SAMRÅDSUNDERLAG Väg 1053 Flygplatsvägen Sälen-Malung Sälens kommun, Dalarnas län Vägplan, 2016-01-18
TMALL 0095 Mall samrådsunderlag v.3.0 Trafikverket Postadress: 781 89 Borlänge E-post: lars.bleckur@trafikverket.se Telefon: 0771-921 921 Dokumenttitel: Samrådsunderlag, Väg 1053 Flygplatsvägen Sälen-Malung, Sälens kommun, Dalarnas län Författare: WSP Sverige AB Dokumentdatum: 2016-01-18 Ärendenummer: 2015/24192 Kontaktperson: Lars bleckur 2
Innehåll 1. SAMMANFATTNING 5 2. BESKRIVNING AV PROJEKTET 7 2.1. Planläggningsprocessen 7 2.2. Bakgrund 7 2.3. Åtgärdsvalsstudie 8 2.4. Ändamål 9 2.5. Angränsande planering 9 3. ÖVERGRIPANDE POLITISKA PLANERINGSMÅL OCH PROJEKTMÅL 10 3.1. Nationella transportpolitiska målen 10 3.2. Nationella miljömål 10 3.3. Jämställdhetspoltitskt mål 11 3.4. Folkhälsomålen 11 3.5. Arkitekturpolitiskt mål 12 3.6. Projektmål 12 4. AVGRÄNSNINGAR 12 4.1. Geografisk avgränsning 12 4.2. Avgränsning i tid 15 4.3. Avgränsning i sak 15 5. METOD 16 5.1. Underlagsmaterial 16 5.2. Fältinventeringar 17 6. FÖRUTSÄTTNINGAR 18 6.1. Samhälle 18 6.2. Planerad utbyggnad av flygplatsen samt planerat terminal- och handelsområde 19 3
6.3. Landskap 21 6.4. Rekreation och friluftsliv 24 6.5. Jord och berg 27 6.6. Vatten 29 6.7. Naturmiljö 38 6.8. Kulturmiljö 40 6.9. Övriga intressen 42 6.10. Nuvarande miljöbelastnig 43 7. EFFEKTER OCH DERAS TÄNKBARA BETYDELSE 45 7.1. Vatten 45 7.2. Landskap 46 7.3. Naturmiljö 47 7.4. Kulturmiljö 48 8. FORTSATT ARBETE 48 8.1. Planläggning 48 8.2. Tillstånd enligt miljöbalken 49 8.3. Viktiga frågeställningar 50 9. KÄLLOR 50 9.1. Hemsidor och databaser 50 9.2. Tryckta källor och utredningar 51 4
1. Sammanfattning Den befintliga flygplatsen (flygfältet) vid Mobergskölen i närheten av Rörbäcksnäs, Malung- Sälens kommun, har tilldelats nationella medel i Nationell Transportplan för att bygga ut och anpassa rullbanan från 1 200 meter till 2 500 meter. I anslutning till flygplatsen planeras även ett shoppingcenter som integreras med administrativa lokaler för flygplatsens behov. Eftersom den planerade nya landningsbanan kommer att korsa väg 1053 krävs planering av åtgärder för hur väg 1053 ska anpassas till de nya förutsättningarna i området. En åtgärdsvalsstudie har genomförts som pekar ut ett geografiskt område söder om flygplatsen som lämpligast för ny väg 1053. Malung-Sälens kommun arbetar för närvarande med att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Mobergskölen Flygplats med Airport centrum samt en detaljplan för Mobergskölen Terminal- och handelsområde. Sälen-Trysil Airport AB har erhållit tillstånd från Mark-och miljödomstolen för anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen, Malung-Sälens kommun. Tillståndet har vunnit laga kraft. Ändamålet med detta projekt är att utreda lokalisering för optimerad väglinje för ny väg 1053, som den planerade utbyggnaden av flygplatsen kan ansluta till inom ett angivet utredningsområde samt ta fram en vägplan för ny väg 1053 som fastställs av Trafikverket. Huvudmannaskapet för befintlig väg 1053 ska även övergå från statligt till privat och det allmänna underhållet upphöra befintlig väg 1053. Projektets effektmål är: Möjliggöra utbyggnad av flygplatsen (nordlig förlängning av rullbanan). Ökad trafiksäkerhet på (nya) väg 1053. Sälen-turismen ökar, destinationen kan expandera och nya arbetstillfällen skapas. Övriga projektspecifika mål omfattar bl.a.: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. Vägplanen för väg 1053 som nu påbörjats omfattar endast väg 1053. Vägplanen ska möjliggöra för anslutande vägar till den planerade utbyggnaden av flygplatsen och dess handelsområde. Anslutande vägar till flygplats- och handelsområdet ingår dock inte i denna vägplan utan kommer att ingå i Malung-Sälen kommuns detaljplan Mobergskölen Terminal- och handelsområde. Följande förutsättningar har översiktligt utretts i detta samrådsunderlag: samhälle, planerad utbyggnad av flygplatsen och handelsområde, förväntade trafikmängder, landskap, rekreation och friluftsliv, jord och berg, vatten (yt- och grundvatten), naturmiljö, kulturmiljö och nuvarande miljöbelastning. Väg 1053 kommer att dimensioneras efter förväntade trafikflöden. Väg 1053:s nya dragning inom utredningsområdet kommer ersätta befintlig väg med lika funktion i vägtransportsystemet. Den nya vägen bör anläggas som en 8-9 meter bred väg med ett 5
körfält i vardera riktningen, föreskriven med lokala trafikföreskrifter om högst tillåtna hastighet 80 kilometer i timmen. Planerad ny väg 1053 kan medföra negativa konsekvenser och effekter för framförallt de våtmarker som berörs (vatten, växter och djur) men även för landskapsbilden och ytvatten. Alla anläggningsprojekt medför även energianvändning och utsläpp av koldioxid. Detta samrådsunderlag kommer att skickas in till Länsstyrelsen Dalarna för beslut om betydande miljöpåverkan. I nästa skede då samrådshandling tas fram kommer ett eller flera alternativ till lokalisering och utformning av ny väg 1053 att tas fram. Meddelas att vägplanen kan antas medföra betydande miljöpåverkan kommer en miljökonsekvensbeskrivning att tas fram, i annat fall en miljöbeskrivning som infogas i planbeskrivningen. Samråd kommer att genomföras under år 2016 med berörda myndigheter, föreningar, markägare och allmänhet. Vägplanens granskningshandling avses tillgängliggöras för granskning under andra halvan av år 2016- början av år 2017. Vägplanen avses skickas in för fastställelseprövning senast i april år 2017. Tillstånd för vattenverksamhet och markavvattning kan komma att krävas. För att ta fram en optimerad väglinje och vägkonstruktion kommer särskild vikt i fortsatt arbete att läggas på att utreda vilket alternativ som ger bäst trafikekonomi (restid m.m.), förväntad trafik inklusive farligt gods vid, anpassning till landskapet, anpassningar och skyddsåtgärder för att våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster ska vidmakthållas (Naturvärdesinventering avses genomföras i en korridor runt vägalternativ som tas fram, korridoren som inventeras avses vara cirka 200 meter bred och utföras enligt standardiserad metod (SIS)). Eventuellt kan en inventering av flodpärlmussla behövas, beroende på utformning av passager över vattendrag), geotekniska/geohydrologiska förhållanden, anpassningar och skyddsåtgärder för rekreation och friluftsliv. En klimatkalkyl kommer även att tas fram som visar framtagna alternativs energianvändning och koldioxidutsläpp. 6
