Regionala turismeffekter Värmland 2012 (inkl. Degerfors och Karlskoga) HUI Research På uppdrag av Visit Värmland April 2013
Sammanfattning Värmland 2012 Sverige 2012 Folkmängd (31 dec 2012) 312 188 9 555 893 Antal kommersiella gästnätter (HSVC och SoL) 2 miljoner 53 miljoner Antal icke kommersiella gästnätter hos släkt och vänner och i eget fritidshus. 4,7 miljoner 215 miljoner Antal dagbesök 2,5 miljoner 95 miljoner Försäljningsindex detaljhandel 2011* (index 100=riket) Avser länet 108 100 Total turismomsättning/konsumtion** (Mnkr) 8 058 mkr 264 021 mkr Totalt antal turistiska årsverken** 5 942 162 300 BRP/BNP*** (Mdkr) 89 mdkr 3 555 mdkr Turismens andel av BRP/BNP 2,7 % 2,9% * Försäljningsindex är ett mått på hur väl handeln förmår att ta tillvara det befolkningsmässiga försäljningsunderlag som finns i en kommun och om handeln dessutom förmår att locka kunder från andra kommuner. Försäljningsindex 100 innebär att handeln omsätter lika mycket som det befolkningsmässiga underlaget medger. Index över 100 innebär att handeln drar kunder från andra områden och index under 100 innebär att handeln har ett utflöde till andra kommuner. ** Turismomsättning och turistiska årsverken för riket avser år 2011. *** Bruttoregionalprodukt (BRP) mäter den regionala ekonomins produktion, mätt som summa förädlingsvärden. 2
Definitioner turism Turism omfattar människors aktiviteter när de reser till och vistas på platser utanför sin vanliga omgivning för kortare tid än ett år för fritid, affärer eller andra syften. (Källa: FN) Turismen i en region kan vara: 1. Inomregional: när invånarna i en region, exempelvis ett län, reser inom den egna regionen. I detta fall avses invånare i Värmland som gör en turistresa inom det egna landskapet. 2. Inkommande: besökare som har sin hemvist i ett annat område än det som avses, i detta fall personer som är bosatta utanför Värmland. 3. Utgående turism: invånare som reser till en annan region eller utomlands. I detta fall avses invånare i Värmland som gör en turistresa utanför länet. Turismen i Värmland omfattar inkommande besökare till landskapet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. Den norska gränshandeln redovisas separat. 3
Definitioner Följande definitioner gäller i denna rapport Gästnatt: en turists övernattning Beläggningsgrad: andel belagda rum/bäddar under en tidsperiod. Antal sålda rum/bäddar i förhållande till ledig kapacitet. Kommersiella boendeformer: hotell, stugbyar, vandrarhem, campingplatser, gästhamnar och SoL SoL: privatägd stuga eller lägenhet som hyrts ut av förmedlare som bedriver yrkesmässig förmedling. Endast objekt som hyrts ut minst en vecka under aktuell månad redovisas. Värmland: Om inget annat anges så avses landskapet. I de fall statistik presenteras för länet så framgår det i rapporten. Småland: I denna rapport avses Jönköpings och Kronobergs län. 4
Innehåll Inkvarteringsstatistik och besöksvolymer 6-16 Upptagningsområde svenska besökare 17 Huvudsakligt ressyfte till Värmland 18 Huvudsakligt transportmedel till Värmland 19 Flygplatsstatistik 20 Total turismkonsumtion 21-23 Antal sysselsatta inom turism 24 Gränshandel i Värmland 2012 25 Bilagor 26-32
Inkvarteringsstatistik Värmlands län 2012 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem, camping och SoL 350 009 17% 788 866 38% 91 971 5% 88 248 4% 748 006 36% hotell stugby vandrarhem camping SoL Hotell, stugbyar, vandrarhem och camping genererade 2 067 100 gästnätter i Värmlands län under 2012. Camping och hotell var de vanligaste boendeformerna och stod för 38 respektive 36 procent av gästnätterna. Källa: SCB/Tillväxtverket 6
