Brandskyddshandboken korrigeringar och kompletterande förtydliganden med anledning av ny utgåva av BBR (20) Hittar du fel i handboken som bör korrigeras, skicka ett meddelande till nils.olsson@bengtdahlgren.se Utgående text presenteras som genomstruken och tillkommande text är understruken. Ändringar kan även beskrivas i förklarande text. Flera av referenserna i boken är uppdaterade sedan den trycktes första gången. Det är aktuella föreskrifter och aktuella övriga referenser som ska användas. Inga särskilda hänvisningar sker i detta rättelseblad. 1.1 Bakgrund (s 12) RA 1997:3 har ändrats till RA-FS 2013:4 Figur1.1: Boverkets handbok om brandbelastning har uppgraderats till allmänt råd BBRBE och ska omnämnas högre upp i pyramiden på bilden. I Boverkets VÄS 2 BFS 2013:13 återfinns exempel på ändringar som är så väsentliga att man måste anmäla dem, t ex ökat personantal och förändrad brandcellsindelning. 1.1.1 PBL och PBF (s 13) Man behöver inte ha bygganmälan för statligt direkt ägda byggnader enligt den reviderade PBF SFS 2011:338. 3.4 Dokumentation (s 42) Ändring i allmänt råd BBR5:12: Hänvisning till Boverkets Handbok om Brandbelastning har ersatts med Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. 4.3 Byggnadsdelar, klasser och definitioner (s 55) Typgodkännanden och CE-märkning: Efter 2013-07-01 måste SS-EN-märkta byggprodukter användas om det finns en harmoniserad standard för dem. 1
4.1.4 Verksamhetsklass 4 Hotell m.m. (s 48) Tillägg i allmänt råd BBR5:214: Regler om brandskydd i hotell, pensionat, vandrarhem och liknande anläggningar ges ut av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 4.3.1 Klassbeteckningar (s 53 och 55) Ändring i allmänt råd BBR5:231: Regler om byggprodukter med bestyrkta bedömda egenskaper framgår i avsnitt 1:4. Tillägg i allmänt råd BBR5:231: Ny klassbeteckning -Motstånd mot sotbrand, klass G 2
4.3.3 Brandbelastning (s 57-58) Ny lydelse av allmänt råd BBR5:233: Brandbelastning bör beräknas enligt Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. Utrymmet bör motsvaras av en brandcell. (BFS 2013:14) Tidigare hänvisades till Boverkets Handbok om brandbelastning. I BBRBE anges brandbelastning numera generellt per golvarea, även för permanent brandbelastning där 200 MJ/m 2 golvarea får användas alternativt beräknas. Figur 4.16 utgår därmed. Tabell 4.3 är ändrad. Nya verksamheter och värden är understrukna. Borttagna verksamheter och värden är överstrukna. Verksamhet Arkiv 1900 Bibliotek 1800 Biltillverkning 220 Biograf 370 80% fraktil Bostad 750 (800) Hotellrum 400 Keramik och glasindustri 470 Kontor 520 Metallförädling 210 Metallindustri 420 Parkeringshus 400 Restaurang 600 Shoppingcentrum, exkl. lagerutrymmen 750 Sjukhus (rum) 360 Skola 450 (370) Teater 370 Tillverkning av elektroniska komponenter 330 Trä- och plastförädling 420 Lager för brandfarlig vara < 150 kg/m 2 2600 Lager för brandfarlig vara < 150 kg/m 2 23000 Tillverkning/lagring av brännbart material <150 kg/m 2 200 Lagring av icke brännbart material 200 Biltillverkning 220 Motorpark 470 3
