Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Året 2010 med hållbarhetsredovisning

Frågor till fyra medarbetare Meral Ulucan utbildningsansvarig Täby Vad minns du bäst från 2010? I mitt arbete som utbildningsansvarig har jag blivit varse ett ökat antal utbildningar som ska genomföras lokalt i polismästardistrikten. Jag är även miljöombud och som sådant tycker jag att det är tråkigt att jag inte fått tiden att räcka för att vidareutveckla myndighetens miljöpolicy och miljötänkande. Vad är hållbarhet för dig? Vi måste bli bättre på att ha en strategisk och långsiktig planering av vår verksamhet, och hur vi nyttjar våra personalresurser. Vi ska som myndighet också föregå med gott exempel vad gäller miljö- och energibesparing. Ove Ek inspektör Södertälje polismästardistrikt Vad minns du bäst från 2010? Höjdpunkten under året var givetvis att få arbeta under kronprinsessans bröllop. Under året har vi även försökt höja kvaliteten på utfärdade ordningsbotar genom att i möjligaste mån låta en kollega kontrollera utfärdandet. Vad är hållbarhet för dig? Jag tror att vårt kommande nya polishus i Södertälje kan göra hållbarhetsbegreppet tydligt. Polishuset ska bli en bra och säker arbetsplats för våra medarbetare och tillgängligt och välkomnande för våra besökare. Hållbarhet är också att de budgetmedel som tilldelats polishuset används väl. Om polishuset byggs på ett sätt som innebär att vi är förberedda på kommande förändringar i organisationen har vi byggt något som är hållbart för framtiden. Rikard Söderlund fordonssamordnare, ekonomiavdelningen Vad minns du bäst från 2010? Det stora behovet av bilar i samband med kronprinsessans bröllop. Vår fordonspark räckte inte till, och vi fick hyra in ett 70-tal minibussar. Vad är hållbarhet för dig? Att alltid ha miljöaspekten i fokus när vi köper in nya bilar och avväga den mot verksamhetsbehovet. En del verksamheter får alltid miljöanpassade bilar utrustade med dubbfria däck medan till exempel utryckningens bilar utrustas med dubbdäck. Pia Carlsson serviceman, uniformsförrådet Kungsholmen Vad minns du bäst från 2010? Utan tvekan kronprinsessans bröllop. Många poliser som vanligtvis inte bär uniform i tjänsten skulle arbeta i yttre tjänst och behövde därför beställa nya persedlar. Arbetet var uniforms- intensivt men roligt. Vad är hållbarhet för dig? Att vi hela tiden försöker ta tillvara på det som återlämnas till oss så att det vid behov kan återanvändas på ett eller annat sätt.

JANUARI FEBRUARI MARS APRIL MAJ JUNI Året som gått Kungligt bröllop Love Stockholm 2010 började med nationaldagsfirandet den 6 juni. Under två veckor arrangerade Stockholms stad festligheter tillsammans med samarbetspartners. Höjdpunkten var kronprinsessans bröllop den 19 juni. Poliskommenderingen under dessa veckor var den största i Stockholms historia. Många av myndighetens anställda och Polisens volontärer deltog. Jag är oerhört glad och stolt över att allt har gått bra. Polisen har lyckats med uppdraget att se till att bröllopet och aktiviteterna runt detta har kunnat genomföras utan störningar eller angrepp på brudparet eller deras gäster. Michael Fetz, chef för kommenderingen Upplopp i Rinkeby Den 7 juni 2010 drabbades Rinkeby av oroligheter. Skadegörelse och stenkastning mot polisen inträffade och en polis tvingades skjuta varningsskott. Oroligheterna dämpades efter en sam polisinsats. En framgångsfaktor var bland annat kommunikationen med de boende i länsgemen- området. Diskussionsforum 2010 Under hösten 2010 genomfördes tre diskussionsforum inom myndigheten med tema ungdomsfrågor, bedrägerier och brott i nära relation. Tanken är att deltagarna ska dela med sig av goda idéer och utvecklingsförslag till andra medarbetare genom berättelser om hur de arbetar på sina polismästardistrikt eller avdelningar. 2 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

JULI AUGUSTI SEPTEMBER OKTOBER NOVEMBER DECEMBER Polisfilial i Fryshuset Den 30 november 2010 öppnades en polisfilial i Fryshusets lokaler. Satsningen är ett led i myndighetens arbete för att öka kontakten med ungdomar och skapa förtroende för Polisen men också ett sätt att utveckla samarbetet med Fryshuset. Terroristbrott i Stockholm På eftermiddagen den 11 december larmades Polisen till Drottninggatan i centrala Stockholm. En bil hade exploderat och börjat brinna och kort därefter inkom nya rapporter om att en man sprängt sig till döds några kvarter från den brinnande bilen. Av säkerhets- och utredningsskäl omfattade avspärrningarna inledningsvis flera kvarter i området. Dagen efter händelsen bekräftade Säkerhetspolisen (SÄPO) att explosionerna bedömts som terrorbrott och att SÄPO tar över utredningen. Polismyndigheten i Stockholms län ökade närvaron på offentliga platser för att skapa trygghet, ta emot information och svara på frågor. Synligheten fick även till följd att brott som bland annat fickstölder minskade i city. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 3

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Innehållsförteckning Om oss Polismyndigheten i Stockholms län Länspolismästaren har ordet... 3 Utmärkelser 2010... 4 Stockholms län... 5 Så styrs verksamheten... 6 Vår värdegrund... 7 Vår ekonomi... 8 Kommunikation med våra intressenter... 9 Medborgarnas förtroende... 11 Långsiktiga strategier för vår kärnverksamhet En synlig polis för trygghet, mot brottslighet... 14 Brottsutredning utveckling för ökad kvalitet... 16 I demokratins tjänst... 18 Den tillgängliga polisen... 20 Brottsoffer i fokus... 21 Hatbrott ett hot mot demokratin... 22 Våra mål 2010... 23 Rättsäkerhet inom polisen medborgarnas förtroende... 25 Vårt bidrag till en hållbar miljö Miljöarbete vi tar ansvar... 28 Vår klimatpåverkan... 30 Miljöbrott ett hot mot kommande generationer... 32 Vår arbetsplats Medarbetarna... 36 Ledarskap under utveckling... 39 Vår arbetsmiljö... 40 Intern dialog och samverkan... 44 Jämställdhet och mångfald... 46 Om redovisningen Redovisningsprinciper och hållbarhetsindikatorer... 52 Bestyrkanderapport... 55 Omslagsbild: Polis i yttre tjänst i samtal med kvinna och barn i Stockholms tunnelbana. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 1

