Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Frågor till fyra medarbetare Meral Ulucan utbildningsansvarig Täby Vad minns du bäst från 2010? I mitt arbete som utbildningsansvarig har jag blivit varse ett ökat antal utbildningar som ska genomföras lokalt i polismästardistrikten. Jag är även miljöombud och som sådant tycker jag att det är tråkigt att jag inte fått tiden att räcka för att vidareutveckla myndighetens miljöpolicy och miljötänkande. Vad är hållbarhet för dig? Vi måste bli bättre på att ha en strategisk och långsiktig planering av vår verksamhet, och hur vi nyttjar våra personalresurser. Vi ska som myndighet också föregå med gott exempel vad gäller miljö- och energibesparing. Ove Ek inspektör Södertälje polismästardistrikt Vad minns du bäst från 2010? Höjdpunkten under året var givetvis att få arbeta under kronprinsessans bröllop. Under året har vi även försökt höja kvaliteten på utfärdade ordningsbotar genom att i möjligaste mån låta en kollega kontrollera utfärdandet. Vad är hållbarhet för dig? Jag tror att vårt kommande nya polishus i Södertälje kan göra hållbarhetsbegreppet tydligt. Polishuset ska bli en bra och säker arbetsplats för våra medarbetare och tillgängligt och välkomnande för våra besökare. Hållbarhet är också att de budgetmedel som tilldelats polishuset används väl. Om polishuset byggs på ett sätt som innebär att vi är förberedda på kommande förändringar i organisationen har vi byggt något som är hållbart för framtiden. Rikard Söderlund fordonssamordnare, ekonomiavdelningen Vad minns du bäst från 2010? Det stora behovet av bilar i samband med kronprinsessans bröllop. Vår fordonspark räckte inte till, och vi fick hyra in ett 70-tal minibussar. Vad är hållbarhet för dig? Att alltid ha miljöaspekten i fokus när vi köper in nya bilar och avväga den mot verksamhetsbehovet. En del verksamheter får alltid miljöanpassade bilar utrustade med dubbfria däck medan till exempel utryckningens bilar utrustas med dubbdäck. Pia Carlsson serviceman, uniformsförrådet Kungsholmen Vad minns du bäst från 2010? Utan tvekan kronprinsessans bröllop. Många poliser som vanligtvis inte bär uniform i tjänsten skulle arbeta i yttre tjänst och behövde därför beställa nya persedlar. Arbetet var uniforms- intensivt men roligt. Vad är hållbarhet för dig? Att vi hela tiden försöker ta tillvara på det som återlämnas till oss så att det vid behov kan återanvändas på ett eller annat sätt.

JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Året som gått Kungligt bröllop Love Stockholm 2010 började med nationaldagsfirandet den 6 juni. Under två veckor arrangerade Stockholms stad festligheter tillsammans med samarbetspartners. Höjdpunkten var kronprinsessans bröllop den 19 juni. Poliskommenderingen under dessa veckor var den största i Stockholms historia. Många av myndighetens anställda och Polisens volontärer deltog. Jag är oerhört glad och stolt över att allt har gått bra. Polisen har lyckats med uppdraget att se till att bröllopet och aktiviteterna runt detta har kunnat genomföras utan störningar eller angrepp på brudparet eller deras gäster. Michael Fetz, chef för kommenderingen Upplopp i Rinkeby Den 7 juni 2010 drabbades Rinkeby av oroligheter. Skadegörelse och stenkastning mot polisen inträffade och en polis tvingades skjuta varningsskott. Oroligheterna dämpades efter en sam polisinsats. En framgångsfaktor var bland annat kommunikationen med de boende i länsgemen- området. Diskussionsforum 2010 Under hösten 2010 genomfördes tre diskussionsforum inom myndigheten med tema ungdomsfrågor, bedrägerier och brott i nära relation. Tanken är att deltagarna ska dela med sig av goda idéer och utvecklingsförslag till andra medarbetare genom berättelser om hur de arbetar på sina polismästardistrikt eller avdelningar. 2 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER Polisfilial i Fryshuset Den 30 november 2010 öppnades en polisfilial i Fryshusets lokaler. Satsningen är ett led i myndighetens arbete för att öka kontakten med ungdomar och skapa förtroende för Polisen men också ett sätt att utveckla samarbetet med Fryshuset. Terroristbrott i Stockholm På eftermiddagen den 11 december larmades Polisen till Drottninggatan i centrala Stockholm. En bil hade exploderat och börjat brinna och kort därefter inkom nya rapporter om att en man sprängt sig till döds några kvarter från den brinnande bilen. Av säkerhets- och utredningsskäl omfattade avspärrningarna inledningsvis flera kvarter i området. Dagen efter händelsen bekräftade Säkerhetspolisen (SÄPO) att explosionerna bedömts som terrorbrott och att SÄPO tar över utredningen. Polismyndigheten i Stockholms län ökade närvaron på offentliga platser för att skapa trygghet, ta emot information och svara på frågor. Synligheten fick även till följd att brott som bland annat fickstölder minskade i city. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 3

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Innehållsförteckning Om oss Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet... 3 Utmärkelser 2010... 4 Stockholms län... 5 Så styrs verksamheten... 6 Vår värdegrund... 7 Vår ekonomi... 8 Kommunikation med våra intressenter... 9 Medborgarnas förtroende... 11 Långsiktiga strategier för vår kärnverksamhet En synlig polis för trygghet, mot brottslighet... 14 Brottsutredning utveckling för ökad kvalitet... 16 I demokratins tjänst... 18 Den tillgängliga polisen... 20 Brottsoffer i fokus... 21 Hatbrott ett hot mot demokratin... 22 Våra mål 2010... 23 Rättsäkerhet inom polisen medborgarnas förtroende... 25 Vårt bidrag till en hållbar miljö Miljöarbete vi tar ansvar... 28 Vår klimatpåverkan... 30 Miljöbrott ett hot mot kommande generationer... 32 Vår arbetsplats Medarbetarna... 36 Ledarskap under utveckling... 39 Vår arbetsmiljö... 40 Intern dialog och samverkan... 44 Jämställdhet och mångfald... 46 Om redovisningen Redovisningsprinciper och hållbarhetsindikatorer... 52 Bestyrkanderapport... 55 Omslagsbild: Polis i yttre tjänst i samtal med kvinna och barn i Stockholms tunnelbana. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 1

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Om oss Polismyndigheten i Stockholms län 2 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Länspolismästaren har ordet Vi är Sveriges största polismyndighet med nära 7 200 anställda. En stor myndighet med ett stort ansvar. Vi verkar i ett län där rikets huvudstad finns, ett län med årligen växande befolkning. Vårt geografiska ansvarsområde omfattar både storstad, landsbygd och skärgård. Här möts cirka 180 olika nationaliteter och människor från skilda socioekonomiska förhållanden. Detta ställer stora krav på vår verksamhet. För oss handlar hållbarhet om kvalitet och långsiktighet. Hållbarhet måste vara ett nyckelord i allt vi gör. Det gäller till exempel hur vi använder våra resurser, det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, brottsutredningsarbetet, vår service till medborgarna och arbetet för att vår negativa miljöpåverkan ska minska. Vi bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle i arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Att förebygga ungdomskriminalitet är av avgörande betydelse för att uppnå detta. I kontakten med ungdomar lägger vi grunden för en hållbar framtid. För att vi ska lyckas nå våra övergripande mål om att minska brottsligheten och öka tryggheten krävs en omfattande samverkan med övriga samhället. När vi arbetar tillsammans med bland annat kommuner och andra myndigheter får våra brottsförebyggande insatser större effekt. När vi ser tillbaka på år 2010 gör vi det med blandade känslor. Vi minns med glädje den omfattande och lyckosamma insatsen i samband med kronprinsessans bröllop. Terrorbrottet i centrala Stockholm 11 december spred rädsla och oro i samhället. Myndigheten vidtog omedelbara åtgärder för att bland annat öka allmänhetens trygghet. Att förhindra att denna typ av brottslighet upprepas i framtiden är en stor utmaning för oss och rättsväsendet i stort. Hållbarhetsredovisningen för 2010 är myndighetens tredje i ordningen. Jag är väldigt stolt över att vår hållbarhetsredovisning för 2009 fick ett hedersomnämnande av revisionsbranschens branschorganisation Far. Hållbarhetsredovisningen är ett viktigt och levande dokument som vi använder för att kommunicera vår verksamhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det är viktigt att medborgarnas förtroende för oss är högt. Att förtroendet enligt den nationella trygghetsundersökningen kraftigt ökat de senaste åren ger oss en fingervisning om att vårt arbete är och har varit lyckosamt. Stockholm, mars 2011 Carin Götblad, länspolismästare Året 2010 med hållbarhetsredovisning 3

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Utmärkelser 2010 Tidningen Sambandet vann pris som bästa personaltidning Vår personaltidning Sambandet utsågs till bästa personaltidning av Föreningen Rim (Redaktörer interna medier). Sambandet får priset för att den är en genom- tänkt tidning som känns angelägen rakt igenom här jobbar en redaktion som vet vad det snackas om inom poliskåren! Med intresseväckande avdel- ningar, avspänt tilltal, ärligt bildspråk och genomarbetade rubriker dras läsaren in i raka och välskrivna texter. Samhalls Visa vägen-priset Varje år delar Samhall ut Visa vägen-priset till en arbetsgivare och en eldsjäl som medverkat till att hjälpa personer med funktionsnedsättningar att ta sig ut på arbetsmarknaden. Carin Götblad vann, i sin funktion som länspolismästare, priset för årets eldsjäl 2010. Carin Götblad har använt sin position och visat mod i syfte att öka mångfalden för att spegla befolkningen i stort i en stor, välkänd och påpassad myndighet ett exempel som har potential att få många efterföljare. Utdrag ur juryns motivering. Jag blev särskilt glad av att Samhalls representanter berättat att de och de nya medarbetarna aldrig känt sig så väl bemötta som inom Stockholmspolisen. Det gör mig stolt och glad, men inte förvånad. Vitsippepriset till volontärverksamheten Polisens volontärverksamhet tilldelades Vitsippepriset av Kristdemokraterna på Norrmalm. Motiveringen var att volontärarbetet sker i en anda som bör stödjas i samhället. Hedersomnämnande för Hållbarhetsredovisningen Myndigheten fick ett hedersomnämnande för 2009 års hållbarhetsredovisning av revisionsbranschens branschorganisation Far i den årliga tävlingen Bästa hållbarhetsredovisning. Polismyndigheten i Stockholms län var den enda myndighet som fick en utmärkelse. Årets Nelson Mandela-pris Myndigheten fick Nelson Mandela-priset för sitt arbete med att locka ungdomar med invandrarbakgrund till Polisen genom Spira-projektet 1. Nelson Mandela-priset delades ut av Stockholms stad för 13:e året i följd. Priset syftar till att uppmärksamma de goda initiativ som tas för att öka integrationen i Stockholm. ger fler ungdomar med invandrarbakgrund en bra plattform Spira Stockholm får 2010 års pris för sitt viktiga arbete med Stockholms internationalisering. Spira för sitt yrkesliv, och ökar den internationella mångfalden inom polisen. Ulf Kristersson, socialborgarråd Prissumman på 50 000 kronor kommer att användas till en temadag för alla Spira-deltagare och de medarbetare som arbetat med projektet. att projektet uppmärksammas. Det är när man möts i verkligheten som man kan påverka och göra skillnad. Det känns stort och viktigt Kia Samrell, projektledare för Spira. Carin Götblad, länspolismästare 1 Se ordlista 4 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Stockholms län Polismyndigheten i Stockholms län har ett ansvarsområde som är mycket stort, både till antalet invånare och till ytan. Myndigheten har cirka 7 200 anställda och en årlig budget på cirka 4,8 miljarder kronor. Cirka 22 procent av landets befolkning bor i Stockholms län. De fyra senaste åren har länets befolkning ökat med sammanlagt cirka 135 000 personer och är i dag över 2 miljoner invånare. Under 2010 ökade befolkningen med cirka 33 000 personer. Länet har varje år också ett stort antal besökare. Stockholm är som huvudstad och storstad unik i landet. Här finns det politiska och det konstitutionella styret för Sverige, vilket medför ett stort ansvar gällande bevakning och säkerhet. Varje år genomförs dessutom evenemang, såsom Stockholm Maraton, Pride-festivalen och demonstrationer, som tar stora polisiära resurser i anspråk. Under 2010 gick det åt stora resurser för planering och genomförande av arrangemang kring kronprinsessans bröllop. Norrort Roslagen Västerort city Söderort Nacka Södertälje Södertörn I STOcKHOLMS LäN finns: cirka 180 olika nationaliteter representerade Sveriges riksdag och regering stora hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser landets enda tunnelbanenät många tillfälliga besökare som turister och affärsresande Året 2010 med hållbarhetsredovisning 5

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Så styrs verksamheten Riksdagen fastställer de övergripande målen för Polisen och tilldelar anslag. Regeringen styr Polisens verksamhet med förordningar och särskilda beslut. Regeringen anger i det årliga regleringsbrevet mål för Polisen och olika återrapporteringskrav. I regleringsbrevet för 2010 kan man bland annat läsa följande: Polisen ska bidra till att öka människors trygghet och förtroendet för Polisen ska vara högt En större andel brott ska klaras upp Det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas I planeringsförutsättningarna preciserar Rikspolisstyrelsen (RPS) regeringens mål och riktlinjer samt intentionerna i rikspolischefens inriktning för polisverksamheten. RPS formulerar nationella mål och strategier vilka styr landets 21 polismyndigheter. Planeringsförutsättningarna omfattar tre år och revideras årligen. RPS tilldelar även polismyndigheterna ekonomiska anslag. Den enskilda polismyndigheten leds av en länspolismästare med verkställande funktion. Länspolismästaren utses av regeringen. Planeringsförutsättningarna ligger till grund för myndighetens verksamhetsplan. I verksamhetsplanen, som utgör myndighetens strategiska styrdokument, anges mål och de strategier som i huvudsak ska användas för att nå dessa. Polisstyrelsen beslutar om myndighetens verksamhetsplan. Varje polismästardistrikt och avdelning har en lokal verksamhetsplan utifrån lokala behov och prioriteringar. Medborgarnas representanter Polisstyrelsen består av länspolismästaren och 13 politiskt tillsatta ledamöter samt två fackliga representanter. Regeringen utser ledamöterna och mandatperioden omfattar fyra år. Polisstyrelsen är medborgarnas representanter och har som uppgift att se till att arbetet bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som riksdag och regering har beslutat. Under 2007 2010 var Kristina Alvendal (M) ordförande och Carin Jämtin (S) vice ordförande i polisstyrelsen. För mandatperioden 1 januari 2011 till 31 december 2014 har en ny polisstyrelse utsetts. Till ordförande har Anna König-Jerlmyr (M) utsetts och till vice ordförande Katarina Berggren (S). Regeringen/Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Polisstyrelsen Polismyndigheten i Stockholms län Stabsenheter Enheten för interna utredningar Rättsenheten Länspolismästarens kansli Polismästardistrikt Avdelningar City polismästardistrikt Söderort polismästardistrikt Västerort polismästardistrikt Södertörn polismästardistrikt Gränspolisavdelningen Operativa avdelningen Länskriminalpolisavdelningen Roslagen polismästardistrikt Norrort polismästardistrikt Nacka polismästardistrikt Södertälje polismästardistrikt Personal- och utvecklingsavdelningen Ekonomiavdelningen 6 Året 6 Året 2010 2010 med med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Polismästardistrikt och centrala avdelningar Myndigheten har åtta polismästardistrikt, fem centrala avdelningar och tre stabsenheter. Polismästardistrikten är indelade i geografiska ansvarsområden, inom vilka det bland annat bedrivs lokalt brottsförebyggande arbete och utredningsverksamhet. I varje polismästardistrikt finns en polisnämnd. Polisnämnderna består av nio politiskt tillsatta ledamöter och distriktschefen. De centrala avdelningarna verkar över hela länet och ska stödja organisationen med insatser och kunskap inom respektive ansvarsområde. Myndighetens tre stabsenheter, enheten för interna utredningar, rättsenheten och länspolismästarens kansli, är direkt underställda länspolismästaren. Polismyndighetens ledning Polismyndighetens ledningsgrupp leds av länspolismästaren och där ingår även biträdande länspolismästaren, cheferna för länets åtta polismästardistrikt, de fem avdelningscheferna, informationsdirektören och chefen för rättsenheten. Ledningsgruppen sammanträdde varannan vecka under 2010. Vår värdegrund Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Värdegrunden tydliggör för oss själva och för medborgarna vad vi inom Polisen står för. Det är nu vi ska gå från ord till handling. Vi ska använda värdegrunden för att utveckla verksamheten. Bengt Svenson, rikspolischef www.polisen.se Polisens värdegrund tydliggör vad vi står för och hur vi ska agera i olika situationer. Värdegrunden är gemensam för svensk Polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Värdegrunden bygger på bidrag från nästan 20 000 medarbetare. Bidragen samlades in under 2008 då medarbetarna i arbetsgrupper resonerade kring uppdrag, verksamhet och värderingar. Värdegrunden fastställdes av rikspolischefen i januari 2009. Värdegrunden är ett stöd i arbetet med att nå Polisens mål att bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten. Medarbetare kan använda värdegrunden för att reflektera över hur de utför sina arbetsuppgifter och hur de agerar gentemot medborgare och arbetskamrater. Allmänheten ska bemötas med yrkesskicklighet och respekt. För att öka allmänhetens förtroende och bli en mer effektiv polis ska våra attityder och vårt beteende visa att vi värnar om allas lika värde, samtidigt som vi strävar efter goda resultat. Inom myndigheten råder nolltolerans mot kränkande beteenden och yttranden. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 7