2. Beskrivning av projektet 2.1. Planläggningsprocessen Ett vägprojekt ska planeras enligt en särskild planläggningsprocess som styrs av lagar och som slutligen leder fram till en vägplan. I planläggningsprocessen utreds var och hur vägen ska byggas. I början av planläggningen tas ett underlag fram som beskriver hur projektet kan påverka miljön. Samrådsunderlaget ligger till grund för Länsstyrelsens beslut om projektet kan antas medföra en betydande miljöpåverkan eller ej. Samråd är viktigt under hela planläggningen. Det innebär att samråd sker med bland annat kommun, länsstyrelse och de enskilda som särskilt berörs för att Trafikverket ska få deras synpunkter och kunskap. Samråd kan ske antingen direkt med de berörda, genom möten som även är öppna för allmänheten eller genom att skriftligt material och information om hur synpunkter lämnas tillgängliggörs. Synpunkterna som kommer in efter samråd sammanställs i en samrådsredogörelse. 2.2. Bakgrund Sälen-Trysil Airport AB planerar att uppföra en 2 500 meter lång landningsbana, vid befintlig flygplats vid Mobergskölen utanför Rörbäcksnäs i Malung-Sälens kommun. Flygplatsen ligger i södra delen av det svenska fjällområdet i nära anslutning till den norska gränsen. Den befintliga flygplatsen (flygfältet) har tilldelats nationella medel i Nationell Transportplan för att bygga ut och anpassa rullbanan från 1 200 meter till 2 500 meter. Den planerade förlängningen av banan kommer att korsa befintlig länsväg 1053, nordost om nuvarande bana, se karta i figur 2.1. I anslutning till flygplatsen planeras även ett shoppingcenter som integreras med administrativa lokaler för flygplatsens behov. Eftersom den planerade nya landningsbanan kommer att korsa väg 1053 krävs planering av åtgärder för hur väg 1053 ska anpassas till de nya förutsättningarna i området. En åtgärdsvalsstudie har genomförts som pekar ut ett geografiskt område som lämpligast för ny väg 1053. 7
Figur 2.1. I figuren syns det geografiska läget för vägplanens utredningsområde i förhållande till Sälen, Malung och övrig bebyggelse, riksgränsen mot Norge samt allmänna vägar. 2.3. Åtgärdsvalsstudie En åtgärdsvalsstudie har utförts, (Åtgärdsvalsstuide - Hur ska vi anpassa väg 1053 om flygplatsen i Mobergskölen/Sälen byggs ut? 2015-06-18). Inom arbetet med åtgärdsvalsstudien genomfördes två workshops med följande berörda aktörer och 8
intressenter: allmänhet, Rörbäcksnäs byalag, Region Dalarna, Malung-Sälens kommun, Handelskammaren, Skistar, Destination Sälenfjällen, Lima Besparingsskog, och Länsstyrelsen. Under arbetet med åtgärdsvalsstudien beaktades förslag där den nya vägsträckningen skulle förläggas norr eller söder om landningsbanan, ledas under landningsbanan eller korsa landningsbanan. Förslagen utvärderades utifrån säkerhetsaspekter och kostnader. Slutsatsen i åtgärdsvalsstudien är att det är lämpligast att flytta väg 1053 till ett läge söder om den planerade flygbanan, som är en steg 4-åtgärd enligt fyrstegsprocessen. Se även avsnitt 4.1 Geografisk avgränsning. 2.4. Ändamål Ändamålet med detta projekt är att utreda lokalisering för optimerad väglinje för ny väg 1053, som den planerade utbyggnaden av flygplatsen kan ansluta till, inom ett angivet utredningsområde samt ta fram en vägplan för ny väg 1053 som fastställs av Trafikverket. Huvudmannaskapet för befintlig väg 1053 ska även övergå från statligt till privat och det allmänna underhållet upphöra. 2.5. Angränsande planering 2.5.1. Fördjupad översiktsplan för Mobergskölen Flygplats med Airport centrum Malung-Sälens kommun arbetar med att ta fram en fördjupad översiktsplan (FÖP) för Mobergskölen Flygplats med Airport centrum. Planförslaget är utställt för granskning under perioden 1 januari-29 januari år 2016. Planförslaget omfattar en vägkorridor för omdragning av väg 1053. Se även avsnitt 4.1 Geografisk avgränsning. 2.5.2. Detaljplan Mobergskölen Terminal- och handelsområde Malung-Sälens kommun arbetar även med framtagandet av en detaljplan för Mobergskölen Terminal- och handelsområde. Samråd skedde under sommaren år 2015. I dagsläget arbetar kommunen med sammanställning av synpunkter och framtagande av granskningshandling. Se även avsnitt 6.2.2 Planerad flygplats samt terminal- och handelsområde. 2.5.3. Tillstånd till anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen Sälen-Trysil Airport AB har ansökt om tillstånd för anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen, Malung-Sälens kommun. Beslut om tillståndsansökan togs hos Nacka Tingsrätt, Mark-och miljödomstolen, den 2013-02-11 (Mål nr 2509-11 Mark och miljödomstolen Nacka tingsrätt). Tillståndet har vunnit laga kraft. 2.5.4. Detaljplan Rörbäcksnäs 28:1 m.fl. Malung-Sälens kommun har tagit fram en detaljplan för bostadsbebyggelse i Rörbäcksnäs. Detaljplanen vann laga kraft 2015-06-24. Se detaljplaneområdet i figur 6.1. 9
3. Övergripande politiska planeringsmål och projektmål 3.1. Nationella transportpolitiska målen Trafikverkets verksamhet styrs av riksdagens övergripande transportpolitiska mål. Det övergripande målet stöds av två huvudmål, ett funktionsmål och ett hänsynsmål. Funktionsmålet avser tillgänglighet, vilket innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska medverka till grundläggande tillgänglighet för alla, med god kvalitet och användbarhet samt bidra till utvecklingskraft i hela landet. Hänsynsmålet avser säkerhet, miljö och hälsa, vilket innebär att transportsystemets utformning, funktion och användning ska anpassas till att ingen dödas eller skadas allvarligt samt bidra till att miljökvalitetsmålen och målen för ökad hälsa uppnås. För mer information se www.trafikverket.se. 3.2. Nationella miljömål Det svenska miljömålssystemet omfattar ett generationsmål, sexton miljökvalitetsmål och tjugofyra etappmål. Generationsmålet anger inriktningen för den samhällsomställning som behöver ske inom en generation för att nå miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen anger det tillstånd i den svenska miljön som miljöarbetet ska leda till. Etappmålen anger steg på vägen till generationsmålet och miljökvalitetsmålen (Miljömål 2015). 3.2.1. Generationsmålet Riksdagens definition av generationsmålet är: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." Generationsmålet är ett inriktningsmål för miljöpolitiken. Målet ger vägledning om de värden som ska skyddas och den samhällsomställning som krävs för att nå önskad miljökvalitet. För att nå målet krävs en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Generationsmålet ska vara vägledande för miljöarbetet på alla nivåer i samhället. 3.2.2. Miljökvalitetsmålen De 16 mijökvalitetsmålen som är fastställda av regeringen är: Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt 10
Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och vattendrag Grundvatten av god kvalitet Hav i balans samt levande kust och skärgård Myllrande våtmarker Levande skogar Ett rikt odlingslandskap Storslagen fjällmiljö God bebyggd miljö Ett rikt växt- och djurliv Till varje miljökvalitetsmål finns även preciseringar som förtydligar målet. 3.2.3. Etappmålen Etappmålen ska underlätta möjligheterna att nå generationsmålet och miljökvalitetsmålen. 24 etappmål har antagits av regeringen för miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan samt inom områdena avfall, biologisk mångfald, farliga ämnen och luftföroreningar. Etappmålen identifierar en önskad samhällsomställning. De är steg på vägen för att nå generationsmålet och ett eller flera miljökvalitetsmål. De visar vad Sverige kan göra och tydliggör var insatser bör sättas in. Etappmålen anger inte önskade tillstånd för miljön eftersom de läggs fast i miljökvalitetsmålen med preciseringar. Ett viktigt syfte med miljökvalitetsmålen och etappmålen är att de ska vara vägledande för allas miljöarbete, såväl för regeringen som för myndigheter och övriga aktörer. 3.3. Jämställdhetspolitiskt mål Regeringen har satt upp ett jämställdhetspolitiskt mål och fyra delmål som beskrivs i proposition 1993/94:147 Delad makt delat ansvar. Dessa utvecklas vidare i proposition 2008/09:35 Mål för framtidens resor och transporter och gäller även för transportplaneringen. 3.4. Folkhälsomålen Regeringen har satt upp elva nationella folkhälsomål som beskrivs i proposition 2002/03:35 Mål för folkhälsan. Särskilt målområde 5 Miljöer och produkter gäller för transportplaneringen. 11
3.5. Arkitekturpolitiskt mål Regeringen har satt upp ett arkitekturpolitiskt mål, som beskrivs i proposition 1997/98:117 Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design. Man betonar den offentliga miljöns betydelse och pekar på trafikverkens stora ansvar att agera som föredömen inom området. De delmål som slagits fast för arkitekturpolitiken gäller också för transportsystemen. 3.6. Projektmål Projektets effektmål är: Möjliggöra utbyggnad av flygplatsen (nordlig förlängning av rullbanan). Ökad trafiksäkerhet på (nya) väg 1053. Sälen-turismen ökar, destinationen kan expandera och nya arbetstillfällen skapas. Övriga projektspecifika mål omfattar bl.a.: Våtmarkernas viktiga ekosystemtjänster som biologisk produktion, kollagring, vattenhushållning, vattenrening och utjämning av vattenflöden är vidmakthållna. 4. Avgränsningar 4.1. Geografisk avgränsning 4.1.1. Åtgärdsvalsstudie Trafikverket har genomfört en åtgärdsvalsstudie i syfte att studera hur man lämpligast anpassar väg 1053 till planerad om- och utbyggnad av flygplatsen (TRV 2014/32125, Rapport - Hur ska vi anpassa väg 1053 om flygplatsen i Mobergskölen/Sälen byggs ut? - Åtgärdsvalsstudie 2015-06-18). För att möjliggöra nya väganslutningar, i syfte att försörja flygplats- och handelsområdet, diskuterades fyra alternativ till anpassning av väg 1053 under arbetet med åtgärdsvalsstudien: - flytta väg 1053 till ett läge norr om flygplatsens landningsbana - behålla väg 1053 i befintligt läge och låta den korsa flygplatsens landningsbana - leda väg 1053 under flygplatsens landningsbana - flytta väg 1053 till ett läge söder om flygplatsens landningsbana Förkastade alternativ Alternativet norr om banan: Alternativet bedömdes utifrån hur det påverkar nio avgörande faktorer varav de tre viktigaste ansågs vara: (1) SITE (Sälen-Idre-Trysil- Engerdalregionens utveckling), (2) Framtidssäkring och (3) Avlastning av Fjällvägen. Detta alternativ ansågs ej vara framtidssäkert under arbetet med åtgärdsvalsstudien. 12
Alternativet att behålla befintlig väg 1053: Alternativet innebär att befintlig väg 1053 behålls i sin nuvarande sträckning. Vid start och landning stängs väg 1053 av. Detta alternativ bedömdes under arbetet med åtgärdsvalsstudien vara mycket osäkert, ha en låg investeringskostnad, komplex tillståndsprocess och vara ett ytterst tveksamt alternativ men möjligt som provisorisk lösning. Alternativet under banan: Alternativet innebär att befintlig väg 1053 leds i tunnel under flygplatsens landningsbana. Detta alternativ bedömdes under arbetet med åtgärdsvalsstudien vara svårt att få grepp om på grund av att kostnaderna kan bedömas så olika. Valt alternativ med motivering Alternativet söder om banan: Slutsatsen i åtgärdsvalsstudien var att alternativet att flytta väg 1053 till ett läge söder om flygplatsens landningsbana inom ett utpekat geografiskt område är lämpligast. Det utpekade området benämns som vägkorridorens utbredning, se figur 4.1. Detta alternativ bedömdes under arbetet med åtgärdsvalsstudien vara det lämpligaste. En bedömning gjordes av hur det påverkar nio avgörande faktorer varav de tre viktigaste ansågs vara: (1) SITE (Sälen-Idre-Trysil-Engerdalregionens utveckling), (2) Framtidssäkring och (3) Avlastning av Fjällvägen. Alternativet bedömdes tillgodose Sälen- Idre-Trysil-Engerdal-regionens långsiktiga utveckling, vara framtidssäkert och avlastar Fjällvägen/väg 66. 4.1.2. Malung-Sälen kommuns fördjupade översiktsplan för Mobergskölen Flygplats med Airport centrum, samrådshandling Malung-Sälen kommuns samrådshandling för FÖP (fördjupad översiktsplan) för Mobergskälen Flygplats med Airport centrum redovisar en vägkorridor för omdragning av väg 1053 norr om Stora Tandån och Rörbäcksnäs, vilket är samma område som anges i åtgärdsvalsstudien, se figur 4.1 Vägkorridorens läge har valts utifrån att den största tillströmningen till området förväntas ske från Norge via Gränsbo och som alstras av planerad gränshandel. Vägkorridorens läge har också lokaliserats utifrån att minimera antalet passager över Stora Tandån som är ekologiskt känslig. I MKB:n till miljötillståndet för flygplatsen diskuterades en vägkorridor söder om Rörbäcksnäs och Stora Tandån, men genom nu föreslagen vägkorridor förhindras att en stor mängd trafik tvingas passera genom Rörbäcksnäs som skulle ge upphov till ökade bullernivåer och försämrad trafiksäkerhet. En korridor norr om Stora Tandån resulterar dessutom enbart i en ny passage över ån jämfört med en korridor söder om ån vilken resulterar i två passager (Malung-Sälens kommun 2014). 4.1.3. Vägplanens utredningsområde Vägplanens utredningsområde sträcker sig från korsningen av väg 1047 och 1053 i väster till Mobergstangen i öster där den nya sträcknngen av väg 1053 ska återknyta till den nuvarande sträckningen, se figur 4.1. 13
Figur 4.1. I figuren syns utredningsområdets geografiska avgränsning, befintliga vägar och flygplats samt planerad utbyggnad av flygplatsen. Motivering Vägplanens utredningsområde är framtaget med åtgärdsvalsstudien samt Malung-Sälen kommuns fördjupade översiktsplan som grund. Trafikverket anser att det arbete som lagts ned i åtgärdsvalsstudien samt Malung-Sälen kommuns fördjupade översiktsplan på ett erfoderligt sätt visar att det är lämpligast att flytta väg 1053 till ett läge söder om planerad 14