Arvika Eda Filipstad Grums Hagfors Karlstad Kristinehamn Munkfors Sunne Säffle Torsby Årjäng Karlskoga Tusental 600 500 400 300 200 100 Inkvarteringsstatistik kommuner i Värmland 2012 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun 0 134 122 51 10 70 568 76 21 204 50 192 152 65 Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per kommun i landskapet Värmland under 2012. Flest gästnätter genomfördes i Karlstads kommun som stod för cirka en tredjedel av det totala antalet övernattningar. Forshaga, Hammarö, Kil, Storfors och Degerfors får av sekretessregler inte redovisas då det inte finns tillräckligt många boendeanläggningar Källa: SCB/Tillväxtverket 7
500 000 Inkvarteringsstatistik Värmlands län 2012 Gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad 400 000 300 000 200 000 100 000 0 Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet visar antalet gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping per månad i Värmlands län under 2012. Cirka 52 procent av gästnätterna genomfördes under sommarmånaderna juni, juli och augusti. Källa: SCB/Tillväxtverket 8
Inkvarteringsstatistik Värmlands län 2012 Nationalitetsfördelning på hotell, stugby, vandrarhem och camping 27% 11% 3% 59% Exportandel (andel utländska gästnätter) Riket: 23% Värmland 41% Jämtlands 27% Småland 23% Östergötland 15% Dalarna 14% Sverige Övriga Norden (exkl. Sverige) Övriga Europa (exkl. Norden) Övriga världen (exkl. Europa) Värmland redovisade landets högsta exportandel (andel utländska gästnätter) med 41 procent vilket kan jämföras med snittet för rikets som uppgick till 23 procent under 2012. De utländska besökarna genererade 703 179 gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och campingplatser i Värmland. Källa: SCB/Tillväxtverket 9
Danmark Norge Finland Island Tyskland Storbritannien Nederländerna Schweiz Frankrike Spanien Polen Ryssland Övriga Europa USA Kina Övriga Världen 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 Inkvarteringsstatistik Värmland län 2012 Utländska gästnätter på hotell, stugby, vandrarhem och camping - 24 500 422 234 10 327 252 90 661 8 220 43 124 6 230 4 147 1 580 6 772 3 734 26 935 3 395 22 275 30 373 Diagrammet visar nationalitetsfördelningen i Värmland på hotell, stugby, vandrarhem och camping under helåret 2012. Norrmännen var den enskilt största utländska turistgruppen och stod för 60 procent av de utländska gästnätterna Källa: SCB/Tillväxtverket 10
Inkvarteringsstatistik Värmland län 2012 Beläggningsgrad (rum) på hotell, stugby och vandrarhem (%) 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 44% 40% 36% Värmlands län 54% 45% 39% 38% 40% 38% 39% 33% 37% Östergötlands län mån-tor fre-sön totalt 53% 31% 43% 56% 41% Dalarnas län Jämtlands län Småland Totalt 49% Diagrammet visar beläggningsgraden på hotell, stugbyar och vandrarhem i länet samt för utvalda jämförande län och riket som helhet. I Värmlands län låg den genomsnittliga rumsbeläggning på 40 procent under 2012 vilket var något under snittet för riket som uppgick till 49 procent. Källa: SCB/Tillväxtverket 11
Arvika Eda Filipstad Hagfors Karlstad Kristinehamn Munkfors Sunne Säffle Torsby Karlskoga Inkvarteringsstatistik kommuner i Värmland2012 Beläggningsgrad (rum), per kommun, på hotell, stugby och vandrarhem (%) 80% 60% 40% 20% 38% 23% 41% 25% 60% 35% 18% 36% 22% 22% 35% 0% Beläggningen skiljer sig mycket mellan de Värmländska kommuner som kan redovisas. Karlstad redovisade den högsta beläggningsgraden med 60 procent. medan Munkfors redovisade lägst rumsbeläggning med 18 procent. Det finns inte tillräckligt med boendeanläggningar i Forshaga, Hammarö, Kil, Storfors, Årjäng eller Degerfors vilket innebär att sekretessregler förhindrar SCB från att redovisa inkvarteringsstatistik för dessa kommuner. Källa: SCB/Tillväxtverket 12
