Arbetet i kammare och utskott Studiematerial från riksdagen
2 Arbetet i kammare och utskott Riksdagens uppgifter Riksdagen ska representera människorna i Sverige. Riksdagen fattar beslut om lagar, oftast på förslag från regeringen. En annan uppgift är att bestämma statens utgifter och inkomster. Dessutom ska riksdagen granska regeringen, delta i beslut om Sveriges utrikespolitik och arbeta med EU-frågor. Den här broschyren handlar om hur riksdagen arbetar med ett ärende och hur arbetet i kammaren och utskotten går till. Sveriges riksdag Beslutar om lagar Beslutar om statsbudgeten Kontrollerar regeringen Arbetar med EU-frågor Deltar i beslut om utrikespolitiken INNEHÅLL 3 Kunskap är makt 4 Sveriges politiska hjärta 6 Utskotten förbereder besluten 12 Riksdagens 15 utskott 16 Riksdagen röstar i kammaren 18 Vad vet du om kammaren? 20 En riksdagsvecka och ett riksdagsår 22 Ordlista 14 Det här är ett betänkande
Arbetet i kammare och utskott 3 Kunskap är makt Riksdagen debatterar och beslutar om saker som påverkar ditt och andra människors liv. Ju mer du vet om riksdagens arbete, desto större möjligheter har du att förstå och påverka besluten. Många debatter äger rum i riksdagens kammare varje år. En del av debatterna är så kallade ärendedebatter. Då debatterar och beslutar riksdagsledamöterna om lagar. Men ledamöterna stiftar inte nya lagar alla gånger riksdagen debatterar. Ibland är det bara debatter utan några beslut som hålls i kammaren. Kammaren och utskotten är navet i riksdagsarbetet. I den här broschyren fördjupar vi oss i deras uppgifter. Ärendegången i riksdagen 1. Många ärenden i riksdagen 2. Andra börjar med förslag från 3. Bordläggning i kammaren. börjar med ett förslag från regeringen, en proposition. en eller flera riksdagsledamöter, en motion. Motioner kan också vara reaktioner på eller motförslag till regeringens propositioner. Alla riksdagsledamöter får ta del av förslaget som går till ett utskott för behandling. 4. Riksdagspartierna diskuterar 5. Utskottet förbereder ärendet 6. Riksdagen debatterar förslaget i sina partigrupper och bestämmer hur partiets företrädare i utskottet ska förhålla sig. och skriver ett betänkande med ett förslag till hur riksdagen ska besluta. och fattar beslut i ärendet vid ett sammanträde. 7. Regeringen får besked om vad riksdagen beslutat i en riksdagsskrivelse och ska se till att beslutet genomförs.
4 Arbetet i kammare och utskott Sveriges politiska hjärta Riksdagens 349 ledamöter samlas i kammaren för att debattera och fatta beslut. Eftersom kammarens sammanträden är offentliga kan du på plats i Riksdagshuset eller via riksdagen.se och tv följa vad som sägs och beslutas. Här stöts och blöts politiska åsikter inför öppen ridå. Kammarens sammanträden ser lite olika ut, beroende på vilken debatt som går av stapeln. Här debatterar riksdagen olika frågor och fattar alla sina beslut. Ministrarna kommer till kammaren för att svara på frågor från ledamöterna. Dessutom lämnar ministrarna med jämna mellanrum information i kammaren om framför allt EU-ministermöten som regeringen deltagit i. Aktuella frågor kan tas upp i särskilda debatter i kammaren. Sammanträdena i kammaren är en viktig del av ledamöternas arbete. Men mycket av riksdagsarbetet sker utanför kammaren i partierna och utskotten. Debatter som blir beslut När kammaren ska fatta beslut måste det finnas ett förslag från regeringen eller riksdagsledamöterna. Förslagen från regeringen kallas för propositioner och när det är ledamöterna som lämnar dem kallas de motioner. Alla förslag måste först anmälas i kammaren innan riksdagen kan börja sin behandling. Den här proceduren kallas för bordläggning och finns till för att ledamöterna ska hinna sätta sig in i förslaget. Regeringen frågas ut I kammaren kan ledamöterna ställa frågor till ministrarna. Det här är ett sätt för riksdagen att kontrollera regeringens arbete. Ledamöterna vill många gånger ha svar på hur regeringen tänkt i en fråga eller så vill de ha information i ett visst ärende. Det finns två typer av frågedebatter i kammaren. Vid en interpellationsdebatt har ledamoten skickat frågan i förväg till den minister som är ansvarig för ämnet som frågan handlar om. Ministern kommer till kammaren och debatterar frågan med ledamoten som ställt den. Även andra ledamöter får anmäla sig till talarlistan. Oftast är det oppositionen som skickar flest interpellationer till regeringen. Den andra typen av frågedebatt är torsdagens frågestund med regeringen. De flesta torsdagar kommer fem ministrar till kammaren för att under en timme svara på ledamöternas frågor. Ministrarna vet inte i förväg vilka frågor ledamöterna ska ställa. Var fjärde vecka kommer statministern ensam till frågestunden. Frågorna vid frågestunden är ofta dagsaktuella, varken frågan eller svaret får vara längre än en minut. Mötesplats för Sveriges folkvalda. I riksdagens kammare samlas politiker från hela landet för att besluta i gemensamma frågor. På vilka sätt kan du ta del av det som sägs i kammaren? Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se. Foto: Camilla Svensk
