Informationstidning från Mödrahälsovårdsenheten Ansvarig utgivare: Eva Nilsson, Margareta Goop, redaktör Birgitta Johansson Nummer: 4 April 2013 1
INNEHÅLL Arbetsmiljömedicinska klin, USÖ s 3-4 Tobaksfakta passiv rökning s 5 Tobaksfakta rökning i tidig grav s 6 Frågor o svar - Margareta Goop s 7 Subventionering av Qlaira, nytt mini-piller s 8 Picknick vid barnmorsketrädet s 8 Vaccination mot pandemi s 9 Utbildning - barnrättsombud s 10 Projekttjänster, primärvårdens- s 11 FoU-enhet Nationell konferens - barnens rättigheter s 11 Nationell konferens - barns rätt på- s 12 rätt sätt Inbjudan till seminarie unga, sex och s 13 internet Kalendariet s 14-15 Kontaktuppgifter till MHV-enheten Margareta Goop, mödrahälsovårdsöverläkare, margareta goop@liv.se Eva Nilsson, verksamhetsutvecklare, eva.nilsson@liv.se Birgitta Johansson, assistent, birgitta.u.johansson@liv.se Jannette Grahn Vera, MBHV-dietist, jannette.veragajardo@liv.se Lena Granat, MBHV-psykolog, lena.granat@liv.se Besöksadress: Landstingshuset Rosenborgsgatan 50 Mödrahälsovårdsenheten 651 82 Karlstad 2
Bra kontakt vid frågor om graviditet och arbetsmiljö Arbets- och miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset Örebro Hur mår magen på jobbet? Det finns ett uppdämt behov av kunskap kring hur blivande mammor och pappor ska hantera risker i arbetsmiljön. Därför var intresset stort när Arbets- och miljömedicin föreläste på temat arbetsmiljö och graviditet för mödrahälsovården i Örebro län. Foto: Annika Gelin. Miljösköterska Anne-Marie Porat och yrkeshygieniker Katja Hagström. Det är väldigt många gravida som ringer till oss och frågar hur de ska bete sig på jobbet för att inte skada fostret, säger Anne-Marie Porat. Hon arbetar som miljösköterska på kliniken men har även ett förflutet som barnmorska. Tillsammans med yrkeshygieniker Katja Hagström och överläkare Håkan Löfstedt har hon sytt ihop en specialdesignad föreläsning för länets barnmorskor. Det är de som möter det gravida paret först och som har ett ansvar att uppmärksamma alla blivande föräldrar på risk och friskfaktorer i arbetsmiljön och boendemiljön. Ett 70-tal barnmorskor samlades på SCB i Örebro. Många gravida väntar tills det gått en bit in i graviditeten innan de talar om för chefen. Berätta direkt annars kan inte chefen ta sitt arbetsgivaransvar och göra den riskbedömning för individens exponering som han/hon är skyldig att göra! Riskbedömningen är underlaget för eventuella åtgärder, ev omplacering och graviditetspenning, säger Anne-Marie Porat. Försiktighetsprincipen gäller Kvinnor arbetar i dag i högre utsträckning än tidigare i traditionellt manliga yrken såsom tung industri och måleri med flera där det kan finnas risker för både den kvinnliga och den manliga fertiliteten. Vilken effekt en risk har beror på följande: Hur hög halten är. När under graviditetet exponeringen sker. Hur länge exponeringen sker. Oavsett vilken bransch den gravida arbetar inom eller vilket yrke det gäller ska arbetsgivaren och den gravida vara försiktig: 3
Exponeringen ska vara så låg som möjligt. Onödig exponering ska undvikas. Det är viktigt att följa skyddsföreskrifter Det är viktigt att använda skyddsutrustning. - Vilken är den vanligaste frågan ni får kring risker? undrar Anne-Marie Porat. - Kan jag färga håret? svarar en samstämmig barnmorskepublik. Katja Hagström refererar till vårt grannland Danmark där man ger rådet att inte färga håret, att inte bära parfym och att överhuvudtaget använda så lite kosmetika och krämer som möjligt. Det finns än så länge för lite forskning kring effekterna desto bättre att vara försiktig även här, säger Katja Hagström. Hon uppmanar oss alla att iaktta riskmärkningen på produkter och att hämta mer kunskap från Kemikalieinspektionen om vi blir osäkra. Läs mer om vilka riskfaktorer som finns för gravida Annika Gelin Kontakta oss gärna! Arbets- och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro 019-602 24 69 www.orebroll.se/amm Fyra gånger per år publicerar vi nyhetsbrevet sammband Örebro via e-post. Nyhetsbrevet skildrar aktuella händelser på kliniken och inom arbetsmiljöområdet i stort. Prenumerationen är kostnadsfri, anmäl dig på hemsidan www.orebroll.se/anm 4