Inkvarteringsstatistik Värmlands län 2012 Målgruppsfördelning på hotell (%) Värmlands län Sverige 60% 50% 52% 51% 40% 30% 29% 30% 20% 10% 7% 11% 12% 8% 0% Affärsresenärer Konferensgäster Gruppresenärer Fritidsresenärer Diagrammet visar fördelningen av olika målgrupper på hotellen i Värmland. Företagsmarknaden, bestående av affärsresenärer och konferensgäster, stod för 59 procent av hotellbeläggningen i länet. Källa: SCB/Tillväxtverket 13
Övriga boendeformer Värmland 2012 (tusen) 5 000 4 000 3 468 3 000 2 000 1 000 0 500 Hyrd stuga/ lägenhet/ rum 1 187 126 Fritidshus Släkt och vänner Annat Diagrammet visar gästnätter på övriga boendeformer i Värmland. Kategorin hyrd stuga/lägenhet/rum omfattar privat uthyrning. Övernattning hos släkt och vänner var den vanligaste boendeformen. Källa: HUI Research/STS 14
Övriga boendeformer 2012 2% 15% 21% Hyrd stuga/lägenhet/rum Eget fritidshus Släkt och vänner Annat 62% Cirkeldiagrammet visar hur gästnätterna från föregående sida fördelar sig. Närmare två tredjedelar av övernattningarna genomfördes hos släkt och vänner. Källa: HUI Research/STS 15
Gästnätter och dagbesök i Värmland 2012 (tusen) hotell stugby vandrarhem camping SoL Hyrd stuga/lägenhet/rum exkl. SoL Fritidshus Släkt och vänner Annat Dagbesök 748 92 88 789 350 500 126 Övernattande besökares genomsnittliga vistelselängd i Värmland: 2,8 nätter 1 187 2 521 3 468 0 1 000 2 000 3 000 4 000 Diagrammet visar totalt antal gästnätter per boendeform samt antal dagbesök i Värmland 2012. Övernattningar hos släkt och vänner stod för cirka 45 procent av den totala gästnattsvolymen. Källa: SCB/Tillväxtverket och HUI Research/STS 16
Upptagningsområde för Värmland 2012 Svenska besökare Dagbesök Övernattande besök (resor) Region Andel (%) Region Andel (%) 1 Stockholms län 5% 2 Östra Mellansverige 15% 3 Småland och öarna 0% 4 Sydsverige 2% 5 Västsverige 12% 6 Norra Mellansverige 65% 7 Mellersta Norrland 0% 8 Övre Norrland 1% 1 Stockholms län 24% 2 Östra Mellansverige 15% 3 Småland och öarna 4% 4 Sydsverige 6% 5 Västsverige 26% 6 Norra Mellansverige 22% 7 Mellersta 1% 8 Övre Norrland 1% Källa: HUI Research/STS 17
Huvudsakligt ressyfte till Värmland Svenska besökare Fritidsresenärer Arbetsresenärer Släkt och vänner Shopping/inköpsresa 15% 49% Externa möten (kundbesök, leverantörsbesök och möten utanför den egna 60% Idrottsevenemang (deltagare/ åskådare) 10% Konferens, kurs, seminarium 17% Miljöombyte och avkoppling 7% Arbete på annat kontor inom den egna organisationen/företaget/ 6% Motion och friluftsliv 4% Studiebesök 6% Vistelse i eget fritidsgus 3% Andra syften 12% Annat 17% 0% 20% 40% 60% 0% 20% 40% 60% 80% Källa: HUI Research/STS Underlaget för resenärer som reser i tjänsten är förhållandevis litet varför ovanstående resultat bör ses som en indikation. 18
Huvudsakligt transportmedel till Värmland 2012 Svenska besökare 100% 88% 80% 60% 40% 20% 0% 9% 4% Bil Taxi Övrigt Diagrammet ovan redovisar turisternas huvudsakliga transportmedel till slutdestinationen. Bilen var det vanligaste transportmedlet. Personer som uppgett taxi har troligtvis tagit sig med flyg till regionen. Källa: HUI Research/STS 19
79 81 82 136 131 109 131 91 147 89 93 59 0 0 82 82 134 100 140 127 145 127 73 66 2 342 2 712 3 846 3 990 3 774 4 556 4 268 4 314 3 889 4 114 5 237 6 287 Flygplatsstatistik 2012 Ankommande passagerare till Värmlands flygplatser 8 000 Karlstad Hagfors Torsby 6 000 4 000 2 000 0 Källa: Transportstyrelsen Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Diagrammet redovisar antalet ankommande passagerare till flygplatserna i Värmland. Totalt reste 51 633 passagerare till Värmland med flyg. Det inkluderar även invånare i Värmland som flugit hem till regionen. 20
