Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik
2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778)...3 3.2 Statens räddningsverk föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRFVFS 2003:10)...4 3.3 Kommunens dokument...4 3.4 Handlingsprogram för skydd mot olyckor...4 3.4.1 Systematiskt brandskyddsarbete...4 4. Kommunens rutiner...5 5. Uppgifter från förvaltningarna...7 5.1 Barn och ungdomsförvaltningen...7 5.2 Kommunledningskontoret...8 5.3 Kalmar hamn...9 5.4 Kultur- och fritidsförvaltningen...9 5.5 Omsorgsförvaltningen...10 5.6 Samhällsbyggnadskontoret...11 5.7 Socialförvaltningen...12 5.8 Södermöre kommundelsförvaltning...12 6. Revisionell bedömning...14 6.1 Allmänt...14 6.2 Revisionsfrågor...14
3 1. Inledning I och med den nya lagen om skydd mot olyckor som trädde i kraft 1 januari 2004 förtydligas ansvaret vad man som ägare och nyttjanderättsinnehavare ska svara för när det gäller brandskyddet. Kommunens revisorer har beslutat att granska hur kommunen har ordnat brandskyddet. Granskningen omfattar hur den kommunala organisationen arbetar med de interna brandskyddsfrågorna. De revisionsfrågor som ställas är: Vilket ansvar för brandskyddet har respektive nämnd? Har nämnderna upprättat utrymningsplaner för sina verksamheter i exempelvis skolan och i de särskilda boendena? Finns erforderlig släckningsutrustning i de fastigheter där kommunen bedriver verksamhet? Vilket tillsynsansvar har brandkåren? Hur genomför brandkåren tillsynen av brandskyddet i kommunens fastigheter? 2. Tillvägagångssätt Vi har tagit del av lagstiftning och Statens räddningsverks författningar i tillämpliga delar samt kommunens dokument Systematiskts Brandskyddsarbete och Brandkårens Tillsynsplan 2006. Vi har intervjuat brandkårens brandskyddsinspektör, förvaltningschefen för fastighets- och inköpskontoret samt fastighets- och inköpskontorets förvaltare. Vidare har kommunchefen och förvaltningscheferna getts möjlighet att svara på en enkät. Rapporten är avstämd med brandskyddsinspektören och med förvaltningschefen för fastighets- och inköpsavdelningen. 3. Lagar och förordningar 3.1 Lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Av 2 kap. 3 lagen om skydd mot olyckor sägs: Ägare av byggnader eller andra anläggningar, där det med hänsyn till risken för brand eller konsekvenserna av brand bör ställas särskilda krav på en kontroll av brandskyddet, ska i skriftlig form lämna en redogörelse för brandskyddet. En nyttjanderättsinnehavare ska ge ägaren de uppgifter som behövs för att denne ska kunna fullgöras sin skyldighet Även den som utövar verksamhet vid anläggningen kan svara för sådana redogörelser. Redogörelserna ska lämnas in till kommunen (Brandkåren). Det är alltså inte enbart kommunen som ska lämna in redogörelser utan lagen riktar sig till alla.
