Campus i förändring
Innehåll Karolinska Institutet växer...5 Översikt campus Solna...6 Aula Medica...8 Widerströmska huset...10 Biomedicum...12 Forskning vid Karolinska Universitetssjukhuset...16 Karolinska Institutet Science Park...18 Student- och gästforskarbostäder i Solna...20 Översikt campus Huddinge...24 Framtidens laboratorium...26 Framtidens lärandemiljöer...30
Inledning 5 Karolinska Institutet växer Ett campus i förändring ska tillsammans med Strategi 2018 bidra till att Karolinska Institutet utnyttjar sin fulla potential. I de campusmiljöer som för närvarande växer fram i Solna och Huddinge läggs grunden för att vi ska uppnå de övergripande målen i Strategi 2018. Nu fogas våra kärnverksamheter utbildning och forskning samman på ett nytt sätt. Universitetet får också större möjligheter att samverka med det omgivande samhället så att upptäckter leder till innovationer och snabbt kommer till nytta. Framtidens campus ger medarbetare och studenter, universitetets enskilt viktigaste tillgångar, bästa tänkbara förutsättningar att arbeta och utvecklas. Vi skapar inbjudande miljöer med målet att attrahera de allra bästa krafterna i en global konkurrens. Genom att utveckla våra campusområden bygger vi infrastrukturen för framtidens Karolinska Institutet en infrastruktur som möjliggör nyrekryteringar och internationellt ledande forskning och utbildning. De framtida miljöerna kommer att bli plattformar för storskalig och gränsöverskridande forskning. Ett campus i förändring ger Karolinska Institutet nya arenor för forskning, utbildning och samverkan, vilket hjälper oss att på ett avgörande sätt bidra till att förbättra människors hälsa. Anders Hamsten, rektor Karin Dahlman-Wright, vicedekan för infrastruktur
Pr Solnavägen 6 Student- och gästforskarbostäder Fogdevreten 1 Prostvägen Granits väg Karolinska Institutet Science Park Prostvägen n Karolinska vägen Nobels väg Tomtebodavägen Widerströmska huset t. Karolinska Universitetssjukhuset äg 3 Theorells väg Retzius väg Biomedicum Solnavägen Nobels väg Aula Medica Forskningsbyggnad Nanna Svartz väg Nobels väg Akademiska stråket von Eulers väg Nobels väg Karolinska Universitetssjukhuset Berzelius väg von Eulers väg Berzelius väg t. Stockholm Norra Länken
Översikt campus Solna 7 Campus Solna bygger för framtidens forskning och utbildning På campusområdet i Solna är den största nybyggnationen forskningslaboratoriet Biomedicum som beräknas bli inflyttningsklart under 2018. På andra sidan Solnavägen uppförs ytterligare en ny forskningsbyggnad som en del av projektet Nya Karolinska Solna. De senaste åren har en rad nya byggnader färdigställts längs med Solnavägen: husen Alfa, Beta och Gamma som tillsammans utgör Karolinska Institutet Science Park, Widerströmska huset samt Aula Medica. Längs med Solnavägen fortsätter campus att expandera och förändras i snabb takt. Bredvid Aula Medica byggs Karolinska Institutets nya byggnad för experimentell forskning, Biomedicum, med planerad inflyttning 2018. Biomedicum kommer att sammanlänkas med Karolinska Universitetssjukhusets nya forskningsbyggnad via en förbindelsegång till andra sidan Solnavägen. För att det ska bli lättare att röra sig mellan campus och universitetssjukhuset planeras ett promenadstråk Akademiska stråket, som även förlängs med en bro över Solnavägen. Det planeras också för 400 nya studentoch gästforskarbostäder på campus Solna. Om detaljplanen godkänns och projektet går enligt plan kan dessa färdigställas under 2016. De inre delarna av campusområdet behåller sin karaktär med främst låga tegelbyggnader och omgivande grönområden. På campus Solna, liksom på campus Huddinge, pågår en storsatsning i och med projektet Framtidens lärandemiljöer. Projektet avser både informella och formella miljöer och följer ett koncept där de fysiska lokalernas utformning bygger på den senaste pedagogiska forskningen. Parallellt med de förändringar som sker på campus Solna växer den nya stadsdelen Hagastaden fram. Här möts Stockholm och Solna i en ny storstadsmiljö med tillgång till goda kommunikationer och grönområden. Hagastaden är ett samarbete mellan Stockholms stad, Solna stad, Stockholms läns landsting och Akademiska hus samt Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset, Nya Karolinska Solna, Stockholm Science City och Trafikverket.