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Vår ekonomi Myndigheten ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans. År 2010 gav myndighetens långsiktiga arbete med att bibehålla en god resultatkultur resultat genom effektivisering och ökad kostnadsmedvetenhet. Under 2010 tilldelades myndigheten 4 659 miljoner kronor i anslag och genererade 211 miljoner kronor i intäkter. Myndighetens kostnader var under samma period 4 780 miljoner kronor. Resultatet blev 90 miljoner kronor. Det ingående resultatet från 2010 var -5 miljoner kronor vilket ger ett nettoresultat på 85 miljoner kronor för 2010. Resultatet blev bättre än förväntat bland annat på grund av ökade intäkter från passverksamheten och lägre kostnader för personal. Den största kostnaden under 2010 var kostnader för personal i form av löner och sociala avgifter. Myndigheten fick under 2010 ett personaltillskott på 474 polisaspiranter. Produktionskostnader är myndighetens näst största kostnad. Produktionskostnaderna ökade bland annat på grund av det stora tillskottet av polisaspiranter samt ökad efterfrågan på pass. Antalet demonstrationer och evenemang i Stockholms län blir allt fler. Detta bidrog till det ökade övertidsuttaget 2010. Lokalhyror och kostnader för avskrivningar var något lägre 2010 jämfört med 2009 vilket är en effekt av en medveten återhållsamhet. Årets resultat Resultat 2010 mkr Kostnader 2009 2010 (miljoner kronor) 2009 1 2010 Trend Anslag 4 659 Intäkter 211 Summa intäkter 4 870 Personal 3 565 Övertidsersättning 127 Lokalkostnader 474 Produktionskostnader 511 Avskrivningar 103 Summa kostnader 4 780 Personal 3 381 3 565 Övertidsersättning 114 127 Lokalhyror 477 474 Produktionskostnader 2 475 511 Avskrivningar 111 103 Summa 4 558 4 780 1) Kostnaderna 2009 i ovan tabell har omklassificerats enligt 2010 års indelning 2) Med produktionskostnader avses myndighetens driftskostnader för fordon, tolktjänster, provtagningar, teknisk utrusning, rättsintyg, uniformer, pass och id-kort, kommunikationsutrustning med mera. Källa: Agresso Resultat 90 Ingående ackumulerat resultat -5 Ackumulerat resultat 85 Fördelning av kostnader 2010 (mkr) Fördelning av produktionskostnader 3 565 103 6% Bevakning 511 12% Utredningskostnader 20% Fordonsdrift, vapen och uniformer 474 24% Telefon, radio och IT 127 38% Övriga produktionskostnader Avskrivningar Produktionskostnader Lokalkostnader Övertidsersättning Personal 8 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Kommunikation med våra intressenter Det är många som påverkar och påverkas av myndighetens verksamhet. Kraven på verksamheten är stora och varierar beroende på intressent. Våra huvudintressenter är medborgarna och medarbetarna. En öppen och väl fungerande dialog med dessa grupper är viktig för att verksamheten ska utvecklas på ett sätt som beaktar intressenternas förväntningar och behov. Figuren nedan visar myndighetens intressenter och exempel på de kommunikationskanaler vi använder oss av. Denna hållbarhetsredovisning, där vi belyser vår verksamhet ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv, är ytterligare en kanal för kommunikation med våra intressenter. Exempel på intern kommunikation Tvärgrupper För att ta till vara på idéer och förbättringsförslag från medarbetarna använder sig myndigheten sedan flera år av tvärgrupper, vilket innebär en sammansättning av deltagare som är så olika som möjligt och är från så olika delar av verksamheten som möjligt. Resultaten av tvärgruppernas arbete utgör ett underlag för de beslut som fattas i syfte att skapa en bättre verksamhet. Tvärgrupper har funnits för ungdomsfrågor, inbrott i bostad och brott i nära relation. Länspolismästarens medarbetarfrukost Medarbetare från hela myndigheten erbjuds möjlighet att träffa länspolismästaren för att diskutera tankar och Uppdragsgivare Medborgarna Riksdag och regering Rikspolisstyrelsen Medborgare Brottsoffer Vittnen Besökare i länet Icke-medborgare Ungdomar Lagöverträdare Media polisen.se PKC Växeln Receptioner Ungdomsråd Det personliga mötet Återrapportering Resultatdialog Länspolismästarmöten Intrapolis Sambandet Medarbetarfrukost Arbetsplatsträffar Medarbetare Fackförbund Poliser och civila Chefer Leverantörer Affärsrelationer Upphandlade avtal Avtal Leveranser Beställningar Projekt Samverkan Chefssamråd Offentliga organisationer Stockholms läns landsting Kommuner i länet Statliga myndigheter Projekt Samverkan Ideella organisationer Brottsofferjourer Kvinnojourer Idrottsföreningar Invandrarföreningar KRIS m.fl. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 9

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN idéer kring verksamhetsutveckling. Sedan den första medarbetarfrukosten i januari 2008 har totalt 14 medarbetarfrukostar anordnats med sammanlagt cirka 80 deltagare. För att alla medverkande ska få möjlighet att komma till tals är antalet deltagare vid varje tillfälle begränsat till cirka fem sex personer. Exempel på dialog och kommunikation med medborgarna Polisens kontaktcenter (PKC) Hos Polisens kontaktcenter, som nås på det nationellt gemensamma telefonnumret 114 14, kan allmänheten göra förlust- och brottsanmälningar, ställa frågor och lämna tips. De sju polismyndigheter som har PKC-verksamhet är Stockholm, Norrbotten, Västmanland, Jönköping, Västra Götaland, Halland och Skåne. Chefssamråd Chefssamråd bedrivs i varje polismästardistrikt. I chefssamråden träffas de högsta cheferna inom bland annat rättsväsendet, landstinget och kommunerna. Även näringslivet och andra organisationer som är aktuella för samplanering och utveckling av det strategiska brottsförebyggande arbetet kan delta. Vår hemsida På Polisens hemsida får allmänheten information om vår organisation och hur de kan kontakta oss. Här finns även information om aktuella projekt och satsningar. Det går att göra polisanmälan för vissa brott och ladda ner blanketter för pass- och tillståndsansökningar. Ungdomsråd vår kommande generation gör sig hörd I varje polismästardistrikt finns ungdomsråd som består av 10 30 ungdomar i åldrarna 13 17 och chefer från LäNSPOLISMäSTAREN SKIcKAR BREV TILL ALLA 15-ÅRINgAR Sedan i maj 2010 skickar länspolismästaren ett brev till de ungdomar i länet som fyller 15 år. Idén kommer från länspolismästarens medarbetarfrukostar och ungdomsrådet. Samtidigt som brevet började skickas ut skapades en plats på myndighetens hemsida 2. Där finns, förutom brevet till alla 15-åringar, information om hur polisen arbetar med unga, hänvisningar till var ungdomar kan vända sig om de utsatts för brott och en beskrivning av hur en brottsutredning går till. I brevet uppmanas ungdomarna att mejla in förslag kring hur de tycker att polisen ska arbeta. Vi försöker hela tiden att utveckla vår dialog med ungdomar och jag hoppas att det här brevet ska göra att fler unga känner att polisen arbetar för deras trygghet och att man kan få mycket hjälp och stöd från polisen. Carin Götblad, länspolismästare Det som vi diskuterar i ungdomsrådet är väldigt värdefullt för mig och mina högsta chefer. Ungdomarna har efterlyst poliser som kliver ur sina bilar och möter dem personligen. Det finns ett stort behov av en lokal polis som arbetar genomtänkt och uthålligt i det brottsförebyggande arbetet med ungdomar. Ungdomsrådet har hjälpt oss att utveckla detta arbete och visat att vi är på rätt väg. Carin Götblad, länspolismästare myndigheten. Vid mötena som sker sex till sju gånger per år diskuteras brottslighet, otrygghet, hur polis och ungdomar bemöter varandra och hur vi ska förhindra att unga begår brott. Myndigheten har under ledning av länspolismästaren även ett centralt ungdomsråd med ungdomar från hela länet. 2 www.polisen.se/15ar INTERVJU MED ROULA TcHINI, TIDIgARE MEDLEM I UNgDOMSRÅDET OcH NUMERA MENTOR: Hur kom du på att börja i ungdomsrådet? Jag fick höra talas om ungdomsrådet av fältassistenterna i Rinkeby. Självklart tackade jag ja till att vara med i ungdomsrådet eftersom jag har ett intresse för Polisen och deras arbete. Det första mötet var väldigt intressant och därför fortsatte jag att delta i mötena. Vad var din inställning till Polisen innan du deltog i ungdomsrådet? Jag hade ingen speciell inställning till Polisen förutom att jag tyckte att de är bra att ha i ett samhälle. För mig handlade det kanske mer om nyfikenhet, viljan att påverka och möjligheten att förändra. Hur har mötena sett ut? Mötena hålls ofta i polishuset på Kungsholmen och vi diskuterar med bland andra Carin Götblad. Vi får ofta besök av olika grupper som samarbetar med Polisen eller poliser med olika ansvarsområden. Vi har till exempel fått besök av BRIS, Rädda barnen, tunnelbanepoliser och narkotikapoliser. Vad har du lyft för frågor i rådet? Frågor som handlar om hur vi kan förbättra relationen mellan ungdomar och Polisen och hur man förebygger att ungdomar hamnar i kriminalitet. Det senare ser jag som ett stort problem i samhället då unga, vid tidig ålder kan komma att ogilla polisen. De får en dålig attityd och det händer att de följer vänners, äldre syskons och klasskompisars väg in i kriminalitet. Har du själv fått igenom något av dina förslag? Jag vet att det bland annat är på grund av förslag från ungdomsrådet som de lokala poliskontoren kom till. Det är något som jag är stolt över. Vad tycker du om ungdomsrådet i sin helhet? I sin helhet tycker jag att rådet är väldigt viktigt. Jag tror att det finns mycket att lära av de ungdomar som sitter med i rådet. Med ungdomsrådet kan man nå ut till fler personer och förhoppningsvis ändra attityden till Polisen genom delaktighet och ökad kunskap. 10 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Medborgarnas förtroende Sedan 2005 genomför Brottsförebyggande rådet (Brå) 3 årligen en nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning (NTU). I 2010 års undersökning deltog cirka 15 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16 till 79. Datainsamlingen skedde huvudsakligen genom telefonintervjuer. I NTU sker en kartläggning av allmänhetens utsatthet för brott. Detta kan ses som ett komplement till den officiella brottsstatistiken. Även människors upplevda trygghet, deras förtroende för rättsväsendet 4 och brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet kartläggs. Förtroendet för rättsväsendet som helhet har ökat sedan mätningen 2009. Inom rättsväsendet har Polisen det största förtroendet hos allmänheten (62 procent). Att medborgarnas förtroende ökar ger oss en fingervisning om att våra långsiktiga satsningar på bland annat ökad synlighet, tillgänglighet, stöd och bemötande har varit lyckosamma. Enligt undersökningen är den svenska befolkningen i huvudsak trygg och oroar sig i liten utsträckning för brott. Högre förtroende och minskad oro Enligt NTU ökade förtroendet för Polisen hos befolkningen i Stockholms län med nio procentenheter 2010 jämfört med 2006. Totalt hade 62 procent av de tillfrågade förtroende för Polisen. Ambitionen är att vi genom vårt agerande ska bidra till att förtroendet ökar och det är glädjande att så skett. Oron för att utsättas för misshandel/överfall i Stockholms län har minskat från 20 till 14 procent sedan 2006. Andelen som känner sig otrygga när de är ute sent på kvällen har minskat jämfört med 2006, från 24 till 16 procent. bidrar till ett ökat förtroende för oss. Vi satsar på långsiktigt brottsförebyggande arbete, samverkan och bättre bemötande av allmänheten. Det Carin Götblad, länspolismästare 3 Se ordlista 4 Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården Medborgarnas förtroende för rättsväsendet Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Rättsväsendet som helhet Polisen Förtroende för Polisen, Åklagarna Domstolarna Kriminalvården hos befolkningen i Stockholms län 2006 2007 2008 2009 2010 Staplarna visar andelen av de tillfrågade personerna som har mycket högt eller ganska högt förtroende för de olika delarna av rättsväsendet. Källa: Brå, NTU 2006 2010 Året 2010 med hållbarhetsredovisning 11

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Långsiktiga strategier för vår kärnver 12 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET ksamhet Polisens övergripande mål är att brottslighet ska minska och att medborgarnas trygghet ska öka. Detta präglar också myndighetens verksamhet. För att åstadkomma detta krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete. Långsiktighet ska genomsyra all verksamhet och bidra till en hållbar utveckling 5. Vi ska vara innovativa och utveckla ett väl fungerande brottsförebyggande polisarbete. För att göra detta möjligt är det viktigt att personalen är engagerad och delaktig i det ständigt pågående förbättringsarbetet. Myndighetens brottsförebyggande arbetsmetoder är många. Vi har bland annat utsett kontaktpoliser för länets samtliga cirka 1 300 skolor. Skolledningen kan på ett strukturerat sätt kontakta sin kontaktpolis när det finns ett behov av råd och stöd eller vid förekomsten av brott. Länspolismästaren och cheferna för polismästardistrikten träffar också ungdomar genom sina respektive ungdomsråd. Cheferna för polismästardistrikten driver chefssamråd med andra chefer främst inom den offentliga sektorn för samplanering av det brottsförebyggande arbetet. Vid stödcentrum för unga brottsoffer, som finns i alla polismästardistrikt, erbjuds unga brottsoffer stöd genom ett samarbete mellan myndigheten och socialtjänsten. Det är viktigt att vi utvecklar den brottsutredande verksamheten, inte minst vad avser den grova organiserade brottsligheten. NOVA är benämningen på myndighetens satsning mot kriminella nätverk och yrkeskriminella individer. Ett stort fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av unga. I utredningscentrum för unga lagöverträdare samverkar myndigheten med socialtjänst och åklagare för att vidta åtgärder när personer under 18 år misstänks för brott. Dygnet runt, året om, finns polisiära resurser redo att ingripa vid pågående brott eller andra akuta händelser. Att myndigheten kan möta medborgarnas behov av akuta insatser är givetvis prioriterat, och en viktig fråga ur ett förtroendeskapande perspektiv. 5 Se ordlista Året 2010 med hållbarhetsredovisning 13

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET En synlig polis för trygghet, mot brottslighet Vi har under de senaste åren genomfört en stor satsning på närpolisverksamheten. Länets 39 närpolisområden har en viktig roll i ambitionen att öka den polisiära närvaron och synligheten. Den polisiära närvaron prioriteras på de platser där synligheten bäst kan förväntas leda till ökad trygghet och minskad brottslighet. Det lokalt förankrade brottsförebyggande arbetet bedrivs i samarbete med andra goda krafter och ska lägga grunden för ett tryggare samhälle med lägre brottslighet. Poliskontor för ökad kontakt med medborgarna De lokala poliskontoren är en arbetsmetod snarare än en organisatorisk enhet eller fysisk plats. Grunden är att de 4 6 poliser som tjänstgör vid respektive poliskontor i hög grad arbetar synligt och kontaktskapande i sina områden. Poliserna samverkar bland annat med skola, kommun, näringsidkare och frivilligorganisationer. Ambitionen är att de goda krafter som finns i lokalsamhället tillsammans ska verka brottsförebyggande och trygghetsskapande. Samtliga poliskontor har under 2010 genomfört medborgarmöten i sina respektive områden. Uppslutningen av såväl boende som näringsidkare har varit god. Medborgarmötena är ett komplement till de spontana kontakter som sker dagligen. De lokala poliskontorens arbete bedrivs med ett fokus på ungdomar. Att stävja ungdomskriminalitet är avgörande för att åstadkomma en minskad brottslighet på sikt. Ungdomar som är kriminella eller riskerar att bli kriminella måste därför fångas upp av samhället på ett tidigt stadium. Polisen har en viktig roll i detta. MORD I ROTEbRO Den 9 februari 2010 mördades en man i Rotebro. Mannen lämnade sin bostad efter att ha blivit uppringd av en person som ville träffa honom för att överlämna post, som påstods ha kommit fel. Mannen anträffades kort därefter skjuten i närheten av bostaden. Händelsen hade stora likheter med ett mord som inträffade i mars 2008 i Skärholmen och ett mordförsök i december 2008 i Närke. Kopplingen mellan den misstänkte gärningsmannen och offren var att offren i samtliga fall haft någon typ av relation med den misstänktes tidigare och nuvarande flickvänner. Utmärkande för detta fall är att det misstänks vara händelser som inträffat för över tio år sedan som har varit motiv för brotten. Den omfattande förundersökningen genomfördes i samarbete mellan Norrorts polismästardistrikt och Länskriminalpolisavdelningen. Polisen använde sig bland annat av ett mobilt poliskontor som placerades vid en tågstation i Rotebro för att öka tillgängligheten och möjligheten att få kontakt med människor som kunde ha viktig information om mordet. Polisens volontärer deltog också i arbetet. I oktober 2010 väcktes åtal mot en 36-årig man. Åtalet omfattade utöver de två morden och mordförsöket även grov misshandel, grovt olaga hot, vapenbrott, anstiftan till grov misshandel och stämpling till grov misshandel. 14 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET De första lokala poliskontoren startade sin verksamhet under 2006 och finns idag på 27 platser i länet. Den verksamhet som bedrivits vid poliskontoren bedöms ha varit lyckosam. För att få en djupare kunskap om hur väl verksamheten fungerar genomför Brå en utvärdering. Denna beräknas vara klar i juni 2011. Förhoppningsvis kommer resultatet att bidra med kunskap som kan användas för att vidareutveckla verksamheten. De mobila poliskontoren är ytterligare en satsning för att öka den polisiära synligheten och därigenom bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi använder polismärkta husbilar som möjliggör hög synlighet och tillgänglighet på platser där det uppstår ett tillfälligt behov av polisiär närvaro. Polisens volontärer allmänhetens engagemang Myndighetens samarbete med volontärerna sker främst i det brottsförebyggande arbetet. De vanligaste uppdragen är nattvandringar, service- och informationsinsatser men även uppdrag kring större poliskommenderingar såsom idrottsevenemang, demonstrationer och festivaler förekommer allt oftare. Uppdragen är behovsstyrda och förmedlas via Volontärportalen som alla utbildade volontärer har tillgång till. Det närpolisområde eller enhet som sammankallar volontärerna är ansvarig för uppdragets genomförande. I dag finns drygt 900 utbildade volontärer i länet. I Söderorts polismästardistrikt erbjuds äldre brottsoffer, inom två dagar efter att de polisanmält ett brott, volontärbesök i hemmet. Brottsoffret ges stöd och får hjälp i de fortsatta kontakterna med rättsväsendet. Myndighetens ambition är att verksamheten ska spridas inom länet. Nästan hundra volontärer deltog under Love Stockholm 2010. De hjälpte till med att hålla ordning och gav information till allmänheten. Efter terrorbrottet vid Drottninggatan i december 2010 hade vi en stor och snabb uppslutning av Polisens volontärer. Inom ett dygn deltog 40 volontärer bland annat i arbetet med att informera allmänheten. Volontärer, Antal volontärer, antal uppdrag antal och uppdrag antal utbildade och antal utbildade 2006 2010 1 000 800 600 400 200 0 2006 2007 2008 2009 2010 Antal uppdrag Antal utbildade per år Antal utbildade totalt 200 200 200 200 201 INTERVju MED GuN-bRITT brixholt, EN AV POLISENS VOLONTäRER, boende I KISTA: Hur gick det till när du blev volontär? Det var en polis i Södra Järva som tipsade mig 2007. Där gick jag min första nattvandring samma år och är sedan dess helt och fast övertygad om att volontärer gör nytta. Vilka uppdrag har du deltagit i? Nattvandringar, trygghetsvandringar och olika typer av informationsuppdrag. Jag har deltagit vid Ung08, Pride, evenemang på Råsunda fotbollsstadion, kronprinsessans bröllop och assisterat tunnelbanepolisen vid Jakobsberg pendeltågsstation. Jag har också samarbetat med dialogpolisen. Jag var med och spred information om terrorbrottet i december. Vad ser du som volontärernas viktigaste uppgift? Att hjälpa till med det brottsförebyggande arbetet inom olika områden, bland annat med synligheten. Hur reagerar människor som du möter på stan? De flesta blir glada över att vi är där och ger information. Många har ett stort behov av att berätta om vad de varit med om, och man får höra hur dåligt folk har mått efter ett inbrott eller när de blivit av med handväskor och plånböcker. Vid ett tillfälle var det en äldre dam i Kista centrum som blev överlycklig efter att hon fått information och tips om hur man skyddar sig mot ficktjuvar, så hon gav mig en riktig björnkram. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 15

