Svenne tar skydd mot influensan

En tidning från Landstinget i Jönköpings län 4.2013 Svenne tar skydd mot influensan SIDORNA 2 3 Barnsäkerhet Våga vara försiktig med barnen SIDORNA 8 9 Läs också... Kultur på recept SIDAN 11 Endometrios dold kvinnosjukdom SIDORNA 12 14 Torbjörn sprider läslust SIDAN 20 TIDER FÖR VACCINATION SIDORNA 4 6

INFLUENSAVACCINATION Ett stick mot influensan för Svenne vill inte ställa in turnén Sent en eftermiddag hösten 2013 är det dags för den årliga sprutan mot influensa. De har kört från Sävsjö och parkerar utanför vårdcentralen i Vrigstad. Hm, är det inte Svenne och Lotta som kliver ur Cadillacen är de redan i vaccinationsåldern..? Att Svenne och Lotta, ett av Sveriges mest kända och populära artistpar, är ålderspensionärer sedan några år kan man knappt tro. Men Svenne Hedlund är faktiskt ute på 50-årsjubileumsturné, så visst är det ett tag sen han inledde sin långa karriär med de smått hysteriska åren på 1960-talet tillsammans med Lelle, Janne, Chrille och Benny i ursprungliga The Hep Stars. Lotta sjunger också fortfarande både live och i studion, och för tillfället skriver hon dessutom på en hemlig låt tillsammans med sin producent Henrik Nagy. Stucken mellan spelningar Mellan spelningar i Skåne och Lappland fanns några lediga eftermiddagstimmar och varför inte passa på att vaccinera sig inför årets influensa? Svenne har vaccinerat sig sedan 2009. Då oroade den mexikanska svininfluensan och många köade under mörka höstkvällar i hopp om att det försenade vaccinet skulle räcka till alla. Svenne närmade sig 65 år i den vevan och vaccinerade sig hos sin läkare sedan 20 år, Torbjörn Lund som driver Vrigstad Läkarmottagning. De senaste åren har Svenne tagit sig igenom flera jobbiga hälsoproblem, bara det skäl nog att vaccinera sig. Behövs extra motion Lotta erkänner att hon är lite tveksam till vaccination. Medan Svenne är mer mottaglig, fastnar inte ens barnbarnens och barnbarnsbarnens baciller på henne, berättar hon. Men jag tycker det är viktigt att man är rädd om sig när man blir äldre, det man klarade när man var 20 klarar man inte lika enkelt längre. Finns möjlighet att hålla sig risk bör man nog följa de rekommendationer man får. Jag har till exempel fått rådet här på vårdcentralen att motionera. Det räcker inte med den motion jag får på scen, jag behöver ha extra kondition för att orka och därför promenerar jag 30 minuter varje dag. Ni spelar nästan varje helg och ger 100 procent när ni står på scen inför den förväntansfulla publiken hur gör ni för att orka? Vi är väldigt måna om att äta bra och mycket grönsaker, säger Lotta. Jag tar dessutom lite extra vitaminer, jag som är mörk och inte behöver sola så mycket, ha, ha, behöver D-vitamin och mina naglar behöver B12. Svenne brukar ta kosttillskott. Jag brukar även ta Omega3-kapslar varje vinter och ska precis börja med dem igen, säger Svenne. Man tror kanske att artister på turné bara äter snabbmat. Vi har alltid försökt motverka det, även på gamla Hep Stars-tiden. Det har förstås blivit en och annan korv under åren, men för oss är det är en helig stund att sitta tillsammans i bandet och äta och småsnacka före showen. Nu väntar Svenne Hedlund på ett stick i armen för att minska risken att få influensa. Medan sjuksköterskan Karin Wester gör klar sprutan, vill Svenne försäkra sig om att man inte blir sjuk av vaccinet. Han har många spelningar framför sig. Torbjörn Lund förklarar att det Svenne drabbades av förra året inte hade något samband med vaccinationen: Nej, det var en ren tillfällighet. Influensa får man av virus och det är något helt annat än bakterien du blev så sjuk av. Den här typen av vaccin har miljontals människor fått i många år världen över, utan svåra biverkningar. Det är inte heller samma som användes mot svininfluensan, det vaccinet var inte lika prövat. Van vid sprutor Svenne är nöjd med svaret. Som ung fick han skolios, opererades och gjorde både många och långa besök på sjukhus. Jag vande mig vid sprutor tidigt, det blev vardagsmat. Då gick det inte att vara spruträdd! Men så erinrar han sig skrattande en gång när det inte var så kul: Det var när vi skulle utomlands nån gång på 1960-talet och sprutan skulle tas i rumpan. Det gjorde ont, för jag har ju inte så mycket till rumpa..! Ha, ha! När det är dags för sprutan krånglar det med tröjan. Oj, jag tänkte ju inte på att jag skulle haft en annan idag Ärmen på den vita polon, Svennes signum genom åren, är för tight. Lotta får kämpa med tröjärmen och sedan hålla fast den medan Karin vaccinerar. Så ett råd från Svenne till dig som ska vaccinera dig se till att du har en ärm som är lätt att kavla upp! TEXT: LISBETH LEJON FOTO: JOHAN W AVBY ANSVARIG UTGIVARE Christina Jörhall REDAKTÖR Mats Fäldt, 036 32 40 49, mats.faldt@lj.se GRAFISK FORM OCH LAYOUT Katarina Sennevik, 036-32 40 31, katarina.sennevik@lj.se FOTO Johan W Avby, 036-32 40 67, johan.werner.avby@lj.se TRYCK EKTAB Eskilstuna, oktober 2013 UPPLAGA 160 000 exemplar DISTRIBUTION Posten 036-19 51 45, 036-19 51 23 WEBBPLATS www.lj.se. LandstingsNYTT är en informationstidning från Landstinget i Jönköpings län. LandstingsNYTT på daisyskiva skickas till dig som valt att prenumerera på den. Anmäl dig som prenumerant på www.lj.se/landstingsnytt. För att avbeställa skivan: mejla informationsavdelningen@ 2 LandstingsNYTT Nr 4 2013 lj.se eller ring 036-32 40 01 dagtid vardagar. Ange namn och bostadsort.

Han hoppar visserligen inte omkring på högtalarna som på 1960-talet men Svenne Hedlund turnerar fortfarande med The Hep Stars och vill inte ställa in spelningar på grund av influensa. Hustrun Lotta håller fast ärmen medan Karin Wester vaccinerar Svenne mot årets influensa. LandstingsNYTT Nr 4 2013 3

INFLUENSAVACCINATION I november startar vaccinationerna mot årets influensa på vårdcentraler, mottagningar och på äldreboenden på många platser i länet. Vaccinationen är gratis för dig som är gravid eller som har någon kronisk sjukdom eller är över 65 år. Du behöver inte boka tid. Tid och plats för din vaccination ANEBY Aneby vårdcentral Plats: Aneby vårdcentral, Storgatan 29 Tider: 11 nov och 25 nov kl 13 16, 18 nov kl 14 18 EKSJÖ Eksjö vårdcentral Plats: Eksjö vårdcentral, Västanågatan 9 Tider: 12 nov, 19 nov och 26 nov kl 16 18, 14 nov, 21 nov och 28 nov kl 14 17 Mariannelunds vårdcentral Plats: Mariannelunds vårdcentral, Esmarchsgatan 1 Tider: 7 nov, 12 nov, 14 nov, 19 nov, 21 nov, 26 nov och 28 nov kl 13.30 15.30 GISLAVED Anderstorps vårdcentral Plats: Anderstorps vårdcentral, Storgatan 25 Tider: 12 nov kl 13.30 15, 14 nov och 21 nov kl 10 12, 22 nov kl 10.30 12 Distriktssköterskemottagningen i Burseryd Plats: Distriktssköterskemottagningen, Storgatan 8 Tider: 28 nov och 3 dec kl 13 16 Familjeläkarna i Anderstorp Plats: Familjeläkarna i Anderstorp, Brogatan 19 Tider: Från och med vecka 46 och tills vidare: tisdagar och torsdagar kl 13 16 Familjeläkarna i Gislaved Plats: Familjeläkarna i Gislaved, Ängsgatan 9 Tider: Från och med vecka 46 och tills vidare: tisdagar och torsdagar kl 13 16 Familjeläkarna i Smålandsstenar Plats: Familjeläkarna i Smålandsstenar, Centrumplan 8 Tider: Från och med vecka 46 och tills vidare: tisdagar och torsdagar kl 13 16 Gislaveds vårdcentral Plats: Gislaveds vårdcentral, Norra långgatan 25 Tider: 12 14 nov och 20 22 nov kl 10 12 samt kl 13 16 Tacka ja till vaccination! Om du vaccinerar dig är risken mindre att du drabbas av svår influensa och lunginflammation. Smittskyddsläkare 4 Peter Iveroth LandstingsNYTT Nr 4 2013

