Faveo Projektledning AB Korta gatan 7 171 54 Solna +46 (0)8-56 200 300 www.faveoprojektledning.se ORG. NR 556612-8186 Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Version 1.0 2015-04-20 Villeroy & Boch Gustavsberg AB Faveo kontor: Stockholm Sundsvall Göteborg Malmö Örnsköldsvik Trondheim Oslo Kristiansand Tromsø
Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Sida 1 (9) Uppdragsgivare Uppdragsnummer Villeroy & Boch Gustavsberg AB 4803 Gransknings- och revisionshistorik Gransknings- och godkännandestatus Utgåva Utarbetad av Granskad Godkänd Datum 1.0 Jaana Ekblom Leif Backlund Göran Nilsson 2015-04-20 Faveo Projektledning AB
Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Sida 2 (9) Innehållsförteckning 1.1 Bakgrund och syfte... 3 1.2 Kontrollprogrammets giltighet... 3 1.3 Områdesbeskrivning... 4 1.4 Lagkrav... 4 1.5 Nederbörd och temperatur... 5 1.6 Sättningar... 5 1.7 Lakvatten, ytvatten och grundvatten... 5 1.7.1 Mätpunkter... 6 1.7.2 Parametrar... 7 1.8 Deponigas... 8 1.9 Redovisning och kvalitetssäkring... 8 Litteraturförteckning... 9 Bilageförteckning 1. Mätpunkter. Kontrollprogram efterbehandlingsfas - Ekbackstippen 2
Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Sida 3 (9) Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi 1.1 Bakgrund och syfte Faveo Projektledning AB har fått i uppdrag av Gustavsberg Villeroy & Boch att ta fram ett kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi under efterbehandlingsfas, dvs. efter att deponin har avslutats. Efterbehandlingsfasen pågår den tid som tillsynsmyndigheten beslutar om, men minst i 30 år, enligt 32-33 Förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512). Verksamhetsutövaren ska under efterbehandlingsfasen vidta de åtgärder för underhåll, övervakning och kontroll som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljön. Syftet med kontrollprogrammet är att minst tillgodose kraven som regleras för insamling, kontroll och övervakning under drifts- och efterbehandlingsfaserna i 41-43 Naturvårdsverkets föreskrift om deponering av avfall (NFS 2004:10). Föreliggande kontrollprogram ersätter det äldre kontrollprogrammet som togs fram för deponins driftfas (Tyréns, 2010-11-04). Enligt 3d Förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512) delas deponiverksamheten in i tre faser: Aktiv fas Tiden från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi till dess deponeringen upphört och aktiva åtgärder för kontroll och utsläppsbegränsning inte längre behövs. Driftfas del av den aktiva fasen som omfattar tiden från första tillfället då avfall tas emot vid en deponi fram till dess att deponin är sluttäckt. Efterbehandlingsfas del av den aktiva fasen som omfattar tiden för aktiva åtgärder för utsläppsbegränsning och kontroll efter driftfasen. 1.2 Kontrollprogrammets giltighet I nuläget pågår en lakvattenutredning med syfte att undersöka behovet av lokal lakvattenbehandling. Den pågående lakvattenkarakteriseringen kommer att fortgå under hela år 2015. Den provtagning som sker i samband med lakvattenkarakteriseringen regleras inte av föreliggande kontrollprogram. Kontrollprogrammets innehåll bör ses över minst var tredje år, samt vid påvisade förändringar i lakvattensammansättningen, eller vid andra förändrade förhållanden som misstänks ha en påverkan på deponins åldrande. 3
Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Sida 4 (9) 1.3 Områdesbeskrivning Ekbackstippen har varit i drift sedan 1950-talet, då hushållsavfall deponerades från Gustavsbergs samhälle. Sedan år 1967, har Ekbackstippen använts för deponering av Gustavsbergs bruks industriavfall. Avfallet innehöll bl.a. avvattnat och oavvattnat slam från fabrikens reningsverk, gipsformar, porslin, brännhjälpmedel, platsformar, rökgasfilter och emballage. Deponeringsverksamheten avslutades år 2011, och sluttäckningsarbetet färdigställdes under hösten, år 2012. Sluttäckningskonstruktionen uppfyller kraven för en ickefarligt avfalldeponi, enligt Förordningen om deponering av avfall (SFS 2001:512). Totalt utgör tätskiktet ca 32 500 m 2. Ekbackstippen ligger i en lerfylld dalgång, omgiven av kuperad terräng med hällmarker på höjder (Värmdö kommun, Tyréns, mars 2008). Från deponin sker ett utflöde av grundvatten i jordlagren längs en nord-sydlig dalgång (nord-sydlig sprickoch krosszon i berg), strax väster om deponin. Detta beskrivs mer utförligt i PM Ekbackstippen (Tyréns, Tobias Robinson). Grundvattnet bedöms inte hållas kvar av någon bergtröskel norrut. Det finns därför risk