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Brottsutredning utveckling för ökad kvalitet För brottsoffer är det av stor vikt att brottet utreds snabbt. Att utredningsverksamheten bedrivs effektivt är viktigt för att hålla ned antalet öppna ärenden. Allt för många öppna ärenden skulle på sikt kunna innebära en ohållbar situation för rättssäkerheten. äldre ärenden är också ofta svårare att utreda. Under 2009 påbörjade myndigheten en översyn av utredningsverksamheten. I denna identifierades ett antal åtgärder som ska genomföras under de närmaste åren för att korta handläggningstiderna och öka antalet uppklarade brott. Under 2010 fokuserades särskilt på: utveckla förundersökningsledningen Befogenheten att vara förundersökningsledare 6 ska kopplas till utsedda funktioner. Länskriminalpolisavdelningen ska ansvara för att ett myndighetsgemensamt synsätt tilllämpas i frågor som rör förundersökningar. Ökad kontroll av antalet öppna ärenden Under året har antalet pågående öppna ärenden minskat med 27 procent (från 34 496 öppna ärenden 2009 till 25 066 år 2010). Minskningen var bland annat en effekt av myndighetens prioritering av personal inom utredningsverksamheten. Förbättrad brottssamordning Genom brottssamordning kan mönster och samband mellan olika gärningar upptäckas. Åtgärder har vidtagits för att effektivisera myndighetens samordningsfunktioner, med fokus på vaneförbrytare. brottsutredning i nära anslutning till brottet Det är viktigt att poliser i yttre tjänst agerar som brottsutredande poliser och vidtar de initiala utredningsåtgärder som krävs. Förhör ska hållas på brottsplatsen och uppgifter som kan ligga till grund för vidare beslut i utredningen ska inhämtas. 16 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Under 2010 förberedde myndigheten sig för att under våren 2011 börja införa Polisens nya mobila IT-baserade utredningsstöd (PUST). Kriminalteknik Vi behöver bli bättre på att mer frekvent genomföra DNA 7 -prov. DNA-prov ska tas när det finns en skäligen misstänkt för ett brott där fängelse ingår i straffskalan. Förutom att lösa det aktuella brottet kan eventuella DNA-spår även jämföras med registrerade DNA-spår från andra, ännu inte uppklarade, brott. barn- och ungdomsärenden Myndigheten har under året ökat kontrollen av barn- och ungdomsärenden. För barn- och ungdomsärenden finns i dag två typer av lagstadgade tidsfrister, vilka definierar de särskilda skyndsamhetskraven. Tidsfristerna anger inom vilken tid ärendena ska vara avslutade. utredningscentrum för unga lagöverträdare Genom snabba åtgärder i samverkan med socialtjänst och åklagare ska kriminalitet bland ungdomar minska. Grundprincipen är att brott ska utredas där den unge misstänkte (under 18 år) bor, oavsett var brottet är begånget. Inom 48 timmar efter en brottsanmälan har gjorts ska den misstänktes föräldrar kontaktas och ett förhör med den brottsmisstänkte ha bokats in. Satsningen på utredningscentrum är under utbyggnad och flera polismästardistrikt har under 2010 i olika omfattning påbörjat verksamheten. brott i nära relation I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterade brott och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls vikten av att de som utsätts vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Myndigheten arbetar för att anmälningsfrekvensen ska öka och att mörkertalet ska minska. Särskilt fokus riktas mot grovt våld, kvinnofridskränkningar och fridskränkningar mot barn. Ärenden som rör brott i nära relation utreds av specialister och samarbete med socialtjänsten och hälsooch sjukvård sker. 6 Den person som leder och fattar beslut i en brottsutredning. Det kan vara en polis eller en åklagare. 7 Se ordlista OM PuST PUST är ett mobilt utredningsstöd som syftar till att poliser ska kunna färdigställa brottsutredningar direkt på brottsplatser. Efter att utredningsåtgärder gjorts på brottsplatsen, och ett stationsbefäl eller motsvarande har granskat anmälan, sker redovisning omedelbart till Åklagarmyndigheten. De brott som inledningsvis ska hanteras i PUST är bland annat brott mot knivlagen, snatteri, olovlig körning (även grov), rattfylleri (även grovt) och ringa narkotikabrott avseende bruk och innehav. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 17

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET I demokratins tjänst Vi ska inte ses som en fiende, utan en samarbetspartner som vill föra dialog och hjälpa medborgare som vill uttrycka sin personliga uppfattning. Ola Österling, dialogpolis Dialog ger möjlighet till demokrati Yttrandefrihet är en av de grundläggande fri- och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle. Alla människor ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter, enskilt eller i grupp. Myndigheten har 14 dialogpoliser, vilkas uppgift är att verka för att opinionsyttringar kan genomföras utan våld och oroligheter. Under 2010 genomfördes 129 uppdrag, vilket är något fler än föregående år. Dialog polisen för en nära dialog med de föreningar, samfund och grupper som ibland agerar genom stora sammankomster. Dagen efter de allmänna valen i september sände en 20-årig kvinna via Facebook ut ett upprop till en protest mot att Sverigedemokraterna valts in i Riksdagen. Tolv timmar därefter samlades cirka 7 000 personer för en demonstration på Sergels torg. Dessa hastiga demonstrationer, för vilka tillstånd inte sökts, ställer höga krav på myndigheten. Det är viktigt att få kontakt med de personer som tar initiativ till och är ansvariga för demonstrationerna. Under 2010 deltog dialogpolisen bland annat vid kronprinsessans bröllop och vid de demonstrationer som följde efter terrorbrottet i centrala Stockholm. Även Almedalsveckan i Visby var en intensiv vecka för dialogpolisen med anledning av valåret. Dialogpolisen deltar i ett EU-finansierat projekt för att sammanställa en handbok för dialogbaserat polisarbete. Ett tillstånd för säkerhet Polisen ska skapa trygghet, skydda den enskilde och samhället. Därför är det viktigt att verksamheten för att utfärda tillstånd för bland annat vapenhantering, alkoholutskänkning och sprängning fungerar. Tillståndsenheten är myndighetens experter inom området och har ett länsövergripande ansvar. På enheten arbetar 95 personer. Inför de allmänna valen i september 2010 fördes en dialog med flera politiska partier om var och vid vilken tid de planerade att ha sammankomster. Dialogpolisen, antal uppdrag 2006 2010 Antal uppdrag 150 125 100 75 50 Antal inkomna tillståndsärenden inom olika tillståndskategorier 2009 2010 1 754 1 664 2 660 12 589 25 0 2006 2007 2008 2009 2010 9 443 Ordningsvakt: Utbildning, lämplighet, omprövning m.m. (-171) Explosivärenden: Fyrverkeri, sprängning m.m. (+85) Ordningslagsärenden: Markupplåtelser, demonstrationer, försäljning m.m. (-209) Vapenlicenser, vapenpass m.m. (+1 045) Remisser om alkoholservering m.m. (-170) Siffror inom parentes visar förändring i antal från 2009. 18 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Stockholms stad har en ambition att bli Europas mest tillgängliga huvudstad. En tillgänglighetsinsats genomfördes under och efter kronprinsessans bröllop, då många människor befann sig på offentliga platser. Syftet var att säkerställa att medborgare med funktionsnedsättning kan röra sig i staden utan att riskera skada. Polismyndigheten i Stockholms län kontrollerade uteserveringar och skyltar vilket resulterade i att flera tillståndsinnehavare fick en tillsägelse om rättning. 90 procent av dessa rättade sig efter ombedda åtgärder, tre viten utdelades. Inspektioner genomfördes under 2010 av samtliga vapenhandlares förvaring och tillstånd. En stor mängd dokumentation begärdes in för granskning och tre tillstånd återkallades, varav ett på grund av brister i vapenförvaringen. Myndigheten genomförde under Stockholmsveckan och Almedalsveckan i Visby krogtillsyn i samverkan med Polisen på Gotland. Alkoholservering till ungdomar och märkbart berusade personer kontrollerades. Under året har också informationsinsatser och utbildningar genomförts för krogpersonal inför större evenemang och tillställningar. Myndigheten gjorde totalt 1 913 krogtillsyner under 2010, vilket är en stor ökning jämfört med 2009 då 1 317 utfördes. Bilden visar den hastigt uppkomna demonstrationen på Sergels torg dagen efter de allmänna valen. 7 000 personer deltog. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 19

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Den tillgängliga polisen Vi är en 24-timmarsmyndighet. Det innebär att vi under dygnets alla timmar måste vara redo att möta medborgarnas behov. Länskommunikationscentralen Vid länskommunikationscentralen pågår verksamhet dygnet runt. På länskommunikationscentralen arbetar cirka 150 civilanställda och poliser med att ta emot larmsamtal som kopplats via SOS-alarm (112), Polisens kontaktcenter eller annan växel. Samtalen ska hanteras effektivt och besvaras så snabbt som möjligt. Målet för 2010 var att den genomsnittliga svarstiden för 112-samtal inte fick överstiga 15 sekunder, ett mål vi nådde. Personalen på länskommunikationscentralen måste omedelbart hantera de pågående händelserna genom korrekta bedömningar och prioriteringar. Under 2010 har alla operatörer genomgått en utbildning i brott i nära relation för att de ska kunna ställa rätt frågor och få så bra information som möjligt i det första samtalet med ett brottsoffer. Ett särskilt moment behandlade hur personer med psykiska funktionshinder ska bemötas. Myndighetens telefonväxel Myndighetens telefonväxel är en av de största telefonväxlarna i landet. Utöver våra interna telefonsamtal betjänas inkommande telefonsamtal till Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen, Rikspolisstyrelsen och från och med våren 2010 även Riksåklagaren. Under 2010 inkom drygt 1,5 miljoner samtal till telefonväxeln. Frågor om passhantering och parkeringsanmärkningar är vanligt förekommande. Myndigheten arbetar aktivt för att korta svarstiderna och ge korrekta svar. Under året infördes bland annat ett nytt hänvisningssystem och telefonisterna utbildades i systemet. Målet för 2010 var att 90 procent av samtalen skulle besvaras inom 60 sekunder. Målet uppnåddes då 94,3 procent av samtalen besvarades inom 60 sekunder (motsvarande siffra var 67,7 procent 2009). Polisens kontaktcenter Polisens kontaktcenter (PKC) är en nationell resurs som servar hela landet och nås via det gemensamma telefonnumret 114 14. Syftet med PKC är att förbättra servicen till allmänheten i form av tillgänglighet och bemötande. Personalen på PKC ger bland annat information, tar emot tips och upprättar förlust- och brottsanmälningar. PKC hanterar även de förfrågningar och anmälningar som görs via Polisens hemsida. Pågående brott och andra akuta ärenden kopplas vidare till länskommunikationscentralen. Passansökningar Under 2010 inkom sammanlagt 321 420 pass- och identitetskortsansökningar till myndigheten. Det var en ökning med 56 244 ansökningar jämfört med 2009. Anledningen till ökningen var främst att de första 5-årspassen från 2005 gick ut 2010 samtidigt som de äldre 10-årspassen började gå ut. Ökningen är också ett resultat av den stora inflyttningen till länet, och att ekonomin i samhället förbättrats, vilket ger upphov till fler utlandsresor. Det ökade antalet passansökningar kommer att bibehållas fram till 2015 då de sista 10-årspassen går ut. Antal inkomna pass- och id-kortsansökningar 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Svarstid (medeltid i sekunder) 112-samtal med högsta prioritet Svarstid på 112-samtal 20 15 Målvärde 2010 10 5 0 Källa: VUP 2008 2009 2010 0 2009 2010 Källa: Länskommunikationscentralen 20 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Brottsoffer i fokus Polisen är nästan alltid ett brottsoffers första kontakt med rättsväsendet. Det är därför viktigt att vi har ett väl utvecklat brottsofferarbete. Många gånger är bemötande och information i samband med brott avgörande för att brottsoffret ska stå fast vid sin anmälan och medverka i utredningen. Nationell brottsofferstudie Rikspolisstyrelsen genomförde 2010 för första gången en nationell brottsofferstudie. Avsikten var att få kunskap om vad Polisen gör bra, eller kan göra bättre, i sitt möte med brottsoffer. Fyra huvudområden ingick i enkäten: information, tillgänglighet, bemötande och effektivitet. Med effektivitet menas Polisens arbete med att utreda och klara upp brott. I studien ingick personer som utsatts för våldseller tillgreppsbrott. Resultatet visar att brottsoffer i Stockholms län är mest nöjda med bemötandet och minst nöjda med effektiviteten. Sammantaget är de som utsatts för tillgreppsbrott mest nöjda (73,6 procent). Andelen nöjda våldsbrottsoffer är 53,3 procent. Andelen (procent) tillfrågade som var nöjda (ganska nöjda och mycket nöjda) samt andelen missnöjda (ganska missnöjda och mycket missnöjda) Stödcentrum för unga brottsoffer och vittnen Många unga känner att de inte får tillräckligt stöd när de har utsatts för brott. Den hjälp och det stöd som finns är ofta anpassat till vuxna. Stödcentrum för unga brottsoffer och vittnen är en satsning för att förbättra stödet till unga som har utsatts för eller bevittnat brott. Stödcentrum finns i alla polismästardistrikt i länet och verksamheten bedrivs i samverkan med socialtjänsten. Personalen på stödcentrum är utbildade socialarbetare och/ eller beteendevetare och är anställda av socialtjänsten. Myndigheten upplåter lokaler på polisstationerna. Stödcentrum erbjuder ungdomar bland annat stödsamtal, hjälp vid kontakter med myndigheter, juridisk rådgivning och rättegångsstöd. Även medling genomförs för att minska de negativa konsekvenserna av brott och minska risken för återfall i brott. Medlingsmötet sker tillsammans med en opartisk medlare och parterna samtalar kring den aktuella händelsen och dess konsekvenser. Medlingen är frivillig för båda parter och ersätter inte åtal och eventuell rättegång. Ungdomarna som besöker stödcentrum är vanligtvis 21 år eller yngre och har oftast varit utsatta för misshandel, personrån eller sexualbrott. Andel (procent) ganska och mycket nöjda i de olika huvudkategorierna fördelat på varje polismyndighet Polismyndighet Andel nöjda Andel missnöjda Västerbotten 72,9 6,9 Värmland 72,3 11,4 Västermanland 71,9 5,2 Halland 71,6 7,3 Östergötland 71,6 6,9 Stockholm 71,3 8,4 Skåne 70,5 8,3 Södermanland 68,9 7,5 Västra Götaland 68,4 13,6 Jämtland 67,8 8,3 Kalmar 67,1 7,8 Dalarna 66,8 11,4 Jönköping 66,3 10,5 Gotland 65,4 4,0 Gävleborg 65,3 11,6 Västernorrland 65,0 13,2 Örebro 64,6 7,2 Uppsala 61,0 12,5 Blekinge 59,8 13,4 Norrbotten 57,9 10,3 Kronoberg 57,3 17,9 Hela riket 68,8 9,8 Källa: Polisens nationella brottsofferundersökning 2010 (RPS rapport 2010:3) Polismyndighet Information Tillgänglighet bemötande Effektivitet Blekinge 52,9 61,9 73,0 21,3 Dalarna 51,5 62,5 75,1 23,9 Gotland 67,9 85,0 75,9 22,6 Gävleborg 63,8 64,8 74,1 24,2 Halland 65,3 71,0 82,2 28,2 Jämtland 61,8 70,5 82,9 23,4 Jönköping 58,4 73,8 78,3 15,3 Kalmar 56,5 71,5 75,6 21,2 Kronoberg 61,7 61,5 75,9 24,3 Norrbotten 56,3 59,1 71,3 17,1 Skåne 66,9 74,1 80,3 24,8 Stockholm 63,0 73,8 80,3 24,8 Södermanland 62,6 72,9 79,7 23,4 Uppsala 52,1 71,5 77,3 19,4 Värmland 60,4 68,2 77,6 20,5 Västerbotten 65,8 76,9 85,3 27,7 Västernorrland 59,9 65,3 73,1 24,5 Västermanland 65,2 68,0 82,8 23,3 Västra Götaland 58,7 69,3 78,3 24,4 Örebro 55,0 71,0 78,8 23,0 Östergötland 63,6 71,0 80,2 26,5 Hela riket 61,7 71,0 79,0 23,0 Källa: Polisens nationella brottsofferundersökning 2010 (RPS rapport 2010:3) Året 2010 med hållbarhetsredovisning 21