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Om oss Polismyndigheten i Stockholms län 2 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Länspolismästaren har ordet Vi är Sveriges största polismyndighet med nära 7 200 anställda. En stor myndighet med ett stort ansvar. Vi verkar i ett län där rikets huvudstad finns, ett län med årligen växande befolkning. Vårt geografiska ansvarsområde omfattar både storstad, landsbygd och skärgård. Här möts cirka 180 olika nationaliteter och människor från skilda socioekonomiska förhållanden. Detta ställer stora krav på vår verksamhet. För oss handlar hållbarhet om kvalitet och långsiktighet. Hållbarhet måste vara ett nyckelord i allt vi gör. Det gäller till exempel hur vi använder våra resurser, det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet, brottsutredningsarbetet, vår service till medborgarna och arbetet för att vår negativa miljöpåverkan ska minska. Vi bidrar till ett långsiktigt hållbart samhälle i arbetet för att minska brottsligheten och öka tryggheten. Att förebygga ungdomskriminalitet är av avgörande betydelse för att uppnå detta. I kontakten med ungdomar lägger vi grunden för en hållbar framtid. För att vi ska lyckas nå våra övergripande mål om att minska brottsligheten och öka tryggheten krävs en omfattande samverkan med övriga samhället. När vi arbetar tillsammans med bland annat kommuner och andra myndigheter får våra brottsförebyggande insatser större effekt. När vi ser tillbaka på år 2010 gör vi det med blandade känslor. Vi minns med glädje den omfattande och lyckosamma insatsen i samband med kronprinsessans bröllop. Terrorbrottet i centrala Stockholm 11 december spred rädsla och oro i samhället. Myndigheten vidtog omedelbara åtgärder för att bland annat öka allmänhetens trygghet. Att förhindra att denna typ av brottslighet upprepas i framtiden är en stor utmaning för oss och rättsväsendet i stort. Hållbarhetsredovisningen för 2010 är myndighetens tredje i ordningen. Jag är väldigt stolt över att vår hållbarhetsredovisning för 2009 fick ett hedersomnämnande av revisionsbranschens branschorganisation Far. Hållbarhetsredovisningen är ett viktigt och levande dokument som vi använder för att kommunicera vår verksamhet utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Det är viktigt att medborgarnas förtroende för oss är högt. Att förtroendet enligt den nationella trygghetsundersökningen kraftigt ökat de senaste åren ger oss en fingervisning om att vårt arbete är och har varit lyckosamt. Stockholm, mars 2011 Carin Götblad, länspolismästare Året 2010 med hållbarhetsredovisning 3

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Utmärkelser 2010 Tidningen Sambandet vann pris som bästa personaltidning Vår personaltidning Sambandet utsågs till bästa personaltidning av Föreningen Rim (Redaktörer interna medier). Sambandet får priset för att den är en genom- tänkt tidning som känns angelägen rakt igenom här jobbar en redaktion som vet vad det snackas om inom poliskåren! Med intresseväckande avdel- ningar, avspänt tilltal, ärligt bildspråk och genomarbetade rubriker dras läsaren in i raka och välskrivna texter. Samhalls Visa vägen-priset Varje år delar Samhall ut Visa vägen-priset till en arbetsgivare och en eldsjäl som medverkat till att hjälpa personer med funktionsnedsättningar att ta sig ut på arbetsmarknaden. Carin Götblad vann, i sin funktion som länspolismästare, priset för årets eldsjäl 2010. Carin Götblad har använt sin position och visat mod i syfte att öka mångfalden för att spegla befolkningen i stort i en stor, välkänd och påpassad myndighet ett exempel som har potential att få många efterföljare. Utdrag ur juryns motivering. Jag blev särskilt glad av att Samhalls representanter berättat att de och de nya medarbetarna aldrig känt sig så väl bemötta som inom Stockholmspolisen. Det gör mig stolt och glad, men inte förvånad. Vitsippepriset till volontärverksamheten Polisens volontärverksamhet tilldelades Vitsippepriset av Kristdemokraterna på Norrmalm. Motiveringen var att volontärarbetet sker i en anda som bör stödjas i samhället. Hedersomnämnande för Hållbarhetsredovisningen Myndigheten fick ett hedersomnämnande för 2009 års hållbarhetsredovisning av revisionsbranschens branschorganisation Far i den årliga tävlingen Bästa hållbarhetsredovisning. Polismyndigheten i Stockholms län var den enda myndighet som fick en utmärkelse. Årets Nelson Mandela-pris Myndigheten fick Nelson Mandela-priset för sitt arbete med att locka ungdomar med invandrarbakgrund till Polisen genom Spira-projektet 1. Nelson Mandela-priset delades ut av Stockholms stad för 13:e året i följd. Priset syftar till att uppmärksamma de goda initiativ som tas för att öka integrationen i Stockholm. ger fler ungdomar med invandrarbakgrund en bra plattform Spira Stockholm får 2010 års pris för sitt viktiga arbete med Stockholms internationalisering. Spira för sitt yrkesliv, och ökar den internationella mångfalden inom polisen. Ulf Kristersson, socialborgarråd Prissumman på 50 000 kronor kommer att användas till en temadag för alla Spira-deltagare och de medarbetare som arbetat med projektet. att projektet uppmärksammas. Det är när man möts i verkligheten som man kan påverka och göra skillnad. Det känns stort och viktigt Kia Samrell, projektledare för Spira. Carin Götblad, länspolismästare 1 Se ordlista 4 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Stockholms län Polismyndigheten i Stockholms län har ett ansvarsområde som är mycket stort, både till antalet invånare och till ytan. Myndigheten har cirka 7 200 anställda och en årlig budget på cirka 4,8 miljarder kronor. Cirka 22 procent av landets befolkning bor i Stockholms län. De fyra senaste åren har länets befolkning ökat med sammanlagt cirka 135 000 personer och är i dag över 2 miljoner invånare. Under 2010 ökade befolkningen med cirka 33 000 personer. Länet har varje år också ett stort antal besökare. Stockholm är som huvudstad och storstad unik i landet. Här finns det politiska och det konstitutionella styret för Sverige, vilket medför ett stort ansvar gällande bevakning och säkerhet. Varje år genomförs dessutom evenemang, såsom Stockholm Maraton, Pride-festivalen och demonstrationer, som tar stora polisiära resurser i anspråk. Under 2010 gick det åt stora resurser för planering och genomförande av arrangemang kring kronprinsessans bröllop. Norrort Roslagen Västerort city Söderort Nacka Södertälje Södertörn I STOcKHOLMS LäN finns: cirka 180 olika nationaliteter representerade Sveriges riksdag och regering stora hamnar för både gods- och passagerartrafik samt internationella flygplatser landets enda tunnelbanenät många tillfälliga besökare som turister och affärsresande Året 2010 med hållbarhetsredovisning 5