Arbetet i kammare och utskott 5 Foto: Melker Dahlstrand Oppositionsstrategi. Socialdemokraten Eva-Lena Jansson från Örebro pratar med vänsterpartisterna Jens Holm och Jonas Sjöstedt under en interpellationsdebatt i kammaren. Justitieminister Beatrice Ask (M) ska snart upp i talarstolen för att svara på deras frågor. Kammardebatt om aktuella ämnen Varje riksmöte hålls ungefär tio aktuella debatter i kammaren. Om ett parti tycker att riksdagen ska arrangera en aktuell debatt måste partiet kontakta talmannen. I samråd med de övriga partierna bestämmer talmannen om en aktuell debatt ska hållas. Varje parti deltar med en representant och oftast är en minister med i debatten. Debatten brukar kretsa om sådant som nyligen varit uppe till diskussion i medierna. Regeringen informerar I kammaren svarar ministrarna på åtskilliga frågor från ledamöterna. Men ministrarna lämnar också egen information. Varje gång statsministern varit på ett EU-toppmöte och träffat medlemsländernas stats- och regeringschefer kommer statsministern till kammaren och berättar vad som diskuterades på mötet. Även de andra ministrarna kommer då och då till kammaren för att informera i aktuella och angelägna frågor. Vårdad klädsel och vårdat språk Det finns inga skrivna regler om ledamöternas klädsel, men det är vårdad stil som gäller. För männen innebär det kavaj eller kavajliknande kofta. Slips är dock inte nödvändigt. Även språket i riksdagen ska vara vårdat och fritt från personangrepp trots att heta och livliga diskussioner kan uppstå. Att riksdagsledamöter alltid inleder sina anföranden med herr eller fru talman är av praktisk betydelse eftersom det motverkar direktkonfrontation mellan debattörerna. FÖRDJUPNING PÅ RIKSDAGEN.SE
6 Arbetet i kammare och utskott Utskotten förbereder besluten I riksdagen ska alla ärenden förberedas i ett utskott innan ett definitivt beslut kan fattas i kammaren. Utskotten gör en stor del av riksdagsarbetet när de fördjupar sig i olika frågor och ger förslag på riksdagsbeslut. De bevakar också EU-frågor och utvärderar tidigare riksdagsbeslut. Partierna får platser i utskotten efter deras storlek i kammaren. Varje riksdagsutskott har 17 ledamöter och minst lika många ersättare. Partierna får platser i utskotten i förhållande till hur många platser de har i riksdagen. Varje utskott är med andra ord en miniriksdag där de större partierna får fler platser än de mindre. I början av varje valperiod, det vill säga efter ett riksdagsval, bestäms det vilka som ska sitta i utskotten. Det är partierna som föreslår vilka av deras ledamöter som ska vara med i ett utskott och riksdagen som bestämmer vilka det blir. Utskotten väljer en ordförande och en vice ordförande. Om en ledamot som representerar något av regeringspartierna väljs till ordförande går en post som vice ordförande till något av oppositionspartierna och tvärtom. Utskottsordförande har utslagsröst om det blir jämt mellan två olika förslag i utskotten. Varje utskott har ett eget kansli med tjänstemän. Det leds av en kanslichef som tillsammans med tjänstemän arbetar med olika ärenden och hjälper till att skriva förslag till utskottsbetänkanden. Arbetet med ärendena i utskotten tar en stor del av tiden för riksdagsledamöterna. Utskotten träffas på tisdagar och torsdagar. Under hösten handlar mycket av arbetet om regeringens budgetproposition och de motioner som har med budgeten att göra. Men under hela året arbetar utskottet med att fördjupa sig i och ta ställning till olika förslag från regeringen, partierna och ledamöterna. Utskotten bevakar EU Alla utskott ska hela tiden följa vad som händer i EU inom utskottets områden för att riksdagen så tidigt som möjligt ska kunna behandla förslag och idéer som väcks på EU-nivå. Utskotten bevakar också den så kallade subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas på den effektivaste möjliga nivån och så nära medborgarna som möjligt. Frågan som alltid ska ställas är om det är EU eller medlemsländernas parlament som bäst kan fatta beslut i frågan. Socialdemokraterna Miljöpartiet Vänsterpartiet Sverigedemokraterna Kristdemokraterna Centerpartiet Folkpartiet Moderaterna Miniriksdag möts i utskotten. Så här ser för delningen av antalet platser för varje parti ut i utskotten.
Foto: Melker Dahlstrand Vilka förrespektive nackdelar finns det med att göra utskottens möten offentliga? Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se. Sammanträde pågår. Utskottens möten är inte öppna för allmänheten.