Gislehälsan Plats: Gislehälsan, Regeringsgatan 20, Gislaved Tider: 12 nov, 13 nov, 21 nov, 22 nov och 25 nov kl 15 17 Reftele vårdcentral Plats: Reftele vårdcentral, Skedesvägen 8 Tider: 14 nov, 26 nov och 5 dec kl 14 16 Smålandsstenars vårdcentral Plats: Smålandsstenars vårdcentral, V Järnvägsgatan 8 Tider: 19 nov, 21 nov, 26 nov, 28 nov och 5 dec kl 14 16 GNOSJÖ Distriktssköterskemottagningen i Hillerstorp Plats: Distriktssköterskemottagningen, Hoffmansgatan 5A Tider: 13 nov och 20 nov kl 9 11 Gnosjö vårdcentral Plats: Distriktssköterskemottagningen, Järnvägsgatan 49 Tider: 12 14 nov och 19 21 nov kl 13 16 HABO Habo vårdcentral Plats: Habo vårdcentral, Kärrsvägen 37 Tider: 12 14 nov, 19 21 nov och 26 28 nov kl 15 16.30 JÖNKÖPING Bankeryds vårdcentral Plats: Bankeryds Vårdcentral, Sjöåkravägen 18 Tider: 12 14 nov, 19 21 nov och 26 28 nov kl 13 14 Gränna vårdcentral Plats: Gränna vårdcentral, Hävdevägen 31 Tider: 11 nov, 14 nov, 18 nov och 21 nov kl 14 16 Hälsans vårdcentral 1 och Hälsans vårdcentral 2 Plats: Hälsans vårdcentrum, plan 5, Fabriksgatan 17, Jönköping Tider: 12 14 nov, 19 21 nov och 26 28 nov kl 15 18 Kungshälsans vårdcentral Plats: Distriktssköterskemottagningen, plan 5, Huskvarna vårdcentrum, Jönköpingsvägen 19 Tider: 11 14 nov och 18 21 nov kl 14 16.30 Läkarhuset Huskvarna Plats: Läkarhuset Huskvarna, Viktoriagatan 1 Tider: 12 nov och 19 nov kl 14 16.30 Läkarhuset Jönköping Plats: Läkarhuset Jönköping, Sjukgymnastikens lokaler, plan 1, John Bauersg 4 Tider: 13 nov, 20 nov, 27 nov och 4 dec kl 16 18 Läkarhuset Väster Plats: Läkarhuset Väster, Barnarpsgatan 13, Jönköping Tider: 12 nov, 19 nov och 26 nov kl 15.30 16.30, 13 nov, 20 nov och 27 nov kl 11 12 Norrahammars vårdcentral Plats: Norrahammars vårdcentral, Postgatan 1 Tider: 12 14 nov och 19 21 nov kl 14 16 Rosenhälsans vårdcentral Plats: Rosenhälsans vårdcentral, plan 4, Huskvarna vårdcentrum, Jönköpingsvägen 19 Tider: 11 14 nov och 18 21 nov kl 14 16.30 Rosenlunds vårdcentral Plats: Rosensalen, Rosenlunds vårdcentrum, Hermansvägen 5 Tider: 11 nov, 13 nov, 19 nov och 21 nov kl 16 18 Råslätts vårdcentral Plats: Råslätts kyrka (Svenska kyrkan), Sparvhöksgatan 5, Jönköping Tider: 12 13 nov och 19 nov kl 9 12 samt kl 13 16 Tenhults vårdcentral Plats: Tenhults vårdcentral, Jönköpingsvägen 7 Tider: 11 nov, 14 nov, 18 nov och 20 nov kl 16 18 Vårdcentralen Lokstallarna, Bräcke diakoni Plats: Vårdcentralen Lokstallarna, Kortebovägen 6, Jönköping Tider: 13 nov och 20 nov kl 9 11, 14 nov och 21 nov kl 16 18 Wasa vårdcentral Plats: Wasa vårdcentral, Thulevägen 2, Huskvarna Tider: Måndag torsdag kl 10 12 samt kl 13 15 Wetterhälsan Plats: Wetterhälsan, Batterigatan 9, Jönköping Tider: Från och med vecka 45 och tills vidare: måndagar, tisdagar och torsdagar kl 8 19, onsdagar och fredagar kl 8 17 samt lördagar kl 10 14 Öxnehaga vårdcentral Plats: Öxnehaga vårdcentral, Oxhagsgatan 59, Huskvarna Tider: 12 14 nov och 18 21 nov kl 10 12 samt kl 14 16 Plats: Österängskyrkan, Polstjärnevägen 7, Jönköping Tider: 14 nov kl 14 16 MULLSJÖ Familjeläkarna i Mullsjö Plats: Familjeläkarna i Mullsjö, Garverigatan 4 Tider: Från och med vecka 46 och tills vidare: tisdagar och torsdagar kl 13 16 Mullsjö vårdcentral Plats: Mullsjö vårdcentral, Kyrkvägen 1 Tider: 12 nov, 14 nov, 19 nov, 21 nov, 26 nov och 28 nov kl 13 16.30 NÄSSJÖ Bodafors vårdcentral Plats: Bodafors vårdcentral, Torget 1 Tider: 13 nov 12 dec, onsdagar och torsdagar kl 14 16 Plats: Malmbäcks mottagning, Ådalagatan 4 Tider: 12 nov 10 dec, tisdagar kl 14 16 Familjeläkarna i Forserum Plats: Vårdcentralen, Lillsjövägen 12 Tider: 11 15 nov, 18 20 nov och 27 28 nov kl 13 16 Nässjö Läkarhus Plats: Nässjö Läkarhus, Mariagatan 30 Tider: 13 14 nov, 20 21 nov och 27 28 nov kl 14.30 16.30 Nässjö vårdcentral Plats: Nässjö vårdcentral, Skansgatan 9 Tider: 12 14 nov och 19 21 nov kl 15 17 Vårdcentralen Nyhälsan, Bräcke diakoni Plats: Vårdcentralen Nyhälsan, Nyhemsgatan 6 B, Nässjö Tider: 13 nov och 20 nov kl 14 19, 14 nov och 21 nov kl 10 12 LandstingsNYTT Nr 4 2013 5

