Kraftvärmeverket samt HVC10

Miljörapport 2009 Kraftvärmeverket samt HVC10 LINKÖPING

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDDEL 3 1.1 INGÅENDE VERKSAMHETER 4 2 TEXTDEL 5 2.1 ORGANISATIONENS UPPBYGGNAD 5 2.2 LOKALISERING 6 2.2.1 KRAFTVÄRMEVERKET SAMT HETVATTENCENTRALEN HVC 10 6 2.3 BESKRIVNING AV DRIFT OCH PRODUKTIONSANLÄGGNINGAR 6 2.3.1 EL OCH VÄRMEPRODUKTION 6 2.3.2 KRAFTVÄRMEVERKET 6 2.3.3 HVC 10 7 2.3.4 MILJÖUPPFÖLJNING 7 2.3.5 KONTROLL AV MÄTUTRUSTNING 8 2.4 RENINGSUTRUSTNING 8 2.4.1 KRAFTVÄRMEVERKETS PANNA 1 8 2.4.2 KRAFTVÄRMEVERKETS PANNA 2 9 2.4.3 KRAFTVÄRMEVERKETS PANNA 3 9 2.4.4 SOTNING 10 2.4.5 HVC 10 10 2.5 GÄLLANDE FÖRESKRIFTER OCH BESLUT 10 2.5.1 BESLUT OCH VILLKOR SAMT ANMÄLNINGAR 10 2.5.2 ANDRA FÖRESKRIFTER 10 3 MILJÖBERÄTTELSE 11 3.1 MILJÖPÅVERKAN 11 3.1.1 KRAFTVÄRMEVERKET OCH HVC 10 11 3.2 VERKSAMHETSSYSTEM 11 3.3 DRIFT OCH PRODUKTIONSFÖRHÅLLANDEN 12 3.3.1 FÖRÄNDRINGAR I PRODUKTION OCH PROCESSER 12 3.3.1.1 Proveldning nya bränslen 12 3.3.2 ENERGIPRODUKTION OCH BRÄNSLEFÖRBRUKNING M M 13 3.3.2.1 Energiproduktion och bränsleförbrukning 13 3.3.3 FÖRBRUKNING OCH HANTERING AV KEMISKA PRODUKTER 14 3.3.4 HANTERING AV AVFALL OCH RESTPRODUKTER 14 3.3.5 ÅTGÄRDER FÖR MINSKAD MILJÖPÅVERKAN 15 3.3.5.1 Förstärkt kondensatvattenrening 15 3.3.5.2 Nya ljuddämpare på ångfriblåsning över tak 15 3.3.6 MILJÖPÅVERKANDE STÖRNINGAR I DRIFTEN AV RENINGS OCH PRODUKTIONSANLÄGGNING 15 3.3.6.1 Olja i ån 15 3.3.6.2 Förhöjda CO halter från panna 1 15 3.3.6.3 Tömning av zinkslam till Stångån 16 3.4 KONTROLLRESULTAT 16 3.4.1 SAMMANFATTNING ENLIGT 4 PKT 9 16 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 1

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 3.4.2 FUNKTION HOS MÄTUTRUSTNING SAMT ÅTGÄRDER FÖR KVALITETSSÄKRING 16 3.4.2.1 Emissionsuppföljning 16 3.4.2.2 Mätinstrumentens funktion 17 3.4.3 UTSLÄPPSKONTROLL OCH UTSLÄPP 17 3.4.3.1 Utsläpp till luft 17 3.4.3.2 Utsläpp till vatten från kondensat 17 3.4.4 RECIPIENTKONTROLL OCH OMGIVNINGSPÅVERKAN 17 3.4.4.1 Fiskundersökning 18 3.4.4.2 Temperaturkontroll 18 3.4.5 BESIKTNINGAR 18 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER 19 BILAGOR Bilaga 1: Fastighetskarta Kraftvärmeverket, 1 sid Bilaga 2: Översiktskarta Kraftvärmeverket med omnejd, 1 sid Bilaga 3: Beslutslista, 7 sid Bilaga 4: Kvartalsrapporter, 2 sid Bilaga 5: Beräkning av svavelutsläpp, 1 sid Bilaga 6: Beräkning av kväveoxidutsläpp, 1 sid Bilaga 7: Avfallshantering 2009, 1 sid Bilaga 8: Mätinstrument 2009, 2 sid Bilaga 9 : Kondensatrening Panna 3, 1 sid Bilaga 10: Utsläpp via kondensat, 1 sid Bilaga 11: Emissionsdeklaration 2009, 1 sid Bilaga 12: Redovisning av bränslen i träbränslepannan, 1 sid Bilaga 13: Redovisning av händelseförlopp vid tömning av zinkslam Bilaga 14: Uppfyllande av de allmänna hänsynsreglerna, 3 sid Bilaga 15: Uppfyllande av reglerna i NFS 2002:28, 2 sid Bilaga 16 Uppfyllande av reglerna i NFS 2002:26, 2 sid Bilaga 17: Transportbilaga, 3 sid G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 2

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 1 Grunddel Uppgifter om verksamhetsutövaren Verksamhetsutövare Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Organisationsnummer 556004 9727 Uppgifter om verksamheten Anläggningsnummer 0580 124 01 Anläggningsnamn Kraftvärmeverket i Linköping Ort Linköping Besöksadress Södra Oskarsgatan 7 Fastighetsbeteckningar Generalen 9, Generalen 11 Kommun Linköpings kommun Huvudbranschkod Förbränningsanläggning > 300 MW: 40.40 Övriga branschkoder Samförbränning av avfall: 90.200 Koder enligt EG förordning 166/2006 1c Tillsynsmyndighetstyp Länsstyrelse (Länsstyrelsen i Östergötlands län) Miljöledningssystem: ISO 14 001 Koordinater Kraftvärmeverket Nord: 6477380 Ost: 1489470 Kontaktperson för Kraftvärmeverket och HVC 10 Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer 013 20 83 51 E postadress tomas.hvalgren@tekniskaverken.se Ansvarig för godkännande av miljörapport Förnamn Tomas Efternamn Hvalgren Telefonnummer 013 20 83 51 E postadress tomas.hvalgren@tekniskaverken.se Postadress: Box 1500 Postnummer: 581 15 Postort: Linköping G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 3

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 1.1 Ingående verksamheter Platsnamn: Platsnummer: Besöksadress: Fastighetsbeteckning: Kraftvärmeverket 0580 124 01 Kraftvärmeverket Generalen Södra Oskarsgatan 7 9 och 11 Linköping Hetvattencentralen i 0580 124 01 Kraftvärmeverket Generalen kv. Generalen HVC 10 Södra Oskarsgatan 7 9 och 11 *togs i anspråk 2009 02 01 Grundtillstånd 2007 11 07* 2007 11 07* Tillståndsgivande myndighet är Miljödomstolen i Växjö. Tillsynsmyndighet är Länsstyrelsen i Östergötlands län. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 4