8 Arbetet i kammare och utskott Slutna sammanträden och öppna utfrågningar Till skillnad från kammarens sammanträden är utskottssammanträdena inte öppna för allmänheten. Ledamöterna kan därför diskutera utan åhörare, vilket anses ge större möjligheter till överenskommelser och kompromisser mellan partierna. För att få en så allsidig belysning som möjligt kan ett utskott be personer från till exempel en viss myndighet eller en organisation att komma och svara på frågor. Utskotten kan också ordna en öppen utfrågning när de behöver fakta inför ett beslut. De bjuder då in experter som kan svara på frågor och ge information i ett visst ämne. Öppna utfrågningar är öppna för medier och alla andra som vill komma och lyssna. Propositioner från regeringen Propositioner från regeringen kan lämnas till riks - dagen när som helst under året. Regeringen lämnar ungefär 200 propositioner varje år som alla ska Förslag. På väg mot riksdagen försvarar finansminister Anders Borg (M) regeringens ekonomiska politik och hur han vill att statens pengar ska användas. Foto: Christina Carlström Leta fram och läs några motioner från den allmänna motionstiden. Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se.
Arbetet i kammare och utskott 9 behandlas i ett utskott. En proposition är ett förslag oftast till ny lag eller ändringar i en befintlig lag. Propositioner som gäller statens budget får inte läggas fram efter budgetpropositionen, om det inte finns särskilda skäl. Budgetpropositionen är regeringens mest omfattande förslag och den berör alla utskott. Den lämnas till riksdagen tidigt på hösten. I budgetpropositionen ger regeringen sin syn på det ekonomiska läget, redovisar riktlinjerna för sin politik och lämnar förslag till statsbudget för nästa budgetår, det vill säga hur statens pengar ska användas. I regeringens budgetproposition är statens utgifter indelade i 27 utgiftsområden. Riksdagens behandling av budgetpropositionen sker i två steg. Riksdagen beslutar först om utgiftsramar, det vill säga hur mycket pengar som ska tillföras varje utgiftsområde. Därefter föreslår varje utskott hur pengarna ska användas inom utskottets ansvarsområde. Till exempel bestämmer justitieutskottet hur mycket pengar som polisen ska få. Budgetarbetet pågår från september till jul. Öppna utfrågningar ger kunskap När utskotten behöver mer fakta inför ett beslut brukar de bjuda in experter som kan svara på frågor under utfrågningar som är öppna för allmänheten. Tanken med utfrågningarna är att riksdagsledamöterna i utskotten ska få mer information i ett visst ämne. Utbildningsutskottet hade till exempel en öppen utfrågning om vad som påverkar resultaten i svensk grundskola. Sveriges elevråd, Lärarnas riksförbund, Friskolornas riksförbund och Skolinspektionen var några av de organisationer som kom för att ge sin syn på saken. Motioner från riksdagsledamöterna Under den allmänna motionstiden kan riksdagsledamöterna lämna in motioner med egna förslag. Perioden börjar samtidigt som riksmötet, riksdagens verksamhetsår, i mitten av september och avslutas två veckor efter det att regeringen presenterat sin budgetproposition i slutet av september. Varje motion behandlas, precis som propositionerna, i ett utskott. Så kallade följdmotioner kan lämnas in under hela året. Följdmotioner är motförslag till regeringens förslag och ska lämnas in senast 15 dagar efter att propositionen har anmälts i kammaren. I följdmotionen har partierna möjlighet att visa hur de ser på regeringens förslag och komma med alternativ. Diskussioner inom partierna Först när både en proposition och eventuella motioner lagts fram i kammaren kan ett utskott ta upp ärendet. För det mesta har frågan då redan varit uppe till diskussion inom partigrupperna. Partigruppen består av partiets samtliga ledamöter i riksdagen och de utformar tillsammans partiets politik i riksdagen. Alla partigrupper sammanträder varje vecka på tisdagseftermiddagarna. Utskottet tar ställning Ledamöterna i partigruppen för en ständig dialog med sina företrädare i utskotten kring partiets linje i olika ärenden. I utskottet går man igenom propositioner och motioner, utreder vad som händer om förslaget blir verklighet och hämtar in synpunkter från olika håll. När det förberedande arbetet är klart presenteras både propositionen och eventuella motioner vid ett utskottssammanträde av en tjänsteman från utskottskansliet. Ledamöterna diskuterar hur utskottet ska ställa sig i frågan. Är utskottet enigt? Måste partierna göra kompromisser för att få en utskottsmajoritet? FÖRDJUPNING PÅ RIKSDAGEN.SE