Tobaksfakta.se är en oberoende ideell förening som arbetar på uppdrag av 13 medlemsorganisationer. Vår framtidsvision är ett tobaksfritt samhälle. Passiv rökning under fostertiden ökar risken för tobaksberoende i tonåren 2012-03-19, 09:40 NYHETER TEMA: BARNENS RÄTT - ETT LIV FRITT FRÅN TOBAK Tonårsflickor som utsattes för tobaksrök under fostertiden börjar oftare röka än jämnåriga som inte utsatts för detta, visar ny svensk forskning. Studien är genomförd av forskare vid Karolinska Institutet och har publicerats online av tidskriften British Journal of Psychiatry. Symtom på nikotinberoende hos tonårsflickor och på övergång från tillfälligt till mer återkommande tobaksbruk kan kopplas till nikotinexponering före födseln, skriver forskarna. De framhåller att kopplingen kvartstår och fortfarande är tydlig efter att man tagit statistisk hänsyn till bl a föräldrarnas sociala situation och deras tobaksanvändning efterbarnets födelse. Nikotin tas upp av livmodern och resultatet kan faktiskt bli en högre koncentration av nikotin hos fostret än hos den rökande mamman. Tidigare forskning i laboratoriet såväl djurstudier som forskning med hjälp av mänskliga celler har pekat på att nikotinexponering kan påverka hjärnans utveckling hos foster och programmera den på ett sätt som ökar sårbarheten för nikotinberoende senare i livet. Den nya studien, där man följt 3020 svenska ungdomar från 11-årsåldern och tills de fyllt 18 år, bekräftar resultaten från laboratorieforskningen. Omkring 27 procent av ungdomarna hade haft en mamma som rökt under graviditeten och i 43 procent av fallen hade minst en av föräldrarna rökt under graviditeten. Under uppföljningstiden började 1007 av ungdomarna att använda tobak (41,7 procent av dem vars mamma rökt under graviditeten och 30,6 procent av dem vars mamma inte hade rökt). 761 av ungdomarna började röka dagligen (33,7 procent av dem vars mamma rökt under graviditeten och 22,2 procent av dem vars mamma inte hade rökt). Även snusande var vanligare bland ungdomar som utsatts för nikotin i livmodern. Bland 17-åriga flickor var risken för att uppleva nikotinsug och för mer omfattande tobaksanvändning (minst fem cigaretter eller prillor per dag) ungefär fördubblad om mamman hade rökt under graviditeten. Kopplingarna var inte lika tydliga och inte statistiskt hållbara bland pojkar vilket forskarna anser stärker hypotesen om att den kvinnliga hjärnan är mer känslig för nikotinets påverkan på nervsystemet. Här kan du ladda ned tidskriftens sammanfattning av studien. 5
Tobaksfakta.se är en oberoende ideell förening som arbetar på uppdrag av 13 medlemsorganisationer. Vår framtidsvision är ett tobaksfritt samhälle. Rökning i tidig graviditet ökar astmarisk hos förskolebarn 2012-08-20, 09:02 NYHETER TEMA: BARNENS RÄTT - ETT LIV FRITT FRÅN TOBAK Det finns flera skäl att låta bli att röka när man försöker bli med barn inte minst att rökning minskar fruktsamheten för både kvinnor och män. Ny, svensk forskning bidrar med ytterligare argument; om fostret utsätts för tobaksrök alldeles i början av graviditeten ökar risken att barnet får astma i förskoleåldern. De skadliga effekterna av rökning på fostrets andningssystem verkar kunna