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 2 Textdel 2.1 Organisationens uppbyggnad Tekniska Verken i Linköping AB (publ) ägs av Linköpings Kommun. Koncernen bestod år 2009 av ett moderbolag samt tio dotterbolag. Koncernen är verksam inom en rad områden som på olika sätt rör samhällets tekniska service: el, fjärrvärme, fjärrkyla, vatten och avlopp, avfallsbehandling, gatubelysning, entreprenader, biogas, bredband och IT. Divisionen Energi, dit Kraftvärmeverket hör, är organiserad enligt följande: G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 5

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 2.2 Lokalisering 2.2.1 Kraftvärmeverket samt hetvattencentralen HVC 10 Kraftvärmeverket och en hetvattencentral (HVC10) är belägna inom fastigheterna Generalen 9 och 12, se bilaga 1 och 2. För kvarteret gäller en detaljplan som vann laga kraft 1996 03 06. I den närmaste omgivningen kring kvarteret Generalen finns industrier och kontor samt Stångån och järnvägen. Närmast Tekniska Verkens anläggning ligger bl.a. Odals siloanläggning. Kvarteret omges av gator. Stångån är recipient för kylvatten, vatten från panna 3 rökgaskondensering, läckvatten från bergrum och dagvatten från området. Spillvatten från området avleds till kommunens avloppsreningsverk i Nykvarn, som också ingår i Tekniska Verken. 2.3 Beskrivning av drift och produktionsanläggningar 2.3.1 El och värmeproduktion Värmeproduktion sker i egna anläggningar med basproduktion i huvudsak i de stora anläggningarna och spets och reservproduktion i de mindre anläggningarna. De olika anläggningarna medger en flexibel produktion med olika typer av bränslen. Fjärrvärmenätet är väl utbyggt inom centrala Linköping och sammankopplat med fjärrvärmenäten i Mjölby och Ljungsbro. Även produktionen av el är flexibel med flera olika möjligheter. Flexibiliteten i systemet gör att värme och el kan produceras med god ekonomi över ett brett spann av varierande bränslepriser, skatter, avgifter och andra faktorer. 2.3.2 Kraftvärmeverket Inom Kraftvärmeverket finns tre ångpannor; en kol/gummi/trä eldad (panna 1), en oljeeldad (panna 2) och en trä/plast eldad (panna 3). Utsläppen från pannorna sker genom tre stycken 60 m höga skorstenar, en för vardera panna. För elproduktion finns två mottrycksturbiner och en kombinerad kondens och mottrycksturbin. Turbinerna förses med ånga från pannornas gemensamma ångstam. Kylning av kondensturbinen och övrig kylning i processen sker med vatten från Stångån. Pannornas och turbinernas produktionskapacitet vid Kraftvärmeverket fördelar sig enligt tabell 1. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 6

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 Tabell 1. Kraftvärmeverkets produktionskapacitet. Kraftvärmeverket panna/turbin Panneffekt (ånga) Panneffekt med under 2009 aktuella bränslen Panna 1 97 MW 83 MW Panna 2 154 MW 154 MW Panna 3 97MW 78 MW Inkl rökgaskond. 20 MW 20 MW Turbin 1 Turbin 2 Turbin 3 Elpanna 25 MW Eleffekt 31 MW 41 MW 32 MW vid kondensdrift, 22 MW vid mottrycksdrift Överskottsvärme av värme i fjärrvärmenätet kyls mot Stångån, främst sommartid. Mottagning och lagring av bränsle till träbränslepannan sker dels vid bränslelagret på Kallerstad, dels inom Gärstad avfallsanläggning. Bränslet transporteras med lastbil till Kraftvärmeverket. Kol och gummi till kolpannan transporteras från inre hamnen i Norrköping och blandas på KV1s ytor. Materialet blöts vilket förhindrar dammning. Inom området finns ett bergrum som tidigare använts som oljelager. Grundvatten läcker kontinuerligt in i bergrummet. Därför pumpas vattnet ut från bergrummet, vilket sker via en oljereningsutrustning. Vid eventuella driftstörningar på oljeseparatorerna på Tornbyverket körs oljehaltigt vatten från Tornbyverket till bergrummet. Bränsleförbrukning i de olika pannorna under 2009 redovisas bl.a. under 3.3.2. 2.3.3 HVC 10 Hetvattencentralen består av två oljeeldade hetvattenpannor på 60 MW vardera. (installerad tillförd effekt 2*66 MW). Pannorna i HVC 10 eldas med eldningsolja 5 och används som spetslastcentral. Skorstenarna vid hetvattencentralen är 49 meter över mark. Vid drift styrs hetvattencentralen från kontrollrummet i Kraftvärmeverket och övervakas med kontinuerligt registrerande instrument. 2.3.4 Miljöuppföljning Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket samlar kontinuerligt in mätdata från miljö och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Värdena processas på momentan tim och månadsbasis och granskas dagligen med avseende på rimlighet och läge i förhållande till gällande miljövillkor. Den slutliga rapporteringen sker huvudsakligen via automatisk dataöverföring till MS Excel, där interna och externa rapporter byggs upp. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 7

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 Via övervakningsdatorn kan emissionerna följas i relation till gällande villkor på bildskärmarna i kontrollrummen vid Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket. Vid fel i reningsutrustning som medför överskridanden av något villkor i NFS 2002:28 startar en automatisk tidräkning som informerar driftspersonalen om när avfallseldningen måste avbrytas om felet kvarstår. Den gemensamma kontrollen av utsläpp till luft enligt kontrollprogrammet omfattar löpande uppföljning av utsläppen av bl.a. svavel och kväveoxider. 2.3.5 Kontroll av mätutrustning Mätutrustning som används för att verifiera emissioner i mätpunkter som omfattas av någon av föreskrifterna SNF 2002:26 respektive SNF 2002:28 kalibreras och verifieras enligt standard SS-EN 14181. 2.4 Reningsutrustning 2.4.1 Kraftvärmeverkets panna 1 Kraftvärmeverkets panna 1 är försedd med reningsutrustning för att minska utsläppen av svavel, kväveoxider, stoft och stoftbundna föreningar. För avskiljning av grövre partiklar i rökgasen finns grovcykloner. Avsvavling sker med våt teknik med efterföljande slangfilter. En kalkslurry duschas över rökgasen i en reaktor. Stoft och reagerad kalk avskiljs i slangfiltret. Spolvatten från rengöring av processutrustning (tex dysor och transportband) och golvytor återanvänds i avsvavlingsanläggningen. Kväveoxiderna i rökgasen reduceras genom ureainjicering i eldstaden. I pannan reagerar urea med kväveoxider och bildar kvävgas och vatten, samt en rest i form av ammoniak som mäts och regleras kontinuerligt. Panna är även utrustad med rökgasåterföring som har en NO X reducerande effekt. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 8