Total turismomsättning i Värmland 2012 (exkl. gränshandel) Turismen i Värmland: 8 057 mkr Resor & transporter: 1 516 mkr Boende & Restaurang: 2 029 mkr Varuhandel: 4 114 mkr Kultur och tjänster: 398 mkr Totalt uppgick turistkonsumtionen i Värmland till drygt 8 miljarder kronor under 2012. Turismomsättningen omfattar inomregional turism, dvs när invånare i Värmland turistar inom det egna landskapet, övriga svenskars resor till Värmland samt utländska turisters resor till Värmland, exklusive gränshandelsresor. Nästan hälften av konsumtionen sker inom handel. Endast en liten del hamnar inom Kultur och tjänster. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS 21
Turismomsättning per turistgrupp i Värmland 2012 Dagbesök: 1 603 mkr 636 kr per person och dygn Icke kommersiell övernattning: 1 410 mkr 272 kr per person och dygn Kommersiell övernattning: 1 900 mkr 921 kr per person och dygn Figuren ovan visar turismomsättningen per turistgrupp för besökare som gör dagbesök samt övernattar icke kommersiellt respektive kommersiellt i Värmland. Turismen gav upphov till en totalomsättning på 8,1 miljarder kronor under 2012. Delar av denna summa utgörs av regioninvånarnas egna turismutlägg inför en resa till en annan region eller utomlands och ingår alltså inte i ovanstående figur. Dygnskonsumtionen per person var högst för de som övernattade kommersiellt. Källa: HUI Research/STS 22
Turismens andel av den totala omsättningen i Värmland 2012 (exkl. gränshandeln) Handel Rekreation, kultur och sport Div. tjänster inkl. resebyrå Transport Restaurang Boende 0% 20% 40% 60% 80% 100% Turism Övrigt Diagrammet visar turismens andel av omsättningen inom sex delbranscher, dvs hur stor del som konsumeras av turister. Boende (hotell, vandrarhem etc.) är den bransch som är mest beroende av turism. Transport, övriga tjänsteföretag och handel är relativt sett inte lika beroende av turism. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS 23
Antal sysselsatta inom turism i Värmland 2012 Turismen i Värmland: 5 942 årsverken Resor & transporter: 1 025 årsverken Boende & Restaurang: 2 399 årsverken Varuhandel: 1 193 årsverken Kultur och tjänster: 1 325 årsverken Turismen i Värmland bidrog till att skapa 5 942 årsverken under 2012. Årsverkena fördelade sig på de fyra delbranscherna enligt ovan. Flest arbetstillfällen genererades inom Boende & Restaurang. Turismens betydelse för Kultur och tjänster som sysselsättningsskapare är stor. Närmare en fjärdedel av arbetstillfällena skapas inom kultur och tjänster medan branschen bara står för 5 procent av den totala turismomsättningen. Källa: SCB/Nationalräkenskaper och HUI Research/STS 24
Gränshandel i Värmland 2012 Gränshandel i Värmland: X XXX mkr Detaljhandel: X XXX mkr Övrig konsumtion: XXX mkr Gränshandeln utgörs av de norrmän som rest till Värmland primärt för att shoppa. HUI Research mäter gränshandeln via en konsumentundersökning bland norrmän. Totalt genomförs 4 000 intervjuer årligen med norrmän om deras resor till Sverige. Källa: HUI Research/Nordisk gränshandel och turism och Handeln i Sverige 25
Regionala turismeffekter 2012 HUI Research April 2013 BILAGOR
