FÖRSLAG TILL FÖR DEN HISTORISKA STADSKÄRNAN I HALMSTAD Samrådshandling Kommunstyrelsen dec 2008 Byggnadsnämden nov 2008
VILL DU VETA MERA? Kontakta stadsmiljöarkitekt Mattias Bjellvi, Halmstads kommun, 035/137000 (vxl) alt. mattias.bjellvi@halmstad.se Foto framsida: Patrik Leonardsson
SAMMANFATTNING Detta stadsmiljöprogram syftar till att ta ett samlat grepp kring utformning och funktion i den historiska stadskärnan som avgränsas av miljön kring Nissan i Öster, slottet i söder, Norre Katts park i norr och Karl XI:s väg i väster. Det finns en stor investeringsvilja både då det gäller större bebyggelseprojekt och mindre etableringar t.ex. uteserveringar/restaurangverksamhet. Det är därför väsentligt att kommunen har en tydlig strategi om vad man vill med den historiska stadskärnan och det offentliga rummet. Stadskärnan är dessutom av riksintresse för kulturminnesvården och fast fornlämning. Programmet anger riktlinjer för utformning av bebyggelse, torg och gatu- och parkrum i Halmstads stadskärna. Programmet skapar en ram för redan framtagna program för t.ex. skyltar och uteserveringar. Vidare innefattas även mål och riktlinjer för konst, små byggnader, parkering m.m. Programmet ligger också till grund för beslut om bygglov, markupplåtelser m.m. och vänder sig till såväl näringsidkare som tjänstemän, politiker och allmänhet. Halmstads kommuns vision Upplevelsestaden, Hemstaden och Kunskapsstaden är utgångspunkten för arbetet. Tillgänglighet och användbarhet för alla är ledord som med det handikappolitiska programmet som grund ska genomsyra utvecklingen av stadskärnan. Halmstad kommuns grundsyn är att människor är olika, men alla har lika värde och Vy över Stora torg. Foto: Patrik Leonardsson ska ges samma möjligheter. Även folkhälsofrågor, trygghet och miljöaspekter står i fokus. Programmet ingår som en del i arbetet med den fördjupade översiktsplanen för Halmstad tätort. Halmstad är en stad med en rik historia och med ett starkt varumärke. Den historiska stadskärnan är en viktig beståndsdel i upplevelsen av Halmstad. Den speglar olika epoker från medeltidens 1300-tal till idag. Det är därför mycket väsentligt att vi gemensamt tar vara på de kvalitéer som historien ger för att bygga förutsättningarna för framtidens innerstad, samtidigt som stadens kvalitativa mångfald görs tillgänglig för oss alla. Huvudinriktningen i förslagen är att utveckla stadskärnan mot en tydligare prioritering mot gång- och cykeltrafik gentemot tillgänglighet för biltrafiken. Idéskisser finns framtagna för flera offentliga rum. Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 3
INNEHÅLL INLEDNING 5-6 Bakgrund Syfte Avgränsning Uppdrag Organisation Tidsplan STADENS IDENTITET 7 MÅL OCH STRATEGIER 9 FÖR STADSKÄRNEFÖR- NYELSEN TRYGGHETEN OCH FOLK- 10 HÄLSAN TILLGÄNGLIGHETEN 11 MILJÖN 12 VATTNET 13 GRÖNSKAN 14 MARKBELÄGGNINGEN 15 BEBYGGELSEN 16 LJUSSÄTTNINGEN 20 DEN OFFENTLIGA KONSTEN 21 UTESERVERINGAR 22 SMÅ BYGGNADER OCH 23 TEKNISKA INSTALLATIONER MÖBLER OCH UTRUSTNING 24 SKYLTAR OCH ANDRA 25 INFORMATIONSBÄRARE PARKERING OCH 26 STÖRNINGAR FÖRSLAG TILL OMDANING 27 AV GATU-, TORG- OCH PARKRUM STORA TORG 34 LILLA TORG 38 BROGATAN 40 STORGATAN/NORRE TORG 41 KÖPMANSGATAN 43 VALLGATAN/KYRKOGATAN 44 HANTVERKSGATAN/ 45 KLAMMERDAMMSGATAN HAMNGATAN/ÖSTERBRO/ 46 NISSANRUMMET SLOTTSBRON/ 50 SLOTTSPLATSEN/ SLOTTSPARKEN BASTIONEN 51 FORTSATT ARBETE - 53 GENOMFÖRANDE OCH EKONOMI KÄLLOR 54 BILAGOR Parkeringsutredning tillkommer 4 Halmstads kommun
INLEDNING BAKGRUND Det finns en mängd intressenter som verkar och/eller har ett intresse i stadskärnans utveckling. Det finns en investeringsvilja i såväl större byggprojekt som i enklare verksamheter vilka även kan vara av säsongskaraktär eller tidsbegränsade. Halmstads stadskärna är en av de viktigaste beståndsdelarna i att bygga en attraktiv stad som helhet och är en del i att stärka varumärket Halmstad. Det är därför viktigt att ta fram gemensamma strategier för hur vi vill att vår stadskärna ska utvecklas. Halmstads kommun har formulerat en vision: Halmstad-Hemstaden Vi är en kommun där människor möts - med trygghet, respekt och kärlek. Halmstad - Kunskapsstaden Vi bygger en stad där människor växer - genom utbildning, företagsamhet och nytänkande. Halmstad - Upplevelsestaden Vi skapar en atmosfär som ger livslust - genom aktivitet, gemenskap och livskvalitet. Visionen antogs av kommunfullmäktige den 23 mars 2006. Kommunen har även formulerat övergripande och konkretiserade mål. Dessa ställningstaganden ligger som grund för utarbetandet av stadsmiljöprogrammet. SYFTE Syftet med stadsmiljöprogrammet är att belysa möjligheter och begränsningar för förändringar i den historiska stadskärnan och också ange riktlinjer för bevarande av äldre bebyggelsemiljöer och stadsrum. Syftet med stadsmiljöprogrammet är att åstadkomma ett så vackert och funktionellt stadsrum som möjligt för de som bor och verkar i staden, men inte minst för dem som besöker den. Programmet ligger också till grund för beslut om bygglov, markupplåtelser m.m. och vänder sig till såväl näringsidkare som tjänstemän, politiker och allmänhet och fungerar som ram för antagna program för t.ex. uteserveringar och skyltar. AVGRÄNSNING Planen avgränsas till den historiska stadskärnan, som utgör grunden i stadens fortsatta utveckling. Slottet och Slottsparken är avgränsningen i Söder, Bastionen/Norre Katts park i norr, Nissanrummet i öster och området kring Karl XI:s väg i väster. Övriga centrala delarna av staden och Halmstad stad som helhet behandlas inom ramen för den fördjupade översiktsplanen för Halmstad stad, som bedrivs som ett separat projekt av stadskontoret, samhällsbyggnad under ledning av ks beredningsutskott. En viktig frågeställning att ta upp i detta arbete är en utvidgning och utveckling av centrum i Halmstad, t.ex. mot ett planerat nyt resecentrum. UPPDRAG Kommunstyrelsen beslutade 2007-12-18, 425 att ge byggnadsnämnden i uppdrag att ta fram ett stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan och stadskontoret, samhällsbyggnad att ta fram en fördjupad översiktsplan för staden som helhet. Stadsmiljöprogrammet ses som en del i det pågående arbetet med den fördjupade översiktsplanen för staden. Kommunstyrelsen beslutade vidare att kommunstyrelsens beredningsutskott är styrgrupp för projektet. ORGANISATION Politisk styrgrupp Kommunstyrelsens beredningsutskott. Stadsbyggnadsråd och samordningsgrupp (förvaltningschefer/bolagschefer resp. enhetschefer) följer arbetet Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 5