utbyggnad av flygplatsen. Att förlägga ny väg 1053 längre ifrån flygplatsen skulle innebära att ytterligare en ny väg krävs för att ansluta flygplatsen till det övriga vägnätet. Två nya vägar skulle innebära större miljökonsekvenser och samhällskostnader jämfört med att förlägga ny väg 1053 med möjlighet för anslutning från flygplatsen. Trafikverket har under arbetet som påbörjats med framtagande av denna vägplan för ny väg 1053 valt att utöka utredningsområdet något jämfört med det geografiska område som åtgärdsvalsstudien och Malung-Sälen kommuns samrådshandling för fördjupad översiktsplan för Mobergskälen Flygplats med Airport centrum anger. Det något utökade utredningsområdet möjliggör bl.a. att ny väg 1053 kan bli kortare jämfört med om den läggs inom den korridor som beskrivs i åtgärdsvalsstudien och kommunens fördjupade översiktsplan. En anslutning närmare Rörbäcksnäs skulle även kunna ge positiva effekter för det lokala näringslivet eftersom det förväntas ge ökad trafik p.g.a. fler skulle välja väg 1047 från Torgås över Rörbäcksnäs mot t.ex. Granfjällsstöten istället för Fjällvägen, då den blir kortare. Anledningen till att utredningsområdet inte utökats så att det omfattar en befintlig mindre väg som finns strax söder om utredningsområdet är att det bedömts medföra ett alltför stort ingrepp i och påverkan på boendemiljön i Rörbäcksnäs att lägga ny väg 1053 i detta läge. Förutsättningar och tänkbara effekter har översiktligt utretts för ett större område än utredningsområdet p.g.a. att vissa förhållanden utanför utredningsområdet påverkar förutsättningarna inom utredningsområdet, eller för att de föreslagna åtgärderna kan ha en påverkan även utanför utredningsområdet. 4.2. Avgränsning i tid Vägplanen avses fastställas senast i mitten av år 2017. Byggnation av vägen planeras påbörjas år 2018 och byggtiden bedöms bli cirka ett år. 4.3. Avgränsning i sak Vägplanen för väg 1053 som nu påbörjats omfattar endast väg 1053. Vägplanen ska möjliggöra för anslutande vägar till den planerade utbyggnaden av flygplatsen och dess handelsområde. Anslutande vägar till flygplats- och handelsområdet ingår dock inte i denna vägplan utan kommer att ingå i Malung-Sälen kommuns detaljplan Mobergskölen Terminal- och handelsområde. De aspekter som översiktligt utretts och/eller beskrivs i samrådsunderlaget är: - Samhälle - Planerad utbyggnad av flygplatsen och handelsområdet - Förväntade trafikmängder och standard för ny väg 1053 - Landskap - Jord och berg - Vatten (yt- och grundvatten) 15
- Naturmiljö - Kulturmiljö - Rekreation och friluftsliv - Nuvarande miljöbelastning 5. Metod Samrådsunderlaget har till största delen upprättats genom att s.k. skrivbordsstudier genomförts. 5.1. Underlagsmaterial Befintligt underlagsmaterial har studerats och information har inhämtats från olika källor. Följande handlingar inklusive dess olika utredningar har använts: Åtgärdsvalsstudie (ÅVS), rapport Hur ska vi anpassa väg 1053 om flygplatsen i Mobergskölen/Sälen byggs ut? (Trafikverket, 2015) Ansökan om tillstånd till anläggning och drift av flygplatsverksamhet m.m. vid Mobergskölen - Enetjärn Natur 2011: Förenklad inventering och bedömning av naturvärden och fåglar - Sälen -Trysil Airport. - Enetjärn Natur 2012: Förenklad inventering och bedömning av naturvärden och fåglar_med komplettering. - Enetjärn Natur 2014: Kompletterande naturvärdesinventering Sälen - Trysil Airport. Planerad flygplats i Sälen, Dalarnas län. - SWECO 2012, PM Geoteknik, Sälen Trysil Airport AB, Sälen Trysil Airport. Fördjupad översiktsplan (FÖP) för Mobergskölen flygplatsmed Airport centrum (Malung-Sälen kommun, samrådshandling nov 2014) - Malung Sälens kommun 2015, PM analys av vägtrafiken till följd av utbyggnad av flygplats och handelscentrum, koncept/2015-11-30. Detaljplan (DP) för Mobergskölen terminal- och handelsområde (Malung-Sälens kommun, samrådshandling nov 2014) Översiktsplan (ÖP) analys av vägtrafiken till följd av föreslagen utbyggnad i Sälen-fjällen (Malung-Sälens kommun 2008) 16
Information har även inhämtats från: - Terrängkarta - Fastighetskartan - Flygfoton - Berg- och jordartskarta - Länsstyrelsen Dalarnas RUM-material - Riksantikvarieämbetets fornminnesregisgter (FMIS) - Lantmäteriets arkivsök för historiska kartor - Skogsstyrelsens databas Skogens pärlor - VISS (Vatteninformationssystem Sverige) 5.1.1. Förstudie naturvärden och fåglar Förstudien omfattar en allmän inventering av bakgrundsinformation enligt standardiserad metod (SIS). I den allmänna inventeringen av bakgrundsinformation ingår inventering av befintliga data som beskriver området, bakgrundsmaterial ifrån berörda myndigheter, kontakter med myndigheter och informationssök i öppna databaser, Artportalen och Artdatabanken (även icke-officiella observationer), lokala ornitologer, organisationen Kungsörn Sverige. 5.1.2. Översiktlig landskapsanalys Analysen omfattar en översiktlig landskapsanalys och karaktärisering av landskapet. I landskapsanalysen finns beskrivna gestaltningsavsikter, utifrån tänkbara effekter av en ny vägkorridor genom utredningsområdet. Analysen har utförts med utgångspunkt från fältbesök, studie av kartmaterial, av tidigare utredningar och planer från berörda myndigheter, samt underlag från övriga teknikområden. 5.2. Fältinventeringar Fältarbetet under detta skede har omfattat sticksondering runt utredningsområdet och provgropsgrävning längs befintlig skogsbilväg i angränsning till väg 1053 i nordost av utredningsområdet. 17
6. Förutsättningar 6.1. Samhälle 6.1.1. Bebyggelse och befolkning Närmaste samlade bebyggelse finns i Rörbäcksnäs i söder om och i direkt anslutning till den västra delen av utredningsområdet. I Rörbäcksnäs finns cirka 200 invånare. Malung-Sälens kommun har nyligen tagit fram en detaljplan för utbyggnad med bostäder i Rörbäcksnäs. Se figur 6.1. Inom utredningsområdet finns ingen tät bostadsbebyggelse. I Mobergskölen, intill befintlig väg 1053 mellan Rörbäcksnäs och Sälen, finns tre fritidshus som kommer att ligga nära planerat flygplatsområde. I Lilla Moberget finns cirka 20 fritidshus. I Brunntjärnåsen och Handelskölen finns sammanlagt cirka 20 fritidshus (Malung-Sälens kommun 2015). Se figur 6.1. 6.1.2. Service m.m. I Rörbäcksnäs finns förskola och skola för årskurs 1-5 med fritidsverksamhet. Till Sälens vårdcentral är avståndet 35 km. I matvarubutiken i Rörbäcksnäs centrum finns postkontor. Dessutom finns i Rörbäcksnäs en kortautomat för bensin samt ett hotell och en restaurang/café med fullständiga rättigheter (Malung-Sälens kommun 2015). Nya arbetstillfällen beräknas tillkomma i anledning av den pågående byggnationen av varuhus i Långflon, beläget cirka 18 kilometer från Rörbäcksnäs. Rörbäcksnäs är den närmaste orten med bra offentlig och kommersiell service, varför man kan räkna med att de som anställs vid varuhuset kan komma att vilja bosätta sig i Rörbäcksnäs. Behov av nya bostäder kan därför förväntas inom de närmaste åren. Om den planerade nya flygplatsen med köpcentrum på Mobergskölen kommer till stånd kommer detta även att innebära efterfrågan på nya bostäder. Rörbäcksnäs är även attraktivt för bosättning med hänsyn till närheten till Sälenfjällens skidanläggningar. 6.1.3. Befintlig väg 1053 och trafik Befintlig väg 1053 är 6,5 meter bred och är skyltad med bashastighet utanför tättbebyggt område, högst tillåtna hastighet 70 kilometer i timmen. Vägen är utpekad som en rekommenderad transportled för farligt gods och trafikeras av ca 350 fordon/årsmedelsdygn (ÅDT) varav 11 % utgör tung trafik. Endast en mindre del av den tunga trafiken utgörs av farligt gods transporter. Väg 1053 har funktionen som en länsväg och har statligt huvudmannaskap. Denna vägplan kommer att omfatta indragning av befintlig väg 1053 från allmänt underhåll. 6.1.4. Utvecklingstrend Nya arbetstillfällen beräknas tillkomma i anledning av den pågående byggnationen av varuhus i Långflon, beläget cirka 18 kilometer från Rörbäcksnäs. Rörbäcksnäs är den närmaste orten med offentlig och kommersiell service, varför man kan räkna med att de som anställs vid varuhuset kan komma att vilja bosätta sig i Rörbäcksnäs. Behov av nya bostäder kan därför förväntas inom de närmaste åren. Om den planerade nya flygplatsen med köpcentrum på Mobergskölen kommer till stånd kommer detta även att innebära 18