BILAGA Regionala effektberäkningar Tourism Satellite Account eller turistsatellitkonto (TSA) är den metod som tagits fram av World Tourism Organisation (UNTWO) i samarbete med EUROSTAT, OECD och United Nations Statistics Division. TSA är den officiella metod som Sverige tillämpar för att beräkna turismens effekter nationellt. Beräkningarna genomförs av Nationalräkenskaperna på SCB på uppdrag av Tillväxtverket. Enligt metoden för turistsatellitkontot beräknas värdet av både nationella och internationella turisters konsumtion. Turismkonsumtionen ställs även i relation till respektive områdes totala ekonomi. Genom regionala turistsattelitkontoberäkningar beräknas den totala turismomsättningen, förädlingsvärde, antal turismårsverken och turismens andel av BRP. Turismomsättningen omfattar inkommande besökare till länet (svenska och utländska), inomregionala övernattningsresor samt dagresor längre än 5 mil. Omsättningssiffrorna baseras på preliminär statistik från SCB. 27
BILAGA Källor Statistikkälla Beskrivning SCB Inkvarteringsstatistik Gästnätter, nationalitetsfördelning och beläggning på kommersiella boendeanläggningar SCB Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi Statistik över företags och offentlig verksamhets omsättning och antal anställda SCB BRP Bruttoregionalprodukten ligger till grund för beräkningar av turismens betydelse för regionen, d.v.s. hur stor andel av BRP som turismen står för. STS besöksvolymer och turistkonsumtion Tillväxtverket Transportstyrelsen Data över gästnätter på icke kommersiella boendeformer samt dagbesök. Turistkonsumtion. Inkommande besökare i Sverige Passagerarstatistik 28
BILAGA Total turismkonsumtion i Värmland (mkr) 2012 Inkommande turism utlägg (mkr) Inom regionala turismutlägg (mkr) Utgående turism utlägg (mkr) Totala turismutlägg i Värmland (mkr) Transportbiljetter 139 1 258 161 1 397 Bensinstationer 351 1 015 330 1 366 Mataffärer 657 454 393 1 111 Shopping 881 757 650 1 638 Restaurang 561 509 508 1 069 Boende 874 86 416 960 Rekreation, kultur och sport 311 87 269 398 Resebyrå 0 119 0 119 På väg 0 88 740 88 Utland 0 0 2 459 0 Summa 3 773 4 373 5 925 8 146 Källa: HUI Research/STS 29
BILAGA Totalt förädlingsvärde, sysselsättning och omsättning i Värmland (mkr) 2012 Preliminär statistik Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi Brutto region produkt / Förädlings värde Anställda Total produktion Omsättning exkl. moms Moms Omsättning inkl moms och punktskatter I55 Hotell 350 1 065 920 157 1 077 I56 Restaurang 658 2 770 1 712 331 2 043 H Transport 4 253 5 539 8 359 1 612 9 971 N78_82 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 1 587 5 752 2 245 515 2 759 L68A Fritidshus 2 575 0 3 443 642 4 085 R+S Kultur, sport, nöje, skönhetsvård 2 952 7 500 1 894 360 2 254 G Handel 7 865 15 979 45 439 9 687 55 126 N77 Uthyrning 317 426 575 133 708 M Andra företagstjänster 3 090 4 687 5 426 1 282 6 708 Summa turismnäringar 23 648 43 569 70 013 14 719 84 732 Övriga Näringar 67 016 94 808 63 118 13 148 76 266 Totalt i länet 89 215 138 377 128 842 26 965 155 807 30
BILAGA Turismens andel av förädlingsvärde, sysselsättning och produktion i Värmland (mkr) 2012 Turismens andel i Värmland Preliminär statistik Källa: SCB/Nationalräkenskaper och Företagens ekonomi, HUI Research/STS Turismens bidrag till förädlingsvärde (mkr) Turism Turismanställda Turismomsättning inkl. moms (mkr) Boende 89% 312 949 960 Restaurang 52% 345 1 450 1 069 Transportbiljetter 14% 596 776 1 397 Uthyrning, fastighetsservice, resetjänster och andra stödtjänster 4% 69 249 119 Rekreation, kultur och sport 18% 521 1 325 398 Total handel, varav: 7% 587 1 193 4 114 Bensinstationer 1 366 Mataffärer 1 111 Shopping 1 638 Summa 2 430 5 942 8 057 31
HUI Research Postadress HUI Research AB 103 29 Stockholm Besöksadresser Regeringsgatan 60, Stockholm Drottninggatan 56, Göteborg Tel: 08-762 72 80 Fax: 08-679 76 06 E-post: info@hui.se