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 2.4.2 Kraftvärmeverkets panna 2 Kraftvärmeverkets panna 2 är försedd med cykloner, även kallade parakloner, för stoftavskiljning. Urea injiceras i eldstaden för kvävereduktion. Brännarna är av så kallad låg NO X typ. Rökgaser återförs till eldstaden vilket också ger en kväveoxidreducerande effekt. Utsläppen av svavel regleras genom svavelinnehållet i bränslet. 2.4.3 Kraftvärmeverkets panna 3 Avdriven Ammoniak Kondensatrening med ammoniumstripper G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 9

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 Träbränslepannan är försedd med grovcykloner samt elfilter för stoftavskiljning. För att fånga vattenlösliga ämnen i rökgasen i form av svaveldioxid, saltsyra och ammoniak är pannan utrustad med rökgasskrubber, vilket även medför förbättrad stoftavskiljning. Skrubbern är även försedd med ett värmeutvinningsteg för ökad verkningsgrad. Urea injiceras i eldstaden för kväveoxidreduktion. Rökgaser återförs till eldstaden vilket ger en kväveoxidreducerande effekt. Kondenseringen på träpannan byttes under sommaren 2007 till ett nytt avfallsbränsleanpassat kondenseringssystem med skrubberteknik och värmeåtervinning. Rökgasskrubbern med värmeåtervinningssteget ger därmed upphov till två olika avloppsvattenflöden, dels ett s k quenchvatten från skrubbersteget som innehåller merparten av alla föroreningar, ett mindre förorenat kondensatflöde. Quenchvattnet innehåller bl a metaller, salter och ammonium. Metaller renas ur kondensatet genom fällning, flockning och sedimentering. Därefter passerar vattnet ett sandfilter, ammoniumstripper samt ett jonbytarfilter innan det slutligen leds till en gemensam tank för kontroll innan utsläpp. Det mindre förorenade kondensatet passerar sandfilter innan det går till recipient. I sandfiltersteget uppstår ett tvättvatten (reject) som förs tillbaka till metallfällningssteget. Övrigt renat vatten från sandfiltret förs till samma tank som det renade quenchvattnet. En schematisk bild över vattenreningen finns i bilaga 9. Rening av utgående vatten och utsläpp av kvävoxider till luft omfattas av utrednings och prövotidsvillkor i Miljödomstolens dom från 2007 11 05. Domen överklagades, och tillståndet togs i anspråk februari 2009. 2.4.4 Sotning Kraftvärmeverkets tre pannor ångsotas under drift 3 gånger per dygn. Ekonomiserarna till panna 1 och panna 3 vattensotas manuellt en till två gånger per år. Även rengöring genom blästring av invärtes pannytor sker årligen. I P2 ångsotas bara överhettarna, medan bakre draget rengörs genom kulsotning. 2.4.5 HVC 10 HVC 10 vattensotas en gång per år. Sotning sker manuellt på alla hetvattencentraler när pannorna inte är i drift. Svavelutsläppet regleras genom svavelinnehållet i bränslet. 2.5 Gällande föreskrifter och beslut 2.5.1 Beslut och villkor samt anmälningar Miljödomstolen i Växjö meddelade tillstånd för verksamheten vid Kraftvärmeverket den 5 november 2007. Domen överklagades på ett antal punkter, och dom i Miljööverdomstolen meddelades den 7 november 2008. Domen togs i anspråk den 1 februari 2009. Under årets två första månader bedrevs alltså verksamheten vid Kraftvärmeverket enligt de tillstånd som enligt tidigare prövningar gällde för verksamheten, därefter enligt det nya tillståndet. Dessa framgår av bilaga 3. En lista där villkor/försiktighetsmått kommenteras finns i avsnitt 4. 2.5.2 Andra föreskrifter Kraftvärmeverket omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:28) om avfallsförbränning, där det klassas som samförbränningsanläggning. Under 2009 har avfallsfraktioner sameldats i panna 1 och panna 3. En redovisning av hur G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 10

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 avfallsförbränningsföreskriftens utsläppsgränsvärden uppfyllts för dessa pannor lämnas därför i avsnitt 4, tillsammans med tillståndsvillkoren, samt i bilaga 15. Panna 2 vid Kraftvärmeverket samt HVC 10 omfattas av Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2002:26) om utsläpp till luft av svaveldioxid, kväveoxider och stoft från förbränningsanläggningar med en installerad effekt på 50 MW eller mer. HVC 10 omfattas dock av undantaget från krav på mätningar i 12 pkt 4. En redovisning av hur föreskriftens krav uppfylls lämnas i bilaga 16 Naturvårdsverkets föreskrifter om miljörapport, NFS 2006:9, och dess vägledning specificerar en metod för hur årsmängder ska beräknas när mindre än värden förekommer. Denna metod har använts för värden som rapporteras i miljörapportens emissionsdeklaration. Tekniska Verken har dock sedan tidigare använt beräkningsmetoden där mindre än värdet vid summering ersätts av samma värde, vilket ger en överskattning av totala mängden. Detta medför att årsmängder kan skilja mellan emissionsdeklarationen och andra bilagor i denna miljörapport. 3 Miljöberättelse En sammanställning och åtgärder och förändringar under året, i enlighet med 4 pkt 10 16, finns i bilaga 14, tillsammans med en beskrivning av hur Miljöbalkens hänsynsregler uppfylls. 3.1 Miljöpåverkan 3.1.1 Kraftvärmeverket och HVC 10 Kraftvärmeverkets miljöpåverkan är främst utsläpp till luft av rökgaser, förbrukning av naturresurser som olja och kol, utsläpp till vatten av rökgaskondensat, deponering av askor samt transport av bränsle till anläggningen. 3.2 Verksamhetssystem Tekniska Verken har god kunskap om energiproduktion och dess miljöpåverkan genom sin långa erfarenhet av drift av olika typer av energianläggningar. Energianläggningarna är sedan 1999 certifierade enligt miljöledningsstandarden ISO 14001. Nya eller nyinköpta anläggningar inom Tekniska Verken certifieras efter hand. Certifieringen innebär krav på kontroll av miljöpåverkan genom rutiner, instruktioner och övervakning samt ett systematiskt förbättringsarbete inom miljöområdet genom upprättande av övergripande och detaljerade miljömål. Miljömål, som finns för alla affärsområden, och handlingsprogram för att nå målen uppdateras och utvärderas årligen i samband med budgetprocessen. Ett exempel på miljömål som uppfyllts för Kraftvärmeverket är att under 2009 har en ny stripperanläggning för avskiljning av ammonium i rökgaskondensat från P3 tagits i drift, vilket även förbättrat avskiljningen av metaller i kondensatet och möjliggjort en kraftfull sänkning av NOx utsläppet. Vi följer de rutiner som standarden ISO 14001 kräver för undersökning av risker, fastställande av miljömål, register över vår miljöpåverkan, hantering av farligt avfall och fortlöpande miljöförbättring. Genom miljöledningssystemets rutiner och instruktioner beaktas även Miljöbalkens hänsynsregler. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 11