efterfrågan på nya bostäder. Rörbäcksnäs är även attraktivt för bosättning med hänsyn till närheten till Sälenfjällens skidanläggningar (Malung-Sälens kommun 2015). 6.2. Planerad utbyggnad av flygplatsen samt planerat terminal- och handelsområde Rörbäcksnäs flygplats har idag en bana utbyggd till en längd av 1199 meter och bredd 30 meter. 2013-02-11 beslutade mark- och miljödomstolen att tillåta en utbyggnad av flygplatsen till 2500 meter med 45 meter bredd. Den utbyggda flygbanan kommer att korsa länsväg 1053 mellan Rörbäcksnäs och Hundfjället vilket medför att väg 1053 måste dras om. Tillsammans med flygplatsen planeras ett nytt handelsområde motsvarande cirka 35 000 kvadratmeter. Målgruppen är tänkt att vara turister, invånare samt tillresande för gränshandel. Se planerad utbyggnad av flygplatsen samt terminal- och handelsområde i figur 6.1. 19
Figur 6.1 I figuren syns bebyggelse inom och i närheten av utredningsområdet, detaljplan för bostadsbebyggelse i Rörbäcksnäs, den befintliga- och den planerade flygplastsen samt Malung- Sälens kommuns förslag för detaljplanen Mobersgkölen terminal- och handelsområde (benämnt Handelsområde i figurens legend). 20
6.2.1. Förväntad trafik och planerad ny väg 1053 Planerad om- och utbyggnad av flygplatsen, med tillhörande handelsområde, kommer att medföra kraftig förändring av trafikflöden på vägar i närområdet och på större viktiga vägförbindelser. Anslutande vägar till flygplats- och handelsområdet planeras ske från omdragen väg 1053, som därmed kommer belastas av den trafik området genererar. En analys av vägtrafiken på ny väg 1053 tagits fram inom Malung-Sälen kommuns arbete med fördjupad översiktsplan för Mobergskölen; Analys av vägtrafiken till följd av utbyggnad av flygplats och handelscentrum (Sweco 2015). Analysen behandlar förväntade trafikmängder och dess effekter på transportsystemet. Förväntade trafikmängder redovisas utifrån 2004 års trafik inklusive schablonuppräkning till år 2023 utan utbyggnad av flygplatsen (inkl. handelsområde) samt år 2023 med utbyggnad av flygplatsen (inkl. handelsområde). Förväntade trafikmängder på väg 1053, öster om flygplatsen, bedöms till cirka 1240 årsdygntrafik (ÅDT) varav 6 % avser tung trafik och väster om flygplatsen cirka 2980 ÅDT varav 3 % avser tung trafik (Malung-Sälens kommun 2015). Väg 1053 kommer att dimensioneras efter förväntade trafikflöden. Väg 1053:s nya dragning inom utredningsområdet kommer ersätta befintlig väg med lika funktion i vägtransportsystemet. Den nya vägen sträcker sig från väg 1047 i väster och ansluter till befintlig väg 1053 strax väster om korsningen med väg 66. Den nya vägen bör anläggas som en 8-9 meter bred väg med ett körfält i vardera riktningen, föreskriven med lokala trafikföreskrifter om högst tillåtna hastighet 80 kilometer i timmen. 6.3. Landskap 6.3.1. Landskapets översiktliga skala och struktur Området ligger inom ett lågfjällsområde som utgör den sydligaste delen av fjällkedjan. Topografin varierar mellan höga fjäll i öst och mer låglänt, svagt kuperat landskap i väst. De flackare områden genomkorsas av svackor där våtmarker breder ut sig. Ett fåtal vattendrag skapar avvattning och är viktiga stråk i landskapet. Hela området ingår i en tydlig riktning från nordväst till sydöst och som förstärks av de högre fjällen. Utredningsområdet är till stor del skogbeväxt och ganska flackt, vilket gör att utblickarna i landskapet i allmänhet inte är särskilt långa. Öppna landskapsrum bildas av våtmarker, längs vägar samt kring bebyggelse och flygplats. Med undantag för flygplatsen är landskapsrummen relativt små och avgränsade av skog. Det är först högst upp på kalfjällen man får längre siktlinjer över landskapet. Landskapet som helhet är storskaligt med fjällryggar, öppna myrar och vidsträckta skogsområden. Produktionskogarnas variation mellan hyggen, gallringsskogar och tätare skog liksom myrmarkernas variation skapar en mer småskalig mosaik i skogs- och myrlandskapet. För många upplevs området som en vildmark trots att kulturpåverkan genom skogsbruk och småskaligt användande av myrmarken har förekommit under lång tid. 21
Figur 6.2. Illustrationskarta som visar de övergripande riktningarna i landskapet och vyer från omgivningen mot utredningsområdet. De större pilarna indikerar riktningar i landskapet vad gäller höjd och topografi. Blå pilar visar öppna siktlinjer mot området från högre belägna platser. 22
6.3.2. Landskapets karaktärsområden De högsta närliggande fjällen ligger öster om utredningsområdet. I norr reser sig Transtrandsfjällen med 930 m.ö.h., närmast området i öster, Hundfjället med 925 m.ö.h. och längst ut mot sydost Storfjället med 924 m.ö.h. De sidor av fjällen som vetter mot utredningsområdet har flera vandringsleder och längdskidåkningsspår. De flesta skidbackarna ligger på fjällens norrsluttningar mot Tandådalen, med en koncentration av bebyggelsen, samt anläggningar för skidsport och turism. Från de kala fjälltopparna får man en vid utsikt över det storslagna landskapet. Produktionsskogen präglas till stor del av modernt skogsbruk med hyggen, ungskog och väl gallrade skiften som skapar mindre linjer i landskapet. Åldersspridningen på skogen varierar men skiften med äldre skog förekommer sparsamt. Områden för produktionsskogen ligger främst på fjällsluttningarna ned mot myrmarker och i de isälvsavlagringar som höjer sig över myrmarkerna, marken är mager och skogen består nästan uteslutande av tall. I anslutning till blötare marker är den glesare. Den magra marken gör att skogscyklerna blir långsammare. Delar av dessa områden upplevs på grund av markberedning efter hyggen som otillgängligt. Figur 6.3. Myrlandskapet. Figur 6.4. Produktionsskogen. Figur 6.5. Stora tandån. Figur 6.6. Det kuperade landskapet norr om Rörbäcksnäs. 23