INFLUENSAVACCINATION SÄVSJÖ Sävsjö vårdcentral Plats: Sävsjö vårdcentral, Villagatan 14 Tider: 12 nov, 19 nov och 26 nov kl 15 18 Plats: Södergården, Lillgatan 1, Stockaryd Tider: 13 nov kl 13 14.30 Vrigstad Läkarmottagning Plats: Vrigstad Läkarmottagning, Värdshusvägen 3 Tider: 12 nov, 14 nov, 20 nov och 21 nov, kl 14 17 Plats: Träffpunkten, Ö Torggatan 1, Rörvik Tider: 13 nov kl 14 16 Plats: Södergården, Lillgatan 1, Stockaryd Tider: 19 nov kl 13 15 TRANÅS Läkarhuset Tranås Plats: Läkarhuset, Vasagatan 1, Tranås Tider: 12 13 nov kl 14 17, 14 nov kl 14 18 och 19 21 nov kl 14 17 Tranås vårdcentral Plats: Seniorcentralen Berget, Piratens gata 9, Tranås Tider: 13 nov och 14 nov kl 8.30 11.30 Plats: ICA Kvantum, Ågatan 22, Tranås Tider: 15 nov kl 9 12 Plats: Tranås vårdcentral, N Storgatan 101, Tranås Tider: 19 nov kl 16 18 VAGGERYD Skillingaryds vårdcentral Plats: Skillingaryds vårdcentral, Ljungbergsgatan 2 Tider: 12 14 nov och 19 21 nov kl 13 16 Vaggeryds vårdcentral Plats: Vaggeryds vårdcentral, Lundavägen 23 Tider: 12 nov, 19 nov, 21 nov, 26 nov och 28 nov kl 14.30 16.30, 13 nov, 20 nov och 27 nov kl 14.30 18 VETLANDA Landsbro vårdcentral Plats: Landsbro vårdcentral, Valåkravägen 1 Tider: 14 nov och 20 nov kl 16 18, övriga tider efter överenskommelse Sensia sjukvård Plats: Vårdcentralen, Vitalagatan 9, Vetlanda Tider: Månd fred från 11 nov kl 14 16, samt 13 och 20 nov kl 17 19. Plats: Sensia, filial Korsberga, Lönngatan 11 Tider: 12 nov kl 8 10 Plats: Sensia, filial Kvillsfors, Östra Storgatan 1 Tider: 14 nov kl 8.30 10.30 Vetlanda vårdcentral Plats: Vetlanda vårdcentral, Norrvägen 2 B Tider: 12 nov, 14 nov, 19 nov, 21 nov, 26 nov och 28 nov kl 15 17 Obs kvällstid: 13 nov, 20 nov och 27 nov kl 15 19 Plats: Österäng Korsberga Tider: 11 nov kl 14 16.30 Plats: Emmagården Kvillsfors Tider: 12 nov kl 14 16.30 Plats: Näverbyn Stenberga Tider: 13 nov kl 14 16.30 Plats: Österliden Holsbybrunn Tider: 14 nov kl 14 16.30 Plats: Bygdegården Näshult Tider: 18 nov 14 16.30 Plats: Ekebo Ekenässjön Tider: 19 nov 14 16.30 Vårdcentralen Aroma Plats: Vårdcentralen Aroma, Lasarettsgatan 17, Vetlanda Tider: 11 14 nov och 18 21 nov kl 16 18 VÄRNAMO Apladalens vårdcentral Plats: Apladalens Vårdcentral, Pilgatan 10, Värnamo Tider: 13 nov, 20 nov, 27 nov och 3 dec kl 15 17 Rydaholms vårdcentral Plats: Rydaholms vårdcentral, Dahlgrens väg Tider: 12 13 nov och 19 20 nov kl 14 16 Sensia Specialistläkargruppen i Forsheda Plats: Distriktssköterskemottagningen, Storgatan 37 Tider: 20 nov kl 14 16 Sensia Specialistläkargruppen i Värnamo Plats: Vårdcentralen, Pilgatan 16 B Tider: 13 nov och 27 nov kl 15 17 Vråens vårdcentral Plats: Vråens vårdcentral, Vråenvägen 31, Värnamo Tider: 12 nov, 14 nov, 19 nov, 21 nov, 26 nov och 28 nov kl 14.30 16.30 Väster vårdcentral Plats: Väster vårdcentral, Doktorsgatan, Värnamo Tider: 12 13 nov, 19 20 nov och 3 4 dec kl 14 16.30 Plats: Distriktssköterskemottagningen i Bredaryd, Norregårdsv. 11 Tider: 20 nov och 4 dec kl 9.30 11.30 Plats: Distriktssköterskemottagningen i Forsheda, Storgatan 31 Tider: 13 nov och 3 dec kl 9.30 11.30 Kom ihåg kortärmat när du ska vaccinera dig! 6

Undvik influensan vaccinera dig! Influensa är för det mesta ofarligt. Men man kan bli svårt sjuk om man är gravid eller har någon kronisk sjukdom eller är över 65 år. Genom att vaccinera sig minskar risken att drabbas av svår influensa och lunginflammation. Därför är det gratis för dessa grupper! Om man ändå smittas, lindras symptomen och man blir inte lika sjuk. Även den som är frisk kan bli rejält sjuk av influensans följdsjukdomar, särskilt lunginflammation, säger länets smittskyddsläkare Peter Iveroth. Vaccinet ger ett bra skydd mot influensa både mot viruset som orsakade svininfluensan och två vanliga influensavirus. Årets vaccin heter Fluarix och har getts till miljontals människor världen över utan problem. Gravida bör vaccinera sig Den som är gravid har ett sämre försvar mot infektioner och kan därför bli svårt sjuk av särskilt svininfluensan. Vid en allvarlig infektion finns även risk att fostret skadas. Gravida bör därför vaccinera sig när influensasäsongen närmar sig efter vecka 16 eller efter ett normalt ultraljud. Vaccinet ger även det nyfödda barnet ett bra skydd. Om man är osäker kan man alltid prata med sin barnmorska. För din egen och andras skull Dessutom bör man vaccinera sig om man känner igen sig i någon av de här grupperna: OM influensan Vuxna och barn som har en kronisk hjärt- eller lungsjukdom, svårbehandlad diabetes, kronisk lever- eller njursvikt, nedsatt infektionsförsvar på grund av sjukdom eller medicinering, extrem fetma eller neuromuskulär sjukdom som påverkar andningen samt barn med flerfunktionshinder. Familjemedlemmar till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar och personal som vårdar personer med kraftigt nedsatt immunförsvar bör också vaccinera sig. När och var kan man vaccinera sig? Uppgifter om tid och plats finns här på sidan 4 6 i LandstingsNYTT, i länets dagstidningar och webbplatsen 1177.se och på vårdcentralernas webbplatser på Landstingets webbplats lj.se. Om du missat vårdcentralens öppna mottagningar för vaccination, kontakta din vårdcentral och fråga när du kan komma och vaccinera dig. Du kan även bli vaccinerad vid ett ordinarie besök i vården eller om du vårdas på sjukhus. TEXT: LISBETH LEJON FOTO: JOHAN W AVBY Omkring 50 länsinvånare dör varje år på grund av influensan. Influensavirus smittar lätt genom luften, till exempel när någon nyser. Man smittar mest dygnet innan symtomen märks. Därför kan man smitta utan att veta om det. Tiden från smitta tills man blir sjuk är bara 1 3 dagar. Jag tycker det är bra att man kan minska risken att bli sjuk och jag har inget emot att vaccinera mig, säger Lisa Andersson, som är gravid med sitt första barn och redan läst informationen om vaccination på 1177.se. Peter Iveroth Vaccinet ger ett bra skydd mot influensa OM vaccinet Vaccinet skyddar till cirka 70 procent mot att bli sjuk i influensa. En halv miljard doser har getts varje år de senaste tio åren med ytterst få allvarliga biverkningar. Detta vaccin har ingen koppling till narkolepsi. Äggallergiker ska alltid rådfråga läkare före vaccinationen. Sprutan ges i överarmen. Efter vaccinationen kan man bli lite röd och svullen där man fick sprutan. Ibland kan man få feber. Besvären brukar gå över inom ett par dagar. Läs mer om influensa på www.1177.se LandstingsNYTT Nr 4 2013 7

De flesta barn ramlar och slår sig ibland, det är svårt att undvika. Men det finns samtidigt mycket man kan göra för att minska riskerna, inte minst hemma. Våga vara försiktig med barnen Inger Bjurevik Schmidt Gåstolar har ingen inverkan på barnens gångutveckling Att barn ramlar och slår sig är en vanlig orsak till besök på barnakuten. Anledningen till fallen varierar i olika åldrar, men bland spädbarn är det vanligaste att de ramlar ner från skötbordet eller från föräldrarnas säng. Det berättar Inger Bjurevik Schmidt som är barnsjuksköterska på barnakuten, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Hon tycker att man som förälder ska ta det säkra före det osäkra redan från första blöjbytet och alltid hålla en hand på barnet när det ligger på skötbordet. Många har skötbordet i badrummet av praktiska skäl och det är ofta hög fallhöjd och hårda golv, vilket kan skada huvudet och andra kroppsdelar om barnet ramlar ner. Ha blöjorna inom räckhåll En del barn kan vända på sig redan vid tre månaders ålder och när det händer första gången är man som förälder sällan förberedd. Låt blöjbytet vara en mysig stund då du kan vara nära och prata med ditt barn och försök se till att blöjor, våtservetter och andra prylar som behövs finns inom räckhåll, så slipper du sträcka dig långt eller gå ifrån skötbordet när barnet ligger där. Kan ge allvarliga skador Olyckor med gåstolar är också en anledning till att små barn slår sig. Det är vanligt att de åker ut för trappor när föräldrar eller syskon glömt stänga grinden eller inte har full uppmärksamhet på barnet. En del gåstolar har tippskydd som ska förhindra fall nerför trappor, men det hjälper inte alltid. Och även om man inte har några trappor hemma gör gåstolar att barn får en större räckvidd som inte alltid motsvarar deras motoriska utveckling. Till exempel kan de komma åt att dra i dukar och få varm vätska eller tunga föremål över sig. Därför måste man som förälder alltid ha barn under uppsikt när de sitter i gåstol. Gåstolar har heller ingen inverkan på barnens gångutveckling. Många gånger leder olyckorna inte till värre skador än bulor och blåmärken, men det kan också bli allvarligare följder, som hjärnskakning och frakturer. Om barnet svimmar efter att ha slagit i huvudet, eller ser blekt ut och verkar slöare än vanligt kan det vara tecken på hjärnskakning. Kräkningar kan vara ett annat symtom, särskilt om barnet kräks flera gånger. Om barnet somnar nära inpå fallet kan man väcka det efter 30 minuter för att kontrollera att det vaknar ordentligt. Om barnet slagit i en arm eller ett ben ska man kontrollera att barnet kan röra sig som vanligt. Om det skyddar den kroppsdel 8 LandstingsNYTT Nr 4 2013