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 Exempel på rutiner och instruktioner är Utvärdering av miljöaspekter och prioritering av mål Miljöhänsyn vid förändring, projekt, upphandling Tekniska Verken koncernen Kemikalierutiner inklusive granskning av nya produkter Avfallsrutiner Riskutvärdering. Riskanalys ska utföras var tredje år och leder till rutiner och/eller åtgärdsplaner för identifierade händelser med höga risktal. Riskanalys för Kraftvärmeverket med avseende på miljö, arbetsmiljö och brand utfördes under 2008. Rutiner för övervakning, mätning, rondering och underhåll Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) genomför uppföljningsrevision av vårt miljöledningssystem en gång per år. Vid revisionerna kontrolleras att vi uppfyller kraven som ställs i standarden ISO 14001. Utöver de externa revisionerna genomförs två interna revisioner av miljöledningssystemet varje år. Revisionerna är en god hjälp för oss i utvecklingen av vårt miljöledningssystem och vår egenkontroll. Genom revisionerna skapas en naturlig diskussion kring vårt miljöarbete och funktionaliteten i vårt system förbättras. Genom vårt avvikelsehanteringssystem rapporteras och åtgärdas brister i exempelvis rutiner och systemet bidrar både till förbättringar av rutiner och instruktioner och en ökad riskmedvetenhet. Små förbättringar sker också dagligen i verksamheten/verksamhetssystemet utanför avvikelsehanteringssystemet. 3.3 Drift och produktionsförhållanden Under 2009 präglades även energi- och avfallsmarknaden av den globala ekonomiska tvärnit som inträffade hösten 2008. Detta medförde att produktionen blev lägre än 2008 i kolpannan och träpannan. Året började också varmt, vilket förklarar den låga driften hos oljepannan. Den ovanligt kalla vintern 2009-2010 inleddes inte förrän årets två sista veckor, vilket inte hann få så stort genomslag på oljepannans driftid. 3.3.1 Förändringar i produktion och processer 3.3.1.1 Proveldning nya bränslen I februari proveldades nötskal i panna ett, kolpannan. Försöket föll väl ut, och mer av detta bränsle kommer att eldas. Vidare har eldningen av tallbecksolja i panna 2 utökats. Tallbeckseldning fungerar väl, men inblandningsgraden begräsas av stofthalten som tenderar att öka med ökande halt av tallbecksolja. Vidare är tallbecksoljan något korrosiv, vilket fått till följd att oljeflödesmätarna korroderat och nu har en negativ avvikelse. Detta kompenseras i efterhand mot lodad oljevolym. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 12

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 3.3.2 Energiproduktion och bränsleförbrukning m m 3.3.2.1 Energiproduktion och bränsleförbrukning Energiproduktion under 2009 framgår av kvartalsrapporten i bilaga 4. I tabellerna nedan följer ett urval av data kring bränsleförbrukningen. Kol Gummi Träbränsle Summa 15 663 ton 14 775 ton 5 295 ton 35 733 ton 44 % 41 % 15 % Tabell 2. Fördelning av eldade bränslen i panna 1 2009. Tallbecksolja Summa 1171 Nm 3 1171 Nm 3 Tabell 3. Eldade ersättningsbränslen till panna 2 2009. Eo 5 i P2 (KV1) Eo 5 i HVC 10 Tallbecksolja i P2 (KV1) Summa 9 611 Nm 3 542 Nm 3 1171 Nm 3 11 324 Nm 3 76 % 12 % 12 % Tabell 4. Fördelning av eldade bränslen i oljepannorna 2009. Återvunnet trä Bark Skogsbränsle Rejekt Summa 95 888 ton 18 617 ton 21 091 ton 10 479 146 579 ton 66 % 13 % 14 % 7% Tabell 5. Fördelning av eldade bränslen i Panna 3 2009. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 13

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 3.3.3 Förbrukning och hantering av kemiska produkter I tabell 7 visas en sammanställning av 2009 års förbrukning av kemiska produkter. Kemikalie Användnings område KV1+ HVC10 Lambohov HVC 60 Tannefors HVC 30 Ullstämma HVC 70 FFV HVC 80 US HVC 90 Amberlite jonbytesmassa 0 liter Ammoniak doseringskemikalie 132 liter Citronsyra filterrengöring kg Glykol frysskydd 0 5 5 5 liter Natriumhydroxid, ph-justering vid 318700 kg NaOH panna 3 kondensering Octapower Cl 4500 oljeadditiv 3328 kg Osläckt kalk panna 1 avsvavling 1642000 kg Enhet Rengöringsmedel 400 liter Salttabletter jonbytesfilter för 15000 100 100 100 1200 kg produktion av matarvatten Smörjfett diverse 90 0,5 0,5 0,5 0.5 0,5 kg Smörjolja diverse 3430 15 15 15 5 0 liter Trinatriumfosfat, Na 3 PO 4 Urea produktion av matarvatten dosering in i pannorna för NOxreduktion. 400 0,2 0,2 0,2 kg 3000 kg Kalkbort Rengöring 240 liter Lösningsmedel diverse 54 10 10 10 5 2 liter TMT15 Fällningsmedel 1600 liter Järn(III)klorid Fällningsmedel 1600 liter Bayoxide vattenrening 250 liter EO1 40,1 m3 EO5 10530 m3 Diesel 15,7 m3 Tabell 7: Sammanställning av kemiska produkter Våra kemikalier registreras i databasen Chess. I databasen ingår säkerhetsdatablad för alla kemikalier som används inom Tekniska Verken. Inköp av kemikalier som inte finns i Chess måste godkännas av kemikaliesamordnaren och arbetsmiljöingenjören. För övrigt arbete med produktvalsprincipen, se bilaga 14. 3.3.4 Hantering av avfall och restprodukter Restprodukter som bottenaskor och flygaskor från energiproduktionen omhändertas inom Gärstad avfallsanläggning, utom flygaska från elektrofiltret och kondensatslam från panna 3. När så är möjligt, med tanke på bland annat askornas kvalitet, används askorna som ersättning för exempelvis naturgrus i anläggningsarbeten främst på Gärstads deponiområdet. Flygaskan från elektrofiltret på panna 3 får inte deponeras. Därför transporteras den till Langöya, Norge, G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 14