Myrlandskapet har en stor del av utredningsområdets yta och utgör en grundkaraktär för det fjällnära låglandet. Det kännetecknas av ett varierat, mosaikartat landskap, som t.ex. Videskogskölen med olika typer av mossar och kärr. Våtmarkerna bildar mindre landskapsrum som ramas in eller genomkorsas av mindre öar av gles, näringsfattig tallskog som växer på backmorän. Siktlinjerna växlar från relativt långa där myren är öppen till kortare den avbryts av skogspartierna. Delar av myren som har låg och gles tallskog har en viss genomsikt. Stora Tandån och Sittån är de två största vattendragen inom utredningsområdet. De har genom årens lopp skurit sig i vindlande rörelser igenom landskapet och bildat dalgångar med avlagringar som på vissa områden bildar en mer kuperad terräng. Vattendragens sidoområden utgör viktiga ekologiska korridorer i landskapet. Längs med bäckar och i gränsen mot fast mark växter fuktskog och sumpskog med brynzoner av lövträd. Historisk har människan använt de stora vattendragen som transportled och för flottning. Utredningsområdets västliga delar är mer låglänta men norr om Rörbäcksnäs finns intressanta åsformationer som bildar ett mosaikartat, stark kuperat landskap. Tillsammans med myrarna i dalsänkorna mellan åsarna, utgör det här området ett karaktärsstarkt landskap och bildar en tydlig gräns mot myrvidderna i öster. De bättre lämpade markerna för bosättning kring detta område ger samhället en kulturhistorisk förankring. 6.4. Rekreation och friluftsliv 6.4.1. Riksintresse rörligt friluftsliv Utredningsområdet ligger i en periferdel av ett riksintresse för turism och rörligt friluftsliv enligt 4 kap 1 och 2 miljöbalken, Fjällvärlden från Transtrand till Treriksröset. Riksintresset utgörs av ett omfattande område som innehåller Transtrandsfjällen och det fjällnära området i Rörbäcksnäs som den sydligaste gränsen. Riksintresset sträcker sig vidare genom dalafjällen följer fjällkedjan upp till Treriksröset i Norrbottens län. Riksintresset sträcker sig vidare genom dalafjällen och följer fjällkedjan upp till Treriksröset i Norrbottens län. Områdets värden består i de stora möjligheterna till olika aktiviteter som vandring, skidåkning, skoteråkning, jakt och fiske. Utredningsområdet angränsar till ett område av riksintresse för friluftlivet enligt 3 kap 6 miljöbalken. Området består av Transtrandsfjällen som är landets sydligaste fjällmassiv och ett av landets intensivaste besökta vintersportort. Områdets värden består av de goda möjligheterna till olika aktiviteter som vandring, skidåkning, skoteråkning och fiske. Se figur 6.7. 24
Figur 6.7. I figuren syns riksintresseområden för friluftsliv, befintlig och planerad flygplats samt vägplanens utredningsområde. 6.4.2. Friluftsleder En skoter- och skidled genomkorsar utredningsområdet. Både skoterleden och skidspåret sträcker sig i en nord- sydlig sträckning från Hundfjället ner till Rörbäcksnäs. I utredningsområdets norra delar finns några stigar som används för vandring. 25
Vandringsleden startar intill riksväg 66 och går vidare till Rönningsdammen. I Rörbäcksnäs finns ett flertal cykelleder för mountainbike. Inga cykelleder finns markerade inom utredningsområdet. Det går dock inte att utesluta att befintliga stigar och mindre grusvägar inom området används av cyklister. Ett elljusspår finns i Rörbäcksnäs som används för skidåkning, promenader och cykling. Elljusspåret ligger dock utanför utredningsområdet. Se figur 6.8. 6.4.3. Fiske Utredningsområdet ligger inom Lima fiskevårdsområde. Det är främst Stora Tandån med biflödet Siktån och sjön Mobergstjärnen som fiske bedrivs. I Stora Tandån har fiskevårdsföreningen bedrivit restaurering av flertalet forsar för att återställa vattenmiljön efter timmerflottningen. Vid Mobergstjärn finns slogbodar och handikappanpassade bryggor. Vid tjärnen bedrivs även Put and Take fiske. 6.4.4. Jakt Inom utredningsområdet bedrivs jakt, främst älgjakt. Jaktmarkerna inom utrednigsområdet tillhör Malung Västra älgförvaltningsområde. 26
Figur 6.8. I figuren syns skoter-, vandrings-, cykel- och skidskidleder, Stora Tandån med dess biflöden, Mobergstjärnen och vägplanens utredningsområde. 6.5. Jord och berg Utredningsområdet domineras av morän och myrmark, se figur 6.9. Torvmäktigheten varierar med ett medelvärde på cirka 1-2 meter med extremvärde på cirka 4 meter enligt utförda sticksonderingar. Jorden längs befintlig skogsbilväg i början av utredningsområdet 27
intill väg 1053 består, enligt utförda provgropar, av siltig sandmorän med sten och block. Ytblock förekommer längs med sträckan med morän, majoritet mindre block (<600 mm). Vid utförda provgropar till ett djup på cirka 2 meter påträffades ingen vattenyta. Enligt SGU:s berggrundskarta består utredningsområdet främst av sedimentära bergarter, samt ett stråk av basiska, vulkaniska bergarter i mitten av utredningsområdet. Jorddjupet förväntas ligga relativt djupt (>10 m) längs med sträckan enligt SGU:s jorddjupskarta. 28
Figur 6.9. I figuren syns SGU:s jordartskarta och vägplanens utredningsområde. 6.6. Vatten Enligt Vatteninformation Sverige (VISS) omfattar avrinningsområdet som utredningsområdet ligger inom flera delavrinningsområden och tillhör huvudavrinningsområde Göta älv (VISS 2015). 29
Inom arbetet med framtagandet av detta samrådsunderlag har en analys av det avrinningsområde som utredningsområdet ligger inom gjorts. Analysen visar att utredningsområdet tar emot vatten från ett stort avrinningsområde på cirka 16 800 ha, se figur 6.10. Avrinningsområdet är framtaget utifrån topografi med hjälp av lantmäteriets nya nationella höjdmodell till en punkt nedströms utredningsområdet. Inom avrinningsområdet finns en större sjö, Tandsjön, och flera mindre tjärnar och våtmarksområden. Genom avrinningsområdet rinner två större vattendrag, Sittån och Stora Tandån, och flertalet mindre bäckar. Avrinningsområdet avgränsas av fjällområden och de höglänta områdena. Inom utredningsområdet är marken mer låglänt och relativt flack. 30
Figur 6.10. I figuren syns sjöar och vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer samt övriga större sjöar och vattendrag, avrinnigsområde samt vägplanens utredningsområde. 6.6.1. Ytvatten Inom utredningsområdet finns flera vattendrag. De två största, Stora Tandån och Sittån, omfattas av miljökvalitetsnormer (MKN) för yt- och grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Se figur xx. Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten 31
(2000/60/EG). I tabell 6.1 visas aktuell ekologisk och kemisk status, kvalitetskrav och undantag från MKN samt förslag till nya miljökvalitetsnormer. Sittån och Stora Tandån har medelvattenföring (MQ) 0,93 m 3 /s respektive 1,92 m 3 /s och högvattenföring med återkomsttid 50 år (HQ50) på 11,8 m 3 /s respektive 23 m 3 /s (SMHI 2015). I Stora Tandån och Sittån finns bl.a. harr och öring. I utredningsområdets västra del finns tre tjärnar där två är namngivna, Mobergstjärnen och Lövloktjärnen. I Mobergstjärnen finns regnbåge och fiske i form av Put and Take bedrivs. På norra sidan av Stora Tandån lutar marken generellt söderut och avrinningen sker mot Stora Tandån. Mot Mobergstjärnen rinner två mindre vattendrag. Dessa avvattnas sannolikt till största delen mot Mobergstjärnen men delar av flödet kan även rinna mot Blästbäcken. Från Mobergstjärnen rinner vattnet vidare i en bäck söderut mot St. Tandån. Gräsbäcken rinner söder ut från flygfältet och ner mot St. Tandån och korsar utredningsområdet i nordsydlig riktning. Gräsbäcken avvattnar flygfältets sydöstra delar. Flygfältets nordöstra delar avvattnas via ett grävt dikessystem norrut mot Blästbäcken och berör därmed inte utredningsområdet. Videskogskällan ligger öster om Gräsbäcken och korsar utredningsområdet i nord-sydlig riktning. Vattendraget rinner uppifrån från Lilla Moberget och ner mot St. Tandån. Öster om Sittån rinner Skärtjärnskällan från Skärtjärnen norrut mot St. Tandån. Till de större vattendragen avvattnas mindre diken och bäckar. Se figur 6.11. 32