Allt fler besöker 1177 Vårdguiden 1177 Vårdguiden, Landstingets webbplats för information och hälsa, blir allt populärare i länet och i landet. I september 2013 gjordes 3,5 miljoner besök på webbplatsen, varav 117 000 besök kom från Jönköpings län. Överhuvudtaget har landstingens gemensamma invånartjänster blivit en uppskattad och välanvänd del av hälso- och sjukvården. Drygt 1,3 miljoner har öppnat konto i Mina vårdkontakter, en halv miljon unga besöker UMO.se varje månad, och 5 miljoner ringer 1177 för sjukvårdsrådgivning varje år. Webbaserat stöd för barn och unga Genom att alltid hålla en hand på barnets mage vid blöjbyten och ha blöjor och andra nödvändiga prylar inom räckhåll minskar man risken för att barnet ska ramla ner från skötbordet och slå sig. Gör det till en vana redan från första början, en del barn börjar vända på sig redan vid tre månaders ålder. På bilden är Johanna Eriksson, Jönköping, i färd med att byta på dottern Isa, ett år och tre månader. som slagits i är det ett tecken på att det gör ont och att det kan ha uppstått en fraktur. Ring barnakuten eller 1177 För att få råd och stöd när olyckan varit framme kan man ringa till barnakuten eller 1177. På barnakuten kan vi bland ha svårt att hinna svara i telefon om vi har många patienter att ta hand om. Då hänvisar vi till 1177 på telefonsvararen och man kan naturligtvis ringa till 1177 direkt. Sjuksköterskorna där ger råd och stöd utifrån samma principer som vi på barnakuten och många har erfarenhet av barnsjukvård. Om föräldrarna får rådet att avvakta en stund ringer vi ofta upp igen för att kolla hur det går. Det tror jag är en trygghet för många och kan bidra till att man slipper åka iväg i onödan. Samtidigt är man alltid välkommen att åka in till barnakuten om ens barn slagit sig och man är orolig. Ibland kan det vara svårt för föräldrarna att förmedla hur barnet mår via telefon, och svårt för oss i vårdpersonalen att bedöma. Då är det bra att vi får möjlighet att titta på barnet och se hur det beter sig. TEXT: MATS FÄLDT FOTO: JOHAN W AVBY Läs mer om barnsäkerhet i olika åldrar på www.1177.se, under Tema barn och föräldrar/tips och råd om barnsäkerhet Landstinget har tillsammans med länets kommuner utvecklat ett webbaserat stöd för barn och unga med psykisk ohälsa. Stödet innehåller information om var barn, unga och deras familjer kan vända sig med psykiska, medicinska, pedagogiska eller sociala problem. Informationen finns tillgänglig på kommunernas webbplatser och på 1177.se under Jönköpings län/tema/barn och föräldrar/stöd och hjälp för barn och ungdomar i Jönköpings län. Nöjda patienter hos Folktandvården Patienterna ger återigen Folktandvården i länet ett mycket högt betyg. Hela 98 procent av patienterna är nöjda med sitt tandvårdsbesök. Det är samma höga värde som tidigare. Tandvård är också den samhällsservice som rankats högst av svenska folket de senaste åren, enligt Svenskt Kvalitetsindex. LandstingsNYTT Nr 4 2013 9

Patrik Bergström i Skärstad har problem med sår på fötterna sedan många år. Varje vecka får han behandling hos fotvården på Länssjukhuset Ryhov. Denna gång är det fotterapeut Agneta Österström som sköter om hans fötter. God hand med fötter För en person med diabetes är sår på fötterna en vanlig komplikation. En regelbunden och avancerad vård hos Landstingets fotterapeuter kan bli avgörande för att få en bra livskvalitet. Vi behandlar hårda kanter, gör rent och lägger om såren på fötterna och kan ordinera till exempel fotbäddar och behandlingsskor, säger Monica Darwall och Agneta Österström som är fotterapeuter på medicinkliniken, Länssjukhuset Ryhov i Jönköping. Tillsammans med sina kollegor på Värnamo sjukhus och Höglandssjukhuset i Eksjö tar de hand om de diabetespatienter med fotsår som fått allvarlig infektion. Bakgrunden kan vara dålig blodcirkulation eller deformerade fötter på grund av försämrad nervfunktion. Den förebyggande fotvården däremot är sedan vårdvalet ett ansvar för vårdcentralerna. Sår ofta svårläkta En person med diabetes tappar lätt känsel i fötter och ben, vilket ökar risken för att skada sig. Uppstår det sår på fötterna blir de ofta svårläkta på grund av sämre blodcirkulation. När man inte känner, måste man i stället använda sina andra sinnen, och undersöka sina fötter ofta. Rodnad eller värmeökning kan vara varningssignaler, säger Agneta Österström. Patienter och anhöriga informeras Fotterapeuternas arbete handlar mycket om att informera såväl patienter som anhöriga om vikten av att vårda sina fötter, tänka på bland annat skostorlek och vara observanta på förändringar. Patienter med allvarliga besvär gör besök regelbundet för att få hjälp. Vi har patienter i alla åldrar, som kommer allt ifrån varannan vecka till två gånger i veckan. Det är behovet som styr, säger Monica Darwall. Fotterapeuterna arbetar också mycket med de bakomliggande orsakerna till såren och den viktiga avlastningen av sårområdet för att undvika tryckskador. De hjälper även patienterna med kontakt till övriga insatser som kan behövas, till exempel ortopedteknik. Det har blivit mer fokus på den diabetiska fotens bekymmer, eftersom det kostar mycket pengar och mycket lidande för patienterna. Vårt syfte är att försöka få fötterna så bra att patienterna inte längre behöver vår hjälp. Team för hela länet De patienter som har extra svårläkta sår kan få hjälp av det fotteam som har byggts upp vid länets tre sjukhus. Patienten får träffa alla specialiteter vid samma besök. Teamet bedömer svårläkta sår och kan ta beslut direkt om olika åtgärder, som gipsning eller antibiotikabehandling. Trampade på glas Patrik Bergström från Skärstad, mellan Huskvarna och Gränna, besöker fotvården en gång i veckan. Hans fötter är starkt påverkade av sår och efter många behandlingar och operationer behöver han idag specialgjorda så kallade ortosskor för att kunna gå. Det började med att jag trampade på glas när jag badade i Grekland 1994. Jag hade badskor, men glaset gick rakt igenom. Jag trodde att såret skulle läka snabbt, så jag fortsatte idrotta. I stället blev det början på en lång process med problem i fötterna, där han periodvis varit gipsad, varit rullstolsburen och även tidigare använt ortosskor, allt för att avlasta fötterna. Det har funnits perioder när jag varit bra, men såren har alltid kommit tillbaka. En gång i veckan lägger han om sina fötter hemma och en gång på vårdcentralen Hälsan 1 i Jönköping. Besöket hos fotvården varje måndag har stor betydelse: Det är tack vare fotvården som jag fortfarande har kvar mina fötter, säger han. TEXT OCH FOTO: MIKAEL BERGSTRÖM 10 LandstingsNYTT Nr 4 2013

