Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan PM 2014-10-08 På uppdrag av HS Kraft AB
Uppdragstagare: Naturvårdskonsult Gerell Tomelillavägen 456-72 275 92 Sjöbo Tel 0416-151 20 rune.gerell@sjobo.nu karin.gerell@sjobo.nu Uppdragsgivare: HS Kraft AB Christian Bladh Kartmaterial: Friluftskartan Pro Lantmäteriet Karta från HS Kraft AB Foton: Rune Gerell Naturvårdskonsult Gerell 2
Planerade vindkraftverk vid Torkelsrud, Munkedals kommun En analys av effekterna på fågelfaunan Uppdraget På uppdrag av HS Kraft AB (kontaktperson: Christian Bladh) har vi analyserat effekterna på fågelfaunan inom planeringsområdet för två vindkraftverk (röda cirklar) vid Torkelsrud, Munkedals kommun (fig. 1) samt dess omgivningar (radie ca 2 km). Figur 1. Lokalisering av två planerade vindkraftverk (röda cirklar) vid Torkelsrud, Munkedals kommun samt dess omgivningar. Beskrivning av området De två planerade vindkraftverken ligger i ett svagt kuperat landskap med bergknallar på 130 m.ö.h. Skogen utgörs till övervägande del av produktionsskog vilket innebär att skogen är brukad och består omväxlande av bestånd med föryngringar, ungskogar och slutavverkningsmogen skog. Barrskog, främst gran, dominerar. Väster om planeringsområdet rinner den uppdämda Stendalsbäcken (fig. 2). Planeringsområdet för de två vindkraftverken med omgivningar (radie av ca 2 km) har begränsade naturvärden (fig. 3) 3
Figur 2. Stendalsbäcken, Torkelsrud, Munkedals kommun. Skogens Pärlor (Skogsstyrelsen) visar på fem områden med naturvärden i planeringsområdets närhet, hällmarkskog (30,5 ha) ca 3 km västerut vid Harkerudssjön (nyckelbiotop, naturvärde), 3,7 km i sydvästlig riktning en barrnaturskog (6,4 ha), söderut en mindre bäckdal (0,6 ha), en naturskog vid Valbo-Ryr (8 ha, biotopskyddsyta, nyckelbiotop) på ett avstånd av ca 4 km samt en bäckdal, norr om planeringsområdet, ca 800 m. Figur 3. Värdefulla naturområden i närheten av de två vindkraftverken vid Torkelsrud, Munkedals kommun. Skogens Pärlor. Skogsstyrelsen. 4
Metod Vi besökte området den 8-9 september 2013 för en inventering av fladdermöss (Naturvårdskonsult Gerell, rapport 2013-09-16) och har därför kännedom om områdets naturmiljöer. Vid analysen har vi använt oss av flygbilder över områdets och dess närmaste omgivningar (radie 2 km), Skogens Pärlor (Skogsstyrelsen) samt utdrag fån ArtDatabankens databaser, dels rödlistade arter (Uttag 2014-09-24, obsdatabasen), dels skyddsklassade arter (Uttag 2014-09-24). Bakgrund I samband med utbyggnaden av vindkraften i Europa och USA under de senaste decennierna har man kunnat notera ett ökande antal döda fåglar i anslutning till verken (Dürr 2010). För svenskt vidkommande har problemet aktualiserats genom ett pilotprojekt som startades 2002, varvid man besökte 160 vindkraftverk och eftersökte dödade fåglar. Resultatet av undersökningen blev 33 fåglar tillhörande 17 arter (Ahlén 2002). Potentiella effekter av vindkraftverk på fågelpopulationer Kollisionsrisk Kollisionsrisken beror på många faktorer, dels sådana som är knutna till fågelarten som t.ex. antal och beteende, dels väderförhållanden och topografi och inte minst antalet och lokaliseringen av vindkraftverken. Några av de allra högsta dödstalen orsakade av kollision med vindkraftverk har rapporterats för rovfåglar i Altamontpasset i Kalifornien under flyttning (Drewitt et Langston 2006). Även i Sverige har rovfåglar, bl.a. röd glada och ormvråk, kolliderat med vindkraftverk (Ahlén 2002). Rovfåglar som vid näringssök utnyttjar termik eller hangvindar i kuperad terräng utsätts för en större kollisionsrisk än många andra