Figur 6.11. I figuren syns sjöar och vattendrag som omfattas av miljökvalitetsnormer samt övriga större sjöar och vattendrag, del av avrinnigsområdet, befintlig och planerad flygplats samt vägplanens utredningsområde. 33
Figur 6.12 Sittån. Figur 6.13 Tandån Tabell 6.1. Miljökvalitetsnormer för Tandån och Sittån. Aktuell status Kvalitetskrav Undantag Gröna St. Tandån (SE678802-134444) 2009: God ekologisk status 2009: God kemisk status 2015: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver Sittån (SE678177-133946) 2009: Måttlig ekologisk status 2009: God kemisk status 2021: God ekologisk status 2015: God kemisk ytvattenstatus Morfologiska förändringar Kvicksilver Förslag till miljökvalitetsnorm Undantag Gröna St. Tandån (SE678483-134137) God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver och kvicksilverföreningar Sittån (SE678177-133946) God ekologisk status 2021 God kemisk ytvattenstatus Kvicksilver och kvicksilverföreningar Bromerad difenyleter 34
6.6.2. Grundvatten Grundvattenförekomster redovisar områden med grundvatten i jord eller berg som har speciellt goda förutsättningar för grundvattenutvinning. Förekomsterna är i figur 6.14 markerade med olika färger beroende på typ av grundvattenförekomst. Två grundvattenförekomster finns inom utredningsområdet, den ena är av typen sand- och grusförekomst och går längs med ytvattenförekomsten Sittån. Den andra är av typen sedimentär bergförekomst och befinner sig i Malung-Särna-området. Uttagsmöjligheterna i sand- och grusförekomsten är i storleksordningen 25-125 l/s och i den sedimentära bergförekomsten är uttagsmöjligheten 2000-6000l/h. En till grundvattenförekomst ligger strax öster om utredningsområdet, i Malung-Sälenområdet, och är av typen sand- och grusförekomst. Uttagsmöjligheterna i förekomsten är runt 25-125 l/s. Samtliga grundvattenförekomster omfattas av miljökvalitetsnormer för yt- och grundvatten fastställda 2009 av Vattenmyndigheten i Bottenhavets vattendistrikt enligt Vattenförvaltningsförordningen (2004:660). Förordningen baseras på EU:s ramdirektiv för vatten (2000/60/EG). I tabell 6.2. rodivisas aktuell kvantitativ och kemisk status samt kvalitetskrav. En kommunal grundvattentäkt finns i närheten av utredningsområdet. Vattentäkten har ett skyddsområde som fastställdes av Länsstyrelsen 1975-05-15. Detta skyddsområde är ej längre relevant i och med att nya brunnar finns (Länsstyrelsen Dalarna 2012). En ansökan om fastställelse om vattenskyddsområde för Rörbäcksnäs allmänna grundvattentäkt vid Medskogshögen har lämnats in till Länsstyrelsen i slutet av år 2015. Se figur 6.14. 35
Figur 6.14. I figuren syns skyddsområden för kommunal grundvattentäkt, vattenförsörjningsintresse enligt Länsstyrelsen Dalarna, grundvattenförekomster, befintlig och planerad flygplats samt vägplanens utredningsområde. 36
Tabell 6.2. Miljökvalitetsnormer för de två grundvattenförekomsterna som finns inom utredningsområdet. Aktuell status Kvalitetskrav SE678199-134000 SE678199-134000 2009: God kvantitativ status 2015: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2015: God kemisk grundvattenstatus Malung-Särna SE680726-136256 2009: God kvantitativ status 2021: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2015: God kemisk grundvattenstatus SE678802-134403 - SE678802-134403 2009: God kvantitativ status 2015: God kvantitativ status 2009: God kemisk status 2015: God kemisk grundvattenstatus Förslag till Miljökvalitetsnorm 2015 SE678199-134000 SE678199-134000 God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus Malung-Särna SE680726-136256 God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus SE678802-134403 - SE678802-134403 God kvantitativ status God kemisk grundvattenstatus Utöver de grundvattenförekomster som beskrivs ovan, finns grundvatten i hela området. I de delar av området som består av våtmark, bedöms grundvattenytan kunna relateras till den vattenyta som finns i våtmarken. Under de perioder av året då mer nederbörd faller, såsom höst och vår ligger grundvattenytan nära markytan och under torrare perioder av året, sommar och vinter, kommer grundvattenytan att ligga lägre. Delar av området som består av morän bedöms i princip ha samma nivå för grundvattnet som i våtmarkerna. Här 37
kommer avståndet från markytan till grundvattenytan dock att vara något större och kunna relateras till markens höjd över våtmarksytan. Baserat på tidigare geoteknisk utredning utförd i området så ligger grundvattenytan i området relativt ytnära (Sweco 2012). Våtmarkerna i området varierar från att vara mer skogsbeklädda, mossar, till stora öppna ytor där öppet vatten kan ses, kärr eller strängflarkar. Det öppna vattnet som ses i våtmarkerna är grundvatten. Fyra våtmarksområden ligger inom undersökningsområdet, se figur 6.11 och 6.15. I västra delen av området ligger Sittkölen och Norra Källkölen. Österut ligger Björkmyran och Videskoskölen. En våtmarksinventering är gjord på Videskogskölen vilken beskriver området som en vidsträckt, myrrik svacka som genomdras av St. Tandån och flera mindre tillflöden. Myrlandskapet är av artfattig typ och de dominerande myrtyperna är rismosse och mjukmattekärr. Längs St. Tandån finns sumpkärr och längs bäckarna uppträder sumpskog. I sydväst har tidigare myrodlingar funnits men i övrigt är det i stort sett oskadade myrar. 6.7. Naturmiljö Inom utredningsområdet finns inga nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, naturminnen, riksintressen för naturvård, djur- och växtskyddsområden, intermistiska förbud eller områden för marinvetenskaplig forskning. Närmsta naturreservat är Norra Transtrandsfjällens naturreservat cirka 2,5 kilometer nordost om utredningsområdet och Hundfjällets naturreservat cirka 5 kilometer öster om utredningsområdet. Båda dessa är även skyddade som Natura 2000-områden enligt art- och habitatdirektivet. Norra Transtrandsfjällens naturreservat ingår också i Riksintresset för naturvård. Underlagsdata från Skogsstyrelsen (SKS) visar att det finns flertalet sumpskogar i form av mosseskogar, fuktskogar och strandskogar inom utredningsområdet samt även skogliga naturvärden längs utredningsområdets västligaste kant. Skogliga biotopskyddsområden, naturvårdsavtal och nyckelbiotoper finns inte inom utredningsområdet. Se figur 6.15. Närsjön cirka 1 kilometer nordost om utredningsområdet ingår i Riksintresset Skyddade vattendrag. Östra halvan av utredningsområdet har identifierats som våtmark med okända värden enligt Våtmarksinventeringen (VMI). Delar av utredningsområdet ingår även i Björkmyran som i VMI har bedömts till klass 2 - högt naturvärde. Några ängs- och betesmarker i utredningsområdet har inte identifierats inom Ängs- och betesmarksinventeringen (TUVA), dock finns några ängar i närheten av Rörbäcksnäs. Se figur 6.15. Inga observationer av rödlistade arter har rapporterats till Artportalen inom utredningsområdet för åren 2000-2015. Det har inte heller rapporterats in några värdefulla träd till Trädportalen för åren 2000-2015. En översiktlig naturvärdesinventering genomfördes i samband med tillståndsansökan för flygplatsen i oktober 2014 för en del av denna vägplans utredningsområde. I naurvärdesinventeringen påträffades totalt 22 objekt med högre naturvärde där den största delen utgörs av mindre våtmarker, men även några vattendrag, en skogstjärn och ett fåtal äldre skogsbestånd. Spår av björn påträffades även inom utredningsområdet (Enetjärn Natur 2014). 38