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Så styrs verksamheten Riksdagen fastställer de övergripande målen för Polisen och tilldelar anslag. Regeringen styr Polisens verksamhet med förordningar och särskilda beslut. Regeringen anger i det årliga regleringsbrevet mål för Polisen och olika återrapporteringskrav. I regleringsbrevet för 2010 kan man bland annat läsa följande: Polisen ska bidra till att öka människors trygghet och förtroendet för Polisen ska vara högt En större andel brott ska klaras upp Det brottsförebyggande arbetet ska utvecklas I planeringsförutsättningarna preciserar Rikspolisstyrelsen (RPS) regeringens mål och riktlinjer samt intentionerna i rikspolischefens inriktning för polisverksamheten. RPS formulerar nationella mål och strategier vilka styr landets 21 polismyndigheter. Planeringsförutsättningarna omfattar tre år och revideras årligen. RPS tilldelar även polismyndigheterna ekonomiska anslag. Den enskilda polismyndigheten leds av en länspolismästare med verkställande funktion. Länspolismästaren utses av regeringen. Planeringsförutsättningarna ligger till grund för myndighetens verksamhetsplan. I verksamhetsplanen, som utgör myndighetens strategiska styrdokument, anges mål och de strategier som i huvudsak ska användas för att nå dessa. Polisstyrelsen beslutar om myndighetens verksamhetsplan. Varje polismästardistrikt och avdelning har en lokal verksamhetsplan utifrån lokala behov och prioriteringar. Medborgarnas representanter Polisstyrelsen består av länspolismästaren och 13 politiskt tillsatta ledamöter samt två fackliga representanter. Regeringen utser ledamöterna och mandatperioden omfattar fyra år. Polisstyrelsen är medborgarnas representanter och har som uppgift att se till att arbetet bedrivs i enlighet med de prioriteringar och riktlinjer som riksdag och regering har beslutat. Under 2007 2010 var Kristina Alvendal (M) ordförande och Carin Jämtin (S) vice ordförande i polisstyrelsen. För mandatperioden 1 januari 2011 till 31 december 2014 har en ny polisstyrelse utsetts. Till ordförande har Anna König-Jerlmyr (M) utsetts och till vice ordförande Katarina Berggren (S). Regeringen/Justitiedepartementet Rikspolisstyrelsen Polisstyrelsen Polismyndigheten i Stockholms län Stabsenheter Enheten för interna utredningar Rättsenheten Länspolismästarens kansli Polismästardistrikt Avdelningar City polismästardistrikt Söderort polismästardistrikt Västerort polismästardistrikt Södertörn polismästardistrikt Gränspolisavdelningen Operativa avdelningen Länskriminalpolisavdelningen Roslagen polismästardistrikt Norrort polismästardistrikt Nacka polismästardistrikt Södertälje polismästardistrikt Personal- och utvecklingsavdelningen Ekonomiavdelningen 6 Året 6 Året 2010 2010 med med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Polismästardistrikt och centrala avdelningar Myndigheten har åtta polismästardistrikt, fem centrala avdelningar och tre stabsenheter. Polismästardistrikten är indelade i geografiska ansvarsområden, inom vilka det bland annat bedrivs lokalt brottsförebyggande arbete och utredningsverksamhet. I varje polismästardistrikt finns en polisnämnd. Polisnämnderna består av nio politiskt tillsatta ledamöter och distriktschefen. De centrala avdelningarna verkar över hela länet och ska stödja organisationen med insatser och kunskap inom respektive ansvarsområde. Myndighetens tre stabsenheter, enheten för interna utredningar, rättsenheten och länspolismästarens kansli, är direkt underställda länspolismästaren. Polismyndighetens ledning Polismyndighetens ledningsgrupp leds av länspolismästaren och där ingår även biträdande länspolismästaren, cheferna för länets åtta polismästardistrikt, de fem avdelningscheferna, informationsdirektören och chefen för rättsenheten. Ledningsgruppen sammanträdde varannan vecka under 2010. Vår värdegrund Polisens värdegrund Polisens uppdrag är att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi genomför vårt uppdrag professionellt och skapar förtroende genom att vara: Engagerade med ansvar och respekt. Vi tar ansvar för vår uppgift och värnar om allas lika värde. Effektiva för resultat och utveckling. Vi är fokuserade på resultat, samarbete och ständig utveckling. Tillgängliga för allmänheten och för varandra. Vi är hjälpsamma, flexibla och stödjande. Värdegrunden tydliggör för oss själva och för medborgarna vad vi inom Polisen står för. Det är nu vi ska gå från ord till handling. Vi ska använda värdegrunden för att utveckla verksamheten. Bengt Svenson, rikspolischef www.polisen.se Polisens värdegrund tydliggör vad vi står för och hur vi ska agera i olika situationer. Värdegrunden är gemensam för svensk Polis och ska genomsyra all verksamhet med ledorden engagemang, effektivitet och tillgänglighet. Värdegrunden bygger på bidrag från nästan 20 000 medarbetare. Bidragen samlades in under 2008 då medarbetarna i arbetsgrupper resonerade kring uppdrag, verksamhet och värderingar. Värdegrunden fastställdes av rikspolischefen i januari 2009. Värdegrunden är ett stöd i arbetet med att nå Polisens mål att bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten. Medarbetare kan använda värdegrunden för att reflektera över hur de utför sina arbetsuppgifter och hur de agerar gentemot medborgare och arbetskamrater. Allmänheten ska bemötas med yrkesskicklighet och respekt. För att öka allmänhetens förtroende och bli en mer effektiv polis ska våra attityder och vårt beteende visa att vi värnar om allas lika värde, samtidigt som vi strävar efter goda resultat. Inom myndigheten råder nolltolerans mot kränkande beteenden och yttranden. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 7