börja kanske redan innan kvinnan förstår att hon är gravid, säger läkaren och forskaren Åsa Neuman, Institutet för miljömedicin, Karolinska Institutet, Solna, i ett pressmeddelande. Studien har publicerats online i tidskriften American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine. Tidigare forskning har visat att risken för barnastma ökar om mamman röker under graviditeten och spädbarnsåldern, men det har varit svårt att särskilja effekterna av rökning före och efter barnets födelse. I den nya studien analyserades uppgifter om 21 600 barn i åtta årskullar i länder i Europa. Bland barnen fanns 735 vars mammor rökte enbart under graviditeten och inte senare. När dessa barn nådde förskoleåldern (4-6 år) var det vanligare bland dem än bland jämnåriga i stort med pip i bröstet och astma. Närmare analys visade att det specifikt var rökning under graviditetens första tredjedel som ökade risken för luftvägssjukdom hos barnen senare i livet. Det fanns också ett tydligt dos-responssamband ju mer mamman hade rökt i början av graviditeten, desto större var barnets astmarisk. Rökning i slutet av graviditeten eller när barnet var nyfött, gav i denna studie ingen ökning av astmarisken i förskoleåldern. Här kan du läsa studien. 6
Frågor och svar Margareta Goop 1. Spiral på läkarordination Fråga: En kvinna idag, 50 +, ord en Mirena p g a myom av läkare på gyn. Hur är det runt om på våra mottagningar ställer alla upp utan vidare? Är det vår uppgift att göra gynbehandlingar, hjälper så gärna till men Ett tag önskade vi ju remiss på dessa från gynläkarna. Hur gör man på andra ställen, är vi tjatiga om vi önskar remiss? Svar: Barnmorskan sätter in spiraler som preventivmedel!! När spiralen används som behandling görs ställningstagande till detta av läkare. Själva insättningen kan sen göras hos barnmorska (eller direkt hos läkaren förstås). Kanske finns ingen spiral tillgänglig, kanske vill kvinnan fundera, kanske är barnmorskan mer kunnig i spiralinsättning än läkaren. Vad än orsaken är ska det ALLTID finnas en remiss/skriftlig ordination/journalkopia som sänds till BMM. Det kan vara krångligt att sätta in en spiral hos en kvinna med myom. Följ de riktlinjer vi har kring sondmått mm och remittera tillbaka patienten vid behov, som spiralinsättningen inte lyckas. 2. Etisk fråga kring graviditet Fråga: Jag har en patient som har anemi sedan tidigare. Hon är omföderska. Vid förra graviditeten hade hon också mkt lågt Hb. Detta utreddes men man fann ingen orsak. Är symtom fri. Hon äter idag Niferex drp max dos. Har erbjudit henne läkartid vilket hon inte vill ha. Har inf om inj. Ferinject som hon inte vill ta. Hon önskar inte bli utredd igen. Vid sista provtagningen i v26 låg Hb på 87. Jag har fått tillåtelse av pat att inf. vår MVC-läkare om henne men inget mer. Vad gör jag??känns besvärligt att ha ansvaret för denna pat. Svar: Allt vi gör inom mödrahälsovården är ett erbjudande! Kvinnor kan tacka ja eller nej. Informera din MVC läkare och gör en noggrann anteckning i journalen, gärna både från dig och läkaren. Där ska tydligt framgå att patienten fått all tillgänglig medicinsk information om risker med anemi, både för henne själv och för barnet och risker vid förlossningen. Viktigt också att detta framgår i Sammanfattningen inför förlossningen Margareta Goop 7
