Uppföljningsrapport nyanländas lärande

Rapport 1 (6) Datum Diarienummer 2017-08-29 BIN 2017/1424 Kvalitetschef Linda Abrahamsson 0410-73 43 31 linda.abrahamsson@trelleborg.se Uppföljningsrapport nyanländas lärande Vidtagna och planerade åtgärder utifrån revision kring nyanlända elever i grund- och gymnasieskolan Under januari och februari 2017 genomfördes revision gällande utbildning för nyanlända elever inom grund- och gymnasieskolan. Den revisionsfråga som granskningen skulle besvara var om bildningsnämnden genom styrning och uppföljning säkerställer att förutsättningarna för nyanlända elever inom grundoch gymnasieskolan är ändamålsenliga. Den rekommendation som följde av revisionen var att bildningsnämnden bör säkerställa att nyanlända elevers utbildning följs upp systematiskt på huvudmannanivå. Den 1 januari 2016 ändrades skollagen gällande mottagande och undervisning av nyanlända elever. I samband med denna ändring infördes en definition i skollagen av vem som ska räknas som nyanländ. Lagförändringen med tillhörande definition omfattar enbart de obligatoriska skolformerna samt gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Nyanlända elevers utveckling och lärande hade fram till dess att lagen trädde i kraft följts upp på samma sätt som övriga elevers kunskapsutveckling inom ramen för förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. Med utgångspunkt i lagförändringen som trädde i kraft den 1 januari 2016, med tillhörande definition, samt utifrån den rekommendation som följde av revisionen har bildningsförvaltningen tillsett att nyanlända elevers utveckling och lärande framöver kartläggs specifikt inom ramen för det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående resultatuppföljning är en nulägesbild. Resultaten analyseras just nu av respektive verksamhet och den analysen är viktigt utifrån att den kommer att utveckla bakgrund till de resultat som redovisas nedan samt ange utvecklingsåtgärder i förhållande till dessa. Resultatuppföljning för nyanlända* barns/elevers lärande läsåret 2016/2017 Trelleborg1000, v 1.0, 2008-09-16 *Enligt skollagens definition avses, med nyanländ elev, den som varit bosatt utomlands och som numera är bosatt här i landet eller ska anses bosatt här och som har påbörjat sin utbildning här efter höstterminens start det kalenderår då hon/han fyller sju år. En elev ska inte längre anses vara nyanländ efter fyra års skolgång här i landet. Bildningsförvaltningen Postadress: Box 79, 231 21 Trelleborg Telefon: 0410-73 30 00 www.trelleborg.se Besöksadress: Johan Kocksgatan 4 Fax: 0410-191 20 E-post: bildningsforvaltningen@trelleborg.se Fakturaadress: Box 173, 231 23 Trelleborg Org.nr: 212000-1199

2 (6) Nedan redovisas uppföljningsresultat avseende barn/elever som nyligen bosatt sig i Sverige inom bildningsförvaltningens samtliga verksamheter. Detta för att ge huvudmannen en överblick av hur samtliga verksamheterna stödjer dessa barns/elevers utveckling och lärande, oavsett om barn/unga inom verksamheterna omfattas av skollagens definition eller inte. Resultat förskolan Inom förskolan har verksamheten tagit fram en handlingsplan för mottagandet av nyanlända barn i förskolan, men också arbetat fram dokumenterade riktlinjer för flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan. Handlingsplanen för mottagandet syftar till att säkerställa en likvärdighet i Trelleborgs förskolor när det gäller möten och mottagandet av nyanlända barn och deras vårdnadshavare i förskolan, men syftet är framför allt en trygg start för nyanlända familjer i mötet med kommunens förskolor. Utgångspunkten för riktlinjerna som tagits fram för flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan är att barnets språk stimuleras bäst när det får användas i, för barnet, meningsfulla sammanhang. Riktlinjerna ger samtlig personal vägledning och tips på hur flerspråkighet och barnets modersmål kan stimuleras, även med hänvisning till hjälpmedel som appar och liknande. Ett språkmedvetet arbete, där modersmålsstödet integreras i förskolans pedagogiska verksamhet, bedrivs av samtliga pedagoger i Trelleborgs kommuns förskolor under hela dagen. Det stärker barnens språkliga och