8 Aula Medica En mötesplats för studenter, forskare och allmänhet Karolinska Institutets aula har blivit en viktig mötesplats i den akademiska världen och en länk mellan universitetet, allmänheten och olika samarbetspartners. I Aula Medica arrangeras föreläsningar och konferenser som samlar människor från hela världen. Nobelföreläsningar Aula Medica stod klar 2013 och här äger Nobelföreläsningar, vetenskapliga symposier, större tillställningar och konferenser rum. Byggnadens entréplan erbjuder stora utställningsytor och här finns trappan som leder upp mot Erling Perssonsalen, byggnadens hjärta, som har plats för upp till 1000 åhörare. Aulabyggnaden rymmer även café Erik Jorpes, restaurang Nanna Svartz och fakultetsklubben Svarta Räfven. Förutom flera konferensrum finns cirka 100 kontorsplatser och här sitter Karolinska Institutets ledning och delar av universitetsförvaltningen. Ett bra blickfång Aulabyggnaden, med sin triangulära form och fasad av 6000 glasrutor, bryter av mot de traditionella tegelbyggnaderna på campus Solna. Fasaden lutar som mest 33 grader och har ett överhäng på 23 meter ut över Solnavägen. Det finns flera spektakulära detaljer inne i Aula Medica. I foajén finns ett elektroniskt vattenfall som täcker 40 kvadratmeter av väggen samt 95 handslipade kristallkoner som placerats i det sluttande taket intill. Golv och trappor invändigt är gjorda av ek, i Erling Perssonsalen finns vitlaserad ek och i foajén på entréplanet rökt ek. År 2014 fick Aula Medica det prestigefulla priset Årets Bygge som lyfter det bästa byggsektorn presterar i kvalitet, samarbete i projektet, ekonomi och form. Bakom priset står branschtidningen Byggindustrin. Arkitekttävling År 2001 vann Wingårdh Arkitektkontor tävlingen om att få rita Karolinska Institutets aula. Men av ekonomiska skäl lades projektet på is. Sex år senare, 2007, donerade Familjen Erling- Perssons stiftelse 350 miljoner kronor vilket gjorde aulabygget möjligt. Efter att ha prövat olika placeringar på campus Solna beslutades det 2008 att aulan skulle ligga vid Solnavägen vänd mot Karolinska Universitetssjukhuset. KORTA FAKTA Byggperiod: September 2010 till oktober 2013. Invigd: Den 11 oktober 2013. Lokalyta: Cirka 10 000 kvadratmeter. Antal våningsplan: Sju. Antal platser: Cirka 100 konferensplatser fördelade på tio konferensrum, Erling Perssonsalen rymmer 1000 personer och är byggnadens auditorium. Här finns också cirka 100 kontorsplatser. Arkitekt: Wingårdh Arkitektkontor.
