vid behov underarmar bearbeta mekaniskt tills händerna är torra. C. Handskar Handskar är för engångsbruk. Samma handskar får inte användas till flera brukare. Handskar skall aldrig tvättas, desinfekteras eller återanvändas. Byte av handskar ska ske mellan rent och orent arbete hos samma brukare. Handskar ersätter inte handdesinfektion. Bär inte handskar längre än nödvändigt. Gör alltid handdesinfektion efter att handsken har tagits av. Vinylhandskar ska användas vid risk för kontakt med kroppsvätskor till exempel vid: nedre toalett byte av inkontinenshjälpmedel byte av urinuppsamlingspåse sugning av luftvägar omläggning av sår direktkontakt med blod och blodblandade kroppsvätskor hjälp vid toalettbesök D. Plastförkläde Plastförkläde skall användas för att skydda arbetskläderna från nedsmutsning och väta. Förklädet skall inte återanvändas utan slängas efter användning. Plastförkläde används vid hjälp med personlig hygien byte av inkontinenshjälpmedel omläggning av sår sugning av luftvägar direktkontakt med kroppsvätskor sängbäddning 4

3. Tvätthantering Vid hantering av smutstvätt skall plastförkläde av engångstyp användas. Vid behov används även engångshandskar. Gör alltid handdesinfektion efter avslutat arbete med smutstvätt. Allmänt Underkläder, handdukar och sänglinne tvättas i minst 60º C. Normallångt tvättprogram skall användas. Tvätt Tvätten förvaras i tvättkorg i brukarens lägenhet. Släng aldrig tvätt på golvet utan lägg smutstvätten direkt i tvättkorg eller tvättsäck. Tvätten sorteras efter lämplig tvättemperatur. Tvätt från flera brukare kan blandas om den tvättas i minst 60º C. Tvätt som är kraftigt förorenad av kroppsvätskor Tvätten skall tvättas så snart som möjligt. Fasta föroreningar tas bort med papper före tvätt. Kraftigt förorenad tvätt tvättas separat. Omhändertagande av ren tvätt Desinfektera händerna före hantering av ren tvätt. Tvätten sorteras på ren arbetsbänk och läggs därefter in i brukarens egna skåp. Ren tvätt skall inte förvaras i tvättstugan. 5

4. Livsmedelshygien/Livsmedelshantering Bakterier, virus och andra mikroorganismer kan spridas via födoämnen. Inom vård och omsorg finns stor risk för smittspridning via personalens händer, eftersom personalen ofta växlar mellan vård- och omsorgsarbete och mathantering. Om man tillagar mat, förvarar eller lägger upp livsmedel, serverar eller överlämnar livsmedel för förtäring på enheten gäller Livsmedelslagstiftningens och EU: s regelverk. Detta innebär att tillsynsmyndigheten (miljökontoret i respektive kommun) ställer speciella krav på lokal, arbetsytor, utrustning, kylar, diskmaskin och egenkontroll. I Kungsbacka kommuns äldreomsorg finns riktlinjer gällande livsmedelshantering i Program och lokal rutin vid livsmedelshantering som förvaras i separat pärm på varje enhet 6

5. Personalhygien Brukarna i kommunal hälso- och sjukvård är på grund av ålder och eventuell sjukdom ofta infektionskänsliga. Personal som har en pågående infektion, ett infekterat sår, nagelbandsinfektion, diarré eller tecken på tarminfektion skall alltid rapportera detta till enhetschef som bedömer vilka åtgärder som skall vidtas. Händer, kläder, hår och smycken kan utgöra smittvägar för indirekt kontaktsmitta. Var därför alltid noga med din personliga hygien när du arbetar i vård- och omsorgsarbete. Tänk på att många inte tål starka dofter som parfym eller rök. Händer Sår på händerna kan vara en källa för smittspridning. Det är därför viktigt att vårda sina händer. Desinfektera händerna på rätt sätt. Hår Långt hår skall vara uppsatt. Används huvudduk/dok för att täcka håret, skall den vara kort så att den inte hänger ned och förorenas när man utför nära arbete med brukaren(jämför med långt hår). Huvudduk/dok skall bytas regelbundet och kunna tvättas i minst 60º C. Piercing Smycken i piercade hål utgör ingen påvisad smittorisk om de sitter i läkta hål men kan utgöra en smittkälla om hålet är infekterat. Enligt Livsmedelsverket får man inte vara piercad vid tillverkning av livsmedel. Enhetschef bedömer om piercing får förekomma på enheten. Arbetsklädsel De kläder som man arbetar i är arbetskläder. De skall ha kort ärm så att händer och underarmar kan desinfekteras med handsprit. Arbetskläder bör bytas efter varje arbetspass eller då de blivit våta eller förorenade. De skall kunna tvättas i minst 60º C, normallångt program. Skyddsutrustning Plastförkläde/handskar/munskydd skall tillhandahållas av arbetsgivaren (AFS 2001:3). 7

6. Specifika smittor Det förekommer en mängd olika specifika smittor och dessutom mer eller mindre kända multiresistenta bakterier i vårt samhälle. Beroende på vad det är kan det finnas särskilda hygienrestriktioner där även riktlinjer för städning kan ingå. Dessa restriktioner utfärdas av Vårdhygien i Region Halland och förmedlas dels direkt via deras hemsida men informationen kommer också till personalen via medicinskt ansvarig sjuksköterska. Det är sjuksköterskorna på de olika enheterna som i första hand ska hålla sig uppdaterade på vad som händer inom hygienområdet. Ett nära samarbete ska ske mellan ansvarig sjuksköterska och enhetschef på enheten för att säkerställa att de basala hygienrutinerna samt eventuella hygienrestriktioner efterlevs. Referens Vårdhygien i Hallands landsting 8

9