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Vår ekonomi Myndigheten ska planera och genomföra verksamheten med en ekonomi i balans. År 2010 gav myndighetens långsiktiga arbete med att bibehålla en god resultatkultur resultat genom effektivisering och ökad kostnadsmedvetenhet. Under 2010 tilldelades myndigheten 4 659 miljoner kronor i anslag och genererade 211 miljoner kronor i intäkter. Myndighetens kostnader var under samma period 4 780 miljoner kronor. Resultatet blev 90 miljoner kronor. Det ingående resultatet från 2010 var -5 miljoner kronor vilket ger ett nettoresultat på 85 miljoner kronor för 2010. Resultatet blev bättre än förväntat bland annat på grund av ökade intäkter från passverksamheten och lägre kostnader för personal. Den största kostnaden under 2010 var kostnader för personal i form av löner och sociala avgifter. Myndigheten fick under 2010 ett personaltillskott på 474 polisaspiranter. Produktionskostnader är myndighetens näst största kostnad. Produktionskostnaderna ökade bland annat på grund av det stora tillskottet av polisaspiranter samt ökad efterfrågan på pass. Antalet demonstrationer och evenemang i Stockholms län blir allt fler. Detta bidrog till det ökade övertidsuttaget 2010. Lokalhyror och kostnader för avskrivningar var något lägre 2010 jämfört med 2009 vilket är en effekt av en medveten återhållsamhet. Årets resultat Resultat 2010 mkr Kostnader 2009 2010 (miljoner kronor) 2009 1 2010 Trend Anslag 4 659 Intäkter 211 Summa intäkter 4 870 Personal 3 565 Övertidsersättning 127 Lokalkostnader 474 Produktionskostnader 511 Avskrivningar 103 Summa kostnader 4 780 Personal 3 381 3 565 Övertidsersättning 114 127 Lokalhyror 477 474 Produktionskostnader 2 475 511 Avskrivningar 111 103 Summa 4 558 4 780 1) Kostnaderna 2009 i ovan tabell har omklassificerats enligt 2010 års indelning 2) Med produktionskostnader avses myndighetens driftskostnader för fordon, tolktjänster, provtagningar, teknisk utrusning, rättsintyg, uniformer, pass och id-kort, kommunikationsutrustning med mera. Källa: Agresso Resultat 90 Ingående ackumulerat resultat -5 Ackumulerat resultat 85 Fördelning av kostnader 2010 (mkr) Fördelning av produktionskostnader 3 565 103 6% Bevakning 511 12% Utredningskostnader 20% Fordonsdrift, vapen och uniformer 474 24% Telefon, radio och IT 127 38% Övriga produktionskostnader Avskrivningar Produktionskostnader Lokalkostnader Övertidsersättning Personal 8 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Kommunikation med våra intressenter Det är många som påverkar och påverkas av myndighetens verksamhet. Kraven på verksamheten är stora och varierar beroende på intressent. Våra huvudintressenter är medborgarna och medarbetarna. En öppen och väl fungerande dialog med dessa grupper är viktig för att verksamheten ska utvecklas på ett sätt som beaktar intressenternas förväntningar och behov. Figuren nedan visar myndighetens intressenter och exempel på de kommunikationskanaler vi använder oss av. Denna hållbarhetsredovisning, där vi belyser vår verksamhet ur ett långsiktigt hållbarhetsperspektiv, är ytterligare en kanal för kommunikation med våra intressenter. Exempel på intern kommunikation Tvärgrupper För att ta till vara på idéer och förbättringsförslag från medarbetarna använder sig myndigheten sedan flera år av tvärgrupper, vilket innebär en sammansättning av deltagare som är så olika som möjligt och är från så olika delar av verksamheten som möjligt. Resultaten av tvärgruppernas arbete utgör ett underlag för de beslut som fattas i syfte att skapa en bättre verksamhet. Tvärgrupper har funnits för ungdomsfrågor, inbrott i bostad och brott i nära relation. Länspolismästarens medarbetarfrukost Medarbetare från hela myndigheten erbjuds möjlighet att träffa länspolismästaren för att diskutera tankar och Uppdragsgivare Medborgarna Riksdag och regering Rikspolisstyrelsen Medborgare Brottsoffer Vittnen Besökare i länet Icke-medborgare Ungdomar Lagöverträdare Media polisen.se PKC Växeln Receptioner Ungdomsråd Det personliga mötet Återrapportering Resultatdialog Länspolismästarmöten Intrapolis Sambandet Medarbetarfrukost Arbetsplatsträffar Medarbetare Fackförbund Poliser och civila Chefer Leverantörer Affärsrelationer Upphandlade avtal Avtal Leveranser Beställningar Projekt Samverkan Chefssamråd Offentliga organisationer Stockholms läns landsting Kommuner i länet Statliga myndigheter Projekt Samverkan Ideella organisationer Brottsofferjourer Kvinnojourer Idrottsföreningar Invandrarföreningar KRIS m.fl. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 9