identitetsmässiga utveckling. Förskolans uppföljning av arbetet visar att de flesta nyanlända barnen snabbt tillgodogör sig förskolans undervisning, blir en given del i det sociala sammanhanget och utvecklas väl. Under barnets första tid i verksamheten ställs det stora krav vuxenstöd och i de fall som barnets språk inte utvecklas som förväntat, tar personalen kontakt med modersmålsenheten och specialpedagoger. De goda resultaten visar att förskolan behöver stimulera pedagogerna till fortsatt utveckling av det språkstödjande arbetet under hela dagen. Resultat grundskolan årskurserna 6-9 Totalt 95 nyanlända elever i årskurserna 6-9 (av totalt 213 nyanlända elever i grundskolan i juni 2017). Fågelbäckskolan 12 elever, Liljeborgsskolan 43 elever, Pilevallskolan 19 elever, Vannhögskolan 14 elever, Väståkraskolan 7 elever I samtliga grupper som redovisas nedan finns ett antal elever, ett fåtal per årskurs, som påbörjade sin utbildning så nära inpå läsårsslutet att lärarna inte haft möjlighet att bedöma deras kunskaper. Årskurs 6 Totalt 17 nyanlända elever varav 2 med tf nummer. Fördelade enligt 9 elever Liljeborgsskolan, 2 elever Pilevallskolan, 1 elev Vannhögskolan, 1 elev Väståkraskolan och 4 elever Fågelbäckskolan. Nyanlända elever tf (2 elever)

3 (6) Meritvärde lägst 62,5 p högst 157,5 p Nyanlända elever exkl tf (15 elever) Meritvärde lägst 12,5 p högst 260 p Av 17 elever är 9 flickor och 8 pojkar. Flickornas meritvärde ligger mellan 47,5 p 260 p Pojkarnas meritvärde ligger mellan 12,5 p - 172,5 p Årskurs 7 Totalt 26 nyanlända elever, varav 2 med tf nummer. Fördelade enligt 7 elever Liljeborgsskolan, 7 elever Pilevallskolan, 6 elever Vannhögskolan, 4 elever Väståkraskolan och 2 elever Fågelbäckskolan Nyanlända elever tf (2 elever) Meritvärde lägst 72,5 p 230 p Nyanlända elever exkl tf (24 elever) Meritvärde lägst 30 p högst 290 p Av 26 elever är 14 flickor och 12 pojkar. Flickornas meritvärde ligger mellan 30 p 290 p Pojkarnas meritvärde ligger mellan 57,5 p 242,5 p Årskurs 8 Totalt 21 nyanlända elever, varav 5 med tf nummer. Fördelade enligt 9 elever Liljeborgsskolan, 3 elever Pilevallskolan, 3 elever Vannhögskolan och 6 elever Fågelbäckskolan. Nyanlända elever tf (5 elever) Meritvärde lägst 0 p 132 p Nyanlända elever exkl tf (15 elever) Meritvärde lägst 10 p 255 p Av 21 elever är 2 flickor och 19 pojkar. Flickornas meritvärde ligger mellan 87,5 p 255 p Pojkarnas meritvärde ligger mellan 10 p 207,5 p Årskurs 9 Totalt 31 nyanlända elever varav 8 med tf nummer. Fördelade enligt 18 elever Liljeborgsskolan, 7 elever Pilevallskolan, 4 elever Vannhögskolan och 2 elever Väståkraskolan. Nyanlända elever tf (8 elever):

4 (6) Meritvärde lägst 20 p högst 200p 1 av 8 elever behörig till nationellt program (pojke). Nyanlända elever exkl tf (23 elever): Meritvärde lägst 22,5p högst 300p 7 av 23 elever behöriga till nationellt program. Av 23 elever är 8 flickor och 15 pojkar. 5 av 8 flickor är behöriga till nationellt program. 2 av 15 pojkar är behöriga till nationellt program. Resultaten för årskurserna 6-9 visar att praktiskestetiska ämnen generellt sett är de ämnen där flest antal elever uppnår kunskapskraven för betyg A-E, men det finns också skillnader i elevernas kunskapsresultat mellan de praktiskestetiska ämnena. Resultaten visar vidare att det finns flera elever som uppnår kunskapskraven för betyget E i ett flertal ämnen, även ämnen som exempelvis MA, EN, naturorienterande och samhällsorienterade ämnen, men att dessa elever samtidigt inte uppnår kunskapskraven i ämnet SvA. Varje skolenhet följer upp såväl varje enskild elevs kunskapsutveckling som den övergripande bilden av elevernas kunskapsresultat på skolenheten. Efter enheternas analysarbete blir nästa steg att planera för åtgärder, genomföra, dokumentera och följa upp vilka effekter dessa åtgärder får på undervisningens/utbildningens kvalitet för de nyanlända eleverna. Forskning visar att föräldrars utbildningsbakgrund har en mer avgörande betydelse än kön och det blir nästa steg i analysarbetet, vilket sedan kommer att kopplas till det utvecklingsarbete som påbörjats när det gäller inkluderande lärmiljöer. Inom ramen för detta bedrivs ett strukturerat arbete kring frågan Hur säkerställer vi att ledarskapet i undervisningen, elevernas lärmiljö, det sociala sammanganhet, undervisningens innehåll, struktur och organisation ger samtliga elever de förutsättningar de behöver för att utvecklas så långt som möjligt utifrån sina specifika förutsättningar? Det är ett omfattande arbete som bedrivs och där det under 2017 är kartläggningsfas. Gymnasieskolans introduktionsprogram Nyanlända läsåret 2015/16 Totalt 32 nyanlända elever, 8 flickor och 24 pojkar. 