10 Arbetet i kammare och utskott Foto: Lubbe Garell Det är inte självklart att en fråga blir klar redan vid första sammanträdet. Det händer ganska ofta att man skjuter upp behandlingen till kommande sammanträde för att ledamöterna ska få mer tid på sig för överläggningar utanför utskottet, till exempel med den egna partigruppen. Preliminärt beslut blir betänkande När utskottet tagit ett preliminärt beslut i ärendet skriver tjänstemännen i utskottskansliet ett utkast till betänkande. I betänkandet presenteras propositionen och eventuella motioner, utskottets överväganden och förslag till riksdagsbeslut. Om någon eller några utskotts ledamöter inte delar utskottsmajoritetens uppfattning kan de reservera sig. Reservationerna skrivs in i betänkandet. I reservationen finns då en hänvisning till ett alternativt förslag som ofta bygger på en motion som lämnats in. Förslaget till betänkande skickas till utskottets ledamöter för granskning. Därefter justeras betän- Partivänner i samspråk. När Centerpartiets riksdagsgrupp träffas är Fredrik Federley och Annie Johansson två av gruppens totalt 23 medlemmar. Beskriv kopplingen mellan partigrupper och utskott. Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se. kandet, vilket är detsamma som att det godkänns. När betänkandet är klart blir det offentligt och publiceras i både tryckt form och på riksdagen.se. Ibland följs utskottsbeslutet av ett pressmeddelande. Betänkandet lämnas till kammaren och delas ut till samtliga ledamöter ungefär två till fyra dagar innan beslut ska fattas. Alla ledamöter har då möjlighet att sätta sig in i förslaget och bestämma om de ska delta i debatten. Därefter följer debatten i kammaren då politikerna som tillhör utskottsmajoriteten försvarar betänkandet medan oppositionspartierna debatterar emot. Riksdagens 349 ledamöter tar sedan det slutliga beslutet med utskottsbetänkandet som underlag. Om det finns flera reservationer röstar man först om vilket förslag som ska stå mot utskottets förslag i huvudvoteringen. Eftersom regeringspartierna inte har en majoritet i riksdagen sedan valet 2010 behöver de stöd från andra partier för att få igenom regeringens förslag. Debatten i kammaren är viktig eftersom partierna då får möjlighet att framföra sina åsikter inför media och allmänhet. Regeringen genomför Efter att riksdagen beslutat i ett ärende får regeringen besked om detta genom en riksdagsskrivelse. Regeringen ska sedan genomföra beslutet. Det kan göras på olika sätt. Beslut om budget för olika myndigheter meddelas genom ett regleringsbrev. Där kan man läsa om hur mycket pengar myndigheten får och hur pengarna får användas. EU-nämnden EU-nämnden är inte ett utskott som förbereder riksdagsbeslut. Däremot är EU-nämnden ett viktigt samrådsorgan mellan regering och riksdag. EU-nämnden måste nämligen ge sitt stöd för den linje som Sverige slutgiltigt ska driva i EU. I EU-nämnden sitter ledamöter från riksdagens alla partier. Platserna är fördelade på samma sätt som i utskotten.
Foto: Melker Dahlstrand Varför blir utskottets förslag oftast lag trots att där bara sitter 17 ledamöter? Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se. Stopp för monopolet på Apotek. Efter en lång debatt beslutade riksdagen att avreglera apoteksmarknaden. I riksdagen hade social - utskottet förberett underlaget till beslut.
12 Arbetet i kammare och utskott Riksdagens 15 utskott Riksdagen har 15 utskott. Utskotten har hand om ett visst politikområde, exempelvis arbetsmarknad, försvar eller kultur. Arbetet i utskottet tar mycket av ledamöternas tid. Utskottens huvudsakliga uppdrag är att analysera och arbeta fram förslag till riksdagsbeslut. De här områderna har utskotten hand om: Arbetsmarknadsutskottet (AU): arbetsmarknadspolitik, jämställdhet, integration och diskriminering. Civilutskottet (CU): äktenskap, konsument- och bostadspolitik samt försäkringsfrågor. Finansutskottet (FiU): statens budget och ekonomisk politik. Försvarsutskottet (FöU): försvaret, räddningstjänsten, strålskydd och samhällets säkerhet. Justitieutskottet (JuU): domstolar, polisen och fängelser. Konstitutionsutskottet (KU): granskning av regeringen, grundlagar och lagar om radio och tv. Samt yttrandefrihet och opinionsbildning. Foto: Karin Alfredsson, Bengt-Göran Carlsson / Nordicphotos, Masterfile, André Maslennikov, Sven Tideman / Nordicphotos, Jeppe Gustafsson / SCANPIX
Arbetet i kammare och utskott 13 Kulturutskottet (KrU): kultur, ungdomar och idrott samt trossamfund. Miljö- och jordbruksutskottet (MjU): jordbruk, skog, jakt, fiske och miljövård. Näringsutskottet (NU): näringspolitik, industri, handel och energipolitik. Skatteutskottet (SkU): skatter, konkurser och folkbokföring. Socialförsäkringsutskottet (SfU): bidrag, pensioner och invandring. Socialutskottet (SoU): omsorg om barn och ungdomar, äldre och funktionshindrade, vård av sjuka samt hälsopolitik. Trafikutskottet (TU): vägtrafik, järnvägar, flygtrafik, post, elektronisk kommunikation och IT. Utbildningsutskottet (UbU): förskola, grund- och gymnasieskola, skolbarnsomsorg, vuxenutbildning, högre utbildning och forskning samt studiestöd. Utrikesutskottet (UU): relationer med andra stater, bistånd till andra länder och utrikeshandel. Foto: Kristy-Anne Glubish / Matton Images, Beatrice Lundborg, Hans Wretling / Matton Images, Jan-Erik Henriksson / SCANPIX, Patrick Seeger / SCANPIX, Hans Wretling / Matton Images, Jakob Halaska/Megapix