Kultur ingår i hälsoreceptet Kultur på recept blir i höst en helt ny möjlighet för människor som drabbats av stressrelaterade besvär, långvarig diffus smärta och/eller psykisk ohälsa. Detta är en mjuk väg från sjukskrivning tillbaka till arbete eller studier utan biverkningar, säger sjuksköterskan Birgitta Ekeberg, projektledare för landstingets tvååriga satsning på Kultur på recept. Forskning visar att kulturupplevelser aktivt kan bidra till hälsa och snabbare rehabilitering. Olika kulturaktiviteter Grupper med sex till nio deltagare kommer att träffas två gånger i veckan under tio veckor för ett program med körsång, dans och rörelse, eget skapande, konserter, teaterföreställningar, konstutställningar och kulturoch naturvandringar. Aktiviteterna kombineras med samtal och frågeställningar om det man upplevt. Parallellt har patienterna kvar sina rehabiliteringskontakter med sin vårdcentral. När patienten tackat ja till Kultur på recept övergår man från att vara patient till deltagare för att fokusera på det friska. Många gånger är det ett för tufft steg att gå från sjukskrivning till arbetsträning direkt. Här finns en mjuk väg där patienten kan få tillbaka Birgitta Ekeberg Man övergår från att vara patient till deltagare för att fokusera på det friska Körsång är en av aktiviteterna som deltagarna i Kultur på recept får prova på under ledning av Karin Seiborg, som på bilden leder en annan kör, Badrumskören i Jönköping. självkänslan och få ett ökat välbefinnande, säger Birgitta Ekeberg. För patienten är deltagandet helt kostnadsfritt och Kultur på recept blir nu ett nytt alternativ utöver traditionella recept, recept på fysisk aktivitet och remiss till grön rehabilitering. Utbudet varierar Vi arbetar för en långsiktig lösning att kunna erbjuda kulturaktiviteter i många kommuner i länet. Patienterna ska inte behöva ha långa resvägar. Vi kommer att använda oss av privata aktörer, bildningsförbund, kommuner och Landstinget. I projektet är det primärvården, öppenpsykiatriska mottagningarna samt rehabiliteringsmedicinska kliniken, Länssjukhuset Ryhov som kan skriva ut recept på kultur. Kultur på recept, som är en kulturunderstödd rehabilitering, bygger på den forskning som finns om att kulturupplevelser stimulerar sinnena och ger goda effekter på hälsan. Vi vet att man mår jättebra av kulturaktiviteter när man är frisk. Varför skulle man då inte behöva det om man är sjuk? säger Birgitta Ekeberg. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Cellprovet en billig livförsäkring Cellprovet är en enkel undersökning som bara tar några minuter. Men det gör att livmoderhalscancer kan upptäckas i tid. Kampanjen Ta cellprov vill få fler unga kvinnor att göra den viktiga undersökningen. Det är en billig livförsäkring. Vi upptäcker de allra flesta cancerfall genom cellprovsundersökningar, säger Anne-Louise Edenholm- Brinck, barnmorska på kvinnohälsovårdens mottagning i Habo och medlem i process- gruppen för förebyggande av gynekologisk livmoderhalscancer. Kvinnor 23 49 år kallas vart tredje år och 50 60 år kallas vart femte år i syfte att upptäcka cellförändringar tid. Den som tagit ett cellprov får alltid brevsvar med resultatet inom fem till åtta veckor. Finns det lätta cellförändringar blir det utvidgad undersökning hos läkare. Är förändringarna måttliga eller svåra kan det bli aktuellt att ta bort den yttersta biten av livmodertappen. Det är viktigt att poängtera att cell- förändringar inte är detsamma som cancer. Det är olika typer av HPV-virus som orsakar cellförändringar, och det är ett par typer som på sikt, kanske 10 15 år, kan utvecklas till cancer om man inte gör något åt det. Läs mer på www.lj.se/tacellprov LandstingsNYTT Nr 4 2013 11

ENDOMETRIOS Har du riklig mens med svåra smärtor? Är dina symtom så besvärliga att du ofta måste stanna hemma från skola eller jobb? Då bör du undersöka om du har endometrios, en kronisk och ofta svårupptäckt sjukdom som kan leda till ofrivillig barnlöshet. Runt tio procent av kvinnor i fertil ålder drabbas. Endometrios en dold kvinnosjukdom Många tonåringar tror att det är normalt med svåra magsmärtor och rikliga menstruationer De flesta flickor får sin första menstruation i 13-årsåldern. Vid så tidig ålder är det förstås svårt att avgöra vad som är normala menssmärtor eller mensproblem. Men många av de kvinnor som får diagnosen endometrios är uppemot 30 år, och då har de ofta sökt vård för att de har väldigt ont vid mens eller för att de har svårt att bli gravida. Endometrios är en sjukdom där vävnad från livmodern kan finnas på olika ställen utanför livmodern. Den stöts inte bort vid mens, men kan orsaka smärta och inflammationer. Många tonåringar tror att det är normalt med svåra magsmärtor och rikliga menstruationer, men om besvären tilltar eller leder till att de inte klarar av att gå till skolan bör de söka hjälp. Vid obehandlad endometrios förvärras symtomen med åren, säger överläkaren Christine Bruse på kvinnokliniken på Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge, där ett Endometrioscenter öppnade i januari 2012. Kan förbli oupptäckt Att många vänjer sig vid svåra mensproblem och inte bryr sig om att gå till läkaren är en orsak till att endometrios ofta förblir oupptäckt. Men den är också svår att hitta. Hos en del kan man upptäcka sjukdomen vid en vanlig gynekologisk undersökning, men det är inte så vanligt. Ungefär 40 procent av endometriosfallen upptäcks i samband med andra undersökningar, säger Christine Bruse. Vanligt ultraljud som används för att utreda till exempel cystor på äggstockarna kan ibland visa på endometrios, men oftast krävs det en titthålsoperation för att kunna ställa en säker diagnos. Man kan ha sjukdomen utan att få svår smärta, men omkring en femtedel av alla har det riktigt besvärligt. Det finns också en stark ärftlig faktor, så den som vet att någon nära kvinnlig släkting har eller har haft sjukdomen bör vara extra vaksam. Men vi har i dag ingen säker förklaring till vad som orsakar den. Viktigt söka vård Endometrios kan uppträda när som helst under en kvinnas fertila liv. Förr sa man att tonåringar inte kunde få sjukdomen, eftersom man trodde att endometrios bara kunde uppstå efter många års menstruationer, men det är fel. Och eftersom endometrios är orsaken till omkring 12 LandstingsNYTT Nr 4 2013

hälften av all ofrivillig barnlöshet är det viktigt att även unga kvinnor söker vård i tid. Nytt läkemedel finns Sjukdomen är kronisk och behandlas i första hand med p-piller och vid behov operation. Det finns även sedan ett par år ett nytt läkemedel på marknaden som endast är avsett för endometrios. Det innehåller gulkroppshormon och har färre biverkningar. Inför en planerad graviditet eller provrörsbefruktning brukar man under några månader ge en hormonbehandling som stänger av östrogenproduktionen och leder till att kvinnan tillfälligt hamnar i ett konstgjort, klimakterieliknande tillstånd. Endometrios är beroende av östrogen och läker ut i klimakteriet. Men när det blir dags att genomföra provrörsbefruktningen sätter man in annan hormonbehandling för att underlätta befruktningen, säger Christine Bruse. Hon brukar föreläsa om endometrios på ungdomsmottagningar och för medicinstudenter och hoppas att kunskapen om denna dolda kvinnosjukdom ska öka. Vi är mycket glada över den nya endometriosmottagningen, som är den andra i Sverige. TEXT: EVELYN PESIKAN ILLUSTRATION: ANNIKA HUETT Texten är tidigare publicerad i tidningen Vårdguiden, nr 3 2012 Läs mer om endometrios på www.1177.se endometrios Livmoderns insida är klädd med livmoderslemhinnan och det är denna hinna som normalt stöts ut vid menstruation. Ibland finns livmoderslemhinna på andra ställen än insidan av livmodern och kallas då för endometrios. Även livmodernslemhinna utanför livmodern blöder vid mens och orsakar då inflammation. Endometrios kan finnas på olika ställen i buken, på äggstockarna, i livmodermuskulaturen, men kan även förekomma i tarmar, urinblåsa och diafragma. LandstingsNYTT Nr 4 2013 13