4 3.2 Statens räddningsverk föreskrifter om skriftlig redogörelse för brandskyddet (SRFVFS 2003:10) I räddningsverkets föreskrifter 2003:10 redogörs för vilka byggnader 1 eller andra anläggningar som omfattas av kravet att en skriftlig redogörelse ska lämnas in. Där nämns bland andra: Fritidsanläggningar Förläggning Förskola och skola Inrättningar för vård och omsorg Samlingslokal För de uppräknade byggnaderna eller anläggningarna finns det sedan en mer detaljerad definition. Samlingslokaler definieras: Samlingslokaler som används av fler än 150 personer. Restauranger och andra liknande verksamheter vilka har tillstånd att servera alkohol och där det finns platser för fler än 50 personer i samma lokal. Fritidsanläggningar där det finns platser för fler än 1 000 personer, helt eller delvis under tak. 3.3 Kommunens dokument 3.4 Handlingsprogram för skydd mot olyckor Kommunfullmäktige antog den 24 april 2005 ett handlingsprogram för skydd mot olyckor. I programmet redovisas: Riskbild Övergripande mål Säkerhetsmål Prestationsmål Underställda dokument 3.4.1 Systematiskt brandskyddsarbete I kommunens dokument Systematiskt brandskyddsarbete beskrivs översiktligt lagen om skydd mot olyckor. 1 Utifrån dessa definitioner behöver det inte lämnas någon skriftlig redogörelse över kommunhuset eller andra förvaltningskontor
5 I dokumentet slås fast att om ett skäligt brandskydd ska kunna uppnås förutsätts att varje verksamhet bedriver ett systematiskt brandskyddsarbete. Detta innebär att verksamheterna på ett strukturerat sätt: Planerar Utbildar Övar Dokumenterar Kontrollerar och Följer upp brandskyddsarbetet Tidigare hade brandkåren ett ansvar för att utföra brandsyn. Brandsynsbegreppet är numera ersatt med tillsyn. Tillsynen riktar sig mot att ägaren eller nyttjanderättsinnehavaren uppfyller de krav som lagstiftningen anger. 4. Kommunens rutiner I kommunen är det fastighets- och inköpskontorets förvaltare som svarar för att lämna en redogörelse över de objekt som författningarna kräver ska redovisas till brandkåren. När redogörelserna inkommer till brandkåren registreras uppgifterna i ett IT-system. Vidare skickar brandkåren ett meddelande till uppgiftslämnaren att redogörelsen har inkommit. Vid brandkårens tillsynsbesök används redogörelserna som underlag för tillsynen. Därefter upprättas ett tillsynsprotokoll. I protokollet redogörs för eventuella brister, som sedan ligger till grund för förbättringar. Tillsynsbesöken görs inte regelbundet utan är behovsanpassade. Vart fjärde år ska den skriftliga redogörelsen lämnas till brandkåren. Kommunens fastighetsförvaltare besöker en gång om året nyttjarna/brandskyddsombudet. Då går man igenom en checklista som tar upp följande områden:
6
7 5. Uppgifter från förvaltningarna 5.1 Barn och ungdomsförvaltningen I barn- och ungdomsförvaltningens verksamhetsledningssystem finns mål formulerade för brandskyddsarbetet. En särskild checklista för nyanställda rörande brandskyddet finns framtagen som ska fyllas i tillsammans med arbetsledaren när den nyanställde går runt på sin nya arbetsplats. På varje enhet inom barn- och ungdomsförvaltningen finns brandskyddsansvariga utsedda. Förvaltningen säger att de brandskyddsansvarigas uppgifter är tydliga. Barn- och ungdomsförvaltningen uppger att enheterna inte genomför egna utbildningar i brandskyddsarbete. Sådan utbildning genomförs centralt i kommunen. genomförs på alla enheter. Barn och ungdomsförvaltningen har utarbetade instruktioner för heta arbeten och hantering av brandfarliga varor. Barn- och ungdomsförvaltningen har på alla enheter utrymningsplaner som bland annat beskriver var brandsläckare förvaras och vilka utrymningsvägar som finns. I skolan, samlingslokaler och övriga lokaler finns släckningsutrustning. På samtliga skolor finns brandlarm som är kopplade direkt till brandkåren Samarbetet med brandkåren fungerar bra. Övrigt Barn- och ungdomsförvaltningens enheter använder sig av en promemoria som räddningstjänsterna i länet har upprättat och som gäller brandskyddet vid användning av skolor, daghem eller andra lokaler för övernattning.