Aula Medica Själva auditoriet har en mild, harmonisk färgskala och skapar en allmän närhet. I många möten mellan människor finns en anspänning hur mötet ska gå, hur man ska klara sin presentation. Jag tror att det är bra med ett rum som lugnar ner snarare än jagar upp. Det tycker jag att vi lyckats skapa. Gert Wingårdh, arkitekt 9
10 Widerströmska huset En omsorgsfull byggnad Widerströmska huset ligger vid campus Solnas norra entré och används för bland annat folkhälsoarbete och utbildning. Här bedrivs också forskning inom bland annat global hälsa, lärande, etik och ledarskap. Widerströmska huset har fått sitt namn efter den första kvinnliga läkaren i Sverige, Karolina Widerström, och har gett bättre förutsättningar för den del av universitetets verksamhet som är inriktad på folkhälsa. I huset finns flera hyresgäster: institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), institutionen för folkhälsovetenskap (PHS), institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS) samt Folkhälsomyndigheten, Regionala etikprövningsnämnden i Stockholm (EPN) och Stockholms läns landsting. Transparent verksamhet Byggnaden består av två huskroppar som rymmer en hörsal, föreläsningssalar, kontorsplatser och mötesrum. Husets två nedersta våningar består till stor del av glas, som gör att förbipasserande kan få en glimt av den verksamhet som pågår i huset. De centrala ytorna fungerar som mötesplatser för lärare, studenter och forskare och har till viss del baserats på konceptet för framtidens lärandemiljöer. Det röda teglet i husets fasader är ingjutet i ljus betong och knyter an till campusområdets tegeltradition. Prisbelönad arkitekt Widerströmska huset är ritat av KOD Arkitekter som år 2013 belönades med ett pris för sitt arbete med byggnaden med motiveringen: För en fint och omsorgsfullt projekterad byggnad för kontor och undervisning [ ]. Den stora volymen är väl behandlad och fasadelementen av prefabricerad betong med ingjutet tegel ger vacker mönsterverkan. Teglet anknyter till den anslutande äldre tegelarkitekturen men på ett helt nytt sätt. Entré och inre hall exponerar stora obehandlade betongytor samt utsmyckning i betong, som ställs mot signalfärgade dörrar och golv tufft och elegant. KORTA FAKTA Byggperiod: Mars 2010 till december 2012. Inflyttning: Januari 2013. I huset arbetar: Institutionerna LIME, PHS och CNS, Folkhälsomyndigheten, EPN och Stockholms läns landsting. Lokalyta: Cirka 15 000 kvadratmeter. Antal våningsplan: Sju respektive tio våningar. Antal platser: Cirka 700 kontorsplatser hyrs av Karolinska Institutet och Folkhälsomyndigheten. Arkitekt: KOD Arkitekter AB.
Widerströmska huset Tanken bakom glasfasaden är att öppna upp både byggnaden och campus Solna ut mot staden och låta omvärlden komma lite närmare. Sanna Hederus, KOD Arkitekter 11
12 Biomedicum Experimentell forskning samlas i Biomedicum Syftet med Biomedicum är att samla en stor del av den experimentella forskningen på Karolinska Institutets campus Solna under ett tak i en avancerad forskningsmiljö som främjar samverkan och forskning över vetenskapliga gränser. Gränslös forskning Den experimentella forskningen vid Karolinska Institutet växer och behovet av mer avancerade laboratorier och modernare lokaler på campus Solna är stort. Därför låter Karolinska Institutet uppföra en ny byggnad för experimentell forskning över vetenskapliga gränser och för samverkan med klinisk forskning. Allt i syfte att underlätta för övergången mellan grundforskning och kliniska studier och därmed främja praktisk tillämpning. Laboratorium i framkant Biomedicum kommer att utrustas med gemensam infrastruktur som innebär att exempelvis avancerade teknologiplattformar och dyrbar utrustning kan utnyttjas av fler och forskargrupper kommer att samverka för att nå nya resultat. Laboratoriet blir ett av Europas modernaste och ska locka medarbetare från hela världen. Design för interaktion Berg C.F. Møller Architects har ritat byggnaden och designen ska ge förutsättningar för en arbetsmiljö med många naturliga mötesplatser och goda möjligheter till samarbeten, utbyte av idéer och erfarenheter. Laboratoriet som byggs mellan Aula Medica och Widerströmska huset, får en direkt koppling till den kliniska forskningsmiljön på Karolinska Universitetssjukhuset genom en fysisk förbindelsegång över Solnavägen. KORTA FAKTA Byggstart: 2013. Inflyttning: Under 2018. Verksamhet: Experimentell forskning i avancerad laboratoriemiljö. Flyttar hit: Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC), institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB), institutionen för fysiologi och farmakologi (FyFa), institutionen för neurovetenskap (Neuro), institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB). Lokalyta: Cirka 55 000 kvadratmeter. Antal platser: Cirka 1 600 platser för forskare och annan personal. Arkitekt: Berg C.F. Møller Architects.