Subventionering av Qlaira! Förskrivning av Qlaira subventioneras för kvinnor med rikliga menstruationsblödningar. När Qlaira används som enbart antikonception gäller ej subventionering. Barnmorskans förskrivningsrätt gäller preventivmedel och Qlaira kan därför inte subventioneras av barnmorskor. Margareta Goop Nytt mini-piller! Nu har det kommit ett nytt mini-piller som är utbytbart mot Cerazette. Det heter Desogestrel Teva som enligt företaget kostar 118 kr för tre månader och 178 kr för sex månader. Alltså billigare än Cerazette och Gestrina (?) Sofia Ceder Välkommen på sedvanlig picknick vid barnmorsketrädet i Stadsträdgården! Vi träffas i Stadsträdgården söndagen den 5 maj, kl 15:30 Var och en tar själv med sin picknickmat & filt att sitta på; styrelsen bjuder på glatt sällskap! Det kommer även finnas möjlighet att köpa barnmorsketröjor i samband med firandet av Barnmorskedagen, till en kostnad av 160 kronor (ta gärna med jämna pengar). Vi hoppas och tror på stor uppslutning av Värmlands barnmorskor för denna viktiga dag! Varmt Välkomna! Styrelsen i Värmlands Barnmorskeförening 8
Läkartidningen nr 13 14 2013 volym 110 675 Vaccination mot pandemi ökade inte risken för fosterdöd I New England Journal of Medicine presenteras en norsk studie där man undersökt om vaccination med Pandemrix, vilket erbjöds allmänheten under svininfluensan (H1N1), ökade risken för fosterdöd hos gravida. Forskarna har använt sig av olika register, däribland befolkningsregister, födelseregister och vaccinationsregister. Man har tittat på data från 117 347 barn som föddes i Norge under 2009 och 2010. Av dessa hade 25 796 barn en mor som vaccinerades med Pandemrix under graviditeten. Majoriteten av vaccinationerna skedde då mödrarna var i andra och tredje trimestern och genomfördes under perioden oktober 2009 till januari 2010. Under den perioden erbjöds allmänheten vaccination. Drygt hälften (54 procent) av alla kvinnor i Norge som var gravida i andra eller tredje trimestern under den tidpunkten vaccinerades. Studien visar att vaccinerade kvinnor inte löpte ökad risk för fosterdöd jämfört med kvinnor som inte vaccinerats. Däremot löpte kvinnor som drabbades av svininfluensa i storleksordningen fördubblad risk för fosterdöd. Därtill noterades att vaccinationen minskade risken att drabbas av sjukdomen. Gravida bedömdes vara en särskild riskgrupp som prioriterades när vaccinationen skedde. Vaccinet hade inte testats på gravida innan det gavs, vilket i sammanhanget är normalt. Djurförsök hade dock visat att vaccination inte tycktes innebära någon ökad risk för fosterdöd. Trots att det inte fanns data som gav stöd åt misstankar spreds rykten om att vaccinationen skulle kunna innebära ökad risk att avlida för fostret. Dessa rykten visade sig således felaktiga. Anders Hansen leg läkare, frilansjournalist Håberg S, et al. N Engl J Med. 2013;368:333-40. Oron för att vaccination med Pandemrix skulle innebära ökad risk för fosterdöd var obefogad. Det visas i denna norska studie. Foto: SPL/IBL 9
Utbildning Barnrättsombud i Landstinget i Värmland Arbetet med FN:s konvention om barns rättigheter är ett processarbete som utgår från ett politiskt beslut i landstingsfullmäktige och Sveriges nationella strategi för att stärka barnets rättigheter. Alla verksamheter berörs då barn och unga finns i verksamheter som medborgare, patienter, anhöriga eller besökare. Till stöd för verksamheternas utvecklingsarbete ska särskilda barnrättsombud utbildas. Som barnrättsombud får du en god inblick i FN:s konvention om barnets rättigheter samt kunskap i vilka krav den ställer på vår organisation, verksamhet och anställda. Utbildningstillfällena är 17 maj eller 29 maj 2013, mellan klockan 08.30-16.30 vid Scandic Klarälven Karlstad För mer information, inbjudan och anmälan, v g klicka här MI Se utbildningstillfällen (motiverande samtal) våren 2013 klicka på texten 10