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 där den används som en processkemikalie i verksamheten. Askmängder per panna framgår av kvartalsrapporten i bilaga 4. Avfall, annat än restprodukter från energiproduktionen, sorteras i fraktionerna brännbart avfall, ej brännbart avfall, skrot och farligt avfall. De tre förstnämnda kategorierna sorteras i containrar ute på gårdsplanen. Det farliga avfallet samlas in i ett särskilt rum på Kraftvärmeverket: miljöstation för farligt avfall. Farligt avfall sorteras i olika kategorier för vidare transport till mellanlager på Gärstad avfallsanläggning. Avfallsmängder framgår av bilaga 7. 3.3.5 Åtgärder för minskad miljöpåverkan 3.3.5.1 Förstärkt kondensatvattenrening Under året installerades ett system för avlägsnande av ammonium från rökgaskondensatet. Denna åtgärd utgör sista delen av den ombyggnad av våta reningen från ett rent värmeåtervinningssteg till ett reningssteg som inleddes 2008. Detta kommer att medföra kraftigt sänkta utsläpp av ammonium, men även av zink, eftersom de höga ammoniumhalter som förekommit i vattenreningen inhiberat avskiljningen av zink via komplexbildning. För att ytterligare förbättra avskiljningen av zink har jonbytarmassan, som fångar lösta zinkjoner, bytts ut. 3.3.5.2 Nya ljuddämpare på ångfriblåsning över tak Under sommaren installerades nya och effektivare ljuddämpare på de ljudalstrande utsläppspunkterna för högrycksånga som sitter på anläggningens tak. 3.3.6 Miljöpåverkande störningar i driften av renings och produktionsanläggning Under året har en del händelser rapporterats och åtgärdats i vårt avvikelsehanteringssystem. Följande händelser bedöms vara av intresse ur miljösynpunkt. 3.3.6.1 Olja i ån I somras upptäcktes oljefilm på kylvattenutloppet. Utsläppet bekämpades med oljeabsorberande länsar och sugbil. Läckaget kunde så småningom härledas till turbinoljekylarna. Dessa har nu försetts med nya packningar, och en utredning för byte av oljekylsystem har inletts. 3.3.6.2 Förhöjda CO halter från panna 1 Under oktober inträffade tre dygn med CO halter över den villkorsbegränsade nivån, som får överskridas max 3 % av driftdygnen. Detta var i samband med att pannan togs i drift efter sommarstoppet, delvis beroende på ovana vid den nya domen, som medför hårdare CO villkor vid högre laster, och delvis till följd av driftproblem och ändrad bränslekaraktäristik. Problemet hanterades dels genom minskad avfallsandel i pannan, dels genom stärkt bevakning av pannans CO karaktäristik. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 15

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 3.3.6.3 Tömning av zinkslam till Stångån Under v48 skulle samlingsbehållaren som ingår i träpannans kondensatsystem rengöras. Avsikten var att tömma ut den klara vattenfasen och sedan genomföra en bottenrengöring. Under tömningen av klarfasen upptäcktes att det utströmmande vattnet var rikt på rödaktigt slam, varvid tömningen stoppades direkt. Tömningen gjordes via det ordinarie avloppet för flödesregistrering. Man märkte inte att en ansamling av slam uppstått där som sedan kontaminerade provtagningen under resten av veckan. Detta ledde till att analyserna kördes på prover som inte var representativa för det flödet. Se bilaga 13 för en fullständig redogörelse. 3.4 Kontrollresultat 3.4.1 Sammanfattning enligt 4 pkt 9 Enligt 4 punkt 9 i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2006:9) om miljörapport, ska miljörapporten innehålla en kommenterad sammanfattning av de mätningar, undersökningar m m som utförts under året för att bedöma verksamhetens miljöpåverkan. Vid större förbränningsanläggningar som Kraftvärmeverket görs normalt ett mycket stort antal mätningar under ett år. Det är därför inte praktiskt möjligt att i miljörapporten kommentera resultatet av varje enskild mätning. Mätningarna utförs i allmänhet med syftet att antingen kontrollera uppfyllandet av tillståndsvillkor eller utsläppsgränsvärden enligt bl a NFS 2002:28 och NFS 23002:26. Mätningarna/undersökningarna presenteras därför nedan i sitt sammanhang, tillsammans med kommentarer för hur de olika kraven uppfyllts. Där så är möjligt redovisas värden också i emissionsdeklarationen, se bilaga 11. 3.4.2 Funktion hos mätutrustning samt åtgärder för kvalitetssäkring Förbränning vid anläggningarna, och den därtill kopplade reningen, övervakas och styrs med kontinuerligt registrerande instrument. Förbränningen kan på så sätt optimeras för att få bästa resultat både med tanke på miljö och på bränsleekonomi. 3.4.2.1 Emissionsuppföljning Det centrala övervakningssystemet för Kraftvärmeverket, Gärstadverket och Tornbyverket samlar kontinuerligt in mätdata från miljö och processinstrument som sedan ligger till grund för presentationen av timmedelvärden i dygnsrapporter och för redovisning av halter och mängder enligt gällande krav och villkor. Kontroll av kväveoxidutsläpp från pannorna sker kontinuerligt genom direktmätning på rökgaserna. Svavelhalten mäts kontinuerligt i panna 1 och panna 3. Utsläpp av svavel från panna 2 beräknas utifrån uppgifter om bränslets svavelhalt och förbrukad mängd bränsle. Den låga temperaturen i panna 3 rökgas gör det svårt att mäta stoft i skorstenen eftersom även vattendroppar registreras som stoft vid en normal kontinuerlig mätning. Stofthalten i rökgasen är dock mycket låg eftersom rökgasen renas i ett elektrofilter innan rökgasskrubbern. Rökgasskrubbern tvättar ur eventuella rester av stoft efter elektrofiltret. Stofthalten i skorstenen skattas utifrån kontinuerligt uppmätt stofthalt efter elektrofiltret (innan kondenseringssteget) och en uppmätt avskiljningsgrad över kondenseringen. Skattningen verifieras årligen i samband med AST (den årliga externa tillsynskontrollen). Uppföljning av vätefluorid (HF) och väteklorid (HCl) mot utsläppsgränsvärdet sker i samband med G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 16