8 elever uppnådde gymnasiebehörighet, varav 2 flickor. Nyanlända läsåret 2016/17 Totalt 38 nyanlända elever, 7 flickor och 31 pojkar. 1 elev (pojke) uppnådde gymnasiebehörighet. Statistik förs över antalet grundskolebetyg och gymnasiebetyg varje elev uppnår kunskapskraven för och elevernas utveckling generellt analyseras.

5 (6) Under perioden som redovisas ovan ökade elevantalet drastiskt på språkintroduktion. Antalet elever med ringa skolbakgrund eller som helt saknade skolbakgrund ökade, vilket påverkar kunskapsresultat och den enskilda elevens progressionstakt. Men i elevgruppen, framför allt läsåret 2015/16, finns även elever som hade betyg från hemlandet. För att en elev ska bli behörig till ett nationellt program måste eleven ha som lägst betyg E i svenska eller svenska som andraspråk, i engelska och matematik. För yrkesprogrammen krävs dessutom som lägst betyg E i ytterligare fem ämnen. Motsvarande krav för högskoleförberedande program är som lägst betyg E i ytterligare nio ämnen. Som ett led i att ge nyanlända elever möjligheter till betyg i fler ämnen, i snabbare takt, anordnades lovskola i form av intensivkurser sommaren 2016 i textilslöjd och hem- och konsumentkunskap, vilket resulterade i många betyg. Sommaren 2017 anordnades lovskola i hem- och konsumentkunskap, vilket resulterade i att 11 av 12 elever fick betyg. Gymnasieskolans uppföljning av nyanlända elevers kunskapsresultat visar att elevens progressionstakt ökar om elevens kunskaper kartläggs rätt från början, om eleven får studiehandledning på modersmålet, är motiverad och har studievana från hemlandet. Gymnasieskolan kommer att analysera vidare hur undervisningen, lärarstödet och arbetsformerna i denna, resurser och stöd från SYV och elevhälsa kan utvecklas vidare, då verksamheten identifierat att det här är faktorer som bidrar till elevernas progression. För de elever som arbetat i sitt hemland och som inte gått i skola förrän de kom till Sverige, har möjligheten att börja studera vid IMYRK haft stor betydelse. Motivationen och progressionen ökade markant då de fick möjlighet att använda sig av och visa sina färdigheter i de praktiska ämnena. För en del elever är problematisk frånvaro, bristande mående samt andra sociala faktorer sådant som påverkar progression. Här är tidiga insatser och samverkan mellan olika professioner central. Gymnasieskolan behöver utveckla verksamhetens uppföljningsverktyg när det gäller nyanlända elever som studerar vidare vid nationellt program för att säkerställa att utbildningen i samtliga delar ger varje elev det stöd och de förutsättningar hen behöver för att ta sin gymnasieexamen. Samordnare för nyanlända elever uppdrag via Skolverket Regeringen har gett Skolverket i uppdrag att genomföra systematiska insatser för att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever. Syftet med insatserna är att stärka huvudmännens förmåga att på kort och lång sikt erbjuda nyanlända elever en utbildning av hög och likvärdig kvalitet med målet att förbättra förutsättningarna för goda kunskapsresultat för dessa elever. Skolverket har från våren 2016 erbjudit alla huvudmän i Sverige möjligheten att utse en samordnare och finansierar delar av samordnarens tjänst. Samordnarens roll är att stödja huvudmannen i det lokala arbetet för nyanlända elever. Uppdraget innebär att genomföra en nulägesbeskrivning och utifrån den, tillsammans med huvudman, ta fram en utvecklingsplan, vara stöd för huvudman och rektorer i val och organisering av kommande insatser inom nyanländas lärande, fungera som en länk mellan Skolverkets uppdrag att stärka utbildningens kvalitet för nyanlända elever och berörda huvudmän i landet.