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN idéer kring verksamhetsutveckling. Sedan den första medarbetarfrukosten i januari 2008 har totalt 14 medarbetarfrukostar anordnats med sammanlagt cirka 80 deltagare. För att alla medverkande ska få möjlighet att komma till tals är antalet deltagare vid varje tillfälle begränsat till cirka fem sex personer. Exempel på dialog och kommunikation med medborgarna Polisens kontaktcenter (PKC) Hos Polisens kontaktcenter, som nås på det nationellt gemensamma telefonnumret 114 14, kan allmänheten göra förlust- och brottsanmälningar, ställa frågor och lämna tips. De sju polismyndigheter som har PKC-verksamhet är Stockholm, Norrbotten, Västmanland, Jönköping, Västra Götaland, Halland och Skåne. Chefssamråd Chefssamråd bedrivs i varje polismästardistrikt. I chefssamråden träffas de högsta cheferna inom bland annat rättsväsendet, landstinget och kommunerna. Även näringslivet och andra organisationer som är aktuella för samplanering och utveckling av det strategiska brottsförebyggande arbetet kan delta. Vår hemsida På Polisens hemsida får allmänheten information om vår organisation och hur de kan kontakta oss. Här finns även information om aktuella projekt och satsningar. Det går att göra polisanmälan för vissa brott och ladda ner blanketter för pass- och tillståndsansökningar. Ungdomsråd vår kommande generation gör sig hörd I varje polismästardistrikt finns ungdomsråd som består av 10 30 ungdomar i åldrarna 13 17 och chefer från LäNSPOLISMäSTAREN SKIcKAR BREV TILL ALLA 15-ÅRINgAR Sedan i maj 2010 skickar länspolismästaren ett brev till de ungdomar i länet som fyller 15 år. Idén kommer från länspolismästarens medarbetarfrukostar och ungdomsrådet. Samtidigt som brevet började skickas ut skapades en plats på myndighetens hemsida 2. Där finns, förutom brevet till alla 15-åringar, information om hur polisen arbetar med unga, hänvisningar till var ungdomar kan vända sig om de utsatts för brott och en beskrivning av hur en brottsutredning går till. I brevet uppmanas ungdomarna att mejla in förslag kring hur de tycker att polisen ska arbeta. Vi försöker hela tiden att utveckla vår dialog med ungdomar och jag hoppas att det här brevet ska göra att fler unga känner att polisen arbetar för deras trygghet och att man kan få mycket hjälp och stöd från polisen. Carin Götblad, länspolismästare Det som vi diskuterar i ungdomsrådet är väldigt värdefullt för mig och mina högsta chefer. Ungdomarna har efterlyst poliser som kliver ur sina bilar och möter dem personligen. Det finns ett stort behov av en lokal polis som arbetar genomtänkt och uthålligt i det brottsförebyggande arbetet med ungdomar. Ungdomsrådet har hjälpt oss att utveckla detta arbete och visat att vi är på rätt väg. Carin Götblad, länspolismästare myndigheten. Vid mötena som sker sex till sju gånger per år diskuteras brottslighet, otrygghet, hur polis och ungdomar bemöter varandra och hur vi ska förhindra att unga begår brott. Myndigheten har under ledning av länspolismästaren även ett centralt ungdomsråd med ungdomar från hela länet. 2 www.polisen.se/15ar INTERVJU MED ROULA TcHINI, TIDIgARE MEDLEM I UNgDOMSRÅDET OcH NUMERA MENTOR: Hur kom du på att börja i ungdomsrådet? Jag fick höra talas om ungdomsrådet av fältassistenterna i Rinkeby. Självklart tackade jag ja till att vara med i ungdomsrådet eftersom jag har ett intresse för Polisen och deras arbete. Det första mötet var väldigt intressant och därför fortsatte jag att delta i mötena. Vad var din inställning till Polisen innan du deltog i ungdomsrådet? Jag hade ingen speciell inställning till Polisen förutom att jag tyckte att de är bra att ha i ett samhälle. För mig handlade det kanske mer om nyfikenhet, viljan att påverka och möjligheten att förändra. Hur har mötena sett ut? Mötena hålls ofta i polishuset på Kungsholmen och vi diskuterar med bland andra Carin Götblad. Vi får ofta besök av olika grupper som samarbetar med Polisen eller poliser med olika ansvarsområden. Vi har till exempel fått besök av BRIS, Rädda barnen, tunnelbanepoliser och narkotikapoliser. Vad har du lyft för frågor i rådet? Frågor som handlar om hur vi kan förbättra relationen mellan ungdomar och Polisen och hur man förebygger att ungdomar hamnar i kriminalitet. Det senare ser jag som ett stort problem i samhället då unga, vid tidig ålder kan komma att ogilla polisen. De får en dålig attityd och det händer att de följer vänners, äldre syskons och klasskompisars väg in i kriminalitet. Har du själv fått igenom något av dina förslag? Jag vet att det bland annat är på grund av förslag från ungdomsrådet som de lokala poliskontoren kom till. Det är något som jag är stolt över. Vad tycker du om ungdomsrådet i sin helhet? I sin helhet tycker jag att rådet är väldigt viktigt. Jag tror att det finns mycket att lära av de ungdomar som sitter med i rådet. Med ungdomsrådet kan man nå ut till fler personer och förhoppningsvis ändra attityden till Polisen genom delaktighet och ökad kunskap. 10 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

OM OSS POLISMYNDIGHETEN I STOCKHOLMS LÄN Medborgarnas förtroende Sedan 2005 genomför Brottsförebyggande rådet (Brå) 3 årligen en nationell brottsoffer- och trygghetsundersökning (NTU). I 2010 års undersökning deltog cirka 15 000 slumpmässigt utvalda personer i åldrarna 16 till 79. Datainsamlingen skedde huvudsakligen genom telefonintervjuer. I NTU sker en kartläggning av allmänhetens utsatthet för brott. Detta kan ses som ett komplement till den officiella brottsstatistiken. Även människors upplevda trygghet, deras förtroende för rättsväsendet 4 och brottsoffers erfarenheter av kontakter med rättsväsendet kartläggs. Förtroendet för rättsväsendet som helhet har ökat sedan mätningen 2009. Inom rättsväsendet har Polisen det största förtroendet hos allmänheten (62 procent). Att medborgarnas förtroende ökar ger oss en fingervisning om att våra långsiktiga satsningar på bland annat ökad synlighet, tillgänglighet, stöd och bemötande har varit lyckosamma. Enligt undersökningen är den svenska befolkningen i huvudsak trygg och oroar sig i liten utsträckning för brott. Högre förtroende och minskad oro Enligt NTU ökade förtroendet för Polisen hos befolkningen i Stockholms län med nio procentenheter 2010 jämfört med 2006. Totalt hade 62 procent av de tillfrågade förtroende för Polisen. Ambitionen är att vi genom vårt agerande ska bidra till att förtroendet ökar och det är glädjande att så skett. Oron för att utsättas för misshandel/överfall i Stockholms län har minskat från 20 till 14 procent sedan 2006. Andelen som känner sig otrygga när de är ute sent på kvällen har minskat jämfört med 2006, från 24 till 16 procent. bidrar till ett ökat förtroende för oss. Vi satsar på långsiktigt brottsförebyggande arbete, samverkan och bättre bemötande av allmänheten. Det Carin Götblad, länspolismästare 3 Se ordlista 4 Polisen, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Kriminalvården Medborgarnas förtroende för rättsväsendet Procent 70 60 50 40 30 20 10 0 Rättsväsendet som helhet Polisen Förtroende för Polisen, Åklagarna Domstolarna Kriminalvården hos befolkningen i Stockholms län 2006 2007 2008 2009 2010 Staplarna visar andelen av de tillfrågade personerna som har mycket högt eller ganska högt förtroende för de olika delarna av rättsväsendet. Källa: Brå, NTU 2006 2010 Året 2010 med hållbarhetsredovisning 11

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Långsiktiga strategier för vår kärnver 12 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET ksamhet Polisens övergripande mål är att brottslighet ska minska och att medborgarnas trygghet ska öka. Detta präglar också myndighetens verksamhet. För att åstadkomma detta krävs ett långsiktigt och uthålligt arbete. Långsiktighet ska genomsyra all verksamhet och bidra till en hållbar utveckling 5. Vi ska vara innovativa och utveckla ett väl fungerande brottsförebyggande polisarbete. För att göra detta möjligt är det viktigt att personalen är engagerad och delaktig i det ständigt pågående förbättringsarbetet. Myndighetens brottsförebyggande arbetsmetoder är många. Vi har bland annat utsett kontaktpoliser för länets samtliga cirka 1 300 skolor. Skolledningen kan på ett strukturerat sätt kontakta sin kontaktpolis när det finns ett behov av råd och stöd eller vid förekomsten av brott. Länspolismästaren och cheferna för polismästardistrikten träffar också ungdomar genom sina respektive ungdomsråd. Cheferna för polismästardistrikten driver chefssamråd med andra chefer främst inom den offentliga sektorn för samplanering av det brottsförebyggande arbetet. Vid stödcentrum för unga brottsoffer, som finns i alla polismästardistrikt, erbjuds unga brottsoffer stöd genom ett samarbete mellan myndigheten och socialtjänsten. Det är viktigt att vi utvecklar den brottsutredande verksamheten, inte minst vad avser den grova organiserade brottsligheten. NOVA är benämningen på myndighetens satsning mot kriminella nätverk och yrkeskriminella individer. Ett stort fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av unga. I utredningscentrum för unga lagöverträdare samverkar myndigheten med socialtjänst och åklagare för att vidta åtgärder när personer under 18 år misstänks för brott. Dygnet runt, året om, finns polisiära resurser redo att ingripa vid pågående brott eller andra akuta händelser. Att myndigheten kan möta medborgarnas behov av akuta insatser är givetvis prioriterat, och en viktig fråga ur ett förtroendeskapande perspektiv. 5 Se ordlista Året 2010 med hållbarhetsredovisning 13