8 5.2 Kommunledningskontoret Kommunledningskontoret har upprättat mål för brandskyddsarbetet. Nya och reviderade rutiner för brandskyddet finns i kommunledningskontorets verksamhetshandbok. Rutinerna beskriver bl.a. åtgärder som ska uppfyllas, när de ska vara uppfyllda och vem som är ansvarig för att de uppfylls. På kommunledningskontoret finns en brandskyddssamordnare utsedd. Dessutom finns elva brandskyddskontrollanter utsedda. Kontoret anser att de brandskyddsansvarigas uppgifter är tydliga. ar i brandskydd genomförs regelbundet. Förutom krav på utbildning av brandskyddskontrollanter, finns krav på utbildning av tillsvidareanställd personal. Brandskyddssamordnaren har en fördjupad brandskyddsutbildning. Kommunledningskontoret genomför brandskyddsövningar. Utrymningsövningar genomförs minst vart femte år. Heta arbeten och motsvarande utförs inte på kommunledningskontoret. Därför finns det inga rutiner utarbetade för detta. Rutiner för farligt avfall finns och de omfattar till viss del även brandfarliga varor och rör i första hand hanteringen på Falkenbergshuset. Kommunledningskontoret har utrymningsplaner som bland annat beskriver var brandsläckare förvaras och vilka utrymningsvägar som finns. Två gånger om året utför brandskyddskontrollanterna kontroll av de fastigheter som ligger under deras ansvarsområde. Protokoll från kontrollerna upprättas och där 24 frågor om det förebyggande brandskyddet ska besvaras. Protokollen förvaras sedan hos brandskyddssamordnaren. I de lokaler som kommunledningskontorets brandskyddskontrollanter utövar sin kontroll över finns släckningsutrustning och brandlarm Samarbetet med brandkåren fungerar väl.
9 5.3 Kalmar hamn Kalmar hamn har inte upprättat mål för brandskyddsarbetet. Inom hamnen finns brandskyddsansvariga utsedda. De brandskyddsansvarigas uppgifter uppfattas vara tydliga och ansvaret finns redovisat i befattningsbeskrivningarna som ingår i hamnens verksamhetsledningssystem. ar i brandskydd genomförs på förvaltningen. All driftpersonal har certifikat för heta arbeten. en sker genom brandkårens försorg. Hamnen genomför brandskyddsövningar i viss utsträckning. Hamnen har rutiner för hantering av heta arbeten och hantering av brandfarliga varor. Hamnen har utrymningsplaner som bland annat beskriver var brandsläckare förvaras och vilka utrymningsvägar som finns. Släckningsutrustning typ slang, handbrandsläckare finns i samtliga lokaler och fordon. Samarbetet med brandkåren fungerar utmärkt 5.4 Kultur- och fritidsförvaltningen Kultur- och fritidsförvaltningen har upprättat mål för brandskyddsarbetet. Till sin hjälp har förvaltningen använt sig av ett företag, som är specialister inom brand- och utrymningssäkerhet. På kultur- och fritidsförvaltningen finns brandskyddsansvariga utsedda. De brandskyddsansvarigas uppgifter uppfattas vara tydliga. ar i brandskydd genomförs både på förvaltningen och ute på enheterna i samverkan med ovan nämnda företag.