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 emissionsmätningarna två gånger per år. För driftuppföljning sker kontinuerlig mätningen av väteklorid (HCl) på pannorna 1 och 3. 3.4.2.2 Mätinstrumentens funktion Mätinstrumentens funktion under året framgår av bilaga 8. Vid jämförande mätning upptäcktes att oljepannans lustgasmätare visade för höga värden. Detta är nu åtgärdat. CO mätningen på träpannan blev underkänd vid AST 2009. Därför genomfördes en ny QAL2, och instrumentet är nu godkänt. NO mätarna på oljepannan och kolpannan har bytts ut. De nya instrumenten visar rätt med referensgas, men för höga värden vid mätning på rökgas. Utredning pågår. 3.4.3 Utsläppskontroll och utsläpp 3.4.3.1 Utsläpp till luft Månadsmedelvärden av utsläppsparametrar uppmätta med egna instrument redovisas kvartalsvis till Länsstyrelsen (se kvartalsrapport bilaga 4). Totalutsläppen beräknas ur uppmätta halter och effekter, bränsleanalyser och besiktningsvärden, se emissionsdeklarationen i bilaga 11. Uppföljning av tillståndsvillkor finns under avsnitt 4. Beräkning för uppföljning av bubbelvillkoren för svavel och kväveoxider finns i bilaga 5 och 6. Uppföljning av utsläppsgränsvärdena enligt NFS 2002:28 och NFS 2002:26 finns i bilagorna 15 och 16, och kommenteras även under avsnitt 4. Som framgår av Bilaga 16 har utsläppsgränsvärden för stoft enligt NFS 2002:26 inte till fullo uppfyllts för Panna 2 under året när det gäller 48 timmarsmedelvärden. Månadsmedelvärdena uppfylls dock. Utsläppsgränsvärdet ska enligt 15 anses uppfyllt om 97 % av 48 timmarsmedelvärdena ligger under värdet. Under 2009 har detta uppfyllts för 91 % av värdena. 3.4.3.2 Utsläpp till vatten från kondensat Ammoniumhalten, ph och susp i det renade kondensatet från panna 3 rökgaskondensering mäts kontinuerligt. Dioxiner och furaner provtas 2 gånger/år, i enlighet med NFS 2002:28. Övriga föroreningar provtas och analyseras som månadssamlingsprov. Provtagningen är flödesproportionell. Föroreningshalter och mängder redovisas i bilaga 10. Vissa ämnen ingår även i emissionsdeklaration (se bilaga 11). En redovisning enligt NFS 2002:28 finns i bilaga 15. 3.4.4 Recipientkontroll och omgivningspåverkan Tekniska Verken i Linköping AB (publ) är medlem i Östergötlands läns Luftvårdsförbund och deltar därigenom i den samordnade recipientkontroll som sker inom länet. Tekniska Verken deltar i de nedfallsmätningar som administreras av Miljökontoret. Tekniska Verken är även medlem i Motala Ströms Vattenvårdsförbund som regelbundet utför recipientkontroll i bland annat Stångån och Roxen. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 17

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 3.4.4.1 Fiskundersökning Under 2009 utfördes en omfattande fiskundersökning i och efter Stångån i samarbete med Linköpings kommun och Länsstyrelsen i Östergötlands län, som en del i utredningsarbetet vad gäller utredningsvillkor U1. 3.4.4.2 Temperaturkontroll För att övervaka villkor 8 om temperaturhöjning i Stångån, och för att verifiera vår teoretiska beräkning av temperaturhöjningen har nedsänkta temperaturloggrar placerats uppströms och nedströms Kraftvärmeverket. 6 Temperaturhöjning Gumpekullabron Kallerstadbron 2009 5 4 3 temp höjning offline beräknad temphöjning 2 30 per. glid. med. (temp höjning offline) 1 0 2009 05 17 2009 07 06 2009 08 25 2009 10 14 Under denna period saknades möjlighet att mäta låga flöden, vilket visar sig i att den röda kurvan som visar den beräknade temperaturhöjningen visar noll under hösten då flödet var lågt. Detta är nu åtgärdat. 3.4.5 Besiktningar Emissionsmätningar utförda av extern mätkonsult utförs 2 gånger/år vid kolpannan och träpannan. Mätningarna omfattar Mätningarna utfördes 2009 av Miljömätarna i Linköping AB. Samtliga av de villkor/föreskrifter som kontrollerades innehölls vid besiktningstillfällena, se även avsnitt 4. Vidare har samtliga gasinstrument för emissionskontroll kontrollerats genom jämförelse mot extern mätkonsults instrument. Granskningen av verksamheten har skett genom intern och extern revision inom ramen för miljöledningssystemet. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 18

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 Vad gäller extern kontroll av köldmediehanteringen så ligger Kraftvärmeverket under gränsen för rapporteringsplikt. 4 VILLKOR OCH KOMMENTARER Parameter Villkor Kommentar 2009 Allmänt Verksamheten inbegripet åtgärder för att minska utsläppen till vatten och luft och andra störningar från verksamheten skall bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse med det som bolaget har uppgett eller åtagit sig i målet, om inte annat framgår av denna dom. Uppfyllt för 2009. Driftstopp, Driftstörningar Fel i mätutrustning Vid tekniskt oundvikliga driftstopp och driftstörningar i anläggningen eller fel i mätutrustningen får sådana utsläpp av föroreningar till luft och vatten som överskrider fastställda villkor inte pågå under längre tid än - fyra timmar tillföljd av samförbränning - 24 timmar till följd av förbränning av renbränsle, om inte tillsynsmyndigheten medgett undantag Uppfyllt. Ingen onormal drift har registrerats för någon panna på KV10 under 2009. Den sammanlagda tiden under sådana förhållanden får - inte överstiga 60 timmar per år vid samförbränning av avfall - inte överstiga 120 timmar per år tillföljd av renbränsle, om inte tillsynsmyndigheten medgett undantag Tallbecksolja och bioolja Stoft Tallbecks och bioolja kan proveldas i panna 2 KV1 under driftsäsongen 2008/2009 Utsläppet av stoft får inte överskrida följande riktvärden* från panna 1 10 mg/mj tillfört bränsle, månadsvärde från panna 2 20 mg/mj tillfört bränsle, månadsvärde från panna 3 10 mg/mj bränsle, månadsvärde Under 2009 ersattes drygt 500 m3 eldningsolja av 1171 m 3 tallbecksolja. Uppfyllt. Högsta månadsvärde P1 3,4 mg/mj P2 17 mg/mj P3 5,4 mg/mj HVC10 10,5 mg/mj vid senaste emissionsmätning G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 19