Figur 6.15 I figuren syns våtmarker i Lantmäteriets bakgrundskarta, sumpskogar och naturvärden identifierade av Skogsstyrelsen, våtmarker identifierade i Länsstyrelsens våtmarksinventering samt utredningsområdet. 6.7.1. Fåglar Förstudien visar att området är generellt dåligt besökt av ornitologer, vilket gör att underlaget är ganska litet. Inventeringar planeras därför att genomföras. Studien ger ändå 39
en bild av att utredningsområdet hyser en relativt trivial fågelfauna av arter som är allmänna och utbredda i brukad skogsmark i denna del av Dalarna. Omkringliggande områden tycks hysa en något rikare fågelfauna. Låglandet där vägen planeras utgör ingen lämplig häckplats för arter som t.ex. kungsörn, pilgrimsfalk eller berguv. Lokala ornitologer har bra information om de revir som förekommer. Det finns inga kända kungsörnshäckningar inom 5 kilometer från området och inte heller någon känd häckning av pilgrimsfalk eller berguv inom det område som kan påverkas. Av fågelarter som upptas i fågeldirektivet bör järpe, orre, tjäder, trana, grönbena, ljungpipare, spillkråka och tretåig hackspett förekomma. Utdrag från Artportalen visar på få rödlistade arter inom det aktuella utredningsområdet, delvis beroende på låg besöksfrekvens. Följande rödlistade arter fanns rapporterade från närliggande Rörbäcksnäs mellan åren 2000-2015: Havsörn, kungsörn, fjällvråk, storspov, berguv, spillkråka, gröngöling, tretåig hackspett, hussvala, kungsfågel, stare och sävsparv. Flertalet av observationerna är gjorda utanför häckningsperioden, men att döma av rapporterna i Artportalen så förekommer åtminstone storspov, hussvala och stare under häckningstid. Bland ugglorna kan sparvuggla, pärluggla, slaguggla, hornuggla, jorduggla och hökuggla förekomma, åtminstone under gnagarår. Eventuellt förekommer även hornuggla i närområdet. Möjligen kan också arter som bivråk, stenfalk och törnskata finnas. Tittar man på rapporterade arter i ett utökat sökområde några kilometer utanför det egentliga utredningsområdet, så tillkommer ytterligare några observationer av rödlistade arter under häckningstid: pilgrimsfalk, gråtrut, tornseglare, ängspiplärka, buskskvätta, svart rödstjärt, kungsfågel, sävsparv, videsparv och gulsparv. Andra rapporterade arter rapporterade inom den större sökytan som kan benämnas som ornitologiskt intressanta är dalripa, fjällripa, fjällpipare, gråspett, ringtrast, lavskrika, bändelkorsnäbb, tallbit och snösiska. I området förekommer sannolikt en del sträckande fåglar som trängs ihop mellan Stora Moberget och Skärfjället. Det bedöms dock inte vara en sträckled av stor betydelse. Det aktuella området bedöms inte vara av betydelse som rastplats eller övervintringsplats för fåglar. 6.8. Kulturmiljö 6.8.1. Värdefull kulturmiljö Inom eller i närheten av utredningsområdet finns inga kulturreservat eller riksintressen för kulturmiljövården. Närmsta riksintresse för kulturmiljövården(norra och Södra Lötsjön W 67) finns cirka 10 kilometer söder om utredningsområdet vid Norra och Södra Lötsjön bestående av en fornlämningsmiljö med strandbundna förhistoriska boplatser. Inga övriga intressen kulturmiljö finns registrerade inom eller i närheten av utredningsområdet. 6.8.2. Forn- och övriga kulturhistoriska lämningar Inga registreringar av fornlämningar eller övriga kulturhistoriska lämningar finns i Riksantikvarieämbetets fornminnesregister (FMIS) eller i Skogsstyrelsens Skogens pärlor. 40
Området är sparsamt arkeologiskt inventerat. Riksantikvarieämbetets fornminnesinventering genomfördes här år 1973. Ingen revideringsinventering är genomförd. Länsstyrelsen i Dalarnas län har i samband med tidigt samråd 2015-11-16 muntligen informerat att Länsstyrelsen kommer att ställa krav på att en arkeologisk utredning steg 1 i enlighet med 2 kapitlet kulturmiljölagen ska utföras inom aktuellt utredningsområde. Denna kan tidigast utföras under sommaren 2016. Vid fältbesök av utredningsområdet noterades flottningslämningar längs med Stora Tandån samt några stigar som även finns utritade på äldre historiskt kartmaterial. 6.8.3. Historiska kartor I Lantmäteriets arkivsök finns historiska kartor över utredningsormådet. På storskifteskartan över Lima socken från 1851 (Lantmäteristyrelsens akt U26-1:7 Storskifte på skogsmark i Lima socken år 1851) visar att det inom aktuellt utredningsområdet år 1851 fanns stigar, ekonomibyggnader och sågplatser utritade, se figur 6.16. Det är troligt att lämningar efter dessa verksamheter fortfarande finns kvar. 41
Figur 6.16. I figuren syns ett utsnitt av storskifteskarta över skogsmark i Lima socken år 1851 inom de centraladelarna av utredningsområdet.källa: Lantmäteristyrelsens arkiv U 26-1:7 6.9. Övriga intressen Utredningsområdet ligger inom områdeskoncession för Malungs Elnät AB. 42
6.10. Nuvarande miljöbelastning 6.10.1. Stora Tandån Dalälvens vattenvårdsförening har en provtagningsstation i Stora Tandån. Vattenprovtagning har utförts en gång i månaden under åren 2000 och 2001. Bland annat har kväve, fosfor och vissa metaller analyserats. Resultaten visade på förhållandevis höga kvävehalter vissa vintermånader. Halterna kan förklaras av naturligt lägre flöden i ån samtidigt som belastningen på ån är större under skidsäsongen. Tandån är recipient för reningsverk i Sälenfjällen som är hårt belastade under vintern. Detta ger generellt förhöjda föroreningshalter under vintermånaderna. I samband med vårflödena förbättras vattenkvaliteten (Malung-Sälens kommun 2015). 6.10.2. Potentiellt förorenade områden Inom utredningsområdet finns två verksamheter som bedömts vara potentiellt förorenade områden. Det ena området utgörs av flygplatsen och det andra av en kommunal avfallsdeponi. Strax söder om den västra delen av utredningsområdet finns även två identifierade potentiellt förorenade områden, se figur 6.17. Områdena har inte ännu utretts vidare och ytterligare information saknas. 43
Figur 6.17. I figurens syns utredningsområdet och geografiskt läge för identifierade potentiellt förorende områden. 6.10.3. Farligt gods Väg 1053 är rekommenderad för transport av farligt gods. En olycka med sådana transporter inblandade kan exempelvis orsaka utsläpp av föroreningar till naturen och omgivningen, bränder och allvarliga skador på egendom och personer i vägens närhet. Då vägen både i sin 44