Biomedicum 13
14 Biomedicum Nya samarbetsmöjligheter främjar forskningen Idén att samla experimentell forskning under ett och samma tak, som det nu blir i Biomedicum, föddes för bara några år sedan och det har gått fort från vision till verklighet. Det är ett stort steg för forskningen vid universitetet att de institutioner som i dag sitter utspridda i upp till tio olika byggnader på campus Solna knyts till varandra rent fysiskt. Det förenklar interaktionen mellan forskare från olika institutioner och ger möjligheter till en dynamisk och kontinuerlig förändring av gruppernas sammansättning. Om någon till exempel byter inriktning är det enkelt att flytta inom huset. Det ger en väldigt kreativ atmosfär. Vi kommer också lättare att kunna interagera med klinikerna tack vare närheten till det nya sjukhuset. Detta kommer att främja både vår basforskning och vår translationella forskning. Rent praktiskt kommer vi att kunna samutnyttja forskningsinfrastruktur på ett mer effektivt sätt än vi gör i dag. Mycket av den utrustning vi använder är dyr och kräver specialkompetens att hantera så det är en förutsättning att många får tillgång till den för att det ska löna sig ekonomiskt. Lokalerna blir dyrare men tack vare att vi kan bli effektivare genom att utnyttja våra laboratorier och dela på utrustningen kommer vi att behöva färre kvadratmeter. Vi kommer också att kunna effektivisera administrationen eftersom en och samma enhet kan ge stöd åt samtliga institutioner i byggnaden. Vårt mål är att Biomedicum ska medföra att vi kan fördjupa och förbättra vår forskning så att vi kan bli ännu mer framgångsrika internationellt. Christer Höög är professor och prefekt vid institutionen för cell- och molekylärbiologi (CMB) som är en av fem institutioner som ska flytta till Biomedicum.
Biomedicum 15 Det är ett stort steg för forskningen vid universitetet att de institutioner som i dag sitter utspridda i upp till tio olika byggnader på campus Solna knyts till varandra rent fysiskt. Christer Höög om Biomedicum
16 Forskning vid Karolinska Universitetssjukhuset Forskning och utbildning vid Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska Universitetssjukhuset i Solna gör det möjligt för en stark samverkan mellan hälso- och sjukvården, forskningen och utbildningen. En ny byggnad förstärker den nära kopplingen mellan sjukhuset och Karolinska Institutet. Tillsammans med Karolinska Institutet är Karolinska Universitetssjukhuset ett internationellt starkt centrum för klinisk och translationell forskning. Den nya byggnaden är en del av projektet Nya Karolinska Solna (NKS) som planeras i nära samarbete med universitetet. Byggnaden ligger i direkt anslutning till Biomedicum och ett nytt konferenscentrum vid Akademiska stråket, och kommer att ge naturliga mötesplatser för forskare, studenter och kliniskt verksam personal. Forskning och utbildning De flesta av sjukhusets forskningslaboratorier kommer att finnas i den nya forskningsbyggnaden som utformas för att möjliggöra samverkan med hälso- och sjukvården och främja interaktion mellan olika forskargrupper. Där kommer även finnas utrymme för administration för forskare samt undervisningsoch utbildningslokaler. Genom en organiserad samverkan med universitetssjukhuset får studenterna tillgång till lärare från sjukhuset och det sjukdomspanorama som lämpar sig för utbildning. Det finns också planer på ett utbildningsplan för hjärt-lungräddning, samt ett kliniskt träningscentrum (KTC), där både personal och studenter kan få utbildning inom kliniska moment och färdigheter. Högspecialiserad vård Karolinska Universitetssjukhuset är en central del i en av de största satsningarna på hälso- och sjukvården någonsin i Stockholms län. Universitetssjukhuset ska bedriva den mest avancerade hälso- och sjukvården för de svårast sjuka och de svårast skadade samt grundforskning, patientnära klinisk forskning och utbildning. En ökad samverkan mellan hälso- och sjukvård, forskning och utbildning ska bidra till att nya forskningsresultat snabbare omsätts i nya behandlingsmetoder och läkemedel för patienten. Det nya sjukhuset öppnar 2016 och nybyggnationen kommer att vara helt klar två år senare. KORTA FAKTA Byggperiod: 2012 2017. Inflyttning: Juni 2017. Byggnaden rymmer: Cyklotron, radiofarmaci, forskningslaboratorium, kliniskt träningscentrum (KTC), studentcenter, rum för medicinsk röntgen, lokaler för administration och expeditioner med mera. Lokalyta: Cirka 65 900 kvadratmeter (bruttoarea). Totalt kommer den nya sjukhusanläggningen att omfatta cirka 330 000 kvadratmeter (bruttoarea). Antal våningsplan: Elva. Arkitekt: White Tengbom Team.