4.5.1.2 Utrymningslarm (s 67) Ändring i allmänt råd BBR5:2512: Utrymningslarm med talade meddelanden kan verifieras enligt SS-EN 54-16 och SS- EN 54-24. Hörbarhet Taluppfattbarheten kan verifieras enligt pren 50849 SS-EN 60268-16. För ett talat meddelande bör ett STI-värde talöverföringsindex, STI på minst 0,55 uppnås.. 5.3.1 Gångavstånd till utrymningsväg (s 85) Ändring i allmänt råd BBR5:331: Sammanfallande väg i bostäder och lokaler i verksamhetsklass 1 samt i garage, räknas gånger 1,5. Förändring från tidigare är att sammanfallande väg räknas gånger 1,5 i alla lokaler i verksamhetsklass 1 och inte bara i kontor. Tidigare räknades sammanfallande väg gånger 2 i övriga lokaler i verksamhetsklass 1. Ändring i tabell 5:331: I översta Exemplet (60 meters gångavstånd) ändras texten: Vissa lokaler inom verksamhetsklass 1* som betongvarufabriker, mekaniska verkstäder, bryggerier. Under tabell tillkommer text: * Se Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. 5.3.5 Dörrar (s 96) Ändring i allmänt råd BBR5:331: Dörrar i utrymningsvägar som betjänar utrymmen i verksamhetsklass 4, 5A och 5C bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detta gäller inte gästrum i verksamhetsklass 4. Denna möjlighet bör också finnas då utrymningsvägen nås genom en passage till en utrymningsväg i en annan lokal samt för dörrar inom utrymningsväg. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning. Ersätts med följande lydelse: Dörrar inom utrymningsväg och dörrar för utrymning genom annan lokal bör vara försedda med anordningar som gör det möjligt för personer att återvända efter passage. Detsamma gäller dörrar till utrymningsvägar i verksamhetklass 4, 5A, 5B och 5C med undantag av gästrum i verksamhetklass 4. Dörrar som leder ut till säker plats i det fria behöver inte vara försedda med en sådan anordning förutom i verksamhetsklass 5A. Figur 5.29 på s 98 ska således kompletteras med klass 5B i första punkten samt att 5A även har krav på återinrymning från det fria. 4
5.5.4 Verksamhetsklass 4 (s 112) Ändring i allmänt råd BBR5:354: I byggnader med flera plan som är avsedda för minst nio gäster eller med minst fem gästrum bör utrymmen i verksamhetsklass 4 förses med utrymningslarm som kan aktiveras manuellt och med automatiskt brandlarm. I byggnader med verksamhetsklass 4 i enbart markplan som har utgång direkt till det fria från varje gästrum kan istället förses med brandvarnare och manuellt aktiverat utrymningslarm. Larmknappar bör finnas på varje plan och vara placerade vid lättåtkomliga platser samt i receptionen. 6.2.2.3 Eldstadsplan (s 119) Ändring i allmänt råd BBR5:4223: För öppna eldstäder bör eldstadsplanet anordnas så att det horisontella avståndet från eldhärdens centrum mitten av eldhärdens bakre del till oskyddat brännbart golv är minst 1,0 m. Från en större öppen eldhärd bör eldstadsplanet dessutom alltid sträcka sig minst 0,3 m framför eldstaden 6.2.7 Avskilt pannrum (s 123) Ändring i allmänt råd BBR 5:427: En panna eller flera pannor för fast eller flytande bränsle, vars sammanlagda märkeffekt överstiger 60 kw bör installeras i avskilt pannrum 7.2.1 Väggar, tak, golv och fast inredning (s 128) Ändring i allmänt råd BBR 5:521: I bostäder i verksamhetsklass 3 och lokaler och bostäder i verksamhetsklasserna 4 och 5 bör sådana material i byggnadsdelar skyddas av en beklädnad i brandteknisk klass K 2 10/B-s1,d0 Ändringen består i att beteckningen d0 har lagts till. Se förklaring av denna beteckning på sidan 55 i handboken. Detta medför att motsvarande förklaringstext i handboken på sidan 128 ska justeras på samma sätt. Se den högra spalten, andra stycket nedifrån. 7.2.3 Ytskikt på väggar och tak i utrymningsväg (s 130) Ändring i allmänt råd BBR 5:522: a) Utrymningsvägar i verksamhetsklass 4, 5A och 5C och 5A bör ha ytskikt av klass B-s1,d0 på takytor och lägst klass C-s2,d0 på väggytor. Ytskikten bör fästas på material av A2-s1,d0 eller på beklädnad i klass K 2 10/B-s1,d0. Stycket ovan är således inte längre tillämpbart för utrymningsvägar i Br3-byggnader innehållande verksamhetsklass 5C (lokaler för hälso- och sjukvård). Enligt det allmänna rådet i BBR 5:22 utförs byggnader innehållande verksamhetsklass 5C i 5