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Hatbrott ett hot mot demokratin bland annat bemötande av hatbrottsoffer. Jouren deltar i Polishögskolans utbildning och har även utbildat samtliga ledningsgrupper i myndigheten. I varje polismästardistrikt och avdelning finns en samordnare eller kontaktperson för hatbrott. Hatbrottsjouren deltar i poliskommenderingar där det i förväg finns misstankar om att hatbrott kan komma att förekomma. Antal hatbrott 2008 2010, uppdelat utifrån motiv 200 Främlingsfientligt motiv Hatbrottslighet 8 är ett hot mot det demokratiska samhället och en hållbar utveckling. Med begreppet hatbrott avses brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning på grund av hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse eller sexuell läggning. Exempel på brott som motiveras av hat är misshandel, ofredande, olaga hot och skadegörelse. Myndighetens hatbrottsjour har det övergripande ansvaret för utveckling av arbetet för att förebygga och utreda hatbrott. Hatbrottsjouren har utöver de brottsutredningar som genomförts utbildat all yttre personal i 150 100 50 0 8 Se ordlista 2008 2009 2010 Homofobiskt motiv Religiöst motiv ETT HATbROTT MED FRäMLINGSFIENTLIGT MOTIV Nedan beskrivs en grov misshandel med hatbrottsmotiv som inträffade i centrala Stockholm. Slutlig dom föll i maj 2010. 2008-06-12 kl. 21:27 Grov misshandel med hatbrottsmotiv vid Mariatorgets tunnelbanestation. Gärningsmannen sparkade målsäganden i magen och därefter, när målsäganden låg ned, sparkar mot huvud och hals. Hets mot folkgrupp genom att inför allmänheten skrika sieg heil och göra en så kallad Hitlerhälsning. Hot mot tjänsteman med hatbrottsmotiv genom att vid samma tid som ovan i korsningen Högbergsgatan/Swedenborgsgatan skrika du är död, jävla svartskalle åt ingripande ordningsvakt. Våldsamt motstånd genom att sätta sig till aktivt motvärn mot ordningsvakt vid gripandet. 2008-06-12, 21.47 Polisen kommer till brottsplatsen. Gärningsmannen grips och förs till polisstationen. Målsägande får transport till sjukhus. Vittnesuppgifter tas på brottsplatsen och den kameraövervakningsfilm som finns begärs ut. Polisen på plats skriver en PM om hur gärningsmannen uppträder och vad han säger för att kunna styrka hatbrottsmotivet. 2008-06-13 Ärendet inkommer till hatbrottsjouren. Målsäganden har lämnat sjukhus och förhörs av polis, han vill dock inte medverka inledningsvis. Polisen informerade om det brottsofferstöd som finns och brottsoffret fick ett målsägandebiträde. Gärningsmannen delges misstanke om de brott han är misstänkt för och släpps sedan enligt beslut av åklagare. 2008-09-03 Ärendet redovisas till åklagare som väcker åtal och åberopar straffskärpningsregeln med anledning av hatbrottsmotiv. När ärendet redovisas till åklagaren finns 13 förhör och sex PM i ärendet. Fyra förhör och fyra PM upprättades av de poliser i yttre tjänst som var först på brottsplatsen. 2009-01-27 Dom i Tingsrätten blev fängelse i tio månader och ett skadestånd till målsägande på 29 934 kronor. Tingsrättens dom överklagas av åklagaren. 2010-05-04 Dom i Hovrätten blev fängelse i ett år och sex månader. Hovrätten skriver bland annat i sitt domskäl att: gärningsmannen vid det oprovocerade överfallet har visat sådan hänsynslöshet och råhet att misshandeln, oavsett att de fysiska skadorna inte blev alltför allvarliga, bör anses som grov redan utan beaktande av att ett motiv för brottet varit att kränka målsägande på grund av hans ras, hudfärg, nationella eller etniska ursprung. Detta kränkningsmotiv ska i stället beaktas såsom försvårande omständighet vid bedömningen av straffvärdet av såväl den grova misshandeln som det olaga hotet mot ordningsvakt... Straffvärdet är alltså avsevärt högre än vad tingsrätten funnit. 22 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Våra mål 2010 utveckling av anmälda brott och redovisade ärenden Under 2010 anmäldes totalt 408 942 brott till Polismyndigheten i Stockholms län vilket motsvarar att närmare ett brott anmäldes var tredje minut dygnet runt, hela året. Jämfört med 2009 minskade antalet anmälda brott med 8 261 (-2 procent), trots att antalet invånare ökade med 1,5 procent. Minskningen utgjordes främst av antalet anmälda skadegörelsebrott. Under året redovisade myndigheten totalt 52 133 ärenden till åklagare. Detta var en minskning med 954 ärenden (-2 procent) jämfört med 2009. Nationella mål I planeringsförutsättningarna fastställs ett antal nationella mål för Polismyndigheten i Stockholms län. För 2010 riktade sig samtliga av dessa mot kärnverksamheten, vissa med kvantifierade målnivåer. I likhet med 2009 var Polismyndigheten i Stockholms län den polismyndighet i landet som uppnådde flest nationella mål. Positivt är också att i de fall myndigheten varit nära målnivån, men inte nått ända fram, har en förbättring skett i förhållande till föregående år. Lokala mål Utöver de nationella målen har polisstyrelsen beslutat om lokala mål för myndigheten i verksamhetsplanen för 2010. De lokala målen tas fram utifrån länets lokala problembild. För 2010 var ett mål att andelen öppna kriminalärenden som är äldre än sex månader (och som inkommit under de senaste tolv månaderna) skulle uppgå till högst fem procent. Målet var prioriterat då äldre ärenden är svårare att utreda och mer sällan leder till lagföring 10. Vid utgången av 2009 utgjorde andelen öppna ärenden äldre än sex månader 3,9 procent och vid utgången av 2010 var motsvarande siffra 2,1 procent. Myndighetens åtgärder för att minska andelen öppna ärenden, med ett särskilt fokus på bedrägeriärenden, har haft effekt. I december 2009 utgjorde bedrägeriärenden 45 procent av myndighetens öppna ärenden som var tolv månader eller äldre. Vid utgången av 2010 var andelen 25 procent. Ett annat prioriterat område som målsatts i verksamhetsplanen är inbrott i bostäder (villa/radhus och lägen- 9 Se ordlista 10 Se ordlista Antal anmälda trafik- och kriminalbrott 2008 2010 totalt för Polismyndigheten i Stockholms län Anmälda brott 500 000 400 000 300 000 200 000 100 000 0 2008 2009 2010 Källa: VUP 9 Antal trafik- och kriminalbrottsärenden redovisade till åklagare 2008 2010, Polismyndigheten i Stockholms län Redovisade ärenden till åklagaren 100 000 80 000 60 000 40 000 20 000 0 2008 2009 2010 Källa: VUP Året 2010 med hållbarhetsredovisning 23

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET het). Att utsättas för inbrott i sin bostad kan upplevas mycket integritetskränkande. Målet var att högst 5 000 bostadsinbrott skulle anmälas under året. Målet nåddes nte då 6 136 bostadsinbrott anmäldes. Detta trots myndighetens omfattande arbete för att förebygga brotten bland annat genom den särskilda bostadsinbrottskommission som har verkat under året, bearbetning av underrättelseinformation och samverkan med andra aktörer som fastighetsägare. Jämfört med 2009 minskade inbrotten i villa och radhus samtidigt som lägenhetsinbrotten ökade. Narkotikabrottslighet är ett stort samhällsproblem. Polisens arbete för att uppdaga narkotikabrott är en så kallad egeninitierad verksamhet. Det betyder att de narkotikabrott som uppdagas oftast anmäls av polisen. Därför strävar vi efter att öka antalet anmälda narkotikabrott. Under 2010 var ett mål att antalet anmälda narkotikabrott skulle uppgå till 20 500, detta uppnåddes med en marginal på elva procent då 22 678 brott anmäldes. Myndighetens fokus på ungdomars narkotikamissbruk fortsatte under året. Ett mål om att andelen narkotikamisstankar mot unga (upp till 18 år) i förhållande till det totala antalet anmälda narkotikabrott skulle öka beslutades för 2010. Målet nåddes och vid utgången av 2010 var andelen drygt tio procent vilket kan jämföras med cirka åtta procent 2009. I myndighetens Årsrapport för 2010 kan du bland annat läsa mer om årets verksamhetsresultat, rapporten hittar du på: www.polisen.se Nationella mål 2009 2010 Målvärde Våld i offentlig miljö Anmälda misshandelsbrott utomhus 11 167 11 213 <11 300 Andel redovisade ärenden Misshandel utomhus 18 % 19 % >19 % Tillgrepp genom inbrott Andel redovisade ärenden Tillgrepp genom inbrott 2,8 % 2,9 % >3 % Trafiksäkerhet Antalet dödade och skadade i trafiken* 4 496 4 350 minska dödade* 44 37 skadade 4 452 4 313 brott i nära relationer Andel redovisade ärenden till åklagare 1 416 1 531 >1 500 * Preliminär siffra då döda inom 30 dagar inte finns med i statistiken. Ett ärende motsvarar en anmälan med ett diarienummer. En anmälan kan innehålla flera brottskoder. För varje brottskod kan flera brott registreras. Källa: VUP 24 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Rättssäkerhet inom polisen medborgarnas förtroende Varje år anmäls cirka 1 500 brott som påstås ha begåtts av myndighetens anställda. Anmälningarna kan exempelvis handla om att en anställd ska ha missbrukat sin funktion som polis, agerat på ett felaktigt sätt och/eller begått brott. Det kan vara i tjänsten eller på vederbörandes fritid. Alla anmälningar mot anställda inom polisen granskas av en särskild polismålsåklagare vid Åklagarmyndighetens riksenhet för polismål. Att vi blir granskade är en viktig del i det demokratiska samhället. Inom myndigheten finns en särskild enhet som ansvarar för utredningar som rör de anställda enheten för interna utredningar. Enhetens arbete sker självständigt och är fysiskt avskild från den ordinarie verksamheten, för att säkerställa en helt oberoende utredning. En viktig uppgift är att genom informations- och utbildningsinsatser sprida kunskap om de särskilda krav på skötsamhet som gäller och göra den anställdes ansvar tydligt. Arbetet har även fokuserats på att upptäcka eventuella systemfel och strukturella brister samt förebygga att felaktigt beteende upprepas. Från och med 2011 kommer anmälningarna att utredas på nationell nivå av avdelningen för interna utredningar vid Rikspolisstyrelsen. Interna utredningar vi granskas Antalet inkomna anmälningar till enheten för interna utredningar har ökat de senaste åren, men 2010 var antalet oförändrat jämfört med 2009. Den största kategorin av anmälningarna mot poliser är misstankar om tjänstefel (57 procent), i övrigt rör det sig om exempelvis misshandel, dataintrång och vissa trafikbrott. Anmälningar mot civilanställda görs i få fall (cirka 5 procent). Anmälningar avseende brott som mutor och bestickning eller korruption i olika former förekommer mycket sällan. Under 2010 inleddes en förundersökning i totalt 488 ärenden. Totalt åtalades 24 personer, av vilka fyra inte var anställda i myndigheten. Hälften av de åtalade brotten avsåg händelser som inträffat på den anställdes fritid. I tingsrätten avkunnades 21 domar (varav tio fritidshändelser) och i hovrätten fyra (varav två fritidshändelser). Därutöver utfärdade åklagarna strafföreläggande i sju ärenden varav fem avsåg fritidshändelser (samtliga fem rattfyllerier). När anställda inom Polisen anmäls för brott är det av särskild vikt att utreda om misstankarna stämmer. Av den anledningen så inleder polismålsåklagarna oftare förundersökningar när det är anställda inom Polisen som misstänks för brott. Av de 488 förundersökningar som inleddes ledde 24 till åtal, vilket betyder att merparten av de anmälda brottsmisstankarna inte var brott i lagens mening. Ibland överlämnar arbetsledare eller chefer i samband med en händelse ett ärende för utredning. Bland annat anmäls och utreds samtliga vådaskott och andra former av eventuell felaktig hantering av tjänstevapen. Dessa beslutas av Rikspolisstyrelsens personalansvarsnämnd (PAN) 11. Den yttersta konsekvensen är att personen i fråga avskedas. Under 2010 beslutade PAN att avskeda en person i myndigheten, fem personer fick löneavdrag och åtta anställda varnades. 11 Se ordlista Antal utredningar vid enheten för interna utredningar i Stockholm 2 000 1 500 1 000 500 0 2008 2009 2010 Anmälda brott Inledda förundersökningar Disciplinpåföljder, antal för respektive påföljd 25 20 15 10 5 0 2008 2009 2010 Varning Löneavdrag Skiljande från anställning, uppsägning, avsked Året 2010 med hållbarhetsredovisning 25

Vårt bidrag till en hållbar miljö Vårt bidrag till en hållbar miljö 26 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Vårt bidrag till en hållbar miljö Polismyndigheten i Stockholms län är en stor myndighet med många anställda, många fordon och stora möjligheter att påverka andras beteende. Vi påverkar miljön både direkt och indirekt. direkt genom vår verksamhet, de resurser vi förbrukar, de avfall vi skapar och de utsläpp av växthusgaser vi bidrar till. indirekt genom vår förmåga att påverka andras beteende. Vi kan påverka andras beteende genom att beivra miljöbrott 12, men också genom att föregå med gott exempel i vårt eget agerande, val av fordon och val av förbrukningsvaror. myndighetens målsättning är att vara ett föredöme inom miljöområdet och bidra till ett miljömässigt hållbart samhälle. 12 Se ordlista Året 2010 med hållbarhetsredovisning 27

Vårt bidrag till en hållbar miljö Miljöarbete vi tar ansvar miljöledning Liksom övriga statliga myndigheter har vi enligt regeringsuppdrag och statlig förordning en skyldighet att bedriva ett systematiskt miljöledningsarbete. Myndigheten tar detta uppdrag på stort allvar och arbetar ständigt med att förbättra det interna miljöarbetet. Under 2010 färdigställdes en ny miljöutredning i vilken vi kartlade och värderade våra miljöaspekter det vill säga de aktiviteter/ företeelser inom verksamheten som påverkar eller har potential att påverka miljön. I myndighetens handlingsplan för miljöarbete 2010 2012 har vi satt upp mål utifrån våra betydande miljöaspekter. Våra övergripande miljömål: 1 Miljökompetensen hos myndighetens anställda ska ständigt höjas 2 Mängden osorterat avfall ska minska 3 Elförbrukningen ska minska och energieffektiviteten ska öka 4 Den skadliga effekten från framförande av fordon ska minska 5 Miljöhänsyn ska beaktas vid upphandling och inköp Under varje övergripande mål återfinns ett antal detaljerade miljömål som utgör strategier för att uppnå det övergripande målet. Miljöpolicy Polismyndigheten i Stockholms län arbetar för att upprätthålla allmän ordning och säkerhet genom att förebygga och utreda brott. Genom ett aktivt miljöarbete vill vi vara ett gott föredöme i samhället. Detta förverkligas genom att: höja varje medarbetares kompetens och ansvarskännande inför det egna arbetsområdets miljöpåverkan. vara ett föredöme vad gäller att uppfylla och efterleva miljölagstiftningen. varor och tjänster som köps in ska påverka miljön så lite som möjligt utifrån vad som är ekonomiskt rimligt och miljömässigt motiverat. förebygga föroreningar samt öka resurshushållningen av energi och material. miljöarbetet dokumenteras i handlingsplaner som kontinuerligt följs upp och revideras utifrån rådande miljöaspekter. Polismyndighetens miljöledningsarbete ska vara en integrerad del av den övriga verksamheten. miljöledningsarbetet utvecklas För att myndigheten ska kunna arbeta framåtsträvande med miljöledning behöver vi på central nivå arbeta med både uppföljning och utveckling av miljöledningssystemet 13, mål och nyckeltal. Sedan förordningen om miljöledning i statliga myndigheter (SFS 2009:907) beslutades har vårt miljöarbete framför allt fokuserats på de ökade kraven som ställs i denna på uppföljning och återrapportering av nyckeltal för miljöpåverkan. I och med detta har vi fått en ökad kännedom om den miljöpåverkan verksamheten genererar. Myndigheten har två heltidsanställda som arbetar med miljöledning. Myndigheten kommer under 2011 att arbeta med utveckling av miljöledningssystemet, framför allt revision och ledningens genomgång av systemet. Möjligheterna till certifiering enligt ISO 14 001 14, kommer att utredas. För att miljöledningssystemet ska nå framgång är det av yttersta vikt att miljöfrågan är förankrad hos både ledning och medarbetare. Kunskap och engagemang måste vara motorn som driver miljöledningssystemet framåt. Eva Andersson, miljösamordnare Miljöledningssystemet är beroende av medarbetarnas och ledningens medvetenhet och engagemang. Detta förutsätter kommunikation mellan polismästardistrikt, avdelningar och den centrala miljöledningsfunktionen. En viktig länk i kommunikationen är myndighetens miljöombud på polismästardistrikt och avdelningar. Miljöombuden samlas i ett forum kallat miljörådet. I miljörådet kommuniceras och diskuteras uppföljning av mål, strategier och förbättringsförslag för myndighetens miljöarbete. energiförbrukning Myndigheten har sedan 2009 försökt följa upp energiförbrukningen. Detta har visat sig vara mycket svårt och trots omfattande arbetsinsatser på central och lokal nivå har det statistiska underlaget stora brister. Myndigheten har cirka 200 olika hyresavtal med cirka 100 olika hyresvärdar. I vissa hyreskontrakt ingår verksamhetsel 15 i lokalhyran medan det i andra fall finns ett separat el-abonnemang. Vanligtvis ingår även uppvärmning och klimatkyla i 13 Se ordlista 14 Se ordlista 15 El som används för verksamhet i lokaler, till exempel för belysning, datorer, Antagen 2005-03-14 kopiatorer, TV, kyl/frys, spis, disk-, tvätt- och andra hushållsmaskiner 28 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Vårt bidrag till en hållbar miljö hyreskontraktet. I de lokaler där energikostnaden ingår i hyreskontraktet är myndigheten beroende av att hyresvärden lämnar ut den information om energiförbrukning som efterfrågas. I många fall där myndigheten delar fastighet med andra verksamheter saknas separata mätare för uppvärmning, klimatkyla och verksamhetsel. Detta innebär att hyresvärden endast kan redovisa schablonsiffror, baserade på procentuell ytfördelning i fastigheten. På grund av bristande omfattning och låg tillförlitlighet redovisas inte energiförbrukningsstatistiken. Vi arbetar aktivt för att få en bättre kontroll över energiförbrukningen. Bland annat deltar vi i nätverket Statliga hyresgäster för energieffektivisering av lokaler (HyLok). HyLok drivs av Energimyndigheten och har som uppgift att stötta statliga myndigheter i arbetet med energieffektivisering. Inom nätverket drivs flera projekt. Polismyndigheten i Stockholms län deltar aktivt i ett projekt som syftar till att finna ett mer lätthanterligt sätt för myndigheter att samla in energistatistik för sina lokaler. För att minska energiförbrukningen arbetar vi kontinuerligt med att ersätta strömbrytare med rörelsedetektorer i gemensamma utrymmen. Myndigheten har även som målsättning att kartlägga och identifiera andra energibesparande åtgärder, som kan genomföras i framtiden. miljöutbildning för ökad medvetenhet Kompetens inom miljöfrågor och det egna miljöarbetet identifierades som en betydande miljöaspekt i myndighetens miljöutredning. Miljöarbetets framgång är till stor del beroende av i vilken grad myndigheten lyckas informera, engagera och utbilda medarbetarna om miljöfrågor och det interna miljöarbetet. Myndigheten har därför satt upp mål i handlingsplanen för miljöarbete 2010 2012 om att skapa en interaktiv webbutbildning, som ska behandla övergripande miljöfrågor och myndighetens miljöaspekter. Arbetet med miljöutbildningen inleddes 2010 och utbildningen beräknas vara färdigställd under hösten 2011. Utbildningen ska ge deltagaren möjlighet att inhämta kunskap kring nationella och internationella miljöfrågor, våra miljöaspekter samt de miljölagar och andra krav som berör myndigheten. Utbildningen ska även innehålla information om hur medarbetaren kan bidra till att minska verksamhetens negativa miljöpåverkan. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 29