10 Kultur- och fritidsförvaltningen genomför brandskyddsövningar i samverkan med ovan nämnda företag Kultur- och fritidsförvaltningen informerar om att heta arbeten eller motsvarande inte förekommer inom förvaltningen. Kultur- och fritidsförvaltnigen har utrymningsplaner som bland annat beskriver var brandsläckare förvaras och vilka utrymningsvägar som finns. I samlingslokaler och övriga lokaler exempelvis bibliotek finns släckningsutrustning Kultur- och fritidsförvaltningen anlitar ett specialistföretag inom brandskyddet för utbildning, övningar och installation av brandskydd. Brandkåren kan vad gäller installerat brandskydd ha en annan uppfattning. De ansvariga för brandskyddet på förvaltningen uppfattar de olika bedömningarna som frustrerande. 5.5 Omsorgsförvaltningen Omsorgsförvaltningen har mål både för förvaltningen och för enheterna. På varje enhet och på omsorgskontoret finns brandskyddsansvariga. Enhetscheferna är brandskyddsombud. De utser i sin tur brandskyddskontrollanter som gör kontroller och rapporterar tillbaka till brandskyddsombuden. De brandskyddsansvarigas uppgifter är tydliga. Både på förvaltningskontoret och på enheterna genomförs utbildningar i brandskyddsarbete. Alla anställda på förvaltningen erhåller en brandskyddsutbildning vart fjärde år. Omsorgsförvaltningen genomför inte några egna brandskyddsövningar. När det gäller omsorgskontoret i Riskvarnen sker övningar på brandkårens initiativ. När det gäller brandskyddsövningar på enheterna genomförs inga organiserade övningar på grund av svårigheterna att förflytta det stora antalet sängliggande omsorgstagare. Omsorgsförvaltningen har utarbetade instruktioner för heta arbeten eller hantering av brandfarliga varor. Om sådana arbeten ska utföras, ska aktuell vaktmästare kontaktas. Brandkåren kallar vaktmästarna med jämna mellanrum till utbildning inom dessa områden.
11 Omsorgsförvaltningen har utrymningsplaner som bland annat beskriver var brandsläckare förvaras och vilka utrymningsvägar som finns. Släckningsutrustning finns på alla enheter och på omsorgskontoret. Sprinklersystem finns på Oxhagshemmet och Stensbergshemmet. Samarbetet och dialogen mellan omsorgsförvaltningens brandskyddsansvariga och brandkåren fungerar mycket bra. 5.6 Samhällsbyggnadskontoret Samhällsbyggnadskontoret har formulerat mål för brandskyddet. På samhällsbyggnadskontoret finns brandskyddsansvariga utsedda. Kontoret säger att de brandskyddsansvarigas uppgifter är tydliga. En gång i kvartalet görs en internkontroll av kontorets brandskyddskontrollant. I samband med skyddsronder som görs en gång om året görs även en systemrevision av brandskyddet. Brandkåren svarar för brandskyddsutbildningen på kontoret Samhällsbyggnadskontoret genomför brandskyddsövningar. Samhällsbyggnadskontoret har inga utarbetade instruktioner för heta arbeten och hantering av brandfarliga varor. Samhällsbyggnadskontoret har utrymningsplaner som bland annat beskriver var brandsläckare förvaras och vilka utrymningsvägar som finns. I förvaltningslokalerna finns släckningsutrustning Samarbetet med brandkåren fungerar mycket bra.
12 5.7 Socialförvaltningen Socialförvaltningen har inga mål formulerade för brandskyddet. På socialförvaltningen finns brandskyddsansvariga utsedda. Förvaltningen säger att de brandskyddsansvarigas uppgifter är tydliga. När det gäller brandskyddsarbetet finns beskrivet hur ofta brandskyddskontroller och utrymningsövningar ska ske. /-samordnare och brandskyddskontrollanter erhåller teoretisk brandskyddsutbildning vart 5 år. All personal informeras om RVLS (rädda, varna, larma, släcka) Förteckning över dem som har genomgått brandskyddsutbildning förvaras hos brandskyddssamordnaren. Respektive chef svarar för att nyanställd personal och praktikanter informeras om brandskyddets rutiner i samband med introduktionen. Socialförvaltningen genomförs (2 gånger om året vid Södertull och Aquarellen. Övrig verksamhet vart 5:e år). Socialförvaltningen har inga utarbetade instruktioner för heta arbeten. Rutiner finns för hantering av bensin till motorgräsklippare. Socialförvaltningen har inga brandskyddsbeskrivningar men rutiner och motsvarande informeras om vid nyanställningar och annan introduktion. I förvaltningslokalerna och vid hem för vård eller boende finns släckningsutrustning Samarbetet med brandkåren fungerar bra. 5.8 Södermöre kommundelsförvaltning Södermöre kommundelsnämnd har inga mål utöver de som bestäm på kommunledningsnivå och av brandkåren. Inom kommundelsförvaltningen finns brandskyddsansvariga utsedda såväl på förvaltningen som på enheterna. Förvaltningen säger att de brandskyddsansvarigas uppgifter är tydliga.