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 från HVC 10 15 mg/mj bränsle Stoft - Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för stoft enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 0 st P3: 0 st Metaller till luft CO Vid samförbränning av avfall är utsläppsgränsvärdet för metaller enligt följande - (1) Sb+As+Pb+Cr+Co+Cu+Mn+Ni+V : 500 µg/nm3 tg (6 % O 2 ) - (2) Cd+Tl : 50 µg/nm3 tg (6 % O 2 ) - (3) Hg : 50 µg/nm3 tg (6% O 2 ) Panna 1 vid pannlaster om maximalt 40 MW - Max 500 mg/nm3 tg 6 % O2 av kolmonoxid (CO) i rökgaserna som riktvärde* dygnsmedel från förbränning av fasta renbränslen Uppfyllt. P1 P3 1 19 ;34 28 ;31 2 0,15;0,14 0,25 ;0,25 3 <0,1;<0,1 <0,1;<0,1 [Vår] ; [Höst] Uppfyllt. Panna 1 vid pannlaster över 40 MW - Max 250 mg/nm3 tg 6 % O 2 av kolmonoxid (CO) i rökgaserna som riktvärde* dygnsmedel från förbränning av fasta renbränslen Uppfyllt. Panna 3 - Max 500 mg/nm3 tg 6 % O 2 av kolmonoxid (CO) i rökgaserna som riktvärde* timmedel från förbränning av fasta renbränslen Start /stopp samt torkeldning av murverk ska inte räknas med. I princip uppfyllt. Något överskridande per månad har inträffat under 2009. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 20

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 CO Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för koloxid enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. Minst 97% av driftdygnen ska uppvisa validerade värden understigande K. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 3 av maximalt 4 st P3: 0 av maximalt 8 st TOC Vid samförbränning av avfall beräknas utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för TOC enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. Alla driftdygn måste uppvisa validerade medelvärden understigande K. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 0 st P3: 0 st Dioxin och furander Vid samförbränning av avfall är utsläppsgränsvärdet 0,1 ng/nm3 tg vid 6 % O 2. Svavel Det sammanlagda utsläppet av svaveldioxid (SO 2 ), räknat som svavel i rökgaserna från alla pannorna inom anläggningen får inte överstiga Uppfyllt. P1 P3 Mät 1 <0,01 <0,01 Mät 2 <0,01 <0,01 Uppfyllt. 30 mg/mj för 2009-50 mg S/MJ tillfört bränsle som gränsvärde och årsmedelvärde Efter 1 juli 2011-40 mg S/MJ tillfört bränsle som gränsvärde och årsmedelvärde Svavel Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärde, dygnsmedelvärde för svavel enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 0 st P3: 0 st Utredning av kvävereduktion Effekten av trimning av befintlig utrustning för rening av kväveoxider. Resultat jämte förslag till villkor ska inges till miljödomstolen senast den 31 maj 2010. Uppfyllt. Ansökan om förlängd prövotid skickades in till Miljödomstolen 2008 12 G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 21

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 En redovisning av utredningsläget skall dock ske den 31 december 2008. 29. Beslut om förlängd prövotid erhölls 090618 NOx Det sammanlagda utsläppet av kväveoxider (NO och NO 2 ) räknat som NO2 i rökgaserna från alla pannorna inom anläggningen får inte överstiga Uppfyllt. KV1 släppte ut 58 mg/mj NOx 2009-90 mgnox/mj tillfört bränsle som riktvärde* och årsmedelvärde NOx Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet, dygnsmedelvärde för NOx enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Aktuella utsläppsgränsvärden rapporteras i kvartalsrapporten Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 0 st P3: 0 st NH3 Utsläppet av ammoniak (NH 3 ) från panna 1, panna 2 respektive panna 3 får inte överstiga - 15 mg NH3/Nm3 tg vid 11 % O2, riktvärde och månadsmedelvärde Delvis uppfyllt. Högsta månadsvärden: P1 N2O Utsläppet av lustgas (N 2 O) från panna 1, panna 2 respektive panna 3 får inte överstiga - 40 mg NH3/Nm3 tg vdi 11 % O 2, riktvärde* och månadsmedelvärde Uppfyllt. Högsta månadsvärde 37 mg/mj (P1, april) HCl Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet för HCl enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Aktuella utsläppsgränsvärden rapporteras i kvartalsrapporten Uppfyllt. Antal överskridanden av dygnsvillkor: P1: 0 st P3: 0 st Mätning av HCl görs i samband med emissionsmätningarna. De kontinuerligt registrerande instrumenten är G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 22

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 driftinstrument. HF Vid samförbränning av avfall beräknas pannspecifika utsläppsgränsvärdet för HF enligt formeln i bilaga 2 i föreskriften för avfallsförbränning. V avfall x K avfall + V proc x K proc = K V avfall + V proc Uppfyllt. Antal överskridanden: P1: 0 st P3: 0 st Mätning av HF görs i samband med emissionsmätningarna. Buller Bullerbidraget från verksamheten får som gränsvärde inte ge upphov till högre ekvivalent ljudnivå vid bostäders tomtgräns än 55 db(a) måndag fredag dagtid (kl 07 18) 45 db(a) nattetid (kl 22 07) 50 db(a) övrig tid. Efter den 1 juli 2010 ska de ovan angivna värdena sänkas med 5 db (A). Den momentana ljudnivån nattetid får inte överstiga 55 db(a). Inga klagomål på buller har inkommit. Nya ljuddämpare installerades under sommaren på utblåsmunstyckena för högtrycksånga på anläggningens tak. Kylvatten Kylvatten Kylvatten Bortledning av kylvatten för kyländamål får inte överstiga det momentana flödet i ån vid uttagspunkten. Temperaturhöjning i förbirunnen vattenmassa i Stångån på grund av kylning - Max 5 C som gränsvärde och timmedelvärde Kylning får inte ske vid nollflöde. Flödet av bortlett ytvatten från Stångån ska beräknas ur driften av Kraftvärmeverkets pannor, kallkondensor och återkylare samt pumpars gångtider. Uppfyllt. Ett spillflöde på ca 2 m3/s har släppts när kylning förekommit utan drift av vattenkraften. Uppfyllt. Ett spillflöde på ca 2 m3/s har släppts när kylning förekommit under tid då vattenkraften varit ur drift. Effekten av detta har kontrollerats med nedsänkta temperaturloggrar uppströms och nedströms KV1, se aktuellt avsnitt i miljörapporten. Uppfyllt. Bergrummet Bortledning av grundvatten från bergrummet till Uppfyllt. Bortledning har G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 23