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET En synlig polis för trygghet, mot brottslighet Vi har under de senaste åren genomfört en stor satsning på närpolisverksamheten. Länets 39 närpolisområden har en viktig roll i ambitionen att öka den polisiära närvaron och synligheten. Den polisiära närvaron prioriteras på de platser där synligheten bäst kan förväntas leda till ökad trygghet och minskad brottslighet. Det lokalt förankrade brottsförebyggande arbetet bedrivs i samarbete med andra goda krafter och ska lägga grunden för ett tryggare samhälle med lägre brottslighet. Poliskontor för ökad kontakt med medborgarna De lokala poliskontoren är en arbetsmetod snarare än en organisatorisk enhet eller fysisk plats. Grunden är att de 4 6 poliser som tjänstgör vid respektive poliskontor i hög grad arbetar synligt och kontaktskapande i sina områden. Poliserna samverkar bland annat med skola, kommun, näringsidkare och frivilligorganisationer. Ambitionen är att de goda krafter som finns i lokalsamhället tillsammans ska verka brottsförebyggande och trygghetsskapande. Samtliga poliskontor har under 2010 genomfört medborgarmöten i sina respektive områden. Uppslutningen av såväl boende som näringsidkare har varit god. Medborgarmötena är ett komplement till de spontana kontakter som sker dagligen. De lokala poliskontorens arbete bedrivs med ett fokus på ungdomar. Att stävja ungdomskriminalitet är avgörande för att åstadkomma en minskad brottslighet på sikt. Ungdomar som är kriminella eller riskerar att bli kriminella måste därför fångas upp av samhället på ett tidigt stadium. Polisen har en viktig roll i detta. MORD I ROTEbRO Den 9 februari 2010 mördades en man i Rotebro. Mannen lämnade sin bostad efter att ha blivit uppringd av en person som ville träffa honom för att överlämna post, som påstods ha kommit fel. Mannen anträffades kort därefter skjuten i närheten av bostaden. Händelsen hade stora likheter med ett mord som inträffade i mars 2008 i Skärholmen och ett mordförsök i december 2008 i Närke. Kopplingen mellan den misstänkte gärningsmannen och offren var att offren i samtliga fall haft någon typ av relation med den misstänktes tidigare och nuvarande flickvänner. Utmärkande för detta fall är att det misstänks vara händelser som inträffat för över tio år sedan som har varit motiv för brotten. Den omfattande förundersökningen genomfördes i samarbete mellan Norrorts polismästardistrikt och Länskriminalpolisavdelningen. Polisen använde sig bland annat av ett mobilt poliskontor som placerades vid en tågstation i Rotebro för att öka tillgängligheten och möjligheten att få kontakt med människor som kunde ha viktig information om mordet. Polisens volontärer deltog också i arbetet. I oktober 2010 väcktes åtal mot en 36-årig man. Åtalet omfattade utöver de två morden och mordförsöket även grov misshandel, grovt olaga hot, vapenbrott, anstiftan till grov misshandel och stämpling till grov misshandel. 14 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET De första lokala poliskontoren startade sin verksamhet under 2006 och finns idag på 27 platser i länet. Den verksamhet som bedrivits vid poliskontoren bedöms ha varit lyckosam. För att få en djupare kunskap om hur väl verksamheten fungerar genomför Brå en utvärdering. Denna beräknas vara klar i juni 2011. Förhoppningsvis kommer resultatet att bidra med kunskap som kan användas för att vidareutveckla verksamheten. De mobila poliskontoren är ytterligare en satsning för att öka den polisiära synligheten och därigenom bidra till att öka tryggheten och minska brottsligheten. Vi använder polismärkta husbilar som möjliggör hög synlighet och tillgänglighet på platser där det uppstår ett tillfälligt behov av polisiär närvaro. Polisens volontärer allmänhetens engagemang Myndighetens samarbete med volontärerna sker främst i det brottsförebyggande arbetet. De vanligaste uppdragen är nattvandringar, service- och informationsinsatser men även uppdrag kring större poliskommenderingar såsom idrottsevenemang, demonstrationer och festivaler förekommer allt oftare. Uppdragen är behovsstyrda och förmedlas via Volontärportalen som alla utbildade volontärer har tillgång till. Det närpolisområde eller enhet som sammankallar volontärerna är ansvarig för uppdragets genomförande. I dag finns drygt 900 utbildade volontärer i länet. I Söderorts polismästardistrikt erbjuds äldre brottsoffer, inom två dagar efter att de polisanmält ett brott, volontärbesök i hemmet. Brottsoffret ges stöd och får hjälp i de fortsatta kontakterna med rättsväsendet. Myndighetens ambition är att verksamheten ska spridas inom länet. Nästan hundra volontärer deltog under Love Stockholm 2010. De hjälpte till med att hålla ordning och gav information till allmänheten. Efter terrorbrottet vid Drottninggatan i december 2010 hade vi en stor och snabb uppslutning av Polisens volontärer. Inom ett dygn deltog 40 volontärer bland annat i arbetet med att informera allmänheten. Volontärer, Antal volontärer, antal uppdrag antal och uppdrag antal utbildade och antal utbildade 2006 2010 1 000 800 600 400 200 0 2006 2007 2008 2009 2010 Antal uppdrag Antal utbildade per år Antal utbildade totalt 200 200 200 200 201 INTERVju MED GuN-bRITT brixholt, EN AV POLISENS VOLONTäRER, boende I KISTA: Hur gick det till när du blev volontär? Det var en polis i Södra Järva som tipsade mig 2007. Där gick jag min första nattvandring samma år och är sedan dess helt och fast övertygad om att volontärer gör nytta. Vilka uppdrag har du deltagit i? Nattvandringar, trygghetsvandringar och olika typer av informationsuppdrag. Jag har deltagit vid Ung08, Pride, evenemang på Råsunda fotbollsstadion, kronprinsessans bröllop och assisterat tunnelbanepolisen vid Jakobsberg pendeltågsstation. Jag har också samarbetat med dialogpolisen. Jag var med och spred information om terrorbrottet i december. Vad ser du som volontärernas viktigaste uppgift? Att hjälpa till med det brottsförebyggande arbetet inom olika områden, bland annat med synligheten. Hur reagerar människor som du möter på stan? De flesta blir glada över att vi är där och ger information. Många har ett stort behov av att berätta om vad de varit med om, och man får höra hur dåligt folk har mått efter ett inbrott eller när de blivit av med handväskor och plånböcker. Vid ett tillfälle var det en äldre dam i Kista centrum som blev överlycklig efter att hon fått information och tips om hur man skyddar sig mot ficktjuvar, så hon gav mig en riktig björnkram. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 15