byggnadsklass Br1 eller Br2 (se sidan 52 i handboken), d.v.s. Br3 är inte aktuellt för verksamhetsklass 5C vid förenklad dimensionering. 7.2.4 Ytskikt i särskilda lokaler (s 131) Ändring i föreskrift BBR 5:523: - större garage som inte tillhör småhus I tidigare version av BBR angavs att tak och väggar i samtliga garage ska utformas så att deras ytskikt endast ger ett försumbart bidrag till en brands utveckling. Numera gäller detta enbart större garage som inte tillhör småhus. Denna förändring påverkar även raden som berör garage i tabell 7.3 på sidan 131 i handboken. Tillägg till allmänt råd BBR 5:523: Med större garage avses garage som är större än 50 m 2. Tillägget innehåller en definition av begreppet större garage som återfinns i föreskriftstexten. 7.3.2 Brandceller i byggnad i klass Br1 (s 137) Ändring i allmänt råd BBR 5:531: Dimensionerande brandbelastning bör bestämmas enligt Boverkets Handbok om Brandbelastning allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. Tidigare hänvisades till Boverkets Handbok om brandbelastning. En konsekvens av att hänvisning numera sker till BBRBE är att text på sidan 138 i handboken som anger för vilka lokaler en brandbelastning på under 800 MJ/m 2 får tillämpas behöver uppdateras. I BBRBE anges att vid förenklad dimensionering kan en brandbelastning på under 800 MJ/m 2 tillämpas för följande lokaler: Betongvaruindustri och bryggeri i verksamhetsklass 1 (under 250 MJ/m 2 får förutsättas för dessa verksamheter) Biograf, restaurang och teater i verksamhetsklass 2 Kontor i verksamhetsklass 1 Lokaler i verksamhetsklass 5 Personbilsgarage oberoende av verksamhetsklass Skolor och livsmedelsbutiker i verksamhetsklass 2A och 2B Utrymmen i verksamhetsklass 3, 4 och 5B 7.3.12 Särskilda förutsättningar (s 152) Ändring i föreskrift BBR 5:546: Dörrar till lägenheter får utformas utan dörrstängare om anslutande utrymme delas upp med avskiljande konstruktion så att varje sådant utrymme ansluter till höst åtta lägenheter ett begränsat antal rum ansluter till gemensamma utrymmen. Det sista stycket i det allmänna rådet i BBR 5:546 är reviderat och lyder numera: 6
Gemensamma anslutande utrymmen kan t.ex. vara korridorer inklusive dagrum och kök. Lägenhetsdörr kan utformas utan dörrstängare om högst åtta lägenheter ansluter till sådana gemensamma utrymmen. Avskiljande konstruktion mellan anslutande utrymmen bör utformas i lägst brandteknisk klass E 15 med dörrar i klass E 15-C. De ändringar i föreskriftstext och allmänt råd som anges ovan innebär att begränsningen till maximalt åtta rum har flyttats från föreskriftstext till allmänt råd. 7.4.1 Yttervägg i byggnad i klass Br1 (s 155) Ändring i allmänt råd 5:551: Ytterväggar uppfyller föreskriftens krav i punkt 3 om de utförs i lägst klass A2- s1,d0. Som alternativ kan kraven uppfyllas genom att ytterväggen kläs utvändigt med material med en fasadbeklädnad i lägst klass D-s2,d2 och om något av följande villkor är uppfyllda Ändring i allmänt råd 5:551: - byggnaden har högst åtta våningsplan och förses med automatiskt släcksystem samt att ytterväggen fasadytan i bottenvåningen utförs i material i lägst A2-s1,d0, De två ändringarna ovan förtydligar att krav, i dessa avseenden, ställs på fasadbeklädnaden och inte på ytterväggen i sin helhet. Ändring i allmänt råd 5:551: Ytterväggskonstruktion som klarar provning enligt SP FIRE 105 utgåva 5 med förutsättningarna nedan uppfyller punkt 1, 2, 3 och 4 av föreskriften. 