14 Arbetet i kammare och utskott Det här är ett betänkande Alla förslag som kommer till riksdagen behandlas av ett utskott. När riksdagsledamöterna som sitter i utskottet tagit ställning till förslaget görs ett förslag till riksdagsbeslut. Detta kallas betänkande. Där kan du se hur majoriteten i utskottet vill att riksdagen ska rösta i frågan och dessutom hur oppositionspartierna ser på saken. En del betänkanden är bara två sidor långa, men det finns andra som är över sexhundra sidor, till exempel betänkanden från finansutskottet i samband med budgetarbetet. Även om det finns skillnader mellan olika betänkanden är grundstrukturen densamma. Betänkandena inleds med en sammanfattning, därefter kommer förslag till riksdagsbeslut, utskottets överväganden och eventuella reservationer. Så blir motioner reservationer När ledamöterna inte håller med om förslagen i regeringens proposition kan de lämna in motioner. Regeringens och ledamöternas förslag hänvisas till ett utskott där de ska behandlas. När majoriteten i utskottet har enats om hur utskottets förslag till riksdagsbeslut ska se ut kan minoriteten reservera sig mot hela eller delar av betänkandet. De eller den som reserverar sig hänvisar till sina motioner som de skrivit som motförslag till propositionen. Reservanterna vill att riksdagen ska säga ja till deras förslag i stället för majoritetens förslag. FÖRDJUPNING PÅ RIKSDAGEN.SE Viktigt underlag. För att riksdagen ska kunna fatta ett beslut behövs det ett utskottsbetänkande. Foto: Melker Dahlstrand
Arbetet i kammare och utskott 15 Utskottet behandlar olika förslag. Sammanfattning visar vad betänkandet handlar om och huvudinnehållet i de beslut som utskottet tycker att riksdagen ska fatta. Utskottets förslag till riksdagsbeslut används när riksdagsledamöterna ska fatta beslut. Ledamöter har både utskottets förslag till beslut och eventuella reservationer att ta ställning till. Utskottets överväganden visar hur utskottet ställer sig till förslagen från regeringen och från riksdagsledamöternas motioner. Och visar hur utskottet anser att riksdagen bör ta ställning till dem. Ibland krävs kompromisser innan utskottets förslag till beslut blir klart. Reservationer lämnas in när ledamöterna från ett eller flera partier i utskottet inte är överens med majoriteten. Där föreslår de vad de tycker att riksdagen ska besluta och varför. Röstning Riksdagsledamöterna röstar ja eller nej till förslag från utskottet.
16 Arbetet i kammare och utskott Riksdagen röstar i kammaren Riksdagsledamöterna fattar tusentals beslut varje år. I riksdagen röstar politikerna flera gånger i veckan ja eller nej till förslag från utskotten. Efter beslutet skickar riksdagen en skrivelse till regeringen som ska se till att det blir som riksdagen bestämt. Riksdagsledamöterna vet i förväg vilka tider som det är voteringar, det vill säga omröstningar i riksdagen. De 349 ledamöterna, som alla har röstningsplikt, kallas till voteringen genom en ljudsignal som låter i sex minuter i hela riksdagen. Talmannen berättar därefter vilka ärenden som ledamöterna ska fatta beslut om. Ja, nej eller avstår Kammarsekreteraren läser upp voteringsordningen så att ledamöterna får veta vad som blir riksdagens beslut om ja respektive nej vinner. Det kan låta så här: Den som vill att kammaren bifaller utskottets förslag i punkt 1 röstar ja, den det ej vill röstar nej. Vinner nej har kammaren bifallit reservationen av Börje Nilsson. Vad händer när en ledamot blir sjuk? Riksdagsledamöterna har röstningsplikt i riksdagen, och det krävs goda skäl för att inte vara med vid en omröstning. Sjukdom och internationella uppdrag är exempel på giltiga skäl. För att lösa giltig frånvaro använder partierna så kallad kvittning för att behålla balansen mellan partierna vid röstningar. Detta för att vardera sidan ska ha lika många frånvarande för att frånvaron inte ska påverka beslutet. Vid en votering röstar ledamöterna om två förslag. Om det finns flera reservationer med alternativa förslag hålls förberedande voteringar. Detta för att man ska kunna bestämma vilken av reservationerna som ska vara motförslaget till utskottets förslag. Voteringen börjar med att talmannen först ber dem som röstar ja att resa sig, därefter reser sig de som röstar nej. Talmannen avgör om ja - eller nej rösterna är flest. Därefter begär ofta någon företrädare för nejsidan rösträkning. Detta för att man ska kunna se vem som röstat på vad. Ledamöterna använder voteringsknapparna i sina bänkar, och resultatet av röstningen syns på voteringstavlan. Talmannen konstaterar hur röstningen gick och bekräftar beslutet med ett klubbslag. Efter omröstningen finns listor tillgängliga som anger hur varje ledamot röstade och vilka som var frånvarande. Röstningsresultaten i varje fråga finns på riksdagens webbplats. Vad händer efter beslutet? Efter att beslutet tagits skickar riksdagen en så kallad riksdagsskrivelse till regeringen och talar om vilket beslut som har fattats. Regeringen ska se till att det blir som riksdagen bestämde. Det bästa sättet att få en helhetsbild av ett beslut är att läsa betänkandet. Foto: Björn Holm Riksdagspartierna sköter kvittningen själva. Exempelvis om en socialdemokrat är sjuk tar man bort en moderat. Votering. Hur riksdagsledamöterna röstar i varje enskild fråga kan du se på riksdagens webbplats.