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Brottsutredning utveckling för ökad kvalitet För brottsoffer är det av stor vikt att brottet utreds snabbt. Att utredningsverksamheten bedrivs effektivt är viktigt för att hålla ned antalet öppna ärenden. Allt för många öppna ärenden skulle på sikt kunna innebära en ohållbar situation för rättssäkerheten. äldre ärenden är också ofta svårare att utreda. Under 2009 påbörjade myndigheten en översyn av utredningsverksamheten. I denna identifierades ett antal åtgärder som ska genomföras under de närmaste åren för att korta handläggningstiderna och öka antalet uppklarade brott. Under 2010 fokuserades särskilt på: utveckla förundersökningsledningen Befogenheten att vara förundersökningsledare 6 ska kopplas till utsedda funktioner. Länskriminalpolisavdelningen ska ansvara för att ett myndighetsgemensamt synsätt tilllämpas i frågor som rör förundersökningar. Ökad kontroll av antalet öppna ärenden Under året har antalet pågående öppna ärenden minskat med 27 procent (från 34 496 öppna ärenden 2009 till 25 066 år 2010). Minskningen var bland annat en effekt av myndighetens prioritering av personal inom utredningsverksamheten. Förbättrad brottssamordning Genom brottssamordning kan mönster och samband mellan olika gärningar upptäckas. Åtgärder har vidtagits för att effektivisera myndighetens samordningsfunktioner, med fokus på vaneförbrytare. brottsutredning i nära anslutning till brottet Det är viktigt att poliser i yttre tjänst agerar som brottsutredande poliser och vidtar de initiala utredningsåtgärder som krävs. Förhör ska hållas på brottsplatsen och uppgifter som kan ligga till grund för vidare beslut i utredningen ska inhämtas. 16 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Under 2010 förberedde myndigheten sig för att under våren 2011 börja införa Polisens nya mobila IT-baserade utredningsstöd (PUST). Kriminalteknik Vi behöver bli bättre på att mer frekvent genomföra DNA 7 -prov. DNA-prov ska tas när det finns en skäligen misstänkt för ett brott där fängelse ingår i straffskalan. Förutom att lösa det aktuella brottet kan eventuella DNA-spår även jämföras med registrerade DNA-spår från andra, ännu inte uppklarade, brott. barn- och ungdomsärenden Myndigheten har under året ökat kontrollen av barn- och ungdomsärenden. För barn- och ungdomsärenden finns i dag två typer av lagstadgade tidsfrister, vilka definierar de särskilda skyndsamhetskraven. Tidsfristerna anger inom vilken tid ärendena ska vara avslutade. utredningscentrum för unga lagöverträdare Genom snabba åtgärder i samverkan med socialtjänst och åklagare ska kriminalitet bland ungdomar minska. Grundprincipen är att brott ska utredas där den unge misstänkte (under 18 år) bor, oavsett var brottet är begånget. Inom 48 timmar efter en brottsanmälan har gjorts ska den misstänktes föräldrar kontaktas och ett förhör med den brottsmisstänkte ha bokats in. Satsningen på utredningscentrum är under utbyggnad och flera polismästardistrikt har under 2010 i olika omfattning påbörjat verksamheten. brott i nära relation I regeringens handlingsplan för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, hedersrelaterade brott och förtryck samt våld i samkönade relationer framhålls vikten av att de som utsätts vågar polisanmäla och fullfölja sin anmälan. Myndigheten arbetar för att anmälningsfrekvensen ska öka och att mörkertalet ska minska. Särskilt fokus riktas mot grovt våld, kvinnofridskränkningar och fridskränkningar mot barn. Ärenden som rör brott i nära relation utreds av specialister och samarbete med socialtjänsten och hälsooch sjukvård sker. 6 Den person som leder och fattar beslut i en brottsutredning. Det kan vara en polis eller en åklagare. 7 Se ordlista OM PuST PUST är ett mobilt utredningsstöd som syftar till att poliser ska kunna färdigställa brottsutredningar direkt på brottsplatser. Efter att utredningsåtgärder gjorts på brottsplatsen, och ett stationsbefäl eller motsvarande har granskat anmälan, sker redovisning omedelbart till Åklagarmyndigheten. De brott som inledningsvis ska hanteras i PUST är bland annat brott mot knivlagen, snatteri, olovlig körning (även grov), rattfylleri (även grovt) och ringa narkotikabrott avseende bruk och innehav. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 17