Projekttjänster, Primärvårdens FoU-enhet Primärvårdens FoU-enhet utlyser 1-åriga projekttjänster Vi vänder oss till dig som arbetar i primärvården och som har en idé till eller har ett pågående utvecklings- eller forskningsarbete. Rapport över uppnådda resultat under föregående år redovisas i ansökningsformuläret. Projekttjänsterna är på 10 eller 20 % och ersätts med samma lönesumma som grundanställningen. För att söka medel behöver du skriva en projektplan i ansökningsformuläret (se nedan). Du ska själv huvudsakligen utföra projektet och under projekttiden aktivt delta i FoU-enhetens månadseminarier. Primärvårdens FoU-enhet bistår med vetenskaplig handledning och utbildning i seminarieform. Tillträde 1 september 2013 eller efter överenskommelse. En förutsättning är att motsvarande tjänstledighet erhålls från ordinarie arbetsplats. Formella krav för projekttjänst: Sökande skall vara anställd inom Hälsoval Värmland. Välkommen med Din ansökan: Senast den 6 maj 2013. Ansökningsformuläret hittar Du på www.fou.nu/is/liv och beslut meddelas i mitten på juni Kontaktpersoner: Kersti Theander, tfn 054-61 68 70 kersti.theander@liv.se Mats Arne, tfn 054-61 68 43 mats.arne@liv.se Barnets rättigheter Nationell konferens Barns rätt på rätt sätt folkrätt i praktiken äger rum i Karlstad 10-11 september på CCC. Landstinget i Värmland är medarrangör tillsammans med SKL, Barnombudsmannen, Sveriges regering och Region Värmland. Sveriges riksdag antog 2010 en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. En strategi som berör stat, kommun, landsting och regioner. Med utgångspunkt i strategin har utvecklingsarbeten startat för att FN:s konvention om barnets rättigheter ska realiseras i praktiken. Konferensen är en del i den överenskommelse som slöts mellan regeringen och SKL 2010. Konferensens syfte är att förbättra tillämpningen av folkrätten i praktiken, en utmaning vi alla står inför, som att kunskapen om barnkonventionen ska öka inom alla verksamheter och att barn och unga ges möjlighet till delaktighet och inflytande i frågor som direkt eller indirekt berör dem. Se inbjudan på nästa sida. 11
Barns rätt på rätt sätt -folkrätt i praktiken Nu blir vi bäst! OBSERVERA: Två personer kan dela på en konferensavgift och dela på deltagandet 10-11 september 2013, Karlstad CCC Nationell konferens för att stärka barnets rättigheter i Sverige Sveriges riksdag antog 2010 en nationell strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. En strategi som berör stat, kommun, landsting och regioner. Med utgångspunkt i strategin har utvecklingsarbeten startat för att FN:s konvention om barnets rättigheter ska realiseras i praktiken. Konferensen är en del i den överenskommelse som slöts mellan regeringen och SKL 2010. Syftet med konferensen är att förbättra tillämpningen av folkrätten i praktiken, en utmaning vi alla står inför. Därför är vi glada att nationellt kunna sprida lokala och regionala erfarenheter av strategiskt och systematiskt arbete för att säkerställa ett rättighetsbaserat arbete och beslutsfattande i frågor som rör barn. Konferensens utgångspunkt är regeringens strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige och den överenskommelse mellan regeringen och SKL som slöts 2010. Under dagarna får Du ta del av intressanta föreläsningar samt nationella, regionala och lokala satsningar för att främja arbetet med barnets rättigheter. Målgrupp: Konferensen vänder sig till politiker, tjänstemän och anställda i kommuner, landsting/regioner, ideella organisationer och privata aktörer. Avgift: Vid anmälan före 15 juni är avgiften för konferensen 1 600 kronor per deltagare och inkluderar kaffe, lunch och middag med underhållning. Efter 15 juni är avgiften 2 200 kronor. Avgiften faktureras i efterhand och moms tillkommer. Vid avanmälan efter anmälningstidens utgång och om ersättare ej deltar, debiteras hela avgiften. Expeditionella förfrågningar kring anmälan, fakturering mm kontakta Britt-Marie Lindgren tfn 054-701 10 44, brittmarie.lindgren@regionvarmland.se Under konferensen kommer det även finnas möjlighet till utställningar. Vill ni ställa ut, kontakta elisabeth.ehne@liv.se För ytterligare information var vänlig kontakta: Elisabeth Englundh, Sveriges Kommuner och Landsting elizabeth.englund@skl.se Eva Åkesdotter Goedicke Landstinget i Värmland Eva.goedicke@liv.se tfn: 054-614164 Begränsat antal platser, så boka in dagarna i kalendern redan nu! 12