Vårt bidrag till en hållbar miljö Vår klimatpåverkan Vår största klimatpåverkan kommer från våra tjänstefordon. Tjänstefordonen (exkl. båtar) släppte under 2007 ut cirka 5 470 ton koldioxid. Under 2010 släppte de ut cirka 5 187 ton koldioxid, en minskning med cirka fem procent jämfört med 2007. Detta trots en ökad energianvändning från fordonen med cirka nio procent. Vi har alltså färdats längre men släppt ut mindre koldioxid. Den positiva utvecklingen beror på en ökad andel miljöbilar i personbilsparken. Andelen miljöbilar har ökat från 10 procent 2007 till 24 procent 2010. Myndigheten arbetar aktivt för att öka andelen miljöbilar i personbilsparken i enlighet med statliga inköpskrav och myndighetens miljöinriktningsbeslut. Av de fordon som köptes in under 2010 utgjorde miljöfordon 85 procent av utryckningsfordonen och 100 procent av de övriga personbilarna (exkl. fordon undantagna enligt statliga inköpskrav, SFS 2009:1). Sparsam körning, som nu ingår som en del i utbildningen i polistaktisk körning, är ytterligare en strategi för att minska koldioxidutsläppen från tjänstefordon. ökning av tjänsteresor Verksamheten medför att medarbetarna ibland behöver göra resor i tjänsten. Det kan till exempel handla om konferenser, studieresor eller förpassningsresor där Polisen eskorterar utlänningar som avvisats eller utvisats. Under 2010 ökade myndighetens koldioxidutsläpp från tjänsteresor med flyg, tåg och egen bil med cirka 25 procent (41,4 ton) jämfört med 2009. Att resa är i vissa fall nödvändigt, hur vi då väljer att resa har stor inverkan på hur mycket vi bidrar till den globala uppvärmningen. Under 2010 reste vi cirka 35 800 mil med egen bil och bidrog därmed till utsläpp av cirka 68 000 kg koldioxid medan våra tågresor som uppgick till cirka 28 700 mil enbart släppte ut cirka 2 kg koldioxid. Enligt myndighetens resepolicy ska anställda vid resor i tjänsten alltid överväga möjligheten att färdas med tåg istället för flyg. Video- eller telefonkonferens ska användas istället för att resa, i de fall då detta är möjligt. Vi har även miljömål vars syfte är att öka möjligheterna för de anställda att använda cykel eller kollektivtrafik istället för bil vid kortare tjänstresor. myndighetens fordon 2010 antal Personbilar 1 005 Lastbilar 50 Bussar 3 MC 81 Båtar 9 Övriga fordon 18 resor i tjänsten 2009 2010 Färdmedel Sträcka (kilometer) Koldioxidutsläpp (kilogram) 2009 2010 2009 2010 Egen bil 353 354 357 821 67 137 67 986 Flyg 714 599 1 002 307 100 074 140 607 Tåg 218 678 287 250 1 2 Totalt 1 286 631 1 647 378 167 212 208 595 Källor: Palasso, koldioxidutsläpp från resor i egen bil är beräknade med hjälp av Naturvårdsverkets schablonmall för koldioxidutsläpp utifrån antagandet att de anställda kör bensindriven bil. Statistik för flyg- och tågresor, sträcka och koldioxid per person från leverantören (Carlson Wagonlit Travel). energianvändning (gigajoule) för drivmedel uppdelat på drivmedelsslag bensin med 5% etanol diesel miljöklass 1 etanol halva året 15% bensin och halva 25% 2007 68 164,6 5 650,7 3 338,0 2008 63 204,6 9 793,5 6 314,2 2009 53 485,8 14 655,8 15 375,0 2010 50 557,1 15 836,3 17 565,8 Källa: Leverantörsstatistik från Shell och OKQ8. Omvandlingsfaktorer för energianvändning från Svenska Petroleum Institutet (SPI). 30 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Vårt bidrag till en hållbar miljö Energianvändning (gigajoule) genom förbrukning av drivmedel Gigajoule 90 000 80 000 70 000 Koldioxidutsläpp (kilogram) genom förbrukning av drivmedel Kilogram 5 750 000 5 500 000 5 250 000 Andel (procent) miljöbilar* Procent 25 20 15 10 60 000 2007 2008 2009 2010 Drivmedelsförbrukning (liter) 3 000 000 6000 2 500 000 5750 2 000 000 5 000 000 5 0 2007 2008 2009 2010 * Andelen miljöbilar, enligt definition i SFS 2009:1, av den totala personbilsparken (inkl. minibussar). 1 500 0005500 1 000 000 5250 500 000 5000 Bensin Diesel Etanol Myndigheten förbrukade 141 m 3 gas (biogas/naturgas) och 194 liter RME (biodiesel) under 2010. Källa: Leverantörsstatisk från Shell och OKQ8. Omvandlingsfaktorer för energianvändning från Svenska Petroleum Institutet (SPI) Omvandlingsfaktorer för koldioxidutsläpp från Naturvårdsverkets schablonmall för omräkning av koldioxidutsläpp. 0 2007 2008 2009 2010 Året 2010 med hållbarhetsredovisning 31

Vårt bidrag till en hållbar miljö Miljöbrott ett hot mot kommande generationer Polisen har en viktig roll i upprätthållandet av miljölagstiftningen. miljöbrott skiljer sig från de flesta andra brottskategorier, framför allt då det oftast saknas en specifik målsägande. miljöbrott kan komma att påverka miljön och människors hälsa både inom och utom läns- och nationsgränserna. brotten kan generera långsiktig och förödande miljöpåverkan, vars effekter blir synliga först en lång tid efter det att brotten begåtts. Vi har en skyldighet att upprätthålla miljölagstiftningen även för kommande generationer. Polisens roll inom detta område är framför allt att utreda miljöbrott när de har anmälts. I dagsläget bedriver myndigheten ingen spaningsverksamhet utan är beroende av anmälningar från Länsstyrelsen, kommunernas miljö- och hälsoskyddsinspektörer och tillsynsmyndigheter såsom Kemikalieinspektionen och Läkemedelsverket samt allmänheten. De brott som anmäls innefattar allt från större utsläpp av kemikalier, olaga avfallstransporter, brott mot antal inkomna miljöbrottsärenden samt ärenden redovisade till åklagaren miljöbrottskategori Källa: VUP 2008 2008 2009 2009 2010 2010 inkomna ärenden Ärenden till åkl inkomna ärenden Ärenden till åkl inkomna ärenden Ärenden till åkl Grovt miljöbrott 77 3 82 7 80 5 Miljöfarlig kemikaliehantering 39 4 8 0 4 1 Otilåten miljöverksamhet, avsaknad av tillstånd 27 2 27 3 13 11 Otillåten miljöverksamhet, brott mot villkor i tillstånd etc. 7 1 10 0 6 0 Försvårande av miljökontroll 1 0 1 0 0 0 Nedskräpning 165 6 206 7 211 3 Lagen om åtgärder mot föroreningar från fartyg 1 0 3 0 0 0 Brott mot områdesskydd, förseelse mot områdesskydd 36 1 49 15 20 2 Artskyddsbrott, även grovt 8 2 5 4 15 6 Övriga brott mot miljöbalken 35 1 25 2 18 1 Summa 396 20 416 38 367 29 32 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Vårt bidrag till en hållbar miljö strandskyddet, handel med skyddade växt- och djurarter till nedskräpning. Nedskräpning utgör en stor del av de anmälda miljöbrotten De tar dock en relativt liten del av utredningsresurserna i anspråk då brotten ofta är av en mindre komplicerad karaktär. internationellt projekt mot gränsöverskridande otillåtna avfallstransporter Nästan all mänsklig aktivitet ger upphov till någon typ av avfall. Omhändertagandet av avfall är en stor utmaning för det moderna samhället och har även blivit en lukrativ industri. Illegal transport av avfall är ett växande internationellt problem. Den illegala transporten av avfall är ofta kopplad till andra olagliga aktiviteter såsom penningtvätt, skattebrott och organiserad brottslighet. Polismyndigheten i Stockholms län deltog under hösten 2010 i EU-projektet Augias vars syfte är att kontrollera gränsöverskridande avfallstransporter. Augias startade under 2010 och kommer att fortlöpa under en tvåårsperiod. I den del av projektet som myndigheten deltog i utfördes samtidiga kontroller av hamnar, tågförbindelser och viktiga vägsträckor i flera europeiska städer. Kontrollerna gjordes i samverkan med länsstyrelser, kommuner, Tullverket och Kustbevakningen. Övergripande skedde operationen i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Rikskriminalpolisen, Åklagarmyndigheten/Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål samt Naturvårdsverket. mål med augiasprojektet: Att skaffa sig en tydlig och aktuell bild av den illegala handeln med och otillåtna transporter av avfall inom EU Att öka medvetenheten hos Polisen och andra brottsbekämpande myndigheter i yttre tjänst om brottstypen samt att ta fram en manual, gemensamma formulär och kurser Att ta fram ett gemensamt europeiskt tillvägagångssätt för att bekämpa illegal handel med avfall Att främja en renare och säkrare miljö augias, resultat för Sverige totalt antal kontroller 282 Varav gränsöverskridande avfallstransporter 9 Varav nationella avfallstransporter 25 Antal otillåtna avfallstransporter 4 Antal åtalsanmälningar 3 Antal miljösanktionsavgifter 16 á 10 000 kr 4 4 misstänkta otillåtna avfallstransporter från Sverige har upptäckts i andra EU-länder under kontrollveckan eller veckorna efter. Ytterligare 2 misstänkta gränsöverskridande avfallstransporter har upptäckts i Sverige under veckorna efter kontrollveckan. augias, resultat för Polismyndigheten i Stockholms län totalt antal kontroller 51 Varav gränsöverskridande avfallstransporter 3* Varav nationella avfallstransporter 0 Antal otillåtna avfallstransporter 3* Antal åtalsanmälningar 1 Antal miljösanktionsavgifter á 10 000 kr 2* * samma avfallstransport återkom 2 gånger 16 Se ordlista Året 2010 med hållbarhetsredovisning 33

VÅR ARBETSPLATS Vår arbetsplats 34 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

VÅR ARBETSPLATS För att vi ska nå goda resultat är det av avgörande betydelse att vi tar till vara medarbetarnas förmågor och kompetenser. En hållbar utveckling utgår från ett gemensamt ansvar och förutsätter ett samhälle med demokratiska värderingar, respekt för de mänskliga rättigheterna och jämställdhet. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 35

VÅR ARBETSPLATS Medarbetarna Under 2010 ökade antalet anställda poliser samtidigt som antalet civilanställda minskade. Ökningen av poliser var väntad, bland annat tilldelades myndigheten 474 nya polisaspiranter, vilket är det högsta antalet ett enskilt år under 2000-talet. Glädjande är att andelen kvinnor som är poliser har ökat och att myndigheten kunnat erbjuda 35 tidigare Spira-deltagare (se sid 47) fortsatt anställning. Förutom tidsbegränsade anställningar för polisaspiranter är den mest förekommande anställningsformen för poliser tillsvidareanställning. Även för civilanställda är tillsvidareanställning vanligast. Deltidsanställningar förekommer endast undantagsvis. Däremot beviljas hel eller delvis tjänstledighet för exempelvis föräldraledighet, delpension och studier. Nästan 7 200 anställda Vid utgången av 2010 hade myndigheten totalt 7 194 anställda. Detta är en ökning med 572 anställda jämfört med 2008. 1 378 av de civilanställda hade tillsvidareanställning och övriga någon form av tidsbegränsad anställning. Andelen anställda kvinnor är oförändrad (39 procent). Av myndighetens anställda poliser var 31 procent kvinnor. Motsvarande andel för civilanställda var oförändrad 71 procent. Vårt arbete för att få fler kvinnor att söka sig till polisyrket börjar få genomslag. Ökningen med en procentenhet 2009 2010 är resultatet av ett aktivt och målinriktat arbete i samband med rekrytering av polisaspiranter. Myndigheten arbetar för att andelen poliser som är kvinnor och andelen civilanställda män på sikt ska vara 40 procent. Räknat i årsarbetskrafter 17 hade myndigheten vid utgången av 2010 totalt 6 113 årsarbetskrafter. I december 2010 hade 200 medarbetare delpension och 380 medarbetare var utlånade till andra polismyndigheter. Medelåldern sjönk 2010 Vid utgången av 2010 var medelåldern bland myndighetens anställda poliser 42 år, en minskning med två år 17 Se ordlista Antal anställda vid utgången av 2008 2010, totalt, uppdelat på poliser och civilanställda samt andelen kvinnor i respektive kategori Fördelning av Totalt antal Poliser Civila Andel poliser Andel civila Total andel anställda anställda totalt totalt kvinnor kvinnor kvinnor 2008-12-31 6 622 5 153 1 469 30% 71% 39% 2009-12-31 6 861 5 354 1 507 30% 71% 39% 2010-12-31 7 194 5 697 1 497 31% 71% 39% Antal anställda, närvaro redovisat i årsarbetskrafter och uppdelat på poliser och civilanställda Fördelning av Totalt antal Årsarbets- Närvaro* Andel poliser Andel civila anställda anställda krafter totalt 2010-12-31 7 194 6 113 85% 84% 88% * Exklusive sjukfrånvaron. Antal anställda uppdelat på ålder, kön, poliser och civilanställda POLISER CIVILA Samtliga Ålder Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt 15 29 år 329 449 778 113 83 196 974 30 49 år 1 081 2 146 3 227 503 244 747 3 974 50 64 år 362 1 293 1 655 430 105 535 2 190 65 67 år 2 35 37 12 7 19 56 Totalt 1 774 3 923 5 697 1 058 439 1 497 7 194 36 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

VÅR ARBETSPLATS jämfört med 2008. Bland myndighetens civilanställda var medelåldern 44 år, en minskning med ett år i förhållande till 2008. Orsakerna till att medelåldern har sjunkit är att de stora årskullarna födda på 1940-talet har börjat avgå med pension samtidigt som rekryteringen av unga polisaspiranter ökat markant. Antal anställda vid utgången av 2010 utifrån organisatorisk tillhörighet, uppdelat på poliser och civilanställda samt kön POLISER CIVILA Polismästardistrikt/ Totalt Andel Andel Andel avdelning/stabsenhet brutto kvinnor Brutto Kvinnor Män kvinnor Brutto Kvinnor Män kvinnor City 1 460 41% 1 207 406 801 34% 253 198 55 78% Söderort 717 40% 635 225 410 35% 82 60 22 73% Västerort 756 39% 653 217 436 33% 103 75 28 73% Roslagen 448 46% 321 99 222 31% 127 107 20 84% Norrort 499 45% 425 173 252 41% 74 51 23 69% Nacka 255 40% 218 75 143 34% 37 26 11 70% Södertörn 734 40% 630 220 410 35% 104 75 29 72% Södertälje 280 36% 241 71 170 29% 39 30 9 77% Stabsenheterna 56 59% 24 11 13 46% 32 22 10 69% Ekonomiavdelningen 63 54% 9 0 9 0% 54 34 20 63% Gränspolisavdelningen 436 41% 223 46 177 21% 213 132 81 62% Länskriminalpolisavdelningen 566 31% 436 104 332 24% 130 73 57 56% Operativa avdelningen 730 29% 556 87 469 16% 174 123 51 71% P/Ekobrott 63 32% 63 20 43 32% 0 0 0 0% Personal- och utvecklingsavdelningen 131 55% 56 20 36 36% 75 52 23 69% Totalt 7 194 39% 5 697 1 774 3 923 31% 1 497 1 058 439 71% Källa: COPS Året 2010 med hållbarhetsredovisning 37

VÅR ARBETSPLATS Intern rörlighet Med intern rörlighet avses att anställda byter polismästardistrikt, avdelning eller stabsenhet under året. Antal anställda som bytt tjänst inom myndigheten 2008 2010 2008 2009 2010 Civilanställda 49 73 63 Poliser 156 259 198 Summa 205 332 261 Andel* 3% 5% 4% * Av totalt antal anställda Övrig rörlighet I personalkategorin civilanställda ingår även ungdomar som anställts tillfälligt under sommarperioden. I personalkategorin poliser ingår såväl polisaspiranter som poliser rekryterade från andra polismyndigheter. Nyanställningar under 2010 Antal nyanställda CIVILANSTÄLLDA POLISER SAMTLIGA TOTALT 1 januari 31 december Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Extern rekrytering 91 57 148 152 266 418 243 323 566 Från annan polismyndighet 15 20 35 15 20 35 Totalt 91 57 148 167 286 453 258 343 601 Avgångar Den främsta anledningen till avslut för civilanställda är annan avgångsorsak. Detta beror bland annat på att sommaranställda ungdomar och andra personer med tidsbegränsade anställningar ingår i statistiken. I övrigt slutar civilanställda främst på grund av pensionsavgång. För poliser är pensionsavgångar och övergångar till andra polismyndigheter de främsta avgångsorsakerna. Antal avgångar uppdelat på avgångsorsak för kvinnor och män samt poliser och civilanställda under 2010 Antal avgångar CIVILANSTÄLLDA POLISER TOTALT 1 januari 31 december Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Annan avgångsorsak 62 41 103 5 26 31 134 Avgång med pensionsersättning 1 1 1 Avgång sjukpension 3 1 4 2 2 6 Avgång ålderspension 23 8 31 6 57 63 94 Avliden 2 2 7 7 9 Övergång annan polismyndighet 5 4 9 21 38 59 68 Totalt 95 54 149 33 130 163 312 38 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