Stadskontoret, samhällsbyggnad har bedrivit det praktiska arbetet med stadsmiljöarkitekt Mattias Bjellvi, som projektledare. I arbetsgruppen har även ingått Tomas Säfström och Ulf Holm från Tekniska kontoret samt Leif Fendell och Stefan Nylén - ersatt av Marie-Louise Rosenberg från Byggnadskontoret. I referensgruppen har även ingått Stellan Andersson, handikappkonsulent, Therese Wallgren, Trygga Halmstad, Christer Gustavsson, polisen, Ulf Boberg, Nissastaden, Irene Wigroth, Industristaden/Halmstads näringslivs AB, Björn Petersen Kulturmiljö Halland, Anneli Tuveros, Kulturförvaltningen, Jonas Orring, Fastighetskontoret, Roger Almén, Halmstads City, Lars Fredin, Räddningstjänsten, Arne Hansson, Miljöförvaltningen samt Eva-Lena Torudd, Tekniska kontoret. TIDSPLAN Nov 2008 Byggnadsnämnden överlämnar stadsmiljöprogrammet till kommunstyrelsen för beslut om samråd. Beslut om samråd i Ks 2008-12-16 Samråd dec 2008 - mars 2009 April-maj 2009 bearbetning Juni beslut om utställning i Ks Juni - aug. utställning Avgränsning för stadsmiljöprogrammet. Karta, copyright Byggnadskontoret, Halmstads kommun 6 Halmstads kommun Sept-okt bearbetning Nov, redovisning BN Dec. 2009/jan 2010 beslut om godkännande i Ks/beslut om antagande i Kf
STADENS IDENTITET Halmstad har under lång tid varit en dansk stad och stadskärnan innehåller än idag tydliga spår från den tiden. 1600-talets befästningsplan kan man läsa i stadens gatunät. Halmstad är kosvirkeshusens sista utpost. Det finns en del korsvirkeshus med tydliga kopplingar till Skåne och Danmark. Det finns även röda hus. Halmstads slott är idag åter rödputsat, liksom det var på 1600-talet. Dagens stadskärna har utvecklats från den medeltida handelsplatsen. Den har förändrats under århundraden och man kan se byggnader från 1800-talets småskaliga hantverksstad, från industrialismens tillväxtstad med bankhus och ståtliga hyreshus samt 1960-talets storskaliga förändringar, t.ex. varuhus som Åhléns, gamla EPA och Domus samt utformning av gaturummet efter biltrafikens behov, t.ex. Torggaraget. Kvar från befästningsstadens rutnätsplan är gatunätet, som skapar ramen för gator, torg och stadsrum. Halmstads centrum är idag en mycket livlig stadskärna där många aktiviteter pågår: torghandel, evenemang, restaurangverksamhet m.m., inte minst sommartid. Det är dock väsentligt att stadskärnan stärks upp gentemot extern och halvextern handel för att inte tappa i attraktivitet. Det offentliga rummet såsom torg och gator och med sina landmärken som t.ex. stora byggnader som kyrkan, rådhuset och slottet bidrar till Halmstads identitet. Torgen, gatorna och parkerna är naturliga mötesplatser för människor med olika bakgrund. Stadskärnan kan dock upplevas som sliten då få upprustningsinsatser av det offentliga rummet skett under de senaste årtiondena, Hamngatan undantagen. De gröna miljöerna kring slottet, Nissanrummet och Bastionen är viktiga för rekreation och för helhetsupplevelsen. Närheten till Nissan och de kvalitéer som vattenkontakt ger är oslagbara. Trafiken, biltrafik och tung trafik, är påtaglig i Halmstads historiska stadskärna. Slottsbron är starkt trafikerad och bryter effektivt av slottet från stadskärnan. Antalet parkeringsplatser i den historiska stadskärnan är relativt stort. Halmstads slott är en av de karaktäristiska symbolerna för Halmstad. Foto: Patrik Leonardsson Ovan: Halmstad från öster omkring 1700. E. Dahlberg, Suecia antiqua et hodierna Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 7
8 Halmstads kommun Vy över Halmstads innerstad från öster. Flygfoto: Patrik Leonardsson
MÅL OCH STRATEGIER FÖR STADSKÄRNEFÖRNYELSEN ÖVERGRIPANDE MÅL FÖR HALMSTADS STADSKÄRNA Halmstads stadskärna ska vara attraktiv för alla som bor och verkar i Halmstad och för besökare Halmstads identitet och karaktärsdrag ska tas tillvara och utvecklas Halmstad stadskärna ska vara en levande stadskärna MÅL FÖR STADSMILJÖARBETET Genom stadsmiljöarbetet ska Halmstads identitet och attraktivitet stärkas Stadens identitet ska tas tillvara genom val av material och färger En miljö med långsiktig hållbarhet ska åstadkommas. Kvalitet ska gå före kvantitet Vattenläget ska tas tillvara och utvecklas Stråken för fotgängare och cyklister ska stärkas och barriärer överbryggas Platser och stråk ska tas tillvara och utvecklas mot en attraktiv och varierad stadsmiljö året runt Trivseln och tryggheten ska öka och tillgängligheten ska förbättras Stadskärnan ska vara attraktiv för alla oavsett kön, ålder eller etnisk tillhörighet Stadskärnan ska främja en god folkhälsa Stadskärnans utformning ska vara tillgänglig och användbar för alla Stadskärnan ska främja en positiv näringslivsutveckling Stadskärnan ska främja en miljömässigt hållbar utveckling Grönstrukturen i stadskärnan ska bibehållas och utvecklas så att värdefulla och upplevelserika stadsmiljöer ej går förlorade Stadskärnan ska ges ett samordnat arkitektoniskt och stadsmässigt intryck Stadskärnan ska ge utrymme för mötesplatser mellan olika människor STRATEGIER Genom att ta fram tydliga riktlinjer för stadens ljus, markbeläggning, möbler, skyltar, grönstruktur m.m. ska stadskärnans uttryck förstärkas För att nå målen krävs att flera aktörer (kommunens olika förvaltningar, näringsidkare, fastighetsägare, föreningar, stadens invånare m.fl. har en gemensam strävan att nå kvalitet genom långsiktigt hållbara och estetiskt tilltalande lösningar i väl fungerande samarbetsformer Nya möjligheter till samarbets- och finansieringsformer externt och internt ska tillskapas Tillgänglighetsfrågor, trygghets- och miljöoch folkhälsoaspekter ska finnas med vid alla överväganden Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 9