ENDOMETRIOS "Ett sunt liv utan stress har hjälpt" Redan i puberteten hade Lotta kraftiga blödningar och tvingades ofta vara hemma från skolan. När hon var 18 fick hon diagnosen endometrios och har sedan dess genomgått flera operationer och hormonbehandlingar. I dag har hon lärt sig att hålla symtomen i schack. Lotta är 27 år och arbetar inom vården samtidigt som hon pluggar. Eftersom jag har egna erfarenheter av att vara patient har jag en viktig erfarenhet att förmedla. Jag känner mig lyckligt lottad som får arbeta med detta. Och när jag jobbar mår jag allra bäst, säger hon. Nu känns det som om jag äntligen tagit kontroll över sjukdomen. Den styr inte längre mitt liv. Allt blev bara värre I dag är Lotta pigg och positiv, men sedan tidiga tonår har hennes svåra endometriosbesvär förmörkat hennes tillvaro. Första gången jag sökte läkarvård för mina buksmärtor och kraftiga menstruationer var jag 15 år. Då trodde man att det var en cysta, ingen nämnde ordet endometrios, och för varje år blev allt bara värre. När jag var 18 hade jag turen att få träffa en fantastisk läkare som gjorde en titthålsoperation och upptäckte endometrios på flera ställen i buken. När Lotta fick diagnosen blev hon rädd och ledsen, inte minst eftersom hon då också fick veta att sjukdomen kan göra det svårare för henne att bli gravid. Samtidigt som hon kände en lättnad över att ha fått en förklaring till symtomen. Endometrios är en kronisk inflammation som inte bara kan ge smärtor utan även konstant trötthet. För mig har det varit tungt psykiskt att inte kunna göra det jag vill och att ofta tvingas ställa in saker i sista stund på grund av plötsligt uppflammande och oförutsägbara besvär. På något vis skämdes jag också för sjukdomen och drog mig för att berätta om den för mina vänner, säger hon och tillägger att det är svårt att ha ett bra sexliv eftersom samlag ofta gör ont. Ändrade livsstil Lotta har genomgått flera operationer och fått olika hormonbehandlingar. Hon har testat p- piller och spiral, men inget av allt detta har haft någon större effekt på hennes sjukdom. För tre år sedan kom jag till en punkt där jag kände att jag måste agera själv, ta kommandot.jag bestämde mig för att lägga om livsstil och började ta långa promenader, äta sunt, undvika alkohol, stressa mindre och se till att sova bra. Det har hjälpt mig bäst hittills. Jag äter fortfarande värktabletter regelbundet, men promenaderna fungerar bra mot smärtan, säger Lotta som länge har varit aktiv i Endometriosföreningen och bland annat startat en ungdomssektion. Hon betonar att långt ifrån alla kvinnor med endometrios har lika svåra besvär som hon. Det är en sjukdom med flera ansikten och många blir naturligtvis hjälpta och ibland helt besvärsfria av de behandlingar som finns. Men för att få bästa effekt gäller det att få en så tidig diagnos som möjligt och därför har till exempel skolsköterskor på högstadiet en viktig roll. För mig har föreningen betytt mycket för mitt sätt att hantera sjukdomen och jag råder alla som misstänker att de har endometrios att ta kontakt med oss för hjälp och information. TEXT: EVELYN PESIKAN ILLUSTRATION: ANNIKA HUETT Texten är tidigare publicerad i tidningen Vårdguiden, nr 3 2012 14 LandstingsNYTT Nr 4 2013

Föräldrafik med frågor om förlossning När man blir förälder för första gången kan det finnas många frågor. Därför startas under hösten föräldracaféer i Jönköpings sjukvårdsområde där diskussioner om förlossning och amning är i fokus. De är blivande föräldrar som väntar sitt första barn från november till januari. När de kommer till Föräldracaféet på Familjecentralen Dalvik i Jönköping har de nyligen varit på en föreläsning om amning. Nu blir det några timmars fri diskussion kring amning och andra frågor kring föräldrarollen. Här kan vi lära känna andra som är i samma situation som vi, säger Christabel Nero. Bra att kunna dela erfarenheter och höra hur andra tänker, säger Johanna Ahlstrand. Barnmorskan Marie Louise Nilsson och barnsjuksköterskan Carina Eidergren inleder med några enkla förhållningsregler, som att alla ska få komma till tals och att det som sägs under träffen stannar där. Ge stöd i amningen En kort presentationsrunda får snabbt igång samtalet. Resor visar sig vara ett intresse för flera och frågorna dyker upp om hur det blir att så småningom resa med barn. Amning är en mer näraliggande fråga. För tio år sedan låg Jönköping i topp när det gäller antalet barn som ammas. Nu är det sämre. Vi måste ta ett nytt grepp för att stödja föräldrarna med amning, säger Marie- Louise Nilsson. Frågorna formulerar deltagarna på post-itlappar. Hur länge ska man hålla på med fri amning? står det på en lapp. Amning är mat och näring men också ett sätt att umgås med sitt barn, ge kärlek, närhet och tröst. Ett unikt samspel som hela tiden utvecklas och förändras, svarar Carina Eidergren. Ny struktur behövdes För drygt ett år sedan lades föräldraträffarna för förstagångsföräldrar tillfälligt ner. Det fanns behov av ett nytt sätt att arbeta. Enkäter visade att man inte var riktigt lika nöjda med föräldrastödet som med andra Att beskriva sig själv, kopplat till en vald bild, gjorde att samtalet snabbt kom igång på föräldracaféet på Familjecentralen Dalvik i Jönköping. Barnsjuksköterskan Carina Eidergren och barnmorskan Marie Louise Nilsson höll i diskussionen där bland andra Klara Alm, Christabel Nero, Magnus Nero (skymd) och Camilla Bäckrud deltog. saker. Därför ville vi ha gemensamma arbetssätt kring struktur och amningsinformation, säger Mats Karlsson, överläkare på kvinnokliniken, Länssjukhuset Ryhov. Amning är mat och näring men också ett sätt att umgås med sitt barn Tidigare skötte varje mottagning sina föräldraträffar utifrån sina förutsättningar, vilket gjorde att verksamheten kunde variera mycket från mottagning till mottagning. Nu ville vi se över resurserna och samtidigt ge alla föräldrarna samma koncept, säger Sofia Karlsson, barnmorska på Familjecentralen Väster i Jönköping. De har båda ingått i den arbetsgrupp inom kvinnohälsovården som haft i uppdrag att se över föräldrastödet. Resultatet har blivit satsningen som inleds med föreläsning om amning i graviditetsvecka 20 25. Vi vet att föräldrarna är som mest mottagliga för den informationen då. I graviditetsvecka 27 31 genomförs den andra föreläsningen om förlossningen. Då vet vi att alla har fått samma information, vilket är en kvalitetssäkring. Sedan erbjuds Föräldracafé i samma ämnen på alla Familjecentraler och kvinnohälsovårdsmottagningar, totalt tolv i länet. Dagens föräldrar pålästa Tanken är att de blivande föräldrarna ska styra innehållet. Redan vid inskrivningen till förlossningen förbereder vi dem inför Föräldracaféerna och tipsar om bra länkar för att läsa på webben. Dagens föräldrar är pålästa, vilket är positivt. Vid diskussioner på Föräldracaféerna har vi möjlighet att sortera och förklara bland de blivande föräldrarnas funderingar och känslor, säger Sofia Karlsson. Familjecentralen på Dalvik har varit piloter i den nya satsningen med Föräldracaféer. Det blev ett väldigt bra utfall. Föräldrarna var jättenöjda och har sedan fortsatt i babygrupper, säger Marie Louise Nilsson. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY LandstingsNYTT Nr 4 2013 15