Arbetet i kammare och utskott 17 Scenario 1 Regeringspartierna får igenom sitt förslag eftersom Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Miljöpartiet lägger ner sina röster i den slutliga omröstningen. Röster Röster Reservation Utskottets förslag Röster Scenario 2 Röster Röster Regeringspartierna får igenom sitt förslag eftersom Sverigedemokraterna lägger ner sina röster i den slutliga omröstningen. Röster Vinnande förslag = Utskottets förslag Scenario 3 Röster Tre voteringsscenarier Röster Regeringspartierna får inte igenom sitt förslag eftersom Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiets gemensamma reservation stöds av Sverigedemokraterna. För att ett förslag ska gå igenom i kammaren krävs att en majoritet av de som röstar säger ja till förslaget. De partier som inte får igenom sina reservationer i de förberedande omröstningarna brukar avstå från att rösta i den slutliga omröstningen.
18 Arbetet i kammare och utskott Vad vet du om kammaren? Riksdagsledamöter från hela Sverige finns representerade i riksdagen. Sverige har 29 valkretsar som är det geografiska område inom vilket invånarna utser sina representanter till riksdagen. Ledamöterna från Stockholms län sitter till höger i kammaren och Norrbottens ledamöter till vänster. Gotlands län har två platser i mitten. De 349 riksdagsledamöternas fasta platser är sorterade efter vilken valkrets de tillhör och inte efter parti, som är vanligt i många andra länder. 1. Arbetsrum för journalister 2. 50 debattbänkar 3. Regeringens bänkar 4. Informationstavla 5. Vice talmän 6. Talarstol 7. Talman 8. Kammarsekreterare 9. Expeditionsassistent 10. Kanslist 11. Stenograf 12. Voteringstavla 13. Utskottens tjänstemän 14. Pressläktare 15. Åhörarläktare Hur många riksdagsledamöter kommer från din valkrets? Känner du någon av dem? Foto: Melker Dahlstrand 1 4 Fler frågor och övningar finns på riksdagen.se. 15 12 2 3 5 6 7 8 10 9 11 14 13
Arbetet i kammare och utskott 19 Plats för alla Under debatterna kan ledamöterna sätta sig på vilken stol de vill men tanken är att de ska använda de 50 särskilda debattbänkar (2) som finns längst fram i en halvcirkel framför talmannen. Detta för att skapa intensitet och närhet i debatten. Fyra av stolarna får användas av de ministrar i regeringen som deltar i debatten. Bakom dessa stolar finns dessutom 18 särskilda stolar för ministrarna (3) som de kan använda när hela regeringen närvarar, till exempel vid riksdagens öppnande. Talmannen (7) eller någon av de tre vice talmännen leder kammarens sammanträden. Talmannen får inte delta i debatter och omröstningar. Till vänster framför talmannen finns en talarstol (6). De tre vice talmännen (5) har sina platser till vänster om talarstolen och får till skillnad från talmannen rösta i kammaren. Vid talmannens sida sitter kammarsekreteraren (8) som är rådgivare till talmannen i frågor om grundlagarna och riksdagsordningen och är ansvarig för riksdagens protokoll. Bredvid sitter en kanslist (10) från riksdagens kammarkansli och en stenograf. Kanslisten kopplar bland annat in mikrofonerna för dem som ska tala i debatten och sköter voteringssystemet och informationstavlorna. Stenografen (11) skriver ner allt som sägs i kammaren och detta finns att läsa dagen efter i snabbprotokollet. Expeditionsassistenterna (9) hjälper till med praktiska saker. Tydlig information På väggen finns två informationstavlor (4). De visar vilket ärende som ledamöterna debatterar, vem som talar eller resultatet av en omröstning. Under informationstavlorna sitter voteringstavlorna (12), och de visar hur varje ledamot röstar. Lamporna i tavlorna motsvarar ledamotsbänkarna. Grön lampa betyder ja, röd nej och gul avstår. Om ledamoten är borta är den lampan släckt. Bakom fönstren på den vänstra sidan av kammaren finns arbetsrum för journalister (1). Bakom fönstren på motsatta sidan sitter teknisk service. Teknikerna ser till att alla sammanträden filmas. Ledamöterna kan följa debatterna via intern -tv från sina arbetsrum. Kammarsammanträdena sänds också via webb- tv, vilket innebär att alla debatter kan ses i efterhand. Alla som vill kan komma och lyssna på sammanträdena i kammaren från åhörarläktaren (15) som är öppen för allmänheten.