TRYGGHETEN OCH FOLKHÄLSAN Tryggheten i staden grundas på många faktorer t.ex. belysning och närhet till stråk där människor bor eller vistas. Upplevelserna kan variera för män, kvinnor, barn, unga och äldre. Gatuoch torgmiljöernas, liksom park- och grön ytors utformning och skötsel har stor betydelse för hur man vågar röra sig i staden. En vårdad miljö minskar förutsättningarna för brott och otrygghet. En trygghetsvandring har genomförts i Halmstad som identifierar otrygga miljöer t.ex. Bastionen, Stora torg/brogatan, Gunillaparken och Österskans. Det krävs såväl fysiska som sociala insatser för att öka tryggheten. Folkhälsan beror också på en mängd faktorer, t.ex. möjligheter till möten mellan människor, gång- och cykelförbindelser, grönska m.m. Det är viktigt att skapa trygga och attraktiva miljöer som stimulerar barn, unga och äldre. Målsättning Alla människor ska ha rätt att kunna röra sig fritt i stadens kärna Belysningen längs gångvägar, vid parkeringsplatser och i anslutning till parker ska förbättras Stadens passager och baksidor förbättras för ökad trygghet. 10 Halmstads kommun Stadsmiljön ska vara välvårdad Möjlighet att ta del av grönska i stadsmiljön ska stimuleras Möjligheter för gång- och cykeltrafik ska prioriteras i stadsmiljön En trafiksäker miljö ska åstadkommas Strategier Ett belysningsprogram för stadskärnan tas fram Åtgärdsprogram för tryggheten i stadskärnan tas fram Vid utformning av stadsmiljön ska trygghets- och folkhälsoaspekterna vara vägledande Belysningen ska regelbundet kontrolleras Trasig utrustning i stadsmiljön skall justeras snarast Klotter saneras/åtgärdas snarast Växtlighet justeras så att miljöerna är överblickbara Barns upptäckarglädje måste tas tillvara i stadsmiljön. Foto Patrik Leonardsson Gång- och cykelstråk utvecklas Trafiksäkerhetsaspekterna bevakas i trafikoch samhällsplaneringen Vid om- och nybyggnad i stadsmiljön ska olika förutsättningar för invånare och besökare beaktas
TILLGÄNGLIGHETEN Halmstad kommun har sedan länge strävat efter en framskjuten position i utvecklingen av en tillgänglig stadsmiljö. Tillgängligt och användbart för alla är ett självklart grundkrav som ska ställas stadens miljö. Den historiska stadskärnans behov av bevarande skall ställas i relation till den moderna människans krav och behov. Det handikappolitiska programmet som utarbetats för Halmstads kommun och antagits av kommunfullmäktige ger vägledning i arbetet med tillgänglighetsfrågorna. Samtidigt ger lagstiftningen verktyg för att styra utvecklingen mot ett jämlikt samhälle där alla ges samma möjligheter. Stadskärnan består till stor del av privatägda fastigheter med ett stort behov av anpassning. Ansvaret vilar uteslutande på fastighetsägaren, men samarbete över fastighetsgränserna behöver stimuleras för att få till stånd långsiktiga, estetiska lösningar med rimlig ekonomisk belastning för den enskilde. Tillsynsansvaret för allmän platsmark har polisen genom den lokala ordningsstadgan. Kommunen har tillsynsansvaret för att bygglagstiftningen följs. Ett tydligt och konsekvent hanterande av tillgänglighetsärenden är nödvändigt samtidigt som en aktiv tillsyn med informativa inslag bedrivs. Målsättning Halmstad ska vara attraktivt och tillgängligt för alla Allmänna platser ska vara tillgängliga och användbara för alla Den offentliga utomhusmiljön ska vara tillgänglig året om. Större självständighet och en tryggare miljö som är hanterbar samtidigt som alla får möjlighet att vara delaktiga ska eftersträvas Strategier Tillgänglighetsfrågorna ska vara vägledande vid utformning av stadsmiljön Det handikappolitiska programmet och lagstiftningens krav ska uppfyllas samtidigt som de inte utgör en yttre gräns för åtgärder utan endast en lägsta nivå för tillgänglighetsarbetet. Information kombinerat med en ökad tillsyn och ett snabbt agerande i ärenden som rör tillgänglighet skapar självständighet och trygghet Nya stadsbiblioteket är tillgängligt för alla. Foto Leif Fendell Vid den ombyggda delen av Hamngatan har entréerna tillgänglighetsanpassats. Foto Leif Fendell Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 11
MILJÖN Ekologiskt uthållighet är förutsättningen för samhällets överlevnad. Det innebär hushållande med våra gemensamma resurser: luft, mark, vatten och befintlig bebyggelse. Nyproduktion och ombyggnad av hus, parker, gator och torg utifrån ekologiska förutsättningar. En ekohandlingsplan har tagits fram för Halmstads kommun och antagits av kommunfullmäktige som ger vägledning för hantering av miljöfrågorna i planeringen. Trädplanteringar ska utökas i stadskärnan Anläggning, drift och underhåll ska ske med utgångspunkt från de ekologiska värdena Målsättning Förutsättningar för god gång- och cykeltrafik ska stimuleras Gång- och cykeltrafi ken ska prioriteras i Halmstad. Foto: Mattias Bjellvi Bra förutsättningar för kollektivtrafik ska stimuleras Grönskan i stadsmiljön ska bevaras, utvecklas och kompletteras Strategier Miljöfrågor såsom buller, luftföroreningar m.m. ska vägas in i alla beslut som fattas kring stadsmiljön Gång- och cykeltrafik och kollektivtrafik prioriteras bland trafikslagen i den offentliga miljön En ekologiskt hållbar stadsmiljö i Halmstad bygger på ett samspel mellan faktorer t.ex. bevarande och utveckling av bebyggelse, utveckling av ett hållbart transportssystem och tillvaratagande och utveckling av gröna miljöer. Foto: Patrik Leonardsson 12 Halmstads kommun
VATTNET Vattnet är en självklar kvalitet i Halmstad. Vattnet - Nissan, berör våra sinnen och skapar syn-, hörsel, lukt- och känselupplevelser. Vattnet skiftar under årstiderna och är mycket värdefullt i kombination med parker och annan grönska. Stadsrummens utformning och stråkens kontakt med vatten i olika former såsom fontäner har stor betydelse för helhetsupplevelsen. Målsättning Halmstads stadsmiljö ska innehålla många möten med vatten i olika former Nya möten med vatten av skilda slag ska tillskapas i centrum med ökad närhet och tillgänglighet Fontäner och liknande anläggningar på torg och i parker är viktiga för helhetsupplevelsen. Foto: Tekniska kontoret Strategier Nissans stränder ska utvecklas och bindas samman till grönt stråk för rekreation Vatten i form av vattenspeglar m.m. kan tillskapas på fler ställen i stadskärnan Ovan: Konst i Picassoparken. Konsten i Nissans närmiljö samverkar väl med stadens rum. Foto: Patrik Leonardsson Stadsbiblioteket tar ett kliv ut i Nissanrummet. Foto: Patrik Leonardsson Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 13