Inbjudan till seminarie Unga, sex och internet Länsstyrelsen i Värmland, Landstinget i Värmland, Brottsförebyggande Centrum i Värmland och Karlstads kommun bjuder in till seminarier kring unga, sex och internet Seminarierna riktar sig till skolsköterskor, skolkuratorer samt personal på ungdomsmottagningarna i länet. Målet med seminarierna är att Få ökad kunskap om ungas nätanvändande. Få ökad kunskap om ungas utsatthet på nätet. Få ökad förståelse för hur unga ser på sitt nätanvändande, också i relation till vuxna. Påbörja en dialog inom professionen om unga, sex och internet samt hur ett främjande arbete kan se ut. Få verktyg inför det fortsatta arbetet med unga inom frågor som rör nätet. Antalet deltagare är maximerat till 12 deltagare per grupp. Seminariet beräknas ta ca 120 minuter. Anmälan Anmälan görs per arbetsgrupp där deltagarnas namn listas. Seminari- erna kan genomföras under hela 2013 men vi vill ha er anmälan senast 27 september 2013 till isabel.persson@lansstyrelsen.se Datum Fortlöpande Plats Föreläsarna kommer till arbetsgruppen Kontaktpersoner Isabel Persson Handläggare, kvinnofrid 054-19 17 38 isabel.persson@lansstyrelsen varmland Anna-Carin Johansson Folkhälsostrateg 054-61 41 36 anna-carin.johansson@liv.se Beatrice Högå Verksamhetsutvecklare 054-18 05 80 beatrice.hoga@bfciv.se Lisbet Engh Kraft Länssamordnare för elevhälsans medicinska insatser 054-540 29 07 lisbet.engh.kraft@karlstad.se Kostnad Deltagandet kostar 100 kr per person och sätts in på bankgiro 5051-7739 märk inbetalningen med projekt 21137, vht 801. Om du uteblir debiteras du 300 kr per tillfälle. I samarbete med: KALENDARIUM 13
KALENDARIUM Maj * MHV-träff + föreläsning av Måns Edlund om gestagener Tisdag den 14 maj Galaxen, Landstingshuset MHV-träff kl 13.15-16.00 Information och nyheter från mödrahälsovårdsenheten Föreläsning Måns Edlund Gestagener lika men ändå olika Kl 16.15-18.30, kvällen avslutas med gemensam middag Sista anmälningsdag 7 maj Barnrättsombud i Landstinget i Värmland Utbildningstillfällena är 17 maj eller 29 maj, kl 08.30-16.30 vid Scandic Klarälven, Karlstad Se även s 10 Sesam i Värmland Sex- och samlevnadsundervisning Fördjupning i normmedvetet förhållningssätt 7 maj kl 09-16 Scandic Klarälven Karlstad Anmälan senast 26 april till anna-carin.johansson@liv.se Sept * Fortbildningsdag Genusfrågor på BMM och BVC-föreläsare Ylva Elwin Nowak, författare till bl a boken Finns det några pappor i din mammagrupp Alla deltagare kommer att få boken Heldag 4/9 alternativt 5/9 Galaxen Landstingshuset * Frykenstrand 30/9-1/10 Dag två uppföljning av genusfrågor på BMM, deltar gör Mats Berggren, Södertörns Lärcentra Se utbildningstillfällen för MI (motiverande samtal) våren 2013 14
Barns rätt på rätt sätt folkrätt i praktiken Nu blir vi bäst! Nationell konferens för att stärka barnets rättigheter i Sverige 10-11 september 2013, Karlstad CCC Se även s 11 Inbjudan till seminarie Unga, sex & nätet Länsstyrelsen i Värmland, landstinget i Värmland, Brottsförebyggande Centrum i Värmland och Karlstad kommun bjuder in till seminarier kring unga, sex och internet Anmälan senast den 27 september Se även s 13 15