fåglar eftersom de är så fokuserade vid bytet och samtidigt måste förflytta sig och korrigera positionen till följd av förändringar i vindrörelser (Madders & Whitfield 2006). Småfåglar kan kollidera med vindkraftverk men gör det i så liten omfattning så man bedömer att mortaliteten är försumbar på populationsnivå (Rydell m.fl. 2011). Undanträngande på grund av lokalisering av vindkraftverk Undanträngande av fåglar från ett område till följd av en etablering av vindkraftverk kan ske genom att fåglarna störs. Detta leder till förlust av habitat, som tidigare utnyttjats av fåglarna. Barriäreffekt Vindkraftverk kan påverka användningen av flygstråk, dels vid migration och dels vid lokala rörelser. Barriäreffekten kan bl.a. resultera i ökade flygkostnader för att ta sig till furageringsplatser. En litteraturgenomgång visar dock att de hittills identifierade barriäreffekterna inte har någon större påverkan på populationerna (Drewitt & Langston 2006). 5
Förändring och förlust av habitat Omfattande vindkraftsparker med tillhörande infrastrukturer kan resultera i förluster av reproduktions- och rastlokaler. Etableringen av vindkraftverk kan också resultera i en ny markanvändning, som i sig också kan medföra förlust av habitat. Risken för olika fågelgrupper att kollidera med vindkraftverk Det finns för närvarande inget som tyder på att den befintliga vindkraften, eller den som ryms i planeringsramen 30 TWh, kommer att påverka beståndet av någon fågelart på nationell nivå (Rydell m. fl. 2011). Medianvärdet för alla undersökta vindkraftsparker är 2,3 döda fåglar per vindkraftverk och år. Rovfåglarna är den grupp som löper största risken att kollidera med vindkraftverk (Dürr 2010). De omfattar hela 37 % av samtliga rapporterade kollisioner (tab. 1). Tättingarna intar andra platsen på listan över antalet kollisioner med vindkraftverk (tab. 1) men detta beror på att de omfattar ca 200 arter med stora numerärer. Ingen tättingsart löper risk att på populationsnivå bli negativt påverkad av vindkraftsutbyggnaden. Utöver rovfågelsarterna har vi valt att undersöka förekomsten av hönsfåglar, svanar och tranor inom området även om risken är relativt liten för dessa grupper att kollidera med vindkraftverk (tab. 1). Hos dessa har nämligen en hög undvikandegrad registrerats (Chamberlain et al. 2006). När det gäller hönsfågel, tjäder och orre, båda upptagna i EU:s fågeldirektiv bilaga 1 (Natura 2000), har Svenska Ornitologiska Föreningen rekommenderat ett avstånd av minst 1 km från betydelsefulla spelplatser (mer än fem tuppar). Tabell 1. Fördelningen mellan arter av döda fåglar funna under vindkraftverk i Tyskland 1989-2010 (data från Dürr 2010). Fågelgrupp Antal döda Rovfåglar 447 Tättingar exkl. svalor 247 Måsfåglar 133 Duvor 84 Svanar, gäss, änder 65 Kråkfåglar 47 Seglare 40 Svalor 33 Vadare 22 Ugglor 22 Storkar 22 Hönsfåglar 10 Rallar 8 Skarvar, hägrar 4 Tranor 2 Hackspettar 2 Gök 2 Lommar 1 Alkor 1 Totalt 1192 6
Analys av effekterna på fågelfaunan till följd av etableringen av två vindkraftverk vid Torkelsrud Rovfåglar Den vanligast förekommande rovfågeln inom det aktuella området är ormvråken, som observerats 4 gånger under perioden 2012-2014. Två av observationerna är gjorda drygt 3 km från Torkelsrud medan två är gjorda inom de öppna åkermarkerna kring Söttorp, ca 1 km sydväst Torkelsrud. De sistnämnda utgjordes av förbiflygande exemplar. På basis av avsaknaden av dokumenterat häckande ormvråkar i närheten av de två planerade vindkraftverken bedömer vi risken för arten att kollidera med vindkraftverken som försumbara. Ormvråken häckar vanligtvis i