GRÖNSKAN En stadsmiljö som upplevs som trivsam och levande bygger på att ge medborgarna ökad livskvalitet, välbefinnande och hälsa. Grönska är en naturlig ingrediens i en attraktiv stadsmiljö. Grönskan bidrar till att försköna centrum men medverkar också till att skapa ett bättre klimat och luftkvalitet. Träd och buskar skapar tydlig a rumsbildningar tillsammans med bebyggelsen. Gröna ytor förbättrar möjligheterna till rekreation och avkoppling. Träd är ofta ett välgörande inslag i stadsmiljön men ska väljas och placeras efter platsens förutsättningar. Halmstad kommun har gjort stora insatser för att skapa en attraktiv grön stadsmiljö genom att förbättra befintliga parker och även anlägga nya. Målsättning Halmstads stadsmiljö ska innehålla gröna miljöer i en helhetsmiljö där gröna stråk, planteringar och gatuträd binder samman olika ytor. Gröna innergårdar ska eftersträvas Halmstads stadskärna ska upplevas som en grön miljö. Stadens grönstruktur ska utformas konsekvent med avseende på material, tillgänglig- 14 Halmstads kommun het, kulturhistoria, funktion, skötselinsatser och upplevelsevärden. Strategier De gröna miljöerna vägs in i all planering Dokumentet Halmstads gröna värden, antaget av kommunfullmäktige tilllämpas i all planering En alléplan tas fram (beräknas färdigställd i slutet på 2008). Plan för utveckling av Halmstads centrumparker tas fram De gröna miljöerna i staden, parker, planteringar, alléer m.m. tillför mycket för ett behagligt klimat i staden och skapar en attraktiv miljö för rekreation m.m. vilket främjar en god folkhälsa. Ovan: Picassoparken - ett av Halmstads attraktiva parkrum. Foto:Birgitta Mattsson Nedan: Allén på Karl XI:s väg, Halmstad avgränsar den historiska stadskärnan på ett bra sätt och är en attraktiv miljö i staden. Foto: Mattias Bjellvi
MARKBELÄGGNINGEN Gatorna, torgen och andra platsbildningar visar på olika tidsepoker genom sin utformning. Utformningen har betydelse för vår uppfattning om omsorg och kvalitet. Beläggningen talar om hur olika ytor ska användas och får oss att anpassa farten. Det är också väsentligt att de blir tillgängliga för alla och upplevs som trygga både nattetid och dagtid året runt. Ny markbeläggning ska anpassas efter platsens förutsättningar. Strategier De aspekter som förs fram i målsättningarna ska vägas in i all planering och projektering Målsättning Gatan ska vara konsekvent i utformning och materialval. Markbeläggning ska utformas med tanke på tillgänglighet, kulturhistoriska aspekter och underhållsaspekter Olika material och nivåer när det gäller utformning av gaturum/torg kan skapa spänning i miljön, men tillgänglighetsaspekten måste beaktas. Foto: Leif Fendell Ytbeläggningarna på torg, gångytor, övergångsställen och cykelstråk, skall utformas så att en klar uppfattning om markytans användning blir tydlig. Ambitionen ska vara vid ny- och ombyggnation att andelen natur- och gatsten ska öka, men gångstråk och andra ytor där man rör sig till fots ska ha en vedertaget slät yta Vacker gatuutformning, Kristianstads centrum. Foto: Mattias Bjellvi Foto: Leif Fendell Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 15
BEBYGGELSEN Befintlig bebyggelse och torgbildningar i Halmstads stadskärna är knutna till stadens identitet och trivsel till gagn för både turister och invånare. Att bevara och förbättra Halmstads stadskärnas bebyggelse och torgbildningar är att bevara Halmstads framtid. Stadskärnan är av riksintresse för kulturminnesvården och även fast fornlämning, vilket kräver särskild hänsyn. Målsättning Byggnaders unika historia lyfts fram i utförda byggnadsinventeringar. Byggnader som bedömts värdefulla ska skyddas Renovering och ombyggnad av befintlig bebyggelse ska utföras med stor omsorg och med stor respekt för byggnadens och stadens historia. Ny bebyggelse i Halmstads stadskärna ska anpassas till omkringliggande bebyggelse gällande volym, form, material och kulör. Vid nybebyggelse ska bebyggelsen spegla den äldre tomtindelningen Pastischer (kopior av äldre bebyggelse) ska undvikas men kvarterets historia ska lyftas fram och tydliggöras med respekt Allt som utformas i Halmstads stadskärna 16 Halmstads kommun ska präglas av stor omsorg och utföras med mycket hög kvalitet Halmstad ska fortsätta vara en levande stad med en levande stadskärna. Det är viktigt att karaktäristiska gaturum och byggnader som t.ex. gränder, rester av bastionerna, gårdar, torn och portaler uppfattas i stadskärnan Äldre gårdsmiljöer ska tas tillvara Strategier Skyddsbestämmelser utarbetas i detaljplan för värdefull bebyggelse i samband med exploateringsprojekt i stadskärnan. Hänsyn ska tas till omgivande bebyggelse. Stor omsorg ska visas vid hantering i bygglov och bygganmälanarbete för nybebyggelse och befintlig värdefull bebyggelse i stadskärnan. Strategier behöver utarbetas för att säkerställa kulturhistoriskt värdefull bebyggelse ur brandsynpunkt Bedömning av förändringar av bebyggelsen ska göras utifrån att historiskt karaktäristiska miljöer tydligt ska kunna uppfattas i stadsmiljön Produktion av karta t.h. och kulturhistorisk bedömning, Kulturmiljö Halland
Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 17
Ovan. Modern arkitektur i Halmstads centrum. Byggnaden har ett eget, modernt intryck, men samspelar väl med omgivningen t.ex. genom skalan och detaljerna. Arkitekt ARKET, Halmstad. Foto Mattias Bjellvi Karaktäristisk historisk byggnad. Halmstads slott. Foto Birgitta Mattsson Mitten, överst: Karaktäristisk stenstadsbebyggelse från sent 1800-tal till tidigt 1900-tal på Köpmansgatan - Väl värd att bevara. Mitten, nederst: Åhléns/Hemköp är en karaktäristisk byggnad från 1960-talet. Ovan. Röda Kvarn är ett fi nt exempel på 1920- talsklassicism. Foton: Bitgitta Mattsson 18 Halmstads kommun
Ovan. Rådhuset från sent 1930-tal med tillbyggnad från 1980-talets början ger Stora Torg en tydlig profi l och bildar en spännande kontrast mot krogen Tre hjärtan (t.h. på bilden) Foto Birgitta Mattsson Drottning Kristinapassagen är ett bra modernt exempel på ny arkitektur och bevarande av äldre bebyggelse. Foto Birgitta Mattsson Kyrkogatan rymmer fl era fi na hus från 1600-1800-talen, t.ex. Broktorpsgården. Foto Mattias Bjellvi Twistens hus är en viktig och karaktäristisk byggnad från 1600-talet på Storgatan. Foto: Birgitta Mattsson Mitten Gamla brandsstationen vid Lilla torg och Fattighuset är två viktiga byggnader från 1800- tal och tidigt 1900-tal. Foto: Birgitta Mattsson Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 19