för att det grundvatten som dränerar norrut även kan infiltrera i berg i den nord-sydliga sprick- och krosszonen. I dagsläget pågår flera exploateringsprojekt i deponins närområde. Angränsande fastigheter anpassas för små industri-, handels- och kontorslokaler (JM Entreprenad), och ett nytt ställverk byggs sydväst om deponin (Svenska Kraftnät AB). Strax sydsydost om deponin bygger Villeroy & Boch en ny lager- och monteringsanläggning. I samband med den nya monteringsanläggningen har deponin delvis exploaterats genom anläggandet av parkeringsytor. Som en följd av den omfattande exploateringen i området har flera av mätpunkterna från deponins gamla kontrollprogram försvunnit (grundvattenrör och diken). 1.4 Lagkrav Kontrollprogram för insamling, kontroll och övervakning under drifts- och efterbehandlingsfaserna regleras i 41-43 i Naturvårdsverkets föreskrift om deponering av avfall (NFS 2004:10). I 26 kap 19 Miljöbalken beskrivs de krav verksamhetsutövaren ska följa för att kontrollera verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa. Verksamhetsutövaren ska genomföra egna undersökningar för att kontrollera, planera, motverka och förebygga verksamhetens påverkan på miljö och människors hälsa, dvs. utföra egenkontroll. 4
Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Sida 5 (9) 1.5 Nederbörd och temperatur Meteorologiska data samlas in månadsvis för mängden nederbörd och avdunstning. Informationen tillhandahålls av SMHI. Meteorologiska data, Naturvårdsverkets föreskrift om deponering av avfall (NFS 2004:10). 42a På deponier för farligt avfall och deponier för icke-farligt avfall ska följande meteorologiska data samlas in och registreras. Parameter Frekvens under driftfas Frekvens under efterbehandlingsfas Mängd nederbörd Dagligen Månadsvis Avdunstning Dagligen Månadsvis 1.6 Sättningar Deponins sättningsbeteende kontrolleras årligen genom inmätning av sluttäckningens överyta. Detta görs lämpligen genom okulärbesiktning, avvägning, inmätning med GPS eller flygburen laserscanning. Sättningar, Naturvårdsverkets föreskrift om deponering av avfall (NFS 2004:10). 43 Under den aktiva fasen skall den del av deponins yta som täcks av avfall, deponins tillväxt och deponins sättningsbeteende mätas årligen. Tillväxt skall mätas i volym eller höjd. 1.7 Lakvatten, ytvatten och grundvatten Lakvatten, ytvatten och grundvatten i deponins närområde ska kontrolleras regelbundet för att uppfylla kraven i 42 Naturvårdsverkets föreskrift om deponering av avfall (NFS 2004:10). I kontrollen ingår parametrar som återger vattnets egenskaper och innehåll av ämnen som kan orsaka negativa konsekvenser för människors hälsa och miljö. Kontrollen sker både uppströms och nedströms deponin för att klargöra varifrån och vart föroreningar transporteras. 5
Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Sida 6 (9) 1.7.1 Mätpunkter Som en följd av den omfattande exploateringen i deponins närområde har flera av mätstationerna från Ekbackstippens gamla kontrollprogram försvunnit (både grundvattenrör och diken). De mätpunkter som fortfarande kan användas, behåller samma benämningar som tidigare i detta kontrollprogram. Mätpunkternas placering redovisas i Bilaga 1. Mätpunkter. Kontrollprogram efterbehandlingsfas Ekbackstippen. I samband med anläggandet av nya grundvattenrör, bör jordartsprofiler dokumenteras och marknivån samt nivån för grundvattensilen (som motsvarar provtagningsdjupet) mätas in. Provpunkternas lägen ska mätas in i aktuellt koordinatoch höjdsystem för Värmdö kommun (koordinatsystem: Sweref 99 18 00 och höjdsystem: RH 2000). Tabell 1. Kontrollprogram under efterbehandlingsfas - Ekbackstippen. Punkt Syfte Beskrivning Mätfrekvens L20 (L2)* Kontroll av lakvatten nedströms deponin Kontroll av det lakvatten som lämnar deponin via lakvattenledningen. I mätbrunnen mäts även lakvattenflödet (tryckgivare över ett skibord). Lakvattensammansättning provtas var sjätte månad (vår och höst) Lakvattenflödet mäts löpande (tryckgivare över ett skibord). Lakvattenvolymen redovisas var sjätte månad (vår och höst) YT1 (Y1, L4)* Kontroll av ytvatten uppströms deponin Öppet dike Volym och sammansättning kontrolleras i dike var sjätte månad (vår och höst). YT2 (L5)* Kontroll av ytvatten nedströms deponin Öppet dike Volym och sammansättning kontrolleras i dike var sjätte månad (vår och höst). YT3 Kontroll av ytvatten nedströms deponin Öppet dike Volym och sammansättning kontrolleras i dike var sjätte månad (vår och höst). G102 Kontroll av grundvatten Grundvattenrör. Prov tas från moränskiktet som underlagrar lera. Grundvattennivå och sammansättning provtas var sjätte månad (vår och höst). Kontroll av grundvatten 6
Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Sida 7 (9) GR2 (G103, G1, G104)* Kontroll av grundvatten Grundvattenrör. Prov tas från moränskiktet som underlagrar lera. Grundvattennivå och sammansättning provtas var sjätte månad (vår och höst). Kontroll av grundvatten GR3 Kontroll av grundvatten Grundvattenrör. Prov tas från moränskiktet som underlagrar lera. Grundvattennivå och sammansättning provtas var sjätte månad (vår och höst). Kontroll av grundvatten GR4 Referenspunkt för grundvatten Grundvattenrör inom samma tillrinningsområde, men som bedöms vara opåverkad av deponin (på en höjd). Prov tas från moränskiktet som underlagrar lera. Grundvattennivå och sammansättning provtas var sjätte månad (vår och höst). Kontroll av opåverkat grundvatten * Gammal mätpunkt, som kan användas vid jämförelse av historiska analyser. 1.7.2 Parametrar Följande parametrar ingår i kontrollprogrammet (se tabell 1); Lakvatten: Konduktivitet, ph, totalt organiskt kol (TOC), totalkväve (N-tot), totalfosfor (P-tot), ammoniumkväve (NH 4-N), sulfat (SO 4 2- ), klorid (Cl -), arsenik (As), barium (Ba), bly (Pb), kadmium (Cd), kobolt (Co), koppar (Cu), krom (Cr), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn), kvicksilver (Hg), strontium (Sr) Ytvatten (diken): Konduktivitet, ph, totalkväve (N-tot), totalfosfor (P-tot), arsenik (As), barium (Ba), bly (Pb), kadmium (Cd), kobolt (Co), koppar (Cu), krom (Cr), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn) Grundvatten: Konduktivitet, ph, totalkväve (N-tot), totalfosfor (P-tot), arsenik (As), barium (Ba), bly (Pb), kadmium (Cd), kobolt (Co), koppar (Cu), krom (Cr), nickel (Ni), vanadin (V), zink (Zn) 7
Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Sida 8 (9) Vid påvisade förändringar i lakvattensammansättningen, eller vid andra förändrade förhållanden som misstänks ha en påverkan på deponins åldrande, bör valet av analysparametrar revideras (se avsnitt 1.2). Vid konsekvent låga halter kan vissa parametrar komma att strykas ur kontrollprogrammet. Detta görs i samråd med aktuell tillsynsmyndighet. Lakvattnets konduktivitet måste dock mätas minst en gång per år för att uppfylla kraven enligt 42 i Naturvårdsverkets föreskrift om deponering av avfall (NFS 2004:10). 1.8 Deponigas Eftersom gips har deponerats på Ekbackstippen, och man vet att hushållsavfall har deponerats historiskt sett, kan det finnas en risk för bildningen av svavelväte om gipsbaserat avfall kommer i kontakt med organiskt material i en anaerob miljö. Som säkerhetsåtgärd är sluttäckningskonstruktionen på Ekbackstippen utförd med gasdränering (0,5x0,5m dräneringsdike) i terrasseringen. Gasdräneringen mynnar i två organiska adsorptionsfilter på sluttäckningens överyta (se Bilaga 1). Under år 2014, utförde Ramböll mätningar av deponigasen med avseende på metan, koldioxid, syre och svavelväte (statisk kammare). Mätningarna visade inte på någon deponigasbildning. Mätpunkternas placering redovisas i Bilaga 1. Mätpunkter. Kontrollprogram efterbehandlingsfas Ekbackstippen. Tabell 2. Kontrollprogram under efterbehandlingsfas - Ekbackstippen. Punkt Syfte Beskrivning Mätfrekvens DG1 Kontroll av deponigas Adsorptionsfiler i sluttäckningskontruktionen. Mäts med statisk kammare En mätning per år, för kontroll om deponigasförekomst. DG2 Kontroll av deponigas Adsorptionsfiler i sluttäckningskontruktionen. Mäts med statisk kammare En mätning per år, för kontroll om deponigasförekomst. 1.9 Redovisning och kvalitetssäkring Provtagningsprotokoll, fältobservatorier samt analysrapporter från ackrediterade laboratorium ska förvaras i original av verksamhetsutövaren i minst 5 år. 8
Kontrollprogram för Ekbackstippens industrideponi Sida 9 (9) Litteraturförteckning Avfall Sverige. (2012). Avfall Sveriges deponihandbok. Naturvårdsverkets föreskrifter om deponering, kriteriser och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering och avfall, konsoliderad med ändringsföreskrifter NFS 2005:9, NFS 2010:4 och NFS 2012:2. (u.d.). NFS 2004:10. Regeringskansliets rättsdatabaser, senast ändrad 2013-09-20. (u.d.). SFS 2001:512. WRS Uppsala AB. J. Andersson, R. Olofsson. (2008-03-26). Dagvattenutredning för planområdet Ekobacken etapp I och II, Värmdö kommun. Värmdö kommun, Tyréns. (mars 2008). Miljökonsekvensbeskrivning tillhörande detaljplan för Gustavsberg 1:52 m. fl. (Ekobacken), Värmdö kommun. 9