VÅR ARBETSPLATS Ledarskap under utveckling Myndighetens chefer ska ha goda förutsättningar för att utöva sin funktion och jämställdhet och mångfald ska råda bland våra chefer. Därför har Polisens chefs- och ledarcenter sedan 2007 utbildat myndighetens direkta, indirekta och strategiska chefer. LEDARSKAPSuTBILDNINGAR Direkt ledarskap utövas av den som är chef eller arbetsledare för underställd personal utan att ha annan chef eller arbetsledare under sig. Indirekt ledarskap omfattar chefer som leder andra chefer. Strategiskt ledarskap myndighetens ledning och funktionsansvariga som arbetar långsiktigt med fokus på övergripande beslut. Under 2009 upprättade myndigheten en strategi för chefsförsörjning. Utifrån denna togs en myndighetsgemensam chefsförsörjningsplan fram på respektive polismästardistrikt, avdelning och central enhet. Planerna ska bidra till att säkerställa att myndighetens chefsförsörjning är hållbar. Planerna ska bland annat skapa kunskap om antalet chefer som finns på respektive chefsnivå, vid vilken tidpunkt tidsbegränsade chefsförordnanden går 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Ledarskapsutbildningar 2010 antal godkända deltagare Direkt ledarskap Indirekt ledarskap 2007 2008 2009 2010 Strategiskt ledarskap Den senaste omgången av det strategiska ledarskapet startade 2010 därav 0 genomförda 2010. Direkta ledarskapet ett års studier 15 procents studietakt. Indirekta ledarskapet två års studier 25 procents studietakt. Strategiska ledarskapet arton månader uppdelat i tre terminer med tre internat per termin. Det strategiska programmet är utformat så att deltagaren ska kunna delta i utbildningen och samtidigt vara kvar i sin myndighetsfunktion. ut, antalet identifierade potentiella chefer och behovet av utbildning samt behovet av mentorer. Baserat på den nationella chefspolicyn skapades Stockholms chefsintroduktion (SCI) under 2010. SCI är en introduktion för medarbetare som är projekt- eller processledare, eller är på väg att få en ledande befattning på direkt nivå. Våren 2010 deltog 85 personer, varav 34 procent kvinnor, i introduktionen. Hösten 2010 deltog 85 personer varav 41 procent kvinnor. Under året skapades även en metod för chefsrotation och en struktur för att upprätta en mentorspool för att stärka chefsförsörjningen. Chefskonferens 2010 Länspolismästarens årliga chefskonferens hade temat Medarbetarskap. Syftet med konferensen var att minimera risken för att välutbildade och välmotiverade yngre medarbetare inte ser några utvecklingsmöjligheter inom myndigheten och därför väljer att söka annan anställning. För att skapa delaktighet krävs bland annat att chefer delegerar men också att medarbetare är beredda att ta ansvar. Kompetensutvecklande insatser Under året har insatser genomförts för att utveckla kompetensen inom samtliga personalkategorier. I genomsnitt avsatte våra medarbetare 5,5 procent av sin arbetstid för utbildning. Verksamhetens behov styr omfattningen av kompetensutveckling och det finns ingen öronmärkt budget på individnivå för detta. Polisaspiranternas arbetstid ingår inte i beräkningen eftersom syftet med praktiktjänstgöring är kompetensutveckling inom olika delar av verksamheten. Myndigheten följer gällande lagstiftning när önskemål föreligger om tjänstledighet för studier, lag 1974:981 om arbetstagarens rätt till ledighet för utbildning. Myndigheten erbjuder de anställda möjlighet till arbetsrotation. Detta för att den anställde ska utvecklas och få möjlighet att tillfälligt arbeta med andra uppgifter. Arbetstid (timmar) registrerad som kompetensutveckling i förhållande (procent) till den totala registrerade arbetstiden för olika anställningskategorier Total antal Tid för egen Andel utbildarbetstimmar utbildning ningstimmar Civilanställd 2 172 827 54 014 2,5% Polischef 68 436 1 188 1,7% Polis 7 599 979 490 981 6,5% Totalt 9 841 242 546 183 5,5% Året 2010 med hållbarhetsredovisning 39

VÅR ARBETSPLATS Vår arbetsmiljö Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön och ska förebygga olycksfall och ohälsa i arbetet. Myndighetens chefer ska därför i sitt dagliga arbete förebygga skadeoch hälsorisker genom att systematiskt leda, planera och kontrollera verksamheten samt vidta relevanta åtgärder när behov finns. Medarbetarna har också ett ansvar för arbetsmiljön och ska bidra till att denna är god genom att följa föreskrifter, bära rätt skyddsutrustning och påpeka eventuella brister. Cheferna ska i enlighet med myndighetens samverkansavtal utföra arbetsmiljöarbetet i samverkan med de fackliga organisationerna. De fackliga organisationernas representanter är i dessa sammanhang oftast skyddsombud/huvudskyddsombud. Det finns tre huvudskyddsombud på central nivå och ytterligare ett på varje polismästardistrikt och avdelning. De centrala huvudskyddsombuden samordnar de lokala skyddsombudens verksamhet på arbetsplatserna. Som ett stöd för det systematiska arbetsmiljöarbetet har chefer till sin hjälp såväl lokala arbetsmiljöhandläggare som arbetsmiljösamordnare på central nivå. Sjukfrånvaro Myndighetens mål 2010 var att sjukfrånvaron inte skulle överstiga 5 procent. Målet uppnåddes och den totala sjukfrånvaron, omfattande både långtids- och korttidssjukfrånvaro, uppgick till 4,1 procent. Detta var en minskning med 0,5 procentenheter jämfört med 2009. Långtidssjukfrånvaron (frånvaro längre än 60 dagar) minskade från 2,8 procent till 2,3 procent. Korttidsfrånvaron (frånvaro i 1 59 dagar) var oförändrat 1,8 procent. Poliser har en lägre sjukfrånvaro än civilanställda. Kvinnor 50 år och äldre har den högsta sjukfrånvaron och den är avsevärt högre än för män i samma åldersgrupp. Även kvinnor i åldersgruppen 30 49 år har en högre sjukfrånvaro än männen. Myndigheten har därför riktat ett särskilt fokus mot att minska kvinnors sjukfrånvaro. Insatser för att minska kvinnors sjukfrånvaro Myndigheten har under perioden 2009 2010, med stöd av Karolinska Institutet (KI), genomfört fördjupade studier av kvinnors arbetsrelaterade sjukfrånvaro. Fördelning (procent) av den totala sjukfrånvaron 29 år 30 49 år 50 år Totalt anställda Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga Kvinnor Män Samtliga 2006 2,6 1,3 1,9 6,8 2,5 4,2 11,3 6,1 7,8 7,7 3,7 5,2 2007 3,1 1,8 2,4 6,9 2,1 4,1 10,8 4,9 6,9 7,6 3,1 4,8 2008 3,0 1,1 2,0 5,8 2,2 3,6 9,7 5,1 6,8 6,6 3,1 4,5 2009 2,8 1,5 2,1 5,7 2,3 3,7 9,6 5,3 6,8 6,5 3,4 4,6 2010 2,7 2,0 2,3 4,9 2,0 3,2 8,5 5,0 6,3 5,6 3,0 4,1 Sjukfrånvaro, långstidssjukfrånvaro och andel långtidssjukfrånvaro (procent) män och kvinnor 2010 2009 2008* Sjuk- Långtids- Andel Sjuk- Långtids- Andel Sjuk- Långtids- Andel frånvaro sjuk- långtids- frånvaro sjuk- långtids- frånvaro sjukfrån- långtidsfrånvaro sjukfrånvaro frånvaro sjukfrånvaro varo sjukfrånvaro Kvinnor 5,6 3,3 58,6 6,5 4,1 63,4 6,5 4,2 64,2 Män 3,0 1,6 51,5 3,4 1,9 55,2 3,1 1,7 55,8 Totalt 4,1 2,3 55,4 4,6 2,8 59,8 4,5 2,7 60,7 * Vissa justeringar har gjorts 2011, av Rikspolisstyrelsen/HR-avdelningen, i beräkningen av sjukfrånvarotalen jämfört med årsredovisningen för 2008. 40 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

VÅR ARBETSPLATS Fördelning (procent) av den totala ackumulerade sjukfrånvaron poliser 29 år 30 49 år 50 år Totalt poliser Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga 2006 2,4 0,5 6,4 2,4 11,3 5,4 6,7 3,4 4,3 2007 2,1 1,2 6,4 2,0 10,8 8,4 6,6 2,9 4,0 2008 2,6 0,8 5,0 1,9 9,7 4,8 5,5 2,9 3,7 2009 2,0 1,3 5,1 2,1 9,3 5,1 5,5 3,2 3,9 2010 1,8 1,6 4,4 1,8 8,5 4,8 4,8 2,8 3,5 Fördelning (procent) av den totala ackumulerade sjukfrånvaron civilanställda 29 år 30 49 år 50 år Totalt civilanställda Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Män Samtliga 2006 2,9 3,1 7,7 3,2 11,3 10,5 8,9 5,6 7,9 2007 4,5 3,6 8,1 3,0 10,8 7,6 8,8 4,4 7,5 2008 4,0 2,3 7,3 3,7 9,7 8,0 8,1 4,9 7,1 2009 5,0 2,5 6,8 3,7 9,7 6,5 8,0 4,5 6,9 2010 4,8 3,5 6,1 3,7 8,5 6,6 7,0 4,5 6,2 Året 2010 med hållbarhetsredovisning 41

VÅR ARBETSPLATS I den rapport som sammanställdes av KI gavs förslag på åtgärder för att minska arbetsrelaterad sjukfrånvaro och öka frisktalet. Arbetsskador och tillbud De flesta arbetsskadorna uppkommer i samband med polisiära ingripanden eller annan polisiär yttre verksamhet. De vanligast förekommande skadehändelserna beror på våld, därefter följer fordonsolyckor. Antalet anmälda arbetsskador ökade med 9,8 procent och tillbuden 18 minskade med 21,1 procent under 2010. Att antalet tillbud minskade beror på att fler medarbetare kan göra gemensamma anmälningar i det webbaserade LISA-systemet (lokalt informationssystem om arbetsskador samt tillbud). En gemensam anmälan innebär att det blir en enda anmälan om tillbud på en och samma händelse oavsett om en eller flera medarbetare är inblandade. Ett stort antal riktade utbildningar med fokus på arbetsskade- och tillbudshanteringen har genomförts i myndigheten. 18 Se ordlista Antal anmälda arbetsskador 2009 2010 vid respektive polismästardistrikt, avdelning och stabsenhet (arbetsskador både med och utan sjukfrånvaro) Polismästardistrikt/avdelning/ Arbets- Arbets- Förändring Varav Varav Varav Varav stabsenhet skador skador 2009 2010 olycksfall arbets- olycksfall arbets- 2009 2010 2009 sjukdom 2010 sjukdom 2009 2010 City 216 327 111 169 47 252 75 Söderort 155 136-20 100 55 85 50 Västerort 103 114 11 89 14 85 29 Roslagen 56 44-12 44 12 28 16 Norrort 56 67 11 43 13 44 23 Nacka 29 40 11 23 6 31 9 Södertörn 95 79-16 79 16 57 22 Södertälje 42 33-9 37 5 30 3 Operativa avdelningen 160 142-17 132 28 113 30 Länskriminalpolisavdelningen 35 48 12 26 9 35 12 Gränspolisavdelningen 27 43 16 24 3 24 19 Ekonomiavdelningen 2 2 0 2 0 2 0 Personal- och utvecklingsavdelningen 4 5 1 4 0 3 2 Stabsenheterna 4 1-3 4 0 0 1 Totalt 984 1 081 96 776 208 789 291 Källa: LISA Sjukfrånvaro (antal och procent) på grund av arbetsskador enligt valalternativ i FK-blanketten 2009 2010 Frånvarolängd Antal Andel Antal Andel skador skador Ingen frånvaro 735 74,7% 811 75,0% 1 3 dagar frånvaro 51 5,2% 59 5,5% 4 14 dagar frånvaro 60 6,1% 47 4,3% Längre frånvaro 61 6,2% 54 5,0% Ej svar 77 7,8% 110 10,2% Tillbud och arbetsskador i myndigheten 2008 2010 Antal 1 200 1 000 800 600 400 200 2008 2009 2010 0 Arbetsskador Tillbud 42 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

VÅR ARBETSPLATS Arbetet med att följa upp tillbud och arbetsskador underlättas av LISA-systemet, vilket i sin tur skapar bättre förutsättningar för myndighetens förebyggande arbetsmiljöarbete. Avlastning och yrkeshandledning Medarbetare som utsätts för påfrestande händelser i sitt arbete ska erbjudas krisstöd, i första hand i form av avlastningssamtal. Myndighetens elva debriefingledare har beredskap dygnet runt. Debriefing är en metod inom katastrofpsykologin och avser den psykologiska bearbetningen för en medarbetare som upplevt en psykiskt påfrestande händelse. Metoden användes endast vid fyra tillfällen under 2010. Av övriga samtal var 45 avlastningssamtal och 17 uppföljningssamtal. Enligt den senaste forskningen är avlastningssamtal det bästa psykosociala stödet. Avlastningssamtalen genomförs främst av debriefingledare, men också av chefer som fått en utbildning i metoden. För att öka kompetensen hos chefer i direkt ledarskap, startade myndigheten under 2008 en utbildningssatsning inom området. Under året har målgruppen utvidgats och ytterligare 150 chefer har genomgått utbildningen. Hittills har totalt cirka 450 chefer utbildats. Myndigheten har ett samarbete kring krisstöd för egen personal med Storstockholms brandförsvar och deras debriefingledare samt Svenska kyrkan i Stockholms stift. Nätverket Kyrka-Polis i samverkan arbetar nationellt inom Polisen. Nätverket samordnas i myndigheten av en polispräst. Präster och diakoner inom nätverket är en del av det psykosociala stödet inom myndigheten. De medverkar först och främst vid lämnande av dödsbud till anhöriga och i samband med utredningar av svåra olyckor, men också som samtalsstöd för personalen. Myndigheten har under de senaste åren även arbetat systematiskt med yrkeshandledning. Det är en pedagogisk metod som ska bidra till att myndighetens anställda bibehåller ett professionellt förhållningssätt i sin yrkesroll. Målet för 2010 var att 600 medarbetare skulle delta i yrkeshandledning. 794 medarbetare deltog vilket innebär att målet uppnåddes. Under de senaste fem åren har över 2 500 medarbetare deltagit i yrkeshandledning. Myndigheten kommer att genomföra en utvärdering av metoden under 2011. Allvarliga sjukdomar När arbetsrelaterade sjukdomsfall förekommer anlitar myndigheten företagshälsovården Previa. Genom företagshälsovården genomförs också lagstadgade periodiska hälsoundersökningar för att upptäcka eventuell arbetsrelaterad ohälsa i god tid. Myndigheten har inga särskilda program för att hjälpa personalen vid allvarliga sjukdomar. I myndighetens checklistor inom olika arbetsmiljöområden framgår vilka åtgärder som ska vidtas för att stötta personalen när behov uppstår. Exempel på sådana områden är alkohol, droger, hot och våld. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 43

VÅR ARBETSPLATS Intern dialog och samverkan Alla våra medarbetare omfattas av kollektivavtal, oavsett facklig tillhörighet. Det finns ingen generellt fastställd lägsta varseltid vid betydande förändringar i verksamheten, den avgörs från fall till fall. Samverkansavtal Redan 2001 träffade myndigheten och arbetstagarorganisationerna ett avtal om samverkan för utveckling men detta avtal sades upp av Polisförbundet 2008. Under 2009 tecknades dock ett nytt samverkansavtal med samtliga fackliga organisationer. Myndigheten och arbetstagarorganisationerna är överens om att beslut ska tas på den nivå de hör hemma genom att använda den kompetens som finns. Ledarskapet ska utvecklas och medarbetarna ska ges möjlighet att växa. Såväl arbetsgivaren som de fackliga representanterna måste utvecklas och anpassa sig till avtalets intentioner om samverkan. CSG DSG LSG APT Strukturen för olika samverkansgrupper inom Polismyndigheten i Stockholms län. alla anställda erbjuds möjlighet att delta vid de lokala arbetsplatsträffarna (apt) där frågor som rör verksamheten och arbetsmiljön diskuteras. om en fråga enbart berör en arbetsgrupp ska den hanteras på gruppens apt. om frågan berör flera arbetsgrupper kan den föras vidare till en lokal samverkansgrupp (lsg) eller distriktssamverkansgrupp (dsg). På motsvarande sätt kan en fråga som berör flera polismästardistrikt eller avdelningar föras upp till den centrala samverkansgruppen (Csg). utvecklingssamtal Utvecklingssamtalet är bland annat chefens och medarbetarens dialog om den enskildes bidrag till de uppsatta målen. Metodiken för utvecklingssamtal kan även användas för grupper. Myndighetens mål var att minst 85 procent av de anställda skulle ha haft ett utvecklingssamtal under 2010. Vid utgången av 2010 hade cirka 80 procent 19 av de anställda haft ett utvecklingssamtal. Utvecklingssamtal handlar om måluppfyllelse, målfokusering och förutsättningar att nå målen. Under utvecklingssamtalet ska även utbildningsbehov identifieras och diskuteras. Det är både en rättighet och en skyldighet att aktivt delta i utvecklingssamtalet. Nöjd-Medarbetar-Index (NMI) Medarbetarnas förtroende för ledningen, känsla av delaktighet och möjlighet att påverka utgör grunden för ett hållbart arbetsklimat. Medarbetarundersökningen (NMI) är ett verktyg för verksamhetsutveckling, som bygger på enkätsvar från medarbetarna. NMI innebär en möjlighet för medarbetarna att föra fram åsikter kring arbetssituationen och den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. NMI genomförs i samarbete mellan landets polismyndigheter, Rikspolisstyrelsen, de centrala fackliga organisationerna och Statistiska centralbyrån. Trots att myndighetens medelvärde NMI inte har sjunkit med mer än tre enheter sedan förra undersökningen 2007 (och medelindex med en enhet) är den nedåtgående utvecklingen oroande. Det är viktigt att arbetsplatser med låga resultat identifieras och kraftfulla förbättringsåtgärder sätts in för att motverka de negativa trenderna. Medarbetarnas ålder och anställningstid tycks påverka upplevelsen av arbetsplatsen. De som varit anställda i mindre än 5 år har NMI-värdet 50, 30 39-åringar 49, 40 54-åringar 55 och de som är 55 år eller äldre har NMI-värdet 58. Enligt den analys som gjorts av Rikspolisstyrelsen och myndighetens arbetsmiljösektion är medarbetare som har varit anställda i mindre än fem år mest missnöjda med arbetsförhållandena. Fackligt anslutna inom myndigheten (antal och andel) Fackligt Andel Ej orga- Andel anslutna niserade Kvinnor 2 491 88,0% 340 12,0% Män 3 920 89,8% 443 10,2% Totalt 6 411 89,1% 783 10,9% 19 Data har samlats in genom manuell räkning av antalet genomförda utvecklingssamtal. 44 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