LJUSSÄTTNINGEN Målsättning Trygga, säkra och trivsamma miljöer ska skapas genom bl.a. belysning Ljuset och mörkret ska användas för att skapa vackra stadsrum och ge karaktär åt staden under olika årstider och olika tider på dygnet Belysningen ska komplettera och framhäva värdefulla stadsmiljöer Belysningen i staden ska inte vara störande eller bländande Olika kulörer på ljussättningen skapar olika slags stämning. Foto Atkins, Malmö Hänsyn till kulturhistoriska värden i bebyggelse, parker och stadsrum ska tas Karaktäristisk vy i Halmstad över Slottet och Najaden, nattetid. foto.: Patrik Leonardsson Strategier Ett belysningsprogram behöver tas fram Belysningen ger en extra dimension till arkitekturen och understryker formen. Foto Atkins, Malmö Kyrkogatan nattetid. Foto: Birgitta Mattson 20 Halmstads kommun
DEN OFFENTLIGA KONSTEN Målsättning Halmstad kommun har som målsättning att profilera sig som konststad där den offentliga konsten får en framträdande roll Konst i stadsmiljön skall ingå som en naturlig del i stadens gestaltning och alltid finnas med vid planering av upprustning och nybyggnation Vid placering av konst i offentlig miljö ska hänsyn tas till den specifika platsen och konstverkets art Strategier Att skapa en övergripande syn på konsten i stadskärnan samt att aktivt och konkret arbeta med relationen mellan konstverk och dess placering. Under en 5-årsperiod bör satsning göras på att komplettera konsten i det offentliga rummet Gärna införskaffa konstverk med interaktiv/ social funktion exempelvis lekskulpturer. Ovan, t.v. Stora torg, Millesstatyn Europa och Tjuren. Foto: Mattias Bjellvi. Nedan tv. Drottning Kristina, Tomas Frisk. Foto: Mattias Bjellvi Ovan.T.h. Ett konstverk som både profi lerar kuststaden och är en möbel. Fredrikshavn, Danmark. Foto: Mattias Bjellvi Konsten i staden är väsentlig i staden för att väcka tankar och upplevelser. Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 21
UTESERVERINGAR Målsättning Uteserveringarna ska utformas på ett sådant sätt att de underordnar sig gatan och stadsbilden Utemöbler ska vara nätta och av trä, smide, rotting eller en kombination därav. Svart, mörkgrönt eller grått är lämpliga färger Det är viktigt att karaktäristiska äldre byggnader inte skyms av uteserveringarnas markiser och parasoller Markiser eller parasoller ska vara enfärgade, reklam får endast finnas på markisens eller parasollens nedhäng Uteserveringar ska ha en avgränsning i smide målad i svart, mörkgrönt eller gråsvart Ev. markisväv som spänns bakom avgränsningen ska ha diskret färgsättning. Reklam får inte förekomma Det krävs ett passagemått som godkänts av räddningstjänsten Uteserveringar får inte blockera portar och dyl. 22 Halmstads kommun Uteserveringen ska vara tillgänglig för alla och markbeläggningen på gatan ska utgöra golv. Ev. ramper ska uppfylla kraven på tillgänglighet och placeras inom serveringens yta. Servering på allmän plats kräver tillstånd från bl.a. polismydigheten. För uteservering med tak och/eller täta väggar krävs bygglov Strategier Programmet Uteserveringar i Halmstad - Råd och rekommendationer i Halmstad, Byggnadsnämnden 2004 samt Samordningsprogram för uteserveringar, Byggnadsnämnden 2008 ska tillämpas vid prövning av lämpligheten av uteserveringar. Programmen ska kontinuerligt uppdateras. Ovan: Exempel på väl utformad servering vid Lilla torg i Malmö. Foto: Atkins Uteservering med tydlig avgränsning och vackra parasoller. Lucca, Italien. Foto: Björn Petersen Ovan:Bra exempel på avgränsning av uteservering. Foto: Atkins
SMÅ BYGGNADER OCH TEKNISKA INSTALLATIONER SMÅ BYGGNADER Målsättning Små byggnader i stadsmiljön ska anpassas till omgivningen Byggnader kopplade till uteserveringar får ska vara genomsiktliga med undantag av förråd och toalettbyggnader. Strategier Ett program för utformning av små byggnader tas fram Se även samordningsprogram för uteserveringar. Byggnadsnämnden 2008 TEKNISKA INSTALLATIONER Målsättning Tekniska installationer ska placeras så att de syns så lite som möjligt Tekniska installationer kan med fördel inarbetas i mindre byggnader och liknande Avfallshanteringen i stadsmiljön ska inordnas i stadsrummet på ett prydligt sätt Ovan t.v. Busskurer kan anpassas till platsen och ges en tydlig egen karaktär. Uppsala Stora torg. Foto: Mattias Bjellvi Strategier Riktlinjer för utformning av tekniska installationer ska ingå i framtagande av program för små byggnader Exempel på luftig, genomsiktlig barbyggnad. Patrick Nilsson. KOP Design, Växjö. T.v. Toalettbyggnad med modernt intryck som är anpassad till en historisk miljö. Hamngatan i Halmstad. Foto: Mattias Bjellvi Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 23
MÖBLER OCH UTRUSTNING Målsättning Möbleringen i staden ska vara vacker att se på, funktionell och lätt att underhålla Möbleringen ska harmoniera med stadsrummet som helhet och mellan olika möbler såsom bänkar, planteringskärl m.m. Färgsättningen ska vara samordnad och anpassad till omgivningens karaktär Möbler lämpliga för funktionshindrade ska finnas i stadsmiljön Strategier Ett möbleringsprogram tas fram. Tekniska kontoret har tagit fram flera standardmöbler, plattor och utrustning som kommer att sammanställas i ett program Bänkarna vid stora torg och planteringskärlen är fl exibla och enkla. Några bänkar är dessutom handikappanpassade. Det är en fördel att bänkarna är fl yttbara vid uppträdanden, men en nackdel är att det ibland ger ett rörigt intryck. Foto Mattias Bjellvi Papperskorgarna i Halmstads stadskärna är gedigna, funktionella och snygga. Foto Mattias Bjellvi Planteringskärl på den ombyggda delen av Hamngatan. Foto Mattias Bjellvi 24 Halmstads kommun
SKYLTAR OCH ANDRA INFORMATIONSBÄRARE Målsättning Information och lokalt anknuten reklam prioriteras framför allmän reklam i stadsrummet Reklam får inte konkurrera med bebyggelse, konstverk och annan utsmyckning Reklam- och informationsutbudet ska underordna sig stadsrummets utformning för övrigt, dvs inte tillåtas få utgöra ett dominerande inslag Skyltningen ska utformas i samklang med byggnaden. Ljuslådor ska undvikas Ovan Karl XI:s väg, Halmstad, Café Regnbågen. Exempel på spännande skyltning i neon. Foto: Mattias Bjellvi Trottoarpratare ska inte vara tillåtet i stadsmiljön Ytterligare pelare för lokal affischering kan övervägas på ett par ställen i centrum Strategier Skyltprogrammet Skyltar i Halmstad - råd och rekommendationer, byggnadskontoret dec 2004 ska tillämpas vid bedömning av lämpligheten av skyltar. Programmet ska kontinuerligt uppdateras och revideras. Skylten till Mc Donald s inordnar sig väl i fasaden. Foto: Mattias Bjellvi Traditionell historisk skyltning som samspelar väl med den äldre byggnaden. Trottoarpratare (skyltar) som är placerade på marken, enligt bilden, föreslås var förbjudna i stadsmiljön eftersom de hindrar framkomlighet. Foto: Mattias Bjellvi Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 25