7.4.3 Fönster i yttervägg (s 158) Tabell 5:553 i det allmänna rådet i avsnitt 5:553 i BBR har reviderats. Den tabell som återfinns på sidan 157 i handboken har reviderats enligt följande: Tabell 5:553 Exempel på utformning av fönster i ytterväggar som vetter mot varandra eller placeras ovanför varandra i höjdled. Detta gäller mellan brandceller med krav motsvarande EI60 eller lägre. Inbördes placering Fönster i motstående (parallella) ytterväggar Fönster i innerhörn i övrigt Fönster placerade ovanför varandra i höjdled Avstånd (m) mellan fönster Utformning ytterväggar < 5,0 Ett fönster i klass E 30 eller båda i E 15 5,0 < 2,0 Ett fönster i klass E 30 eller båda i E 15 2,0 < 1,2 Ett fönster i klass E 30 eller båda i E 15 1,2 Ändringen innebär att även figur 7.33 på sidan 158 i handboken påverkas avseende fönster i innerhörn. 7
8 Skydd mot brandspridning mellan byggnader (s 177) Under rubriken Referenser ska det uppmärksammas att Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd har reviderats. Se BFS 2013:12, BBRAD 3, Boverkets ändring av verkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd. 9.3.2 Brandgasventilation (s 183) Ändring i allmänt råd BBR 5:732: Om röklucka installeras i trapphus bör den fria (geometriska) arean vara minst 1 m 2 i byggnader med högst åtta våningsplan. Ändringen består i ett förtydligande av att det är den geometriska arean som avses. 9.3.2 Brandgasventilation (s 185) Ändring i föreskrift BBR 5:732: Källare i en byggnad i klass Br1 ska förses med brandgasventilation eller motsvarande. Ändringen består i att kravet på brandgasventilation omfattar alla källare och inte enbart källare i Br1-byggnader. Den text på sidan 186 i handboken som berör brandgasventilation av källare i Br2- och Br3-byggnader (se rubriken Övriga byggnadstyper ) blir således inaktuell. Ändring i allmänt råd BBR 5:732: I källare kan en lösning som motsvarar brandgasventilation även vara andra öppningar såsom fönster eller andra öppningar mot det fria. De bör I Br1 byggnader bör de finnas i en sådan omfattning att trapphus inte behöver utnyttjas för ventilation av brandgaser. För småhus kan brandgasventilation via invändig trappa anses uppfylla föreskriften. Ändringen medger andra lösningar för Br2- och Br3-byggnader samt för småhus. 9.3.4 Räddningshiss (s 186) Ändring i allmänt råd BBR 5:734: Den hiss som utformas som räddningshiss bör vara den som enligt 3:144 kan rymma en sjukbår. Hiss som utformas som räddningshiss bör kunna rymma en sjukbår enligt mått i avsnitt 3:144. 8
10.4 Byggnader i klass Br1 (s 194) På sidan 194 i hanboken hänvisas, i enlighet med tidigare version av BBR, till Boverkets handbok för beräkning av brandbelastning. Denna hänvisning har i BBR 20 ersatts av en hänvisning till Boverkets allmänna råd (2013:11) om brandbelastning, BBRBE. Vid beräkning av brandbelastning ska alltså BBRBE tillämpas. 15 Ventilationsbrandskydd (s 244) Under rubriken Referenser ska det uppmärksammas att Boverkets allmänna råd om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd har reviderats. Se BFS 2013:12, BBRAD 3, Boverkets ändring av verkets allmänna råd (2011:27) om analytisk dimensionering av byggnaders brandskydd. 16 Exempel på utförande (s 245) 1. Vk 1 Industri med kontor nybyggnad (s 246) Sammanfallande gångavstånd multipliceras med 1,5 även för industridelen. 9