Forskning vid Karolinska Universitetssjukhuset 17
18 Karolinska Institutet Science Park Forskning möter näringsliv i Karolinska Institutet Science Park I de tre huskropparna Alfa, Beta och Gamma bedrivs verksamhet inom life science och fyra framstående högskolor möts i forskningssamarbetet Science for Life Laboratory (SciLifeLab). Forskning möter näringsliv Alfa, Beta och Gamma är utformade för att inrymma både högklassiga laboratorier och moderna kontors- och konferenslokaler. Flera verksamheter ska kunna arbeta på samma våningsplan, vilket ställer särskilda krav på funktionalitet, tillgänglighet och säkerhet. Flexibilitet är ett viktigt ledord. Lokalerna kan ändras efter önskemål från hyresgäster eller krav förknippade med viss forskning. Alla arbetsplatser har en gemensam entré via hus Delta som sammanbinder de tre husen i två plan vilket ger möjlighet till spontana möten. I byggnaden finns även en konferensanläggning och en utställningsdel där innovationer kan presenteras. Innovation och samverkan Karolinska Institutet Science Park AB är ett helägt dotterbolag till Karolinska Institutet Holding AB med uppgift att hyra ut lokaler till små och nystartade bolag. I Karolinska Institutet Science Park AB:s företagspark finns i dag delar av Karolinska Institutets innovationssystem, Karolinska Development AB, Cadila Pharmaceuticals Sweden AB och InDex Pharmaceuticals AB. Nationellt centrum för molekylära biovetenskaper Science for Life Laboratory (SciLifeLab) är ett samarbete mellan Karolinska Institutet, KTH, Stockholms universitet och Uppsala universitet med uppgift att bistå svensk forskning med storskaliga molekylärbiologiska analyser och kompetens som inte finns på andra svenska lärosäten. I husen Alfa och Gamma arbetar forskarna bland annat med avancerad kartläggning av gener och proteiner som är relevanta för diagnostisering och behandling av våra stora folksjukdomar. KORTA FAKTA Projekttid: 2008 2013, i etapper. Inflyttning: Alfa och Beta 2010, Gamma 2013. Vi arbetar här: SciLifeLab (Alfa och Gamma), institutionen för medicinsk biokemi och biofysik (MBB) och Karolinska Institutet Science Park AB (Gamma) samt Swedish Orphan Biovitrum AB (Beta). Lokalyta: Cirka 30 000 kvadratmeter. Våningsplan: Alla husen har sju våningsplan, hus Delta länkar samman husen med serviceytor samt reception och restaurang. Antal platser: Cirka 800 arbetsplatser. Arkitekt: SWECO Architects.