PARKERING OCH STÖRNINGAR PARKERING Målsättning Olika typer av parkering ska anordnas så att de underordnas stadsrummets utformning i övrigt Cykelparkering ska finnas i stor utsträckning och utformas och placeras så att de underlättar smidig parkering Cykelparkeringarna får inte utgöra ett hinder för funktionshindrade och synskadade. Centrala parkeringsplatser för funktionshindrade ska prioriteras God tillgång till p-platser för funktionshindrade En p-utredning för centrala staden tas fram STÖRNINGAR Målsättning Oljud, oönskat ljud ska så långt möjligt minimeras Spridning av ljud (musik, tal) från näringsidkare ska begränsas till näringsidkares omedelbara närhet Strategier Miljö - och hälsoskyddsnämndens krav och riktlinjer för att motverka störningar ska följas Parkering på kvartersmark ska främjas, markparkering på allmän platsmark ska minska till förmån för ökad gång- och cykeltrafik Värdefulla gårdsmiljöer ska inte användas för parkering Strategier En ny parkeringsnorm utarbetas som även innefattar norm för cykelparkering. 26 Halmstads kommun
FÖRSLAG TILL OMDANING AV GATU-, TORG- OCH PARKRUM ANALYS GRÖNSTRUKTUR Halmstad har ett antal parker som ligger nära stadskärnan, vilka utgör en stor resurs och bär på ett rikt kulturarv. Dessa är Norre Katts park, Gunillaparken, Slottsparken, Picassoparken, Sinenas promenad, Kapsylparken och Filtparken. Parkrummen används flitigt av såväl besökande som Halmstadbor. Främst Norre Katts park och Gunillaparken upplevs som otrygga miljöer nattetid, varför särskild omsorg behöver läggas på att förbättra dessa. Inom Norre Katts park ligger även Bastionen som behandlas i särskilt avsnitt längre fram i texten. Nissanrummet och Prins Bertils stig är viktiga grönstråk. FÖRSLAG GRÖNSTRUKTUR Dessa vackra historiska parker kan bindas samman i ett grönt nätverk som även samordnas med gång- och cykelstråken. Slottsbron är en stor barriär i sammanhanget. De gröna inslagen i den historiska stadsmiljön kan öka genom t.ex. trädplanteringar, Karaktäristiska trädplanteringar finns på Karl XI:s väg och längs Hamngatan. Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 27
ANALYS FORDONSTRAFIK Stadskärnan i Halmstad har hög tillgänglighet för fordon med många centrala parkeringshus och gatuparkeringar. Gatorna är i de flesta fall belagda med asfalt och överlag utformade för god framkomlighet för biltrafiken. Hastigheten är reglerad till 30 km/h. Många av de trängre gatorna är enkelriktade av framkomlighetsskäl. Brogatan är endast upplåten för busstrafik. Leveransfordon och behörig trafik har möjlighet att köra i innerstan mellan kl 03-12. Flera centrala gator har höga trafikflöden. Österbro trafikeras av ca 6 000 fordon/dygn (f/d), Rådhusgatan av ca 5 000 f/d och Klammerdammsgatan av ca 1 500 f/d. Den förhållandevis stora mängden fordon i stadskärnan bidrar till att miljön på många platser upplevs som otrygga och otrivsamma. Det förekommer också regelbundet incidenter mellan bilar och oskyddade trafikanter i centrum. En stor andel söktrafik till gatuparkeringarna gör att trafiksituationen stundtals är stökig. Framför allt gäller detta Hamngatan norr om Österbro och delen Kyrkogatan/Storgatan vid Rådhuset. Den stora mängden bussar på Brogatan gör att gatan upplevs som otrygg och svår att korsa. Många kommuner jobbar aktivt med att minska biltrafikens negativa påverkan på stadsmiljön. I Halmstad behövs ombyggnad av 28 Halmstads kommun flera centrala gator för att göra dessa attraktivare och öka tillgängligheten. Det innebär att en mer gång- och cykelvänlig stad behöver tillskapas på bilarnas bekostnad. FÖRSLAG FORDONSTRAFIK Gator som behöver trafikeras av fordon byggs successivt om och utformas så att trafikrytmen anpassas efter gåendes- och cyklandes villkor. Köpmansgatan byggs om till gågata vilket avsevärt förbättrar stadsmiljön och kopplar ihop de båda torgen på samma sätt som Storgatan. Till följd av detta behöver Klammerdammsgatan dubbelriktas. Brogatan behöver smalnas av vid torget och anslutningarna mellan torg och gågator görs förhöjda. Ett större antal parkeringsplatser behöver tas bort för att åstadkomma en bättre trafikmiljö där fotgängarna och cyklisterna prioriteras upp. Parkeringsfrågan behandlas i separat p-utredning. I övrigt se förslag till utveckling av cykelvägnätet och mer detaljerade beskrivningar av respektive gata. Bussfrågan behandlas inom ramen för pågående arbete med utredning kring resecentrum och linjenätsutredningen för busstrafiken. Vänstra kartan: Tekniska kontoret - underlag kartor: Copyright Byggnadskontoret
Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 29
ANALYS GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Cykeltrafiken är en naturlig del av stadskärnan och viktig att utveckla för ökad tillgänglighet och trivsel. Större etablerade cykelstråk idag är främst Brogatan, Storgatan och Köpmansgatan. Enkelriktningen av vissa gator gäller även för cyklister vilket i vissa fall kan försämra tillgängligheten på ett för cyklisterna svårbegripligt sätt. På Köpmansgatan har man löst det med ett separat cykelfält för att kunna ha dubbelriktad cykeltrafik. Det finns många brister att avhjälpa för att tillskapa ett bra cykelvägnät i centrum. Konflikterna mellan cyklister och bussar på Brogatan är ett välkänt problem. Cykelfältet på Köpmansgatan används ofta av gående eller som lastzon. På delen av Hamngatan som inte är ombyggd upplever många det som otryggt att cykla. På Kyrkogatans del förbi rådhuset och vidare ner mot Hamngatan saknas bra gång- och cykelmöjligheter. Cykelbanan på Storgatan vid Rådhuset används ofta som tillfällig parkering. 