Svår blodförgiftning kan bli ett livshotande tillstånd som kräver omedelbar insats. Länssjukhuset Ryhov har utvecklat sin vårdprocess till att bli bäst i landet på snabb antibiotikabehandling. Snabb behandling viktig vid svår blodförgiftning Svår sepsis, som den medicinska termen lyder, innebär en infektion i till exempel urinvägar, magtarmkanaler eller lunginflammation, som är så allvarlig att andningsfrekvens, puls, blodtryck eller syresättning i blodet (vitala parametrar) är påverkade. Patienter med svår sepsis får vi in varje dag till Länssjukhuset Ryhov. Ofta är det äldre personer, men det kan också vara yngre tidigare fullt friska. Dessa patienter vill vi upptäcka tidigt, eftersom det krävs snabb behandling för att de inte ska bli sämre. Det säger Jesper Svefors, infektionsläkare på Länssjukhuset Ryhov, med mångårig erfarenhet av svår sepsis och ansvar för ett nationellt kvalitetsregister. Fysiologisk definition idag Tidigare satte många likhetstecken mellan svår sepsis och bakterier i blodbanan. Det kan det vara, men annars är det en lite gammalmodig definition. Svår sepsis innebär att man är svårt sjuk av en infektion som påverkar de vitala organen i kroppen. Han tycker att alla behöver lära sig känna igen de typiska symptomen. Vi är bäst i landet med 54 procent, men vi vill nå 80 procent Det är ett snabbt insjuknande i feber, frossa, värk, andfåddhet och ibland kräkningar eller diarré. Äldre blir också lätt förvirrade och orkar inte stå på sina ben. För sjukvårdspersonalen är det en tydlig och vanlig indikator på svår sepsis om någon vital parameter är påverkad. Vid misstanke om svår sepsis är det viktigt att sätta in behandling snabbt, en behandling som är enkel. Det handlar om vätska, syrgas, antibiotika och i vissa fall dränage. Ofta Jan Haglund i Tenhult besöker infektionsläkaren Jesper Svefors, infektionskliniken Länssjukhuset Ryhov och får beskrivet den vård han fick i somras, då hans svåra lunginflammation behandlades enligt det vårdprogram som finns för svår sepsis. sätter vi in antibiotika enligt de riktlinjer vi har och ibland behandlar vi med två olika sorters antibiotika innan vi fått svar, beskriver Jesper Svefors. Misstanke räcker för behandling Eftersom behandlingen är enkel och ofarlig tycker han att den ska ges vid blotta misstanken om svår sepsis, även under pågående utredning av patienten där det också kan finnas misstanke om till exempel stroke eller hjärtsvikt. Skälet är den höga dödligheten i obehandlad svår sepsis. Det handlar om 10 15 procents dödlighet. Talar man om ett ännu allvarligare steg, septisk chock, ligger dödligheten på 20 50 procent, och den ökar med åtta procent för varje timme utan antibiotika. Det sker mycket forskning om svår sepsis såväl internationellt som nationellt. Det nationella målet är att 80 procent av patienterna ska få antibiotika inom en timme sedan de kommit till sjukhus. 2012 var det 37 procent som fick det i Sverige, en klar förbättring jämfört med några år tidigare. Vi är bäst i landet med 54 procent, men vi vill nå 80 procent. 16 LandstingsNYTT Nr 4 2013

Jobbig tid för Jan När 83-årige Jan Haglund i Tenhult kom in till akutmottagningen på Länssjukhuset Ryhov med ambulans i juni 2013 var han starkt påverkad av svår lunginflammation. Nu har krafterna återvänt. Jag fick inte luft, och det kom hastigt på. Lite andfådd kan man vara, men detta var en helt annan känsla, beskriver han. På akutmottagningen hände en rad saker snabbt. Han beskriver ett omhändertagande av fantastisk vårdpersonal, men har i övrigt inte så mycket minne från den akuta fasen. Du hade nästan svimmat hemma, hade lågt blodtryck, låg syremättnad i blodet och andades snabbt. Det var varningssignaler för en svår pågående infektion och man misstänkte blodförgiftning, säger infektionsläkaren Jesper Svefors. Fantastiska förbättringar Samtidigt konstaterar Jesper Svefors att det har blivit ett helt annat fokus på svår sepsis under de tio år han har specialiserat sig på ämnet. Vi har sett fantastiska förbättringar genom åren på länets tre sjukhus. Ambulansen har svår sepsis som en möjlig diagnos, vilket gör att man kommer in rätt från början. På akutmottagningarna har vi sepsislarm och då görs många åtgärder med patienten under kort tid, som provtagning, odlingar, vätska, syrgas och inledning av antibiotikabehandling. Det har varit en mycket jobbig period. Men nu märker jag en påtaglig förbättring. Krafterna har återvänt, säger Jan Haglund i Tenhult. Vårdades i elva dagar Jan Haglund behandlades med vätska, syrgas och antibiotika redan på akutmottagningen enligt riktlinjerna för svår sepsis. Man vill gärna att de vitala parametrarna ska stabilisera sig snabbt, helst inom någon timme, säger Jesper Svefors. Samma dag flyttades Jan Haglund över till infektionskliniken, där han vårdades i elva dagar. Jag hade syrgas ganska länge. Den var väldigt värdefull och gjorde stor skillnad. Han är mycket nöjd med omhändertagandet, men saknar att man som patient inte får mer information om många prover som tas, och vilka resultat de visar. I dag har han till stor del återhämtat sig och klarar av att ta sig runt i sitt hus och trädgård. Det har varit en mycket, mycket jobbig period. Musklerna tvinar fort när man ligger stilla. Men jag märker nu en påtaglig förbättring och klarar trapporna hemma. Men det är tur att det finns hjälpmedel. Jag har rullator inne, utifall att och tar käppen när jag ska ut i trädgården. Återhämtningen tar tid. Om man har varit patient i intensivvård kan det ta upp till ett år innan man är återställd, säger Jesper Svefors. Här ingår bland annat det viktiga laktatprovet, ett blodprov som inom tre till fyra minuter ger svar på surheten i blodet, viktig information som styr fortsatta behandlingen. Vi har kommit en bra bit på vägen i arbetet med en vårdkedja för svår sepsis. I dag är sjukvården medveten om att svår sepsis är vanligt och viktigt. Men vi kan hela tiden förbättra oss. Jag hoppas att vårdkedjan ska bli mer känd och att det i framtiden kan bildas patientföreningar, säger Jesper Svefors. TEXTER: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Skötaren Carin Skäär prövar den sköna fåtöljen och får samtidigt massage av kollegan Berloth Eek. Lugna rum mot oro och ångest På psykiatriska kliniken, Höglandssjukhuset i Eksjö, finns sedan i somras Lugna rummet, ett rum som bryter av mot sjukhusmiljön och som dämpar patienternas oro och ångest. Med hjälp av en fototapet, spotlights, dimmer, vilfåtöljer, musikanläggning, massagebänk och kedjetäcke har två tidigare små kontorsrum på avdelning A och B förvandlats till lugna rum. När patienterna börjar känna oro eller ångest kan de gå in i det här rummet och sätta sig. Det kan ibland vara lite stökigt på avdelningen och då är det betydelsefullt för patienterna med ett rum som bryter av mot sjukhusmiljön, säger Carin Skäär, skötare på psykiatriska kliniken, avdelning B. Tanken är att en patient åt gången sitter i Lugna rummet, för att slappna av och uppleva välbefinnande genom stimulans av lukt, känsel, hörsel och syn. Detta skapas genom eteriska doftoljor, möjlighet att dämpa belysningen, få en ombonad känsla i kedjetäcket, lyssna på musik eller naturljud och samtidigt titta på fototapeten eller läsa en bok. Personal kan också vara med och till exempel ge patienten taktil massage eller öronakupunktur, förklarar Carin Skäär. De två lugna rummen stod klara i maj, och används flitigt sedan dess. Vissa patienter använder rummet varje dag, kanske flera gånger per dag. De kan gå in i rummet direkt när de känner att ångesten börjar komma och besöken i rummet kan leda till att medicineringen kan minskas. I förlängningen är det sedan möjligt för patienterna att skapa en liknande miljö hemma, säger Carin Skäär. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: KICKI EKBLADH LandstingsNYTT Nr 4 2013 17