Karolinska Institutet Science Park 19
20 Student- och gästforskarbostäder i Solna Bostäder för studenter och gästforskare byggs i Solna Det har länge funnits en stor efterfrågan på bostäder för internationella studenter och gästforskare. På campus Solna planeras nu för ett nytt byggprojekt som, förutsatt att detaljplanen blir godkänd, startar under 2015. Efterlängtade bostäder En förutsättning för att kunna attrahera internationella studenter och gästforskare är att kunna erbjuda boende inom rimligt avstånd från universitetet. Fastighetsägaren Akademiska Hus upplåter nu mark för att bygga lägenheter som möter den stora efterfrågan. KORTA FAKTA Projekttid: Från februari 2015 till februari 2017. Byggstart: Hösten 2015. Antal bostäder: Cirka 400. Arkitekt: Scheiwiller Svensson Arkitektkontor. Omgivande grönområden Enligt Solna stads planering ska de nya bostäderna byggas på den nordvästra delen av campus Solna. Det planeras för uppemot 400 lägenheter av varierande storlek, fördelade över flera hus där vissa får eget pentry och andra gemensamt kök. Husen kommer att omges av grönområden och en gård framför husen som ska fungera som en samlande plats för de boende. Om detaljplanen går igenom kommer bostäderna att börja byggas hösten 2015.
Student- och gästforskarbostäder i Solna 21
Framtidens laboratorium 4
t. Tumb P Hälsovägen Flemingbergs C Röntgenvägen Amb 24 Hörselslingan Karolinska Universitetssjukhuset Neo Blickagången Novum P P Alfred Nobels Allé 8 Alfred Nobels Allé P Alfred Nobels Allé 23 Södertörns högskola Hälsovägen
Översikt campus Huddinge 25 Campus Huddinge bygger för framtidens forskning och utbildning På campusområdet i Huddinge planeras projektet Framtidens laboratorium som ska bli klart år 2017. Här byggs moderna lokaler för forskning och utbildning som ska leda till ökad interaktion och samverkan mellan institutioner och klinik. Framtidens laboratorium omfattar delar av Alfred Nobels Allé 8 (ANA8) och det blivande forskningshuset Neo. Liksom Biomedicum på campus Solna, kommer byggnationerna att resultera i avancerade anläggningar för experimentell forskning. Alla Karolinska Institutets institutioner på campus Huddinge samt universitetsbiblioteket är involverade i projektet. Under de närmaste åren får Karolinska Institutet, KTH och Södertörns högskola sällskap av Röda Korsets högskola som flyttar till campus Huddinge. De utökade möjligheterna till samarbete leder till förstärkt samverkan mellan lärosätena och Karolinska Universitetssjukhuset med målsättningen att uppnå synergier mellan hälso- och sjukvård, forskning och utbildning. Även Polishögskolan flyttar hit vilket resulterar i gemensamma träningsfaciliteter som byggs på Alfreds Nobels Allé 23 för Karolinska Institutets och Polishögskolans medarbetare och studenter. Den större delen av universitetets verksamhet som i dag finns i Novum flyttar så småningom ut, medan exempelvis Karolinska Institutets och Astra Zenecas forskningscentrum, Integrated Cardio Metabolic Center, sitter kvar och får sina lokaler anpassade till sina verksamheter. På sikt kommer en förbindelse mellan forskningshuset Neo och Novum att byggas som fortsätter till KTH:s nya forskningsbyggnad Technology for Health samt till Karolinska Universitetssjukhuset. Målet för utvecklingen av campus Huddinge är att erbjuda en translationell miljö som stimulerar till institutions- och kliniköverskridande möten och forskning.