20 Arbetet i kammare och utskott En riksdagsvecka och ett riksdagsår Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte och börjar i mitten av september varje år. Riksmötet pågår året om, men kammaren gör uppehåll i arbetet under sommaren och vid jul och påsk. Riksdagens arbetsvecka ser lite olika ut under året. Vissa veckor är tempot något lägre och närmare julen och sommaren hålls fler sammanträden i utskotten och kammaren. Längden på sammanträdena i kammaren varierar beroende på antalet ärenden och anförandenas längd. När det är mycket att göra har man även kvällsdebatter. På måndagar är ledamöterna oftast inte i riksdagen eftersom de då arbetar på hemorten eller är på tjänsteresa. Numera hålls interpellationsdebatter även på måndagar och fredagar och då måste de ledamöter som ska delta vara på plats i riksdagen. Ett riksmöte Ett arbetsår i riksdagen kallas för riksmöte och börjar i mitten av september varje år utom när det är valår. Då hålls riksdagsvalet andra söndagen i september. Den nyvalda riksdagen samlas på femtonde dagen efter valdagen för att välja talman, vice talmän och ledamöter i utskott och andra riksdagsorgan. Senast den 20 september lämnar regeringen sin budgetproposition till riksdagen, utom när det är valår. Kammaren ska fatta beslut om budgeten före jul. Till och med den femtonde dagen efter det att regeringen lämnat budgetpropositionen får ledamöterna lämna in motioner i praktiskt taget vilket ämne som helst. Denna period kallas allmänna motionstiden. De flesta frågor som inte direkt berör statens budget behandlas i kammaren från januari till sommaruppehållet. För följdmotioner till en proposition gäller en motionstid på 15 dagar efter det att propositionen lämnats till kammaren, året om. Följdmotionerna är motförslag till regeringens förslag och ger parti- Arbete på hemorten Kammaren Kl. 14.00 Interpellationsdebatter Utskott Kl. 10.00 12.00 Kammaren Kl. 13.30 16.30 Interpellationsdebatter Kl. 16.00 18.00 Partigruppsmöte Kammaren Kl. 9.00 Arbetsplenum Kl. 16.00 Votering Kl. 16.00 Eventuell fortsättning på arbetsplenum (slut senast 23.00) Utskott Kl. 10.00 12.00 Kammaren Kl. 12.00 Arbetsplenum Kl. 14.00 Frågestund, eventuell fortsättning på arbetsplenum (slut senast 23.00) Kammaren Kl. 9.00 Interpellationsdebatter EU-nämnden Kl. 10.00
Arbetet i kammare och utskott 21 December Budgetens utgiftsområden beslutas. Regeringen rapporterar från Europeiska rådets möte. Januari Partiledardebatt. November Kammaren beslutar om de ekonomiska ramarna för statsbudgeten. Debatt om aktuella frågor i EU-samarbetet. Oktober Partiledardebatt. Allmänpolitisk debatt. Regeringen rapporterar från Europeiska rådets möte. September Riksmötet öppnar. Regeringen lämnar budgetpropositionen, debatt. Allmänna motionstiden börjar. Februari Utrikespolitisk debatt. Mars Regeringen rapporterar från Europeiska rådets möte. April Debatt om den ekonomiska vårpropositionen. Maj Konstitutionsutskottets granskningsdebatt. EU-debatt. Juni Partiledardebatt. Regeringen rapporterar från Europeiska rådets möte. erna möjlighet att visa hur de ser på förslaget och komma med alternativ. En proposition som lämnats till riksdagen kommer inte upp i kammaren för beslut förrän motionstiden gått ut. Utskottet har då hunnit behandla ärendet och skriva ett betänkande. Riksdagsbehandlingen av ett ärende brukar ta några månader. Debatter som kommer igen Partiledardebatter hålls i oktober efter den allmänna motionstiden, i januari och i samband med avslutningen i juni. I februari varje år hålls en utrikesdebatt som brukar uppmärksammas av utländska diplomater och tolkas till andra språk. Debatten är ofta välbesökt av allmänheten och blir vanligtvis uppmärksammad i medierna. I april blir det ekonomisk debatt då regeringen lämnar sin ekonomiska vårproposition med förslag till riktlinjer för den framtida ekonomiska politiken. Minst en gång om året debatteras konstitutionsutskottets betänkande om granskningen av regeringens arbete. Det brukar bli i slutet av vårsäsongen, och debatten kan bli ganska livlig. Granskningen är ett av riksdagens sätt att kontrollera regeringen. Senare under våren berättar regeringen om verksamheten i EU, vilket leder till en EU-debatt.