skogsmark nära öppna åkermarker. Hönsfåglar Tjäder har observerats i området kring Harkerudssjön, drygt 3 km från Torkelsrud. Det finns ingen dokumenterad spelplats inom en radie av 3 km från de planerade vindkraftverken. Vi bedömer därför att etableringen av de två vindkraftverken vid Torkelsrud inte har någon effekt på tjäderns häckning. Tättingar Vi har inga uppgifter om förekomsten av småfågelsfaunan men vi kan dra vissa slutsatser av områdets biotopsammansättning. Det aktuella området täcks helt av barrskog, vilket indikerar en relativt fattig småfågelsfauna, huvudsakligen dominerad av trastfåglar och mesar samt enstaka sångare i områden med inslag av lövträd. Som tidigare påpekats är dödligheten hos tättingar till följd av kollisioner med vindkraftverk försumbar i relation till de olika arternas populationsstorlek (Rydell m.fl. 2011). Rödlistade arter Nattskärran, som är upptagen i EU:s fågeldirektiv bilaga 1, är den enda nationellt rödlistade arten, nära hotad (NT) (Gärdenfors 2010), som observerats i närheten av de två planerade vindkraftverken, på ett avstånd av ca 700 m. Observationen gjordes 1990 och omfattade ett par med ungar. Nattskärran jagar mestadels på låg höjd efter större nattfjärilar och löper mycket liten risk att kollidera med vindkraftverk. Arten har hittills inte påträffats i olycksstatistiken för vindkraftverk. Största mortaliteten uppstår i samband med kollisioner med trafik under flyttningen. Närområdet kring de planerade vindkraftverken utgör ingen lämplig häckningsmiljö för nattskärra. SOF anger i sin vindkraftspolicy, Av försiktighetsskäl ska områden med täta bestånd undantas från vindkraftsutbyggnad. Migrerande fågelarter (sträckande rastande övervintrande enl. EU:s Fågeldirektiv) Inga migrerande fågelarter har observerats inom planeringsområdets närhet (ArtDatabankens databaser). Sett utifrån ett landskapsperspektiv finns det inga markerade ledlinjer för migrerande fåglar genom planeringsområdet. Vi anser därför att riskerna för den migrerande fågelfaunan att kollidera med de planerade vindkraftverken är mycket små och effekterna därför försumbara. 7
Sammanfattning Planeringsområdet för en etablering av två vindkraftverk vid Torkelsrud hyser en fattig fågelfauna till följd av områdets låga diversitet med avseende på lämpliga biotoper. Området domineras nästan fullständig av granskog med begränsade naturvärden. Sammanfattningsvis bedömer vi riskerna för fågelpopulationerna, såväl lokalt som nationellt, att påverkas negativt av de två planerade vindkraftverken vid Torkelsrud är försumbara. Detta gäller risken att kollidera med vindkraftverken, effekter av undanträngande, habitatförlust samt barriäreffekter. Referenser Ahlén, I. 2002. Fladdermöss och fåglar dödade av vindkraftverk. Fauna och flora 97: 14-21. Chamberlain, D.E., Rehfisch, M.R., Fox, A.D., Desholm, M. & S. J. Anthony. 2006. The effect of avoidance rates on bird mortality predictions made by wind turbines collision risk models. Ibis 148: 198-202. Drewitt, A.L. & R.H.W. Langston. 2006. Assessing the impacts of wind farms on birds. Ibis 148: 29-42. Dürr, T. 2010. Daten aus der zentralen Fundkartei der Staatlichen Vogelschutzwarte im Landesumweltamt Brandenburg. Gärdenfors, U. (ed.) 2010. Rödlistade arter i Sverige 2010. ArtDatabanken, Uppsala. Madders, M. & D.P. Whitfield. 2006. Upland raptors and the assessment of wind farms impacts. Ibis 148: 43-56. Rydell, J., H. Engström, A. Hedenström, J. K. Larsen, J. Pettersson & M. Green. 2011. Vindkraftens påverkan på fåglar och fladdermöss Syntesrapport. Vindval. Rapport 6467. Naturvårdsverket. 8