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET I demokratins tjänst Vi ska inte ses som en fiende, utan en samarbetspartner som vill föra dialog och hjälpa medborgare som vill uttrycka sin personliga uppfattning. Ola Österling, dialogpolis Dialog ger möjlighet till demokrati Yttrandefrihet är en av de grundläggande fri- och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle. Alla människor ska ha möjlighet att uttrycka sina åsikter, enskilt eller i grupp. Myndigheten har 14 dialogpoliser, vilkas uppgift är att verka för att opinionsyttringar kan genomföras utan våld och oroligheter. Under 2010 genomfördes 129 uppdrag, vilket är något fler än föregående år. Dialog polisen för en nära dialog med de föreningar, samfund och grupper som ibland agerar genom stora sammankomster. Dagen efter de allmänna valen i september sände en 20-årig kvinna via Facebook ut ett upprop till en protest mot att Sverigedemokraterna valts in i Riksdagen. Tolv timmar därefter samlades cirka 7 000 personer för en demonstration på Sergels torg. Dessa hastiga demonstrationer, för vilka tillstånd inte sökts, ställer höga krav på myndigheten. Det är viktigt att få kontakt med de personer som tar initiativ till och är ansvariga för demonstrationerna. Under 2010 deltog dialogpolisen bland annat vid kronprinsessans bröllop och vid de demonstrationer som följde efter terrorbrottet i centrala Stockholm. Även Almedalsveckan i Visby var en intensiv vecka för dialogpolisen med anledning av valåret. Dialogpolisen deltar i ett EU-finansierat projekt för att sammanställa en handbok för dialogbaserat polisarbete. Ett tillstånd för säkerhet Polisen ska skapa trygghet, skydda den enskilde och samhället. Därför är det viktigt att verksamheten för att utfärda tillstånd för bland annat vapenhantering, alkoholutskänkning och sprängning fungerar. Tillståndsenheten är myndighetens experter inom området och har ett länsövergripande ansvar. På enheten arbetar 95 personer. Inför de allmänna valen i september 2010 fördes en dialog med flera politiska partier om var och vid vilken tid de planerade att ha sammankomster. Dialogpolisen, antal uppdrag 2006 2010 Antal uppdrag 150 125 100 75 50 Antal inkomna tillståndsärenden inom olika tillståndskategorier 2009 2010 1 754 1 664 2 660 12 589 25 0 2006 2007 2008 2009 2010 9 443 Ordningsvakt: Utbildning, lämplighet, omprövning m.m. (-171) Explosivärenden: Fyrverkeri, sprängning m.m. (+85) Ordningslagsärenden: Markupplåtelser, demonstrationer, försäljning m.m. (-209) Vapenlicenser, vapenpass m.m. (+1 045) Remisser om alkoholservering m.m. (-170) Siffror inom parentes visar förändring i antal från 2009. 18 Året 2010 med hållbarhetsredovisning

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Stockholms stad har en ambition att bli Europas mest tillgängliga huvudstad. En tillgänglighetsinsats genomfördes under och efter kronprinsessans bröllop, då många människor befann sig på offentliga platser. Syftet var att säkerställa att medborgare med funktionsnedsättning kan röra sig i staden utan att riskera skada. Polismyndigheten i Stockholms län kontrollerade uteserveringar och skyltar vilket resulterade i att flera tillståndsinnehavare fick en tillsägelse om rättning. 90 procent av dessa rättade sig efter ombedda åtgärder, tre viten utdelades. Inspektioner genomfördes under 2010 av samtliga vapenhandlares förvaring och tillstånd. En stor mängd dokumentation begärdes in för granskning och tre tillstånd återkallades, varav ett på grund av brister i vapenförvaringen. Myndigheten genomförde under Stockholmsveckan och Almedalsveckan i Visby krogtillsyn i samverkan med Polisen på Gotland. Alkoholservering till ungdomar och märkbart berusade personer kontrollerades. Under året har också informationsinsatser och utbildningar genomförts för krogpersonal inför större evenemang och tillställningar. Myndigheten gjorde totalt 1 913 krogtillsyner under 2010, vilket är en stor ökning jämfört med 2009 då 1 317 utfördes. Bilden visar den hastigt uppkomna demonstrationen på Sergels torg dagen efter de allmänna valen. 7 000 personer deltog. Året 2010 med hållbarhetsredovisning 19

LÅNGSIKTIGA STRATEGIER FÖR VÅR KÄRNVERKSAMHET Den tillgängliga polisen Vi är en 24-timmarsmyndighet. Det innebär att vi under dygnets alla timmar måste vara redo att möta medborgarnas behov. Länskommunikationscentralen Vid länskommunikationscentralen pågår verksamhet dygnet runt. På länskommunikationscentralen arbetar cirka 150 civilanställda och poliser med att ta emot larmsamtal som kopplats via SOS-alarm (112), Polisens kontaktcenter eller annan växel. Samtalen ska hanteras effektivt och besvaras så snabbt som möjligt. Målet för 2010 var att den genomsnittliga svarstiden för 112-samtal inte fick överstiga 15 sekunder, ett mål vi nådde. Personalen på länskommunikationscentralen måste omedelbart hantera de pågående händelserna genom korrekta bedömningar och prioriteringar. Under 2010 har alla operatörer genomgått en utbildning i brott i nära relation för att de ska kunna ställa rätt frågor och få så bra information som möjligt i det första samtalet med ett brottsoffer. Ett särskilt moment behandlade hur personer med psykiska funktionshinder ska bemötas. Myndighetens telefonväxel Myndighetens telefonväxel är en av de största telefonväxlarna i landet. Utöver våra interna telefonsamtal betjänas inkommande telefonsamtal till Brottsförebyggande rådet, Ekobrottsmyndigheten, Åklagarmyndigheten, Polishögskolan, Rikskriminalpolisen, Rikspolisstyrelsen och från och med våren 2010 även Riksåklagaren. Under 2010 inkom drygt 1,5 miljoner samtal till telefonväxeln. Frågor om passhantering och parkeringsanmärkningar är vanligt förekommande. Myndigheten arbetar aktivt för att korta svarstiderna och ge korrekta svar. Under året infördes bland annat ett nytt hänvisningssystem och telefonisterna utbildades i systemet. Målet för 2010 var att 90 procent av samtalen skulle besvaras inom 60 sekunder. Målet uppnåddes då 94,3 procent av samtalen besvarades inom 60 sekunder (motsvarande siffra var 67,7 procent 2009). Polisens kontaktcenter Polisens kontaktcenter (PKC) är en nationell resurs som servar hela landet och nås via det gemensamma telefonnumret 114 14. Syftet med PKC är att förbättra servicen till allmänheten i form av tillgänglighet och bemötande. Personalen på PKC ger bland annat information, tar emot tips och upprättar förlust- och brottsanmälningar. PKC hanterar även de förfrågningar och anmälningar som görs via Polisens hemsida. Pågående brott och andra akuta ärenden kopplas vidare till länskommunikationscentralen. Passansökningar Under 2010 inkom sammanlagt 321 420 pass- och identitetskortsansökningar till myndigheten. Det var en ökning med 56 244 ansökningar jämfört med 2009. Anledningen till ökningen var främst att de första 5-årspassen från 2005 gick ut 2010 samtidigt som de äldre 10-årspassen började gå ut. Ökningen är också ett resultat av den stora inflyttningen till länet, och att ekonomin i samhället förbättrats, vilket ger upphov till fler utlandsresor. Det ökade antalet passansökningar kommer att bibehållas fram till 2015 då de sista 10-årspassen går ut. Antal inkomna pass- och id-kortsansökningar 350 000 300 000 250 000 200 000 150 000 100 000 50 000 Svarstid (medeltid i sekunder) 112-samtal med högsta prioritet Svarstid på 112-samtal 20 15 Målvärde 2010 10 5 0 Källa: VUP 2008 2009 2010 0 2009 2010 Källa: Länskommunikationscentralen 20 Året 2010 med hållbarhetsredovisning