EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

EU:s budget från parlamentets förhandlingshorisont - Ett verktyg för gemensamma investeringar i smart, hållbar och inkluderande tillväxt

Politiskt instrument för att finansiera långsiktiga prioriteringar Gemensamma prioriteringar och koordinerade investeringar över gränserna ger större resultat för mindre pengar Sverige kan inte ensamt konkurrera med t ex tillväxtekonomier i Asien. Genom samarbete (synergier) kan vi effektivisera, göra besparingar och utnyttja den inre marknaden. Spelrummet är stort - budgeten agerar hävstång där det är högt i tak och gott om plats för nationella, lokala och regionala idéer inom de gemensamma prioriteringarna.

Parlamentets position: betänkande från 2011: Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla = mandat för parlamentets förhandlingsdelegation Om nuvarande gemensamma mål (miljö och klimat, bistånd, inre marknad m.m.) och prioriteringar för EU ska upprätthållas, måste EU:s budget öka med minst 5 %, över en sjuårsperiod

Om medlemsstaterna skär ner, ska väl rimligen också EU banta, eller? 1. EU:s budget är en investeringsbudget för att stödja långsiktig utveckling och ett strategiskt europeiskt samarbete, ofta med planeringsperspektiv på upp till 7 år. 2. EU:s budget är en budget för solidaritet och samordnade gränsöverskridande investeringar 3. EU:s budget är inte ett nollsummespel där någon måste förlora för att någon annan ska vinna. 4. En ambitiösare union måste ges tillräckliga resurser 5. EU:s budget motsvarar endast 1 % av unionens totala BNP = löser inte problemen med nationella budgetunderskott.

Europaparlamentet: kraven på en hårdbantad EU-budget handlar inte främst om pengar, utan om en mer EUskeptisk agenda. En minoritet av rikare EU-länder har bildat en allians för att försvaga EU:s roll genom att skära ner budgeten. Den toryledda brittiska regeringen siktar på folkomröstning om utträde, de holländska och finska regeringarna lever under stenhårt tryck från EU-fientliga partier Spelet om EU-budgeten spelar en tung roll för att visa dem som är fattigare än de rikare nettobetalarna att det finns en vilja att hålla ihop Europa, även om det kostar. och Sverige? Står regeringen för grundprincipen att EU förvisso kan bli bättre, men att medlemskapet i grunden ändå är värt pengarna?

70% Budget increases 1988-2008 in % 60% 50% 40% 30% 20% Euro zone non Euro zone EU- 27 EU Budget

170.000 150.000 Budget appropriations compared to MFF appropriations & Own Ressources ceiling (million ) 130.000 110.000 90.000 70.000 50.000 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Ceiling MFF Budget

Det går inte att visa den länkade bilden. Filen kan ha flyttats, fått ett nytt namn eller tagits bort. Kontrollera att länken pekar på rätt fil och plats. Europaparlamentet: ingen överenskommelse är bättre än en dålig överenskommelse. Vill se nytt budgetförslag som mer fokuserar på investeringar för jobb, hållbar tillväxt och konkurrenskraft (forskning, innovation, infrastruktur, satsningar på unga och utbildning etc.), samt inkluderar tillräcklig flexibilitet och en reform av inkomstsystemet, så det blir mer transparent och rättvist. Ingen fokus på det europeiska perspektivet, eller hur EU:s budget kan stötta återhämtning istället präglas diskussionerna av rena nationella intressen. Syftet med budgeten, som långsiktigt planeringsinstrument för EU:s politik, har fått ge vika. "I want my money back": Flera medlemsstater kräver ny eller bibehållen rabatt på EU-avgiften. Betalningsbördan för en rabatt läggs dock över på de andra medlemsländerna. Den brittiska rabatten finansieras t ex till största delen av Frankrike, Spanien och Italien. Parlamentet: hur rättvist är det i dessa kristider att de rikare får rabatt på bekostnad av de fattigare? Medhåll från franske presidenten efter toppmötet: Det finns länder som på grund av deras historia, geografi eller andra omständigheter borde ta emot mer än de ger till det europeiska bygget, och andra länder som på grund av sin ekonomi, befolkning och finansiella kapacitet borde betala mer. Men jag accepterar inte att de länder som är rikast i EU kommer hit och ber om rabatter, sade president Francois Hollande med tydlig adress till London, Köpenhamn och Stockholm.

EU:s budget är rätt använd ett bra verktyg för samordning och bördefördelning vid gränsöverskridande projekt som är nödvändiga för att nå EU2020 målen och förverkliga inre marknaden Att skära i EU:s budget gynnar bara de rikare nettobetalarländerna, inte de som har störst problem de är ju nettomottagare av EU-stöd. I stället innebär det mer åtstramning för de mest utsatta, där det inte blir några investeringar utan EU-stöd. Ju mer man skär desto svårare blir det att få en bra profil på budgeten, eftersom medlemsstaterna alltid försvarar det man redan får (jordbruksoch regionalstöd). Intressenterna för forskning, innovation, utbildning och infrastruktur är inte samma tunga makthavare i budgetprocessen. Därtill drabbas biståndet och EU:s stöd för FN:s millenniemål.