26 Framtidens laboratorium Gemensamma resurser utan institutionsgränser Framtidens laboratorium inkluderar ombyggnationer av Alfred Nobels Allé 8 (ANA8) och nya forskningshuset Neo. Miljöerna ska stimulera till kreativa möten och kunna anpassas till verksamheternas utveckling. Framtidens laboratorium ska öka samverkan mellan hälso- och sjukvården, forskningen och utbildningen. Lokaler och utrustning kommer att fungera som gemensamma resurser vilket ska leda till ett effektivare utnyttjande. De nya lokalerna för experimentell forskning kommer tillsammans att ha en laboratorieyta för 700 till 800 personer. Alfred Nobels Allé 8 På Alfred Nobels Allé 8 finns i dag en unik kombination av kliniknära forskningslaboratorier, undervisningslaboratorier, träningsklinik för tandläkarstuderande, undervisningslokaler, lärandemiljöer, institutionsadministration, bibliotek och restaurang. En brist med den befintliga byggnaden är att verksamheterna är tydligt separerade och integration och samverkan mellan institutioner och olika verksamheter inte kan ske naturligt. Projektets syfte är att i de nya lokalerna integrera institutionerna för att stärka samverkan mellan verksamheterna. Ombyggnationerna i Alfred Nobels Allé sker på plan sju och halva plan åtta. Tanken bakom utvecklingen av Alfred Nobels Allé 8 är att skapa laboratorier utrustade för spetsforskning, med fokus på bland annat infektionsmedicin, hepatologi, gastroenterologi, regenerativ medicin, endokrino- logi och metabolism, där gränser mellan institutioner och kliniker rivs och forskare samverkar baserat på ett gemensamt forskningsintresse. De nya lokalerna ska i större utsträckning vara tillgängliga för studenter. Vissa funktioner, som delade seminarierum och speciallaboratorier, ska främja möten mellan studenter och forskare och skapa en miljö för samverkan. KORTA FAKTA ANA8 Byggperiod: December 2013 till december 2017. Inflyttning: Slutet av 2017. Vi samverkar i nya lokaler: Institutionen för laboratoriemedicin (LabMed), Center for Infectious Medicine (CIM), institutionen för odontologi (DENTMED) samt delar av institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC): enheten för öron-, näs- och halssjukdomar (ÖNH), The Advanced Center for Translational Regenerative Medicine (ACTREM), enheten för logopedi, enheten för audionomi och enheten för kirurgi. Lokalyta: Cirka 9 000 kvadratmeter. Antal våningsplan: Ett och ett halvt våningsplan byggs om. Arkitekt: Respons/LINK.
Framtidens laboratorium 27
28 Framtidens laboratorium ANA8 Neo Det nya forskningshuset Neo Forskningshuset Neo byggs framför Karolinska Universitetssjukhuset ovanpå besöksgaraget Medicinaren mellan Blickagången och Hälsovägen. Redan när garaget byggdes gjordes det med hänsyn till att en byggnad skulle uppföras ovanpå. En del av framtidens laboratorium ska även byggas direkt på marken. Forskningshuset Neo ska kännetecknas av samverkan samt ett flexibelt och effektivt resursutnyttjande. Neo planeras efter funktioner inte institutioner och kommer i huvudsak att bestå av laboratoriemiljöer. Genom samverkan mellan experimentell och klinisk forskning skapas förutsättningar för framgångsrika, nydanande och gränsöverskridande forskningssamarbeten. Samverkan främjar även ett effektivt utnyttjande av gemensam infrastruktur, exempelvis dyrbar utrustning. Huset kommer förutom laboratoriemiljöer att rymma två bokningsbara lärosalar, för 80 respektive 200 personer som baseras på konceptet för framtidens lärandemiljöer. Lokalerna i Neo planeras för att kunna anpassas efter verksamheters kontinuerliga utveckling.
Framtidens laboratorium 29 I Huddinge finns KTH:s högskole- och civilingenjörsutbildningar i medicinsk teknik som är ett samarbete med Karolinska Institutet och även Centrum för Teknik, Medicin och Hälsa, där KTH och Karolinska Institutet samverkar med Stockholms läns landsting. Bredvid Neo ska ett likadant hus byggas, Technology for Health (TFH), där KTH och Röda Korsets sjuksköterskeutbildning kommer att flytta in. Husen får en gemensam entré som ska främja interaktion och spontana möten mellan universiteten och Karolinska Universitetssjukhuset. KORTA FAKTA NEO Byggperiod: December 2013 december 2017. Inflyttning: Slutet av 2017. Flyttar hit: Institutionerna för biovetenskaper och näringslära (BioNut: hela verksamheten), medicin Huddinge (MedH: Lipidlab och Centrum för hematologi och regenerativ medicin (HERM)) samt neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS: delar av klinisk geriatrik och neurogeriatrik). Lokalyta: Cirka 10 000 15 000 kvadratmeter. Antal våningsplan: Åtta. Arkitekt: Tengbom.