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 Stångån får inte ske när vattenflödet i ån understiger 1 m3/s. enbart skett vid höga flöden. Bergrummet Senast 6 månader från att tillståndet enligt denna dom tagits i anspråk, låta installera och bibehålla en summerande vattenmätare som möjliggör mätning av bortlett vatten från bergrummet. Uppfyllt. Reguljära mätaren kalkar igen men flödet bestäms istället genom mätning av nivåförändringen i bergrummet. Utredningskrav kondensatrening Erfarenheter - från stripper - metallrening Fisk och syreundersökningar Utredningsuppdrag: - Följa erfarenheter av installerad ammoniakstripper och installerad utrustning för rening av metaller. - Undersöka tekniska och ekonomiska förutsättningar att komplettera denna rening för att ytterligare minska utsläppet av föroreningar med kondensatet. - Utredningen avseende ammoniumkväve bör ske i samverkan med övriga verksamhetsutövare med större utsläpp till nedre delen av Stångån. - Likaså ska fiskundersökningar och utökade undersökningar avseende syresituationen i Stångån genomföras i samråd med tillsynsmyndigheten. Pågå r bland annat genom den fiskundersökning som nämns under avsnitt 3.4.4.1. Installation av ammoniakstripper Kondensat Suspenderade ämnen Resultat jämte förslag till villkor ska ges till miljödomstolen senast den 31 december 2010. Bolaget ska senast den 31 december 2009 ha installerat och tagit i drift en ammoniakstripper. Utsläppsgränsvärdet har innehållits om antingen 30 mg/l klarats av 95 % av värdena 40 mg/l klarats av 100 % av värdena Uppfyllt. Stripperanläggningen togs i drift under november. Uppfyllt. Inget dygn över 11 mg/l, de flesta under 2 mg/l G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 24

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 Kondensat Metallhalter Utsläppet av metaller med kondensat till vatten får inte överstiga följande riktvärden* och månadsmedelvärden Bly (Pb) 0,1 mg/l Kadmium (Cd) 0,01 mg/l Koppar (Cu) 0,1 mg/l Krom (Cr) 0,1 mg/l Kvicksilver (Hg) 0,01 mg/l Zink (Zn) 0,6 mg/l Uppfyllt med undantag för bly och zink. Högsta månadsvärden 2009: Pb 0,18 Cd 0,0095 Cu 0,03 Cr 0,006 Hg 0,003 Zn 3,15 Vattenreningsprocessen har störts av höga ammoniumhalter som medför komplexbildning med metaller. Sommartid minskas kondensatflödet pga minskad efterfrågan på värme. Metallflödet påverkas dock ej, vilket medför högre halter. Metallavskiljningen bättre sedan ammoniumstripprarna togs i drift november 2009. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 25

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 Kondensat Metallmängder Ammoniumkväve mängd Utsläppet av föroreningar med kondensat till vatten får per år inte överstiga följande riktvärden* Arsenik (As) Bly (Pb) Kadmium (Cd) Koppar (Cu) Krom (Cr) Kvicksilver (Hg) Nickel (Ni) Zink (Zn) 2 kg 7 kg 1 kg 2 kg 1,5 kg 0,3 kg 2 kg 80 kg Uppfyllt. Dock framstår det som om villkoret för zink tangeras, men sannolikt har utsläppet överskattats pga problem med provtagning, se bilaga 13 Ammoniumkväve (NH4 N) 10 000 kg Kondensat ammonium halt nedströms utsläppspunkten Utsläpp av ammonium får inte bidra till att halten av ammoniumkväve i Stångån nedströms utsläppspunkten överstiger 1 mg/l som riktvärde och dygnsmedelvärde. Uppfyllt genom att ett litet flöde nu spills förbi vattenkraftstationerna om de är ur drift när P3 går. Kondensat Dioxiner, furaner Dioxiner och furaner 0,3 ng/l Uppfyllt. Uppmätt till 0,004 vid båda kontrollerna. Kemiska produkter Kemiska produkter med undantag för sådan som lagras i tank eller cistern och farligt avfall skall förvaras i väl uppmärkta behållare inom nederbördsskyddat område. Vi uppfyller samtliga punkter i villkoret. Tankar och cisterner Kemiska produkter och farligt avfall innehållande flyktiga organiska ämnen ska förvaras i väl tillslutna behållare. Flytande kemiska produkter och farligt avfall skall förvaras inom tätt, invallat område som är beständigt mot det som förvaras där. Invallningarna skall dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Vid behov ska förvaringsplatsen vara försedd med påkörningsskydd. Förvaringen skall ske så att det inte föreligger någon risk att sinsemellan reaktiva föreningar kan komma samman. Tapp och påfyllnadsplatser ska ingå i det invallade området. Tankar och cisterner skall förvaras på hårdgjord yta inom invallat område. Olja till oljepannan samt hetvattencentralen HVC G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 26

Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Miljörapport Kraftvärmeverket och HVC10 2009 Transportutredningar Oljevarningslarm skall senast den 1 juli 2010 finnas på golvet i det pumphus som finns mellan de befintliga invallningarna. Om EO1, eller avfallsbränsle med motsvarande lättflytande egenskaper, lagras skall ytan vara tät och invallningarna dimensioneras så att de rymmer största behållarens volym och minst 10 % av övrig lagrad volym. Tapp och påfyllnadsplatser skall ingå i det invallade området. Bolaget ska årligen undersöka och dokumentera möjligheten att minska miljöpåverkan från de externa transporter som bolaget utför i egen eller upphandlar. 10 lagras i tre cisterner. Två av cisternerna (4000 m 3 respektive 2800 m 3 ) är placerade inom en invallning på ca 1050 m 3. Den tredje cisternen på 4000 m 3 är placerad inom en invallning på 550 m 3. EO1 eller bränsle med liknande karaktär har inte lagrats. Uppfyllt. Se bilaga 17 Utredningen skall omfatta bl.a. transportsätt, transportsträcka, lastgrad, körsätt och bränsleslag. Avveckling av verksamhet Om verksamheten i sin helhet eller i någon del upphör skall bolaget ge in en plan avseende omhändertagande av lagrade kemiska produkter och farligt avfall samt efterbehandling av de föroreningar som verksamheten kan ha gett upphov till. Ingen del av verksamheten har upphört. Kontrollprogram Aktuellt kontrollprogram skall finnas med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. Kontrollprogram är under färdigställande i samarbete med Länsstyrelsen *) Med riktvärde avses ett värde som om det överskrids, medför skyldighet för tillståndsinnehavaren att vidta åtgärder så att villkoret kan hållas. G:\Miljö\Miljörapport\Energi\KV10\Miljörapporter 2009 EK\KV1 och HVC10\Miljörapport KV1 2009.docx 27