6 (6) Nulägesbedömning och utvecklingsplan för det vidare arbetet I samordnarens uppdrag ingår att genomföra en nulägesbeskrivning för att ha ett underlag för huvudmannen att beskriva nuläget i arbetet med nyanlända elever på alla nivåer i styrkedjan. Utifrån nulägesbeskrivningen ska en analys och utvecklingsplan för det vidare arbetet göras. Denna redovisas Skolverket genom Regionalt utvecklingscentrum (RUC). Under våren 2017 har nulägesbeskrivning genomförts genom att samla in underlag från samtliga verksamheter inom grund- och gymnasieskola. Modersmålsenheten har också bidragit med underlag för det fortsatta arbetet. Utifrån den analys som genomförts under våren har följande utvecklingsområden identifierats: - Behov av att upprätta övergripande rutiner och specifika nyckeltal för att bättre kunna följa upp nyanlända elevers kunskapsutveckling i det systematiska kvalitetsarbetet på verksamhets- och huvudmannanivå. - Behov av att utveckla ett verksamhetsnära arbete med att följa upp nyanlända elevers kunskapsutveckling och lärande. - Behov av att gå från generella beskrivningar av hur arbetet ser ut till att konkretisera dessa ner på verksamhetsnivå och undervisningsnivå. Vidare har verksamhetsspecifika utvecklingsområden identifierats. Inom grundskolans verksamheter finns ett behov av att arbeta vidare med att öka likvärdigheten i övergångar till ordinarie undervisningsgrupp samt i arbetet med planering och genomförande av undervisningen i dessa. I dagsläget ser det olika ut på olika skolenheter beroende hur man har valt att organisera mottagandet från skolintroduktionen till hemskolan. Inom gymnasieskolan finns ett behov av att ta fram en långsiktig planering för mottagande av och den fortsatta utbildningen för nyanlända elever inom gymnasieskolans nationella program. Inför läsåret 2017/2018 fortskrider arbetet med att vidare stödja bildningsförvaltningens verksamheter i arbetet. Samordnarens roll i arbetet med nyanländas lärande ska inlemmas i förvaltningens systematiska kvalitetsarbete. På ett nämndsövergripande plan ingår nyanlända elever som en egen del i det systematiska kvalitetsarbetet och ska redovisas specifikt. Uppföljning kommer att ske utifrån läroplanens skrivningar, men även samverkan, övergångar och nyanlända elevers möjligheter till social delaktighet ingår i den. Systematiskt kvalitetsarbete och nyanlända elever Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att skolhuvudmän systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och genomföra åtgärder som bidrar till att utveckla utbildningen. Det systematiska kvalitetsarbetet är en ständigt pågående process som aldrig tar slut. Genom att analysera vilka insatser som gett förväntad effekt, och vilka som inte gjort det, blir det fortsatta utvecklingsarbetet bättre för varje varv. Bildningsförvaltningens systematiska kvalitetsarbete är under utveckling. En övergripande struktur har tagits fram och ska implementeras under läsåret 2017/2018. Strukturen omfattar de områden som behöver följas upp utifrån lagens krav och förvaltningens specifika mål.