22 Arbetet i kammare och utskott ORDLISTA Betänkande: En rapport från något av riksdagens utskott med ett motiverat förslag till riksdagsbeslut. Bordläggning: Ett ärende anmäls i kammaren utan att något beslut fattas. Det gör man för att ledamöterna ska få tid att sätta sig in i frågan. Budgetproposition: Regeringens förslag till statsbudget för det kommande budgetåret. Propositionen lämnas normalt till riksdagen i september. Funktionshindrade: Personer vars fysiska eller psykiska förmåga begränsas till följd av en medfödd eller förvärvad skada. Man kan vara handikappad i vissa situationer men inte i andra. Följdmotion: Följdmotioner är motförslag till regeringens förslag och ska lämnas in senast 15 dagar efter att propositionen har anmälts i kammaren. Partierna får i följdmotionen möjlighet att visa hur de ser på regeringens förslag och komma med alternativ. Interpellation: Skriftlig fråga till en minister från en riksdagsledamot som besvaras muntligt i kammaren. I debatten efteråt får alla ledamöter delta. Kammarsekreterare: Tjänsteman som hjälper talmannen vid kammarens sammanträden. Kammarsekreteraren är också rådgivare till talmannen och är expert på regler som gäller i kammaren. Kompromiss: Överenskommelse som kommer till stånd genom ömsesidiga eftergifter, det vill säga båda får ge och ta för att nå en uppgörelse. Kvittning: Överenskommelse mellan riksdagspartier om att en eller flera ledamöter frivilligt ska avstå från en viss omröstning för att kompensera att ledamöter från partier som står för en motsatt uppfattning inte kan närvara. Majoritetssidan: Det eller de partier som tillsammans bildar majoritet i riksdagen eller i ett utskott. Minister: Minister kallas den som är medlem av ett lands regering. Ministrarna ansvarar för olika områden. I Sverige finns det en utbildningsminister, en miljöminister, en finansminister, en jordbruksminister och så vidare. Motion: Ett förslag till riksdagen från en eller flera av riksdagens ledamöter. Motion kan både vara ett motförslag till regeringens förslag eller ett förslag som lämnats in under den allmänna motionstiden. Opinionsbildning: Försök att påverka åsikterna hos en större grupp. Opposition: Att visa att man har en åsikt som avviker. I riksdagen är oppositionen de partier som inte tillhör majoritetssidan. Proposition: Ett förslag till från regeringen till riksdagen, exempelvis om en ny lag. Reservation: Att ge uttryck för en avvikande mening i form av ett motförslag, exempelvis när en ledamot reserverar sig i ett utskott. Riksdagsmandat: Uppdraget att vara riksdagsledamot och ha en av de 349 platserna i riksdagen. Riksdagsskrivelse: Skriftligt meddelande från riksdagen, oftast till regeringen, exempelvis om ett riksdagsbeslut som ska genomföras. Riksdagsår/riksmöte: Löper från riksdagens öppnande i september ett visst år till september följande år. Statsråd: Statsråd är en medlem i regeringen i Sverige (dock inte statsministern). Ett statsråd kallas oftast minister. Ett statsråd är ansvarigt för vissa frågor inom ett departement. Jämför minister. Strålskydd: Skydd mot energiöverföring genom elektromagnetisk vågrörelse eller via olika slags partiklar. Subsidiaritetsprincip: Beslut i EU ska fattas på den politiska nivå som kan göra det mest effektivt, så nära medborgarna som möjligt. Talman: Riksdagens främsta företrädare. En talman och tre vice talmän väljs av riksdagen för varje valperiod. Talmannen leder riksdagens arbete, måste vara neutral och får inte delta i debatter eller beslut i sakfrågor. Trossamfund: Sammanslutning av människor som bekänner sig till samma tro. Används särskilt om kyrkor som är oberoende av en statskyrka, frikyrkor. Votering: Omröstning i kammaren, i första hand genom att de som röstar ja respektive nej reser sig upp i olika omgångar. Om en ledamot begär rösträkning registreras ledamöternas röster av en voteringsapparat. Yttrandefrihet: Rätten att uttrycka sig och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller bestraffning.
Omslag: Plenisalen genom glasdörren från kammarkansliets korridor. Foto: Camilla Svensk. Producerad av: pmochco reklambyrå och Riksdagsförvaltningen, informationsenheten. Illustrationer: Hans von Corswant. Tryck: Elanders Sverige AB, februari 2011. Upplaga: 15000 ex.
Riksdagen fattar varje år beslut som påverkar din vardag. Ju mer du vet om riksdagens arbete, desto större möjligheter har du att påverka och ta del av det som beslutas i riksdagen. Kammaren och utskotten är mycket viktiga i riksdagsarbetet. I den här broschyren kan du läsa mer om hur arbetet i kammaren och utskotten går till. Informationsvägar till riksdagen www.riksdagen.se navet till kunskap om riksdagen. Frågor och övningar På www.riksdagen.se hittar du frågor och övningar, exempel på interpellationer och videoklipp och annat som gör det lättare att förstå arbetet i kammaren och utskotten. Kontakt riksdagsinformation@riksdagen.se och 020-349 000. eu-upplysningen@riksdagen.se och 020-250 000. www.riksdagen.se Sveriges riksdag 100 12 Stockholm Tfn: 08-786 40 00