VÅR ARBETSPLATS Resultat NMI 2005, 2007 och 2010 uppdelat på område (index) 2005 2007 2010 NMI 54 56 53 Förtroende för ledningen 50 55 55 Egenkontroll 65 63 63 Trivsel 63 65 64 Stöd 63 65 67 Ersättning 33 35 34 Utveckling 51 59 58 Påverkan/samverkan 47 52 52 Arbetstakt/krav 69 68 65 Fysisk arbetsmiljö 63 60 56 Information 55 52 46 Ledarskap 56 60 61 Mål 58 63 65 Medelindex 57 58 57 SÅ här TyCKER VI I POLISMyNDIGhETEN I STOCKhOLMS LÄN (2010 jämfört MED 2007) vi är mer nöjda med stöd ledarskap mål vi är lika nöjda med förtroende för ledningen egenkontroll vi är mindre nöjda med ersättning information fysisk arbetsmiljö arbetstakt/krav Utdrag ur Rikspolisstyrelsens analys: De som arbetar skift har väsentligt sämre värden för frågeområdet fysisk arbetsmiljö. Skiftesarbetarnas värden är inte specifikt för denna fråga. De har sämre värden på flertalet frågor. Två övergripande och prioriterade utvecklingsområden har identifierats för myndigheten, information och påverkan/samverkan. Den låga nöjdheten kring information grundar sig till stor del på ett missnöje med hur polisens intranät fungerar som informationskanal. Sedan den förra undersökningen har intranätet befunnit sig i en utvecklingsprocess. Resultatet för frågeområdet påverkan/samverkan är inte lika lågt, men det är angeläget att medarbetarnas upplevelse av påverkansmöjligheter ökar bland annat genom aktiva APT där delaktighet både när det gäller verksamhetsfrågor och arbetsmiljö kan skapas. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 45

VÅR ARBETSPLATS Jämställdhet och mångfald Tillsammans med frågor som är relaterade till diskriminering ingår mångfaldsfrågor som en naturlig del i det systematiska arbetsmiljöarbetet vid polismästardistrikt, avdelningar och stabsenheter. Arbetet med att främja jämställdhet och mångfald samt motverka alla former av diskriminering samordnas på Personal- och utvecklingsavdelningen. Ökad mångfald för socialt hållbar utveckling Bland våra anställda ska det finnas medarbetare med olika kunskaper, skilda erfarenheter och bakgrunder. Myndigheten bedriver därför ett aktivt arbete för jämställdhet och mångfald. Ytterst handlar mångfald om att vi ska lära oss att ta till vara på individers kompetens. Johanna Kumlin, mångfalds- och jämställdhetssamordnare Under 2009 fastställdes en handlingsplan för mångfald och likabehandling för perioden 2009 2011. Mål och strategier är framtagna för att skapa jämställdhet och mångfald samt tillgänglighet för personer med funktionshinder. Planen följs upp varje år. För att mäta jämställdheten inom myndigheten används Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex (JÄMIX), vilket bland annat mäter löneskillnader mellan män och kvinnor, uttag av föräldradagar och möjligheter att göra karriär. Vi gör även egna kartläggningar av jämställdhet och mångfald. Under 2010 avslutades exempelvis en lönekartläggning avseende löneskillnader mellan könen. Könssammansättningen bland myndighetens chefer och arbetsledare kartläggs årligen. Antalet anställda med utländsk bakgrund 21 ökade, om än blygsamt, under 2010. Andelen anställda med utländsk bakgrund var 7,9 procent 2008, 9,0 procent 2009 och 9,2 procent 2010. Vid utgången av 2010 var totalt 660 personer med utländsk bakgrund anställda i myndigheten Andel (procent) kvinnor som är chefer 2008 2009 2010 Andel kvinnor som är chefer 20 25 26 25 Könsfördelning 2009 2010 i ledande funktioner, antal kvinnor inom parentes 2009 2010 2010 Trend Andel kvinnor Polisstyrelsens ordinarie ledamöter 14 (9) 14 (9) 64% Polisstyrelsens suppleanter 13 (7) 13 (7) 54% Myndighetens strategiska ledningsgrupp 16 (5) 17 (5) 29% Antal anställda med utländsk bakgrund utrikes Inrikes födda Inrikes födda Inrikes födda Totalt födda med två utrikes med en inrikes med två inrikes födda föräldrar och en utrikes födda föräldrar född förälder 2008 328 221 660 5 497 6 622 2009 338 249 641 5 149 6 861 2010 389 271 727 5 787 7 194 Uppgifter om härkomst saknas för vissa anställda. Dessa ingår inte i statistiken. Därav överensstämmer inte de sammanlagda delsummorna med totalt antal anställda. 20 Jämförelse av andelarna mellan åren bör göras med försiktighet då definition av chefskap har ändrats mellan åren 2009 och 2010. År 2008 och 2009 omfattar siffran alla med arbetsledande funktion, medan år 2010 har definitionen snävats av till att enbart omfatta anställda med personalansvar. 21 Definitionen av utländsk bakgrund omfattar födda utomlands och de som är födda inrikes men båda föräldrar är födda utomlands. 46 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

VÅR ARBETSPLATS FRÅGOR TILL ThOMAS VOGEL, EN AV DE PERSONER MyNDIGhETEN ANSTÄLLT GENOM SAMhALL-SAMARBETET hur gick det till när du kom till Polisen via Samhall? Allt började med en praktik på två månader i slutet av 2009 som övergick i en tolvmånaders anställning där Samhall, Arbetsförmedlingen och Polisen samarbetade. Nu har jag en tillsvidareanställning som registerhandläggare hos Södertörns polismästardistrikt. hur trivs du med dina arbetsuppgifter? Jag trivs bra hos Polisen och tycker att arbetsuppgifterna är lärorika och utvecklande. Jan-Olov Onshagen, polismästare Södertörns polismästardistrikt inleder fredagsbönen i Fittjamoskén Vad är en hållbar utveckling för dig? Jag tycker att det är bra att Polisen ser till mångfalden hos sina anställda. Jag vill se att människor får arbeta och utvecklas utifrån sina egna förutsättningar hos Polisen. vilket var 73 fler än 2009. 22 Ökningen beror framför allt på att antalet civilanställda med utländsk bakgrund har ökat genom Spira Stockholm. Under 2010 tog myndigheten emot 247 nya polisaspiranter. Av dessa var 84 kvinnor och 50 personer av annan etnisk bakgrund än svensk. Kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier För att minska risken för kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier, arbetar myndigheten för en inkluderande arbetsmiljö. Genom utbildning och kompetensutveckling verkar vi för att medvetenheten hos anställda i arbetsledande funktioner ska öka. Jämställdhets- och mångfaldsfrågor är därför integrerade i myndighetens ledarskapsutbildningar. Som ett led i arbetet med att förhindra diskriminering har myndigheten fortsatt att införa checklistan för kränkande särbehandling, diskriminering och trakasserier. Checklistan innehåller rutiner och riktlinjer för hantering av diskriminerings- och trakasseriärenden. Exempel på myndighetsövergripande mångfaldsinsatser Anställning av personer med funktionshinder Under 2009 startade myndigheten ett samarbete med Samhall AB för att skapa framtida möjligheter för personer med funktionsnedsättningar (som medför arbetshandikapp) att få anställning inom myndigheten eller på den öppna arbetsmarknaden. Samarbetet är en del i myndighetens strävan efter att återspegla mångfalden i samhället. Under 2009 och 2010 har vi sammanlagt anställt åtta personer från Samhall. Under 2010 fick tre personer fortsatt anställning i myndigheten. Varje polismästardistrikt och avdelning genomför en inventering av vilka arbetsuppgifter som kan vara aktuella. När inventeringen är klar formuleras kravspecifikationer för de olika arbetsuppgifterna och samtal förs med Samhalls kontaktpersoner. Därefter matchar Samhall kravspecifikationerna mot sina anställda. När detta arbete är klart kan en månads praktik påbörjas. Efter praktiken kan personen anställas under en period av tolv månader. Antalet anställda med funktionshinder ska öka och under 2011 fortsätter det pågående samarbetet med Samhall med ambitionen att varje polismästardistrikt och avdelning ska erbjuda personer med funktionsnedsättning praktikplatser. Spira Stockholm Mångfaldsprojektet Spira Stockholm har under 2009 2010 drivits av myndigheten i samverkan med Kriminalvården region Stockholm, Södertörns Brandförsvarsförbund, Arbetsförmedlingen samt folkhögskolorna i Stensund och Långholmen. Projektet finansierades av Justitiedepartementet, Europeiska socialfonden i Sverige (ESF) 23 och Polismyndigheten i Stockholms län. Syftet med projektet var att öka den etniska och kulturella mångfalden i myndigheten samt bidra till att öka ungdomars möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden. Projektet vände sig till arbetslösa ungdomar mellan 18 och 24 år, med utomnordisk bakgrund, bosatta i Stockholms län. 70 ungdomar antogs till projektet hösten 2009 och har 22 Källa: SCB 23 Se ordlista Året 2010 med hållbarhetsredovisning 47

VÅR ARBETSPLATS anställningarna, men myndigheten har haft glädjen att kunna erbjuda 35 deltagare fortsatt anställning. Ett antal har även fått anställningar utanför myndigheten. Projektet kommer att utvärderas och en rapport ska lämnas till regeringen. Kia Samrell, projektledare för Spira Stockholm tillsammans med Spira-deltagarna. under projekttiden bland annat arbetat som passhandläggare, i receptioner och som vaktmästare. Det har även funnits möjlighet för dem att, på arbetstid, studera för att komplettera gymnasiebetygen. Deltagarna har tillfört myndigheten en bred språkkompetens. Tillsammans behärskade de utöver svenska och engelska 39 olika språk. Projektdeltagarna har till exempel kunnat vara behjälpliga som tolkar och hjälpt till med översättningar. Spira-deltagarna har nu avslutat sina tidsbegränsade Polisen och ungdomar i det mångkulturella samhället Under perioden 2010 2012 genomförs ett nytt utbildningsprojekt som heter Polisen och ungdomar i det mångkulturella samhället och riktar sig till cirka 2 000 poliser i yttre tjänst. De medel som myndigheten fått ska användas till en utbildning, som syftar till att ge ökad omvärldskunskap och ökad kunskap kring vilka mekanismer som leder till utanförskap, diskriminering, rasism, främlingsfientlighet samt fientlighet mot islam. Detta ska ge personalen färdigheter och metoder så att de utvecklar sin förmåga att verka i ett föränderligt, mångkulturellt och mångreligiöst Stockholms län. Långsiktiga rekryteringssatsningar Under året har myndigheten organiserat ett flertal rekryteringsträffar i förortscentrum, på festivaler och vid andra sammankomster för ungdomar, för att öka mångfalden av annan etnisk bakgrund än svensk inom myndigheten. För att öka kunskapen om andra kulturer har myndigheten närvarat vid exempelvis Unga muslimers årsmöte, Ung08, fredagsböner i moskéer och FORIX (förorternas riksdag). 48 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

VÅR ARBETSPLATS uppföljning av årsutfall av mål i myndighetens verksamhetsplan 2010 n = nationellt mål m = lokalt mål för Polismyndigheten i stockholms län Målområde 2008 2009 2010 Förändring jan dec 09 10 Kärnverksamhet jan dec jan dec jan dec Antal Procent Brottsförebyggande arbete, synlighet M Resurstimmar i yttre tjänst**/ 2 470 263 2 528 669 58 406 2% Redovisade ärenden och ärendebalans M Redovisade ärenden till åkl. brottsomr 1 12 325 13 169 13 041-128 -1% M Andel öppna ärenden äldre än 6 mån 3,9% 2,1% -1,8* -46% Våld i offentlig miljö N Anmälda misshandelsbrott utomhus 11 139 11 167 11 213 46 0% N Andel redov. ärenden Misshandel utomhus 18% 19% +0,4* 2% Tillgrepp genom inbrott N Andel redov. ärenden Tillgrepp genom inbrott 2,84% 2,94% +0,1* 4% M Antal inbrottsstölder i bostad 4 732 6 026 6 136 110 2% M Andel brottsplatsundersökningar 52,6% 60,1% +7,5* 14% Trafiksäkerhet N Antalet dödade och skadade i trafiken***/ 4 553 4 496 4 350-146 -3% dödade***/ 55 44 37-7 -16% skadade 4 498 4 452 4 313-139 -3% N/M Antal genomförda alkoholutandningsprov****/ 502 718 481 983 466 046-15 937-3% M Antal rapporterade alkoholpåverkade 4 398 4 050 4 168 118 3% M Antal rapporterade drogpåverkade 2 515 2 345 2 619 274 12% N Kontrollera yrkeschaufförers kör- och vilotid 96 928 105 791 180 584 74 793 71% på väg 59 123 100 903 41 780 71% i företagets lokaler 46 668 79 681 33 013 71% N Tillsyner av farligt gods 715 756 739-17 -2% Brott i nära relationer N Antal redovisade ärenden till åklagare 1 510 1 416 1 531 115 8% Narkotika M Antalet uppdagade narkotikabrott 20 253 20 707 22 678 1 971 10% M Andelen misstankar mot unga upp till 18 år 8,1% 10,6% +2,5* 31% M Antalet anmälda överlåtelsebrott 1 763 1 917 2 420 503 26% Service M Väntetid för att ansöka om pass (minuter) 17:47 23:38 05:51 33% M Genomsnittliga svarstiden på 112-samtal (sek.) 17,7 14,6-3,1-18% Gemensam verksamhet Sjukfrånvaro M Den totala sjukfrånvaron (%) 4,6% 4,1% -0,5* -11% Kompetensförsörjning M Yrkeshandledningsgrupper för medarbetare 571 794 223 39% Miljöledning M Elförbrukning M Utsläpp av fossil koldioxid i ton 5 441,2 5 395,1-46 -1% */ %-enheter **/ Som en indikator följs polisers planerade resurstid för brottsförebyggande arbete, självständigt och i samverkan nationellt, upp. ***/ Preliminär siffra då döda inom 30 dagar inte finns med i statistiken. ****/ Kan variera på grund av sen tömning av alkoholutandningsprovinstrumenten (Dräger 6810) Ett ärende motsvarar en anmälan med ett diarienummer. En anmälan kan innehålla flera brottskoder. För varje brottskod kan flera brott registreras. Källor: IT-VUP, RAR, STORM, START2, STRADA Året 2010 med hållbarhetsredovisning 49

OM REDOVISNINGEN Om redovisningen Vårt bidrag till en hållbar miljö Året 2010 med hållbarhetsredovisning Vår klimatpåverkan Vår största klimatpåverkan kommer från våra tjänste- ökning av tjänsteresor fordon. Tjänstefordonen (exkl. båtar) släppte under 2007 Verksamheten medför att medarbetarna ibland behöver ut cirka 5 470 ton koldioxid. Under 2010 släppte de ut göra resor i tjänsten. Det kan till exempel handla om cirka 5 187 ton koldioxid, en minskning med cirka fem konferenser, studieresor eller förpassningsresor där procent jämfört med 2007. Detta trots en ökad energi- Polisen eskorterar utlänningar som avvisats eller utvianvändning från fordonen med cirka nio procent. Vi har sats. Under 2010 ökade myndighetens koldioxidutsläpp alltså färdats längre men släppt ut mindre koldioxid. Den från tjänsteresor med flyg, tåg och egen bil med cirka 25 positiva utvecklingen beror på en ökad andel miljöbilar procent (41,4 ton) jämfört med 2009. Att resa är i vissa i personbilsparken. Andelen miljöbilar har ökat från 10 fall nödvändigt, hur vi då väljer att resa har stor inverkan procent 2007 till 24 procent 2010. på hur mycket vi bidrar till den globala uppvärmningen. Myndigheten arbetar aktivt för att öka andelen miljö- Under 2010 reste vi cirka 35 800 mil med egen bil och bilar i personbilsparken i enlighet med statliga inköps- bidrog därmed till utsläpp av cirka 68 000 kg koldioxid krav och myndighetens miljöinriktningsbeslut. Av de medan våra tågresor som uppgick till cirka 28 700 mil fordon som köptes in under 2010 utgjorde miljöfordon enbart släppte ut cirka 2 kg koldioxid. 85 procent av utryckningsfordonen och 100 procent av Enligt myndighetens resepolicy ska anställda vid resor de övriga personbilarna (exkl. fordon undantagna enligt i tjänsten alltid överväga möjligheten att färdas med tåg statliga inköpskrav, SFS 2009:1). Sparsam körning, som istället för flyg. Video- eller telefonkonferens ska använ- nu ingår som en del i utbildningen i polistaktisk körning, das istället för att resa, i de fall då detta är möjligt. Vi har är ytterligare en strategi för att minska koldioxidutsläp- även miljömål vars syfte är att öka möjligheterna för de pen från tjänstefordon. anställda att använda cykel eller kollektivtrafik istället för bil vid kortare tjänstresor. myndighetens fordon 2010 antal Personbilar 1 005 Lastbilar 50 Bussar 3 MC 81 Båtar 9 Övriga fordon 18 resor i tjänsten 2009 2010 Färdmedel Sträcka (kilometer) Koldioxidutsläpp (kilogram) 2009 2010 2009 2010 Egen bil 353 354 357 821 67 137 67 986 Flyg 714 599 1 002 307 100 074 140 607 Tåg 218 678 287 250 1 Totalt 1 286 631 1 647 378 167 212 208 59 Källor: Palasso, koldioxidutsläpp från resor i egen bil är beräknade med hjälp av Naturvårdsverkets schablonm koldioxidutsläpp utifrån antagandet att de anställda kör bensindriven bil. Statistik för flyg- och tågresor, sträck koldioxid per person från leverantören (Carlson Wagonlit Travel). energianvändning (gigajoule) för drivmedel uppdelat på drivmedelsslag b e n s i n m e d d i e s e l etanol halva året 15% 5% etanol miljöklass 1 bensin och halva 25% 2007 68 164,6 5 650,7 3 338,0 2008 63 204,6 9 793,5 6 314,2 2009 53 485,8 14 655,8 15 375,0 2010 50 557,1 15 836,3 17 565,8 Källa: Leverantörsstatistik från Shell och OKQ8. Omvandlingsfaktorer för energianvändning från Svenska Petroleum Institutet (SPI). 50 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM REDOVISNINGEN Vårt bidrag till en hållbar miljö Energianvändning (gigajoule) genom förbrukning av drivmedel Koldioxidutsläpp (kilogram) genom förbrukning av drivmedel Gigajoule Kilogram 90 000 5 750 000 5 500 000 Andel miljöbilar (procent)* Procent 25 20 15 2 5 all för a och 80 000 70 000 60 000 2007 2008 2009 2010 Drivmedelsförbrukning (liter) 3 000 000 2 500 000 2 000 000 1 500 000 1 000 000 6000 5750 5500 5250 Bensin Diesel Etanol 5 250 000 5 000 000 10 5 0 2007 2008 2009 2010 * Andelen miljöbilar, enligt definition i SFS 2009:1, av den totala personbilsparken (inkl. minibussar). Myndigheten förbrukade 141 m 3 gas (biogas/naturgas) och 194 liter RME (biodiesel) under 2010. Källa: Leverantörsstatisk från Shell och OKQ8. Omvandlingsfaktorer för energianvändning från Svenska Petroleum Institutet (SPI) Omvandlingsfaktorer för koldioxidutsläpp från Naturvårdsverkets schablonmall för omräkning av koldioxidutsläpp. 500 000 5000 0 2007 2008 2009 2010 Året 2010 med hållbarhetsredovisning Året 2010 med hållbarhetsredovisning 51