30 Halmstads kommun Det stora antalet cyklister i innerstan är positivt men ställer stora krav på såväl ett väl utbyggt cykelvägnät som god tillgång till cykelparkeringar. Konflikter mellan cyklisterna och fotgängare är viktigt att beakta när stadsmiljön ska utvecklas till att bli bättre anpassas till de oskyddade trafikanterna. FÖRSLAG GÅNG- OCH CYKELTRAFIK Cykelstråken längs Brogatan och Köpmansgatan prioriteras och förbättras. Även cykelstråket längs Storgatan förbättras. Storgatan förbi Rådhuset smalnas av så gång- och cykelbanan kan breddas för bättre framkomlighet. Detta gör också att risken för dubbelparkering minskas. Förbindelsen på Kyrkogatan mellan Stora torg och Hamngatan förbättras för fotgängare och cyklister genom att gångbanan breddas. Detta medför att parkeringarna på sträckan behöver slopas. Viktiga cykellänkar längs Karl XI:s väg behöver byggas ut för att koppla ihop stråket med cykelbanan längs Storgatan genom Norre Port. Ombyggnad av Köpmansgatan skapar en betydligt bättre länk i ett prioriterat stråk. Dubbelriktning av Klammerdammsgatan ökar tillgängligheten på gatan. Fler och bättre cykelställ behöver byggas ut. Karta: Tekniska kontoret - underlag kartor copyright Byggnadskontoret
ANALYS UTESERVERINGAR/ RESTAURANGVERKSAMHET Uteserveringssäsongen i Halmstad pågår till och med sista september. Tendensen har varit önskemål om att förlänga säsongen. Likaså förekommer önskemål om att ha permanenta byggnader för restaurangverksamhet. Då inte restaurangverksamhet finns i omedelbar närhet till uteserveringen för det ofta med sig att toalett, lagerutrymmen m.m. måste placeras i det offentliga rummet, varför mer och mer mark behöver tas i anspråk för att uppfylla berörda lagstiftningars krav på t.ex. tillgänglighet, miljö m.m. Uteserveringarna ger idag ett brokigt intryck och följer i många fall inte de av byggnadsnämnden fastlagda riktlinjerna, som arbetats fram i förvaltningsövergripande samverkan. Det finns också behov att tydliggöra skillnaden mellan traditionell uteservering och uteserveringar som mer liknar restaurangverksamhet eftersom dessa kräver en helt annan utformning. Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 31
FÖRSLAG UTESERVERINGAR/ RESTAURANGER Kartan vid sidan om denna text redovisar förslag till placering av permanenta restaurangbyggnader (paviljoner) och för restauranger/uteserveringar där bygglov för tillfällig åtgärd föreslås beviljas om fem år. För de restauranger/uteserveringar, där lov om tillfällig åtgärd om fem år beviljats, gäller att markupplåtelseavtalet skrivs på ett år med möjlighet att säga upp avtalet om inte fastställda riktlinjer följs. Möjlighet tillskapas för åretruntbaserad verksamhet. För såväl permanenta byggnader som förlängda lov för tillfällig åtgärd kommer höga krav ställas på utformningen, inte minst på de delar av serveringen som utgör byggnader. 32 Halmstads kommun
ANALYS OCH FÖRSLAG - VIKTIGA UTVECKLINGSOMRÅDEN Kartan vid sidan om denna text visar områden som på kortare och längre sikt har stor utvecklingspotential och som ligger inom eller i direkt anslutning till den historiska stadskärnan. Krönleins bryggeri kommer under överskådlig framtid att fungera som bryggeri, men området har på längre sikt möjlighet att utvecklas för t.ex. offentliga verksamheter. Ernst Wigforss plats på Gamletull är en torgmiljö som på sikt kan göras mycket attraktiv. Bastionen behandlas under separat rubrik i detta program och är en mycket viktig punkt i stadskärnan där publika funktioner kan inrymmas. Närområdet kring ett planerat resecentrum och områdena kring Biblioteket, Österskans och Teatern kan framöver omvandlas så att de på ett bättre sätt binder samman ett framtida resecentrum med den historiska stadskärnan.slottsgatan och Slottsplatsen behandlas under separat rubrik i detta program. Miljön kan, då trafiken reduceras, utvecklas till en vacker plats. Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 33
STORA TORG Stora torg är stadens centrala finrum som även har sitt ursprung i medeltidens handelsplats. Även idag bedrivs torghandel och politiska möten och olika arrangemang hålles både i privat och kommunal regi. Torget är en naturlig mötesplats. Här finns också en del uteserveringar sommartid. Kring torget ligger flera intressanta byggnader såsom S:t Nikolai kyrka, köpmanshus från 1850-talet och rådhuset från 1938 (tillbyggnad 1983). Kyrkan, rådhuset och bankhuset är fasadbelysta. Torgytan är belagd med gatsten. Bussarna passerar på Brogatan. Taxiuppställning finns på Kyrkogatan intill kyrkan. Carl Milles staty Europa och Tjuren omges med träd. Under torget finns Torggaraget från 1960-talet med två uppgångar. Belysningen i gjutjärn är från 1990-talet. Analys Torget upplevs otryggt nattetid då få aktiviteter sker där Bussarna utgör en barriär och en säkerhetsrisk för gående och cyklister. Den stora asfaltytan på Brogatan är inte estetiskt tilltalande Uteserveringarna ger inte ett estetiskt tilltalande intryck och utgör i vissa avseenden ett framkomlighetsproblem för t.ex. funktionshindrade. Torghandeln ger ett oordnat intryck och behöver ges en enhetlig utformning. Uppställningen av bilar på torget är inte ett positivt inslag. Cykelparkeringen är underdimensionerad Tillgängligheten för funktionshindrade till torget är begränsad Försäljningsbodar och andra tillfälliga mindre byggnader är inte estetiskt tilltalande Grönstrukturen är otillräcklig i förhållande till torgets storlek Förslag Torghandeln stramas upp. Biluppställning tillåts ej. Endast kort parkering på max 30 min. för lastning och lossning Belysningen ses över på torget, såväl gatubelysning som fasadbelysning Uteserververingarna ges ett enhetligt utseende färgmässigt m.m. Torgstånden ges ett samordnat utseende som hänger samman med uteserveringarnas utseende Brogatan samt vissa partier vid Kyrkogatan höjs upp till torgets nivå och platsbildningar vid Åhléns/H&M samt Mac Donald s/ Gallerian tillskapas Arkitektoniskt intressanta väderskydd för busstrafiken tas fram. Bussarna reduceras i antal enl. förslag i linjenätsutredningen för busstrafiken Taxitrafiken flyttar till Brogatan nattetid Torgkiosken rustas upp arkitektoniskt och kan ev. utvidgas med restaurang och uteservering Obrutna stråk där gångtrafikanter tryggt, säkert och enkelt kan förflytta sig skapas i naturliga sträckningar. Cykelparkeringen ses över Närområdet kring Milles fontän betonas ytterligare Grönstrukturen kompletteras, t.ex. med träd. 34 Halmstads kommun