30 Framtidens lärandemiljöer Här skapas rum för lärande Projektet Framtidens lärandemiljöer bygger på pedagogisk forskning och har som mål att lärandemiljöerna på Karolinska Institutets campus, tillsammans med de kliniska miljöer där undervisning sker, ska ge de bästa förutsättningarna för utbildning av högsta kvalitet. Fysiska lärandemiljöer Stockholms läns landsting och Karolinska Institutet startade projektet Framtidens lärandemiljöer inom hälso- och sjukvårdens utbildningar år 2009. Syftet med satsningen är att anpassa den fysiska lärandemiljön, det vill säga lärosalar och informella mötesplatser, till den pedagogik som används inom utbildningarna i dag. Utvecklingen av digitala medier och IT har gjort att lärande inte längre är begränsat i tid och rum. Därtill är dagens pedagogik mycket mer problemorienterad och aktiverande än tidigare. Det ställer nya krav på lärosalar som främjar dialog. Projektet är baserat på forskning om lärande i hälso- och sjukvårdens utbildningar och bygger på tre principer: dialog, synliggörande av kunskaper och kollaborativt lärande. Dialog. I traditionella lärandemiljöer har utformningen ofta kretsat kring monolog med betoning på kunskapsöverföring. Hörsalen, som namnet säger, är ett exempel på detta. De miljöer som nu utvecklas syftar istället till att möjliggöra samtal och ett aktivt lärande. Lärosalar och informella miljöer ska främja dialog och en problemorienterad aktiv pedagogik. Synliggörande av kunskaper och tidigare erfarenheter. Alla studenter och andra kursdeltagare har kunskap och erfarenhet med sig in i en lärandesituation. Att kunna synliggöra resonemang, hur något uppfattas eller antas hänga samman är en viktig del av lärandet. Därför har alla nya lärandemiljöer fått många nya skrivytor som gör att deltagare kan visualisera sina tankar i väsentligt högre grad än tidigare. Kollaborativt lärande. Studenter och kursdeltagare lär av och genom varandra. Lärande sker i allt högre grad utanför schemalagd undervisningstid genom att en stor del av utbildningsresurserna finns tillgängliga digitalt. Mötesytor Framtidens lärandemiljöer inkluderar inte bara traditionella miljöer. Utanför lärosalarna finns de informella mötesplatserna, exempelvis i korridorer och andra studieytor inom en byggnad. KORTA FAKTA Genomförande: På campus Solna och campus Huddinge samt på de sjukhus där Karolinska Institutet bedriver utbildning. Syfte: Skapa rum för ett aktivt lärande. Pågår under perioden: 2011 2018.
Framtidens lärandemiljöer 31
32 Framtidens lärandemiljöer Dessa mellanrum är viktiga sociala zoner. Att göra det möjligt för studenter från olika utbildningsprogram att mötas främjar interprofessionellt lärande. Även inom ett sjukhus är de informella miljöerna av stor vikt för lärande, socialisation och reflektion. Projektet har därför valt att göra de informella miljöerna mer attraktiva i syfte att locka studenterna att studera i de lokaler som universitetet tillhandahåller. Populärt koncept Inom Karolinska Institutet har över femtio miljöer gjorts om hittills, varav två tredjedelar på campus Solna och en tredjedel på campus Huddinge. I Solna har bland annat Berzeliuslaboratoriet fått nya grupprum och studie- platser, och många av de bokningsbara lärosalarna är ombyggda. I Huddinge kommer ytterligare cirka 50 lärosalar samt ett flertal informella miljöer att byggas om, bland annat på Alfred Nobels Allé 23. Forskningslaboratoriet Biomedicum på campus Solna, som är inflyttningsklart år 2018, kommer att rymma en konferensmiljö som byggs utifrån samma koncept. Även de nya lärandemiljöerna inom Karolinska Universitetssjukhuset, både kliniska och student- och konferenscentrum, bygger på samma idé. Konceptet kommer också att användas för två interaktiva salar och en stor informell lärandemiljö i den nya forskningsbyggnaden Neo som ska byggas på campus Huddinge. (Läs mer om Biomedicum på sidan 12 och Neo på sidan 28.)