OM REDOVISNINGEN Redovisningsprinciper och hållbarhetsindikatorer I redovisningen ingår hållbarhetsinformation men också information om vissa andra händelser som påverkar verksamheten. Redovisningen ger därför även en bild av verksamheten utifrån ett operativt perspektiv. Redovisningens innehåll, och de indikatorer som redovisas, har valts utifrån föregående års hållbarhetsredovisning. Alla statliga bolag ska sedan 2008 årligen göra en hållbarhetsredovisning enligt GRI version G3, Global Reporting Initiative 24. Under 2009 fattade myndigheten beslut om att göra en hållbarhetsredovisning, trots att det inte finns några krav på att statliga myndigheter ska göra det. Året 2010 med hållbarhetsredovisning är myndighetens tredje hållbarhetsredovisning enligt GRI. Redovisningen omfattar hela verksamheten och är framför allt skriven utifrån ett myndighetsövergripande perspektiv. Exempel på lokala aktiviteter i polismästardistrikt och avdelningar ges i vissa fall. Intervjuer med interna och externa intressenter har bidragit till redovisningens innehåll. De indikatorer som redovisas är valda utifrån väsentlighet och mätbarhet avseende myndighetens påverkan på miljön, samhället, ekonomin och medarbetarna. De resultat och indikatorer som redovisas ska vara jämförbara med kommande år. Denna redovisning följer GRI:s riktlinjer för C-nivå. Redovisningen är granskad av en tredje part och uppfyller därför kraven för nivå C+. I myndighetens Årsrapport för 2010 finns ytterligare verksamhetsstatistik med en tydlig koppling till årets mål. GRI underlättar jämförelser I tabellen nedan presenteras de indikatorer som innefattas i redovisningen. I den högra kolumnen anges på vilken sida respektive indikator redovisas. Strategi och analys gri-indikator sida Uttalande om vision och strategi avseende hållbarhet 1.1 3 Om oss namn 2.1 omslag framsida Primära produkter, tjänster, varumärken 2.2 13 25 organisationens operativa struktur 2.3 6 7 huvudkontorets adress 2.4 omslag baksida länder där verksamhet bedrivs. notering: sverige 2.5 5 Ägarförhållanden 2.6 6 marknadsbeskrivning 2.7 5 organisationens storlek baserat på antalet anställda, nettoomsättning, produkter 2.8 5, 8, 36 väsentliga förändringar under redovisningsperioden avseende storlek, struktur och ägarskap. notering: inga förändringar 2.9 6 erhållna utmärkelser under redovisningsperioden 2.10 4 Redovisningsprinciper rapportperiod 3.1 52 datum för senaste rapport. notering: mars 2010 3.2 52 rapportcykel 3.3 52 Kontaktuppgifter för frågor om rapporten 3.4 57 Process för att bestämma rapportinnehåll 3.5 52 avgränsningar i rapporten. notering: omfattar hela myndighetens verksamhetsområde 2010 3.6 52 begränsningar i rapportens omfattning 3.7 52 grunder för rapporten som påverkar jämförbarhet. notering: inga skillnader. 3.8 52 mätmetoder och grunder för beräkningar 3.9 löpande i texten Förteckning över var upplysningar finns i rapporten 3.12 1, 52 53 granskning av denna hållbarhetsredovisning policy och nuvarande praxis för extern försäkran av rapporten 3.13 51 24 Se ordlista 52 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM REDOVISNINGEN Så styrs verksamheten gri-indikator sida ledningsorganisation 4.1 6 7 om högsta person i ledningen också är verkställande. notering: ja. 4.2 6 antal oberoende, icke-verkställande ledamöter 4.3 6 mekanismer för aktieägare och anställda att lämna rekommendationer eller vägledning till det högsta beslutande organet. 4.4 44 internt framtagna policies, värderingar, uppförandekod och principer relevanta för hållbarhetsprestanda och deras implementeringsstatus 4.8 7, 28, 39 Kommunikation med våra intressenter viktiga intressenter 4.14 9 Princip för identifiering och urval av intressenter 4.15 9 metod för dialog och ämnen och angelägenheter som har framkommit. 4.16 9 10 Vår ekonomi organisationens genererade ekonomiska värde och betydande finansiella bidrag från offentliga organ. ec 1 8 betydande finansiella bidrag från offentliga organisationer ec 4 8 Vårt bidrag till en hållbar miljö Energi direkt energikonsumtion uppdelat på primära energikällor. notering: drivmedel en 3 30 31 totala direkta och indirekta utsläpp av växthusgaser en 16 30 31 andra relevanta indirekta utsläpp av växthusgaser en 17 30 initiativ för att minska utsläppen av växthusgaser, samt uppnådd minskning. en 18 28, 30, 31 Vår arbetsplats Anställda alla anställda, anställningsavtal, personalomsättning, förmåner och anslutning till kollektivavtal inklusive kortaste varselperiod la 1 36 38 Personalomsättning, totalt antal och andel uppdelat i åldersgrupper, kön och region. la 2 36 38 Relation mellan anställda och ledning andel medarbetare som omfattas av kollektivavtal la 4 44 Kortaste varselperiod vid organisatoriska förändringar, inklusive huruvida tiden är specificerad i kollektivavtal. la 5 44 Vår arbetsmiljö representation i hälso- och säkerhetskommittéer/-utskott la 6 40, 44 andel skadefall, yrkesrelaterade sjukdomar, frånvarodagar och totalt antal yrkesrelaterade dödsfall uppdelat på region. la 7 42 rådgivning till medarbetare vid allvarlig sjukdom. la 8 43 Utbildning medelantalet utbildningstimmar per år och per anställd uppdelat på yrkeskategorier. la 10 39 Plan för att utveckla anställdas färdigheter och livslångt lärande som stödjer anställdas fortsatta anställningsbarhet och bistår dem att hantera karriärslut. la 11 39, 44 andel anställda som får regelbundna utvärderingar avseende deras prestation och karriärutveckling. la 12 44 Jämställdhet och mångfald sammansättning av styrelsen och ledningen samt uppdelning av de anställda utifrån kön, åldersgrupp, minoritetsgrupp och andra mångfaldsmått la 13 46 Kärnverksamhetens koppling till hållbar utveckling metoder för att hantera samhällspåverkan. notering: all kärnverksamhet ryms inom denna indikator för myndigheten, den kärnverksamhet som är redovisad är den som har tydligast koppling till hållbar utveckling. se Årsrapport för 2010 för resultatstatistik för all kärnverksamhet. so 1 13 25 Produktansvar och kunder Kundnöjdhet inklusive resultat av undersökningar som mäter kundnöjdhet. Pr 5 11 Året 2010 med hållbarhetsredovisning 53

OM REDOVISNINGEN Vi har valt att redovisa vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv Redovisningens tillämpningsnivå C C + B B + A A + Standardupplysningar G3 Upplysningar om profil G3 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen G3 Resultatindikatorer & branschspecifika resultatindikatorer INFORMATION INFORMATION INFORMATION Redovisa: 1.1 2.1-2.10 3.1-3.8, 3.10-3.12 4.1-4.4, 4.14-4.15 Behövs ej Redovisa minst tio resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: social, ekonomisk och miljöpåverkan Redovisningen bestyrkt av utomstående Redovisa alla punkter för nivå C och: 1.2 3.9-3.13 4.5-4.13, 4.16-4.17 Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa minst 20 resultatindikatorer, och åtminstone en från vardera: ekonomisk påverkan, miljöpåverkan, mänskliga rättigheter, anställningsförhållanden och arbetsvillkor, organisationens roll i samhället, produktansvar. Redovisningen bestyrkt av utomstående Samma krav som för nivå B Upplysningar om hållbarhetsstyrningen för varje indikatorkategori Redovisa varje kärnindikator I G3 och varje branschspecifik* indikator med hänsyn till väsentlighetsprincipen genom att antingen a) redovisa indikatorinformation eller b) förklara skälen för att inte redovisa Redovisningen bestyrkt av utomstående *Branschspecifika tillägg i slutlig version Vi har sedan 2008 redovisat vår verksamhet ur ett hållbarhetsperspektiv i enlighet med riktlinjer från GRI (Global Reporting Initiative). Myndigheten har valt att redovisa enligt GRI:s riklinjer då dessa medför att vi på ett objektivt sätt kan beskriva vår verksamhet och hur vi arbetar för att bidra till en ekonomiskt, miljömässigt och socialt hållbar utveckling. Hållbarhetsredovisningen är ett verktyg för att mäta och följa upp våra strategier för att uppnå en hållbar utvecklingen. Den är även en kommunikationskanal gentemot våra intressenter medborgarna och medarbetarna. Utöver profilupplysningar har vi valt att redovisa 19 resultatindikatorer fördelade på indikatorkategorierna: ekonomisk påverkan, arbetsmiljöförhållanden och arbetsvillkor, miljöpåverkan, organisationens roll i samhället samt produktansvar. Redovisningen är granskad av revisionsbyrån PwC och uppfyller kraven för tillämpningsnivå C+ enligt GRI. 54 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM REDOVISNINGEN Bestyrkanderapport Revisors rapport över översiktlig granskning av hållbarhetsredovisning Till läsarna av Polismyndigheten i Stockholms läns hållbarhetsredovisning Vi har fått i uppdrag av ledningen i Polismyndigheten i Stockholms län ( Polismyndigheten ) att översiktligt granska innehållet i Polismyndighetens hållbarhetsredovisning 2010. Det är styrelsen och ledningen som har ansvaret för det löpande arbetet inom miljö, arbetsmiljö, socialt ansvar och hållbar utveckling samt för att upprätta och presentera hållbarhetsredovisningen i enlighet med tillämpliga kriterier. Vårt ansvar är att uttala en slutsats om hållbarhetsredovisningen grundad på vår översiktliga granskning. Den översiktliga granskningens inriktning och omfattning Vi har utfört vår översiktliga granskning i enlighet med RevR 6 Bestyrkande av hållbarhetsredovisning utgiven av Far. En översiktlig granskning består av att göra förfrågningar, i första hand till personer som är ansvariga för upprättandet av hållbarhetsredovisningen, att utföra analytisk granskning och att vidta andra översiktliga granskningsåtgärder. En översiktlig granskning har en annan inriktning och en betydligt mindre omfattning jämfört med den inriktning och omfattning som en revision enligt IAASB:s standarder för revision och kvalitetskontroll och god revisionssed i övrigt har. De granskningsåtgärder som vidtas vid en översiktlig granskning gör det inte möjligt för oss att skaffa oss en sådan säkerhet att vi blir medvetna om alla viktiga omständigheter som skulle kunna ha blivit identifierade om en revision utförts. Den uttalade slutsatsen grundad på en översiktlig granskning har därför inte den säkerhet som en uttalad slutsats grundad på en revision har. De kriterier som vår granskning baseras på är de delar av Sustainability Reporting Guidelines G3, utgiven av Global Reporting Initiative (GRI), som är tillämpliga för hållbarhetsredovisningen, samt de redovisnings- och beräkningsprinciper som företaget särskilt tagit fram och angivit. Vi anser att dessa kriterier är lämpliga för upprättande av hållbarhetsredovisningen. Vår översiktliga granskning har, utifrån en bedömning av väsentligheter och risk, bl.a. omfattat följande: a. uppdatering av vår kunskap och förståelse för Polismyndighetens organisation och verksamhet, b. bedömning av kriteriernas lämplighet och tillämpning avseende intressenternas informationsbehov, c. intervjuer med ansvariga chefer inom myndigheten i syfte att bedöma om den kvalitativa och kvantitativa informationen i hållbarhetsredovisningen är fullständig, riktig och tillräcklig, d. tagit del av interna och externa dokument för att bedöma om den rapporterade informationen är fullständig, riktig och tillräcklig e. utvärdering av design för en del av de system och processer som använts för att inhämta, hantera och validera hållbarhetsinformation, f. analytisk granskning av rapporterad information, g. bedömning av företagets uttalade tillämpningsnivå avseende GRI:s riktlinjer, h. övervägande av helhetsintrycket av hållbarhetsredovisningen, samt dess format, därvid övervägande av informationens inbördes överensstämmelse med tillämpade kriterier. Slutsats Grundat på vår översiktliga granskning har det inte kommit fram några omständigheter som ger oss anledningen att anse att hållbarhetsredovisningen inte, i allt väsentligt, är upprättad i enlighet med de ovan angivna kriterierna. Stockholm den 25 mars 2011 Året 2010 med hållbarhetsredovisning 55

OM REDOVISNINGEN Ordlista Brå: Brottsförebyggande rådet är ett centrum för forsknings- och utvecklingsverksamhet inom rättsväsendet. Brå arbetar på uppdrag av regeringen. COPS: Polisens centrala operativa planeringssystem. Används för att registrera arbetstid. DNA: Deoxiribonukleinsyra. Den makromolekyl som utgör arvsmassan hos alla levande organismer. ESF-rådet: ESF står för Europeiska socialfonden och är ett verktyg för att skapa fler och bättre jobb i Europa. I Sverige stöder Socialfonden projekt som främjar kompetensutveckling och motverkar utanförskap. Global Reporting Initiative (GRI): GRI är en oberoende internationell organisation som arbetar fram riktlinjer för hållbarhetsrapportering. www.globalreporting.org Hatbrott: Brott mot person, organisation eller egendom motiverat av ideologisk övertygelse eller fientlig inställning till offret/målet på grund av hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung, trosbekännelse, sexuell läggning eller annan liknande omständighet. Hållbar utveckling: Definieras första gången 1987 i FN-rapporten Our common future, kallad Brundtlandrapporten: En utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov. ISO 14001: Internationell standard för miljöledningssystem. Jämix: Nyckeltalsinstitutets jämställdhetsindex. Lagföring: Innebär att en person bedömts som skyldig till brott och att beslut om påföljd har fattats av domstol, åklagare eller polis. LISA-systemet: Datasystem för att registrera arbetsskador och tillbud. Miljöbrott: Med miljöbrott avses här överträdelser av miljöbalkens straffbestämmelser. I strategin inkluderas även grova jaktbrott, brott mot lagen om åtgärder mot förorening från fartyg, smugglingslagen om straff för smuggling om det gäller skyddade arter och vissa varor och avfall. Miljöledningssystem: Enligt SFS 2009:907 ska myndigheternas miljöledningssystem byggas upp enligt denna förordning och stora myndigheter bör certifiera sig enligt internationella standarden ISO 14001 eller EMAS. Miljösanktionsavgift: En administrativ avgift som tas ut av tillsynsmyndigheten om en verksamhetsutövare gör vissa överträdelser av miljöbalken eller mot regler med stöd av den. NMI: Nöjd medarbetarindex, genomförs av Rikspolisstyrelsen. Nova: Myndighetsgemensamma satsningar mot den grova, organiserade brottsligheten. NTU: Nationella trygghetsundersökningen. PAN: Personal- och ansvarsnämnden. Rikspolischefen är nämndens ordförande. I övrigt ingår en chefsjurist, fyra andra särskilt utsedda ledamöter och två personalföreträdare. Spira: Projekt för ökad mångfald och jämställdhet i Stockholm. Tillbud: En oönskad händelse som kunde ha lett till en arbetsskada. VUP: Polisens nationella system för verksamhetsuppföljning. Årsarbetskraft: Enligt Ekonomistyrningsverkets (ESV) definition som innebär att deltidstjänster omvandlas till heltider. 56 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Produktion utgivare: Polismyndigheten i Stockholms län Norra Agnegatan 33 37, 106 75 Stockholm dnr: AA-039-92800-2010 Produktion: Ekonomiavdelningen Personal- och utvecklingsavdelningen Grafisk form: Svensk Information AB Fotografer: Jimmy Gustafsson, Peter Knutsson, Benny Wilhelmson, Minna Ridderstolpe, Åsa Emanuelsson, Polismyndigheten i Stockholms län, Carina Skagerlind, SL övervakningskamera, Tina Gustafsson, Eva Andersson, David Ryman, Susanna Tchini, Thomas Broomé, Fredrik Stehn (Samhall), Stefan Jerrevång/Scanpix, Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/Scanpix, Jonathan Nackstrand/Scanpix, Fredrik Persson/Scanpix, Jessica Gow/Scanpix, Frank May/Scanpix tryckeri: DanagårdLiTHO, Ödeshög Papper: Omslag Maxioffset 250g Inlaga Maxioffset 120g upplaga: Första tryckningen: 8 000 exemplar utgiven: År 2011 i april kontakt: Har du frågor om redovisningen, vänligen kontakta David Ryman, tfn 08-401 02 14, david.ryman@polisen.se Ekonomiavdelningen/Controllerenheten omslagsfoto: Jimmy Gustafsson

Kontakta polisen Ring SOS Alarm 112 i nödsituation Ring Polisen 114 14 dygnet runt När du vill göra en brottsanmälan, tipsa eller har frågor. Anmäl via Internet www.polisen.se Välj anmälan. www.polisen.se/stockholm Ring 114 14 till Polisen