Brogatan byggs om till en säkrare och vackrare miljö för fotgängare och cyklister Markbeläggningen hålls ihop på torgets alla sidor så att torget upplevs som helt Torg kiosken kompletteras med restaurangverksamhet och ges en vackrare utformning Cykelställ byts ut och kompletteras på fl era platser runt torget Möjlighet till större scener i likhet med dagens situation Skiss till belysningsidé för Stora torg. Idag är Tre Hjärtan och Rådhuset fasadbelysta liksom fontänen. Viktiga entréer kan tydliggöras genom belysning. S:t Nikolai kan utvecklas genom belysning inifrån byggnaden. Skiss Atkins, Malmö Uteserveringarna föreslås fl ytta ut på torget och därmed frigörs fasaderna. Serveringarna får ett enhetligt utseende Torgstånden stramas upp och ges en utformning som harmonierar med uteserveringarna Skiss Atkins, Malmö Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 35
Ovan: Aktiv torghandel. Foto: Patrik Leonardsson. Nedan: Brogatan måste ses över med hänsyn till trafi ksäkerhet m.m. Foto: Mattias Bjellvi Ovan: Stora torg är torgets fi nrum med karaktäristiska byggnader som t.ex. Rådhuset, Tre Hjärtan och S:t Nikolai. Det är viktigt att omgvningen kommer till sin rätt. Foto: Mattias Bjellvi. 36 Halmstads kommun
Torgkiosken är en central mötespunkt i Halmstad. Foto: Mattias Bjellvi Restaurangbyggnad på Gustav Adolfs torg i Malmö. På sikt är det kanske möjligt att bygga om torgkiosken för utvidgad verksamhet, t.ex. restaurang. Foto: Atkins, Malmö Exempel på teaterrestaurang från Växjö. Arkitekt Patrick Nilsson, KOP Design, Växjö. Foto: Mj Foto, Martin Johansson Torghandeln ger ett skräpigt intryck med skilda material. Bilparkeringen på torget bör fl ytta och utformningen stramas upp. Foto: Mattias Bjellvi Cykelställen är underdimensionerade på Stora torg. Foto: Mattias Bjellvi Platsen på Brogatan vid Mc Donald s bör göras om. Foto: Mattias Bjellvi Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 37
LILLA TORG På Lilla torg fanns tidigare ett medeltida kloster som delvis är utgrävt och markerat med gatsten i markbeläggningen. Runt torget finns många vackra och historiskt viktiga byggnader, t.ex. Röda Kvarn - biografen, gamla brandstationen, fattighuset och gamla telegrafhuset. Fasadbelysning finns på fattighuset och gamla brandstationen. Lilla torg har tidigare varit handelstorg och sedan busstorg. Idag används det sommartid för uteserveringar och ibland för publika arrangemang, t.ex. Vårfesten. Parkering upptar halva torget (den norra delen) restaurangverksamheten är koncentrerad till byggnaderna i den södra delen av torget. På torget finns en stor parkeringsyta. Analys Få aktiviteter sker vintertid varför torget får en död karaktär under denna tid Uteserveringarna har växt samman. De enskilda serveringarna är ej urskiljbara, vilket ger torget ett rörigt intryck. Enhetlig utformning saknas Parkeringarna på torget gör att torgets användning inte är så flexibel Det finns ingen enhetlig utformning för belysningen 38 Halmstads kommun Cykelparkeringen är underdimensionerad Det finns inga ställen att sitta på om man inte vill besöka uteserveringarna Restaurangverksamheternas avfallshantering behöver ses över Grönstruktur saknas på torget Förslag Bilparkeringarna tas bort från torget Uteserveringarna särskiljes med gångytor mellan varje enhet samt ges en gemensam utformning Belysningen ses över Träd kompletterar torgrummet Cykelställ tas fram Avfallshanteringen samordnas Handikapplatser anordnas vid gamla telegrafhuset Ny restaurangbyggnad anordnas i norra delen av torget Fler träd planteras Sittmöjligheter och vattenspegel tillskapas Fattighuset öppnas upp för publik verksamhet Runt Lilla torg fi nns fl era vackra och historiskt viktiga byggnader som kan lyftas fram ytterligare. Foto: Birgitta Mattsson
Kvarteret bebyggs på sikt Torget ges en vacker markbeläggning som håller ihop torget Restaurangbyggnad (lov för tillfällig åtgärd) tillskapas i torgets norra del Fattighuset föreslås få ny funktion Möjlighet för tillfällig scen tillskapas Uteserveringarna på Lilla torg ger torget en rörig karaktär genom att de växt samman så att de olika verksamheterna inte lätt kan urskiljas. Parasoll, inhägnader och barbyggnader är inte samordnade. Foton: Mattias Bjellvi Skiss MPB Syd, Helsingborg Uteserveringarna glesas ut och ges ett samordnat utseende som bättre passar på platsen Sittyta med vattenspegel föreslås tillskapas på torget Träd planteras på torget så att en attraktivare miljö tillskapas Samrådshandling Stadsmiljöprogram för den historiska stadskärnan 39
BROGATAN Brogatan var historiskt sett länken mellan Västerport och Österport. Idag går ett stort antal regional- och lokalbussar på gatan. I linjenätsutredningen för resecentrum studeras möjligheten att ta bort regionalbusstrafiken från Brogatan. Längs Brogatan ligger bebyggelse av varierande ålder från 1700-talet (Fridolfs krog) till butiksgallerian vid Stora torg ombyggd på 2000-talet (Kv. Klingberget). Gallerian har kompletterats med en entrétrappa mot Hamngatan och Österbro. Ett stort antal butiker och en del restauranger ligger längs med Brogatan. Analys Gatan är mycket trafikerad med busstrafik och leverenstrafik vilket skapar barriäreffekter för gående och cyklister Skyltningen på fasaderna ger i vissa avseenden ett rörigt intryck Belysningen är inte enhetligt utformad En del miljöer - t.ex. Åhléns och Stadium behöver förbättras utseendemässigt Avsaknad av grönstruktur är tydlig 40 Halmstads kommun Förslag Brogatan görs smalare, men med mått så att trottoarerna kan breddas Platsbildningar åstadkommes längs med Brogatan t.ex. vid Hantverksgatan för att bryta av den långa sträckan, ytterligare träd övervägs Knutpunkt för busstrafik skapas vid Karl XI:s väg/resecentrum Fasadskyltningen ses över Miljön i korsningen Brogatan-Köpmansgatan måste ses över. Förslagsvis åstadkommes en platsbildning som binder ihop stråket och förbättrar trafi kmiljön på Brogatan. Foto: Mattias Bjellvi Det fi nns en del äldre, karaktäristisk bebyggelse på Brogatan som kan lyftas fram bättre t.ex. genom belysning. Trottoarerna kan breddas och förutsättningar för fl er trädplanteringar bör utredas.som bryter upp den monotona ytan. Foto: Mattias Bjellvi