LANDSTINGS-TIPSET Läs tidnignen noga så hittar du svaren på frågorna. Ringa in rätt svar! Vi delar ut priser till de tio först dragna rätta lösningarna. Första pris är ett presentkort på 600 kronor hos Team Sportia. 2-3 pris presentkort hos samma kedja och 4-10 pris presentkort på biobiljetter. Adressen är "LandstingsTipset", Landstingets informationsavdelning, Box 1024, 551 11 Jönköping eller mejl: informationsavdelningen@lj.se. Vinnare och rätt rad publiceras i nästa LandstingsNYTT som kommer ut i februari 2014. 1. Vilket klädesplagg har varit Svenne Hedlunds signum genom åren? 1) Blå jeansjacka X) Vit polotröja 2) Svart skinnväst 2. Hur starkt skydd ger vaccinet mot att bli sjuk i influensa? 1) 70 procent X) 80 procent 2) 90 procent 3. Hur ofta kallas kvinnor i åldrarna 23 till 49 år till gynekologiskt cellprov? 1) Vart tredje år X) Vart femte år 2) Vartannat år 4. Vad kallas specialskorna som används av en del diabetiker? 1) Artrosskor X) Ortopediska skor 2) Ortosskor 5. Hur många endometriosfall upptäcks i samband med andra undersökningar? 1) 20 procent X) 40 procent 2) 60 procent 6. Vad är samlingsnamnet för andningsfrekvens, puls, blodtryck och syresättning i blodet? 1) Vitala parametrar X) Vitala indikatorer 2) Vitala paralleller 7. Hur många böcker har länets läsambassadör Torsten Bengtsson gett ut? 1) 10 X) 55 2) 30 8. På vilket sjukhus i länet har man skapat lugna rum? 1) Länssjukhuset Ryhov X) Värnamo sjukhus 2) Höglandssjukhuset i Eksjö Namn Gatuadress Postnr: Postadress Hemtelefon eller e-postadress Skicka in din lösning senast 15 december. Rätt rad i Landstingstipset nummer 3/13 2X XX 21 22 Vinnare i förra numret: Första pris, presentkort i sportaffär värt 600 kronor: Ingvar Idén, Backsippestigen 8, Eksjö. Andra-tredje pris, presentkort i sportaffär värt 300 kronro: Else-Britt Karlsson, Halle Persgatan 4, Jönköping, Eva Törnvall, Nybrogatan 9. Eksjö Fjärde-tionde pris, presentkort på bio: Maj Westling, Oxhagsg 14, Huskvarna. Arne Hellstrand, Hermansvägen 106 Jönköping. Arne Gustavsson, Gärdesgatan 12, Frinnaryd. Helena Carlstén, Stocksnäsvägen 7 F, Eksjö. Agneta Liedbergius, Brogatan37 B, Nässjö. Ulrica Agenskog, Rönnbärsvägen 10, Värnamo. Nytt inom färdtjänst 2014 Från och med 1 januari 2014 tar Länstrafiken över handläggningen av färdtjänst från kommunerna. Det innebär att man från januari 2014 beställer färdtjänst från Länstrafiken, oavsett var i länet man bor. Vi håller på att förbereda oss för detta just nu. Servicen kommer att vara lika god som tidigare, till exempel kan man få hembesök oavsett var i länet man bor, säger Carina Bergman, platschef på Länstrafikens färdtjänst- och sjukreseenhet. Några nyheter från 1 januari 2014: Färdtjänstresa inom länet kan beställas senast 4 timmar innan avresa (resor som sker innan klockan 10 på förmiddagen ska dock beställas senast dagen före, innan klockan 19). Samma prissättning på färdtjänstresor i hela länet. Alla kan resa med färdtjänst fram till klockan 02.00 fredag och lördag. Man kan resa tre mil över länsgräns med färdtjänst. Landstingsfullmäktige tar beslut om dessa förändringar i november. Chaufförer certifieras Med färdtjänst avses kollektivtrafik för den som har en funktionsnedsättning som gör det svårt att resa med egen bil, buss eller tåg. Alla bussar och bilar som kör färdtjänst och sjukresor är utrustade för trygg och säker körning. För närvarande pågår även en certifiering av samtliga chaufförer inom Länstrafiken som kör serviceresor. Vi är den andra länstrafikorganisationen i landet som genomför detta, säger Carina Bergman. Behöver du färdtjänst inför jul och nyår 2013? Gör din beställning senast 5 december, så är du garanterad att din resa blir av. PRESENTKORT Frisktandvård Julklappstips presentkort för Frisktandvård Ge bort ett Frisktandvårdsabonnemang till någon du bryr dig om. Tre års tandvård till fast pris för alla som fyllt 20. Du beställer presentkort på vår webbplats: www.lj.se/frisktandvard eller genom att ringa vår support på telefonnummer 036-32 99 75. Foto: Thomas Alvreten 18 LandstingsNYTT Nr 4 2013

Annons Annons JUL I SPIRA STEN & STANLEY KLASSISKA SVENSKA JULSÅNGER BLANDAS MED HITS 22 NOV 19.30 JUL HOS WILLIAM FREJA MUSIKTEATER GER EN JULSHOW 6-7 DEC 18.30 MALENA ERNMAN JULKONSERT TILLSAMMANS MED SVENSKA STRÅKENSEMBLEN 6 DEC 19.30 VANTEN EN MUSIKALISK JULFÖRESTÄLLNING FÖR DE MELLAN 4 OCH 8 ÅR 7 DEC 13.00 OCH 15.00 MY WINTERWORLD SOFIA KÄLLGREN & JÖNKÖPINGS SINFONIETTA SKAPAR JULSTÄMNING 11-17 DEC EN LITEN JULSAGA DOCKTEATER MED EN PRINSESSAN, EN CLOWN, ETT TROLL OCH EN DIREKTÖR 14-15 DEC 13.00 WEST END I SPIRA TRETTONDAGSKONSERT MED LONDONS MUSIKALSKATT 5-6 JAN 16.00 www.smot.se/julispira 036-32 80 80, 12 95 00 JÖNKÖPINGS LÄNS MUSEUM www.jkpglm.se LandstingsNYTT Nr 4 2013 19

Samhällsinformation Under två år ska författaren Torsten Bengtsson vara läsambassadör i Jönköpings län, med uppdrag att sprida läslust till barn och unga genom vuxna förebilder. Torsten Bengtsson är van att göra författarbesök för att inspirera barn och unga att läsa. Nu ska han som läsambassadör i Jönköpings län försöka skapa vuxna förebilder. Torsten lockar till läsning Det är ett hedersuppdrag, så jag behövde inte många sekunders betänketid. Med min bakgrund som mellanstadielärare och specialpedagog ville jag inte missa chansen att vara med i ett sådant projekt, säger Torsten Bengtsson. Sedan många år ägnar han sig åt författarbesök bland barn och unga för att sprida läsoch skrivglädje. Som landets första regionala läsambassadör ska han främst fokusera på vuxna för att nå barnen. Jag lyfter det en nivå till, genom att förankra vikten av läsning hos vuxna; hos lärare, politiker och inte minst föräldrar. Det gäller att försöka vända skutan med sjunkande läsning och läsförståelse. Tidigare låg Sverige bland de bästa i Europa, nu ligger vi i medelskiktet. Många andra aktiviteter Orsakerna till förändringen är förstås flera. I dag finns det så många andra aktiviteter som konkurrerar. Dataspel, mobiler och tv-tittande ökar och tränger undan. Samtidigt är det oerhört svårt att läsa. Jag har tidigare sagt att eleverna borde läsa 15 minuter per dag. Men det blir bara 100 timmar per år, och räcker inte. Barnen behöver komma in i bokslukaråldern. Det gör också många, men inte alla, och en del tappar det för fort. Samtidigt tycker han att behovet av att kunna läsa är större än någonsin. Vi lever i ett informationssamhälle där vi blir översköljda och behöver läsförståelsen för att skanna av information. Läsningen är också viktig som upplevelse. Man får möta nya personer och nya miljöer, något som är utvecklande på alla sätt. Får vi grupper som hamnar utanför och inte kan kommunicera hamnar de utanför samhället. Påverka olika grupper Som läsambassadör kommer Torsten Bengtsson att delta på föräldramöten, utbildningsdagar för lärare och bibliotekarier, möten med politiker, med mera. Jag vill påverka politiker så att det finns riktiga skolbibliotek och föräldrar så att de läser och berättar sagor för sina barn. Skolan är en viktig del, till exempel för nyanlända elever. Har man inte fått den språkliga grunden från sina föräldrar är skolan den andra chansen och då är det viktigt med ett bra samarbete mellan skolan och biblioteket. Berättelserna i klassrummet blev hans egen ingångsport till författarskapet. Jag har alltid berättat tokiga historier för mina elever. Det var de som tyckte att jag skulle börja skriva, men det tog lång tid innan jag vågade. Min första bok Bland hajar och andra äventyr, kom ut 2002. Sedan har det rullat på i snabb takt. Nu har han gett ut hela 55 böcker. Jag skriver mycket lättlästa böcker, främst för åldersgruppen 7 14 år, men också faktaböcker och läromedel. En lyckoträff För länsbibiliotekschef Katinka Borg blev det en lyckträff att få kontakt med Torsten Bengtsson. Det känns väldigt, väldigt roligt. Vi vill öka samverkan mellan biblioteken i länet och skolan, och i de frågorna kan Torsten Bengtsson vara ett kitt. Det är ytterst en demokratifråga och ett gemensamt samhällsbekymmer att barn och unga läser mindre och får sämre läsförståelse. Utan språk står man sig slätt. TEXT: MIKAEL BERGSTRÖM FOTO: JOHAN W AVBY Mer information om Torsten Bengtssons arbete som läsambassadör och kontaktuppgifter: lasambassador.wordpress.com/ Nästa nummer av LandstingsNYTT finns i din brevlåda i februari 2014