13 Kommundelsförvaltningen uppger att förvaltningen eller enheterna genomför ingen egen utbildning i brandskyddsarbete. Sådan utbildning genomförs centralt i kommunen. Kommundelsförvaltningen genomför brandskyddsövningar Södermöre kommundelsnämnd har utarbetade instruktioner för heta arbeten och hantering av brandfarliga varor. Kommundelsförvaltningen har utrymningsplaner som bland annat beskriver var brandsläckare förvaras och vilka utrymningsvägar som finns. I skolan, särskilda boenden, samlingslokaler och övriga lokaler finns släckningsutrustning Samarbetet med brandkåren fungerar bra.
14 6. Revisionell bedömning 6.1 Allmänt Med lagen om skydd mot olyckor har ansvaret för fastighetsägare och nyttjare av fastigheter gjorts tydligare. Brandkårens uppgifter i det förebyggande arbete har också förändrats. Tidigare gjorde brandkåren brandsyner. Numera genomför brandkåren tillsyn. Tillsynen handlar om att se till att fastighetsägare och nyttjare har fungerande egenkontroll och rutiner för brandskyddsarbetet. Statens räddningsverk har föreskrifter definierat vilka objekt som måste ha dokumenterade och till brandkåren inlämnade egenkontrollprogram. Vår bedömning är att brandskyddet i Kalmar kommuns fastigheter fungerar ändamålsenligt och effektivt. Som grund för vårt ställningstagande utgår vi dels från den bedömning som brandkåren gör om brandskyddet, dels de svar som vi har erhållit från förvaltningarna. Brandkårens uppfattning är att kommunens brandskydd har utvecklats positivt. Man framhåller särskilt att kultur- och fritidsförvaltningens brandförebyggande arbete utvecklats mycket positivt och att det fungerar mycket tillfredsställande. 6.2 Revisionsfrågor Vilket ansvar för brandskyddet har respektive nämnd? Det är fastighets- och inköpskontoret som ansvarar för det övergripande brandskyddet för de fastigheter där det finns en redovisningsskyldighet till brandkåren. Fastighets- och inköpskontorets förvaltare lämnar in redogörelser för dessa objekt. Förvaltarna deltar i den årliga systemrevisionen vad gäller brandskydd tillsammans med förvaltningarnas brandskyddsombud och brandskyddskontrollanter. Det dagliga brandskyddsarbetet svarar respektive nämnd/förvaltning för. Det är respektive brandskyddskontrollant en gång i kvartalet går igenom brandskyddet utifrån en checklista som finns med i brandkårens dokument Systematiskt brandskyddsarbete. Vår bedömning är att ansvaret är väl definierat och tydligt. Har nämnderna upprättat utrymningsplaner för sina verksamheter? Nämnderna har upprättat utrymningsplaner. Finns erforderlig släckningsutrustning i de fastigheter där kommunen bedriver verksamhet? I de lokaler för vilka man måste lämna redogörelser till brandkåren finns släckningsutrustning samt dokumenterade utrymningsvägar. Brandkåren har vid sin tillsyn bedömt utrustningen som tillräcklig. Samtliga skolor har larm som både signalerar i lokalerna och som också är kopplade till brandkåren. För äldreomsorgens del finns sprinklersystem på Stensberg och Oxhagshemmet.
Vilket tillsynsansvar har brandkåren? Hur genomför brandkåren tillsynen av brandskyddet i kommunens fastigheter? Brandkåren har ett tillsynsansvar för att kontrollera att fastighets- och inköpskontorets redogörelser stämmer samt att förvaltningarnas internkontrollprogram är tillräckliga. Tillsynen görs inte regelbundet utan den är behovsstyrd. 15