Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999

Fuu 1999:1 ISSN 1401-8144 Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Uppföljning och utvärdering Rapporten ingår i serie Fuu som utges av AMS Försäkringsenhet

AMS Fuu 1999:1 Försäkringsenheten Ingrid Hansson Tillgänglighetskontroll inom vårdområdet sommaren 1999 Innehållsförteckning sida Sammanfattning 1 1. Inledning 2 1.1 Bakgrund 2 1.2 AMS riktlinjer för tillgänglighetskontrollen 2 2. Resultat av tillgänglighetskontrollen 4 2.1 Allmänt 4 2.2 Länsarbetsnämndernas redovisning 4 - Tillgänglighetskontrollens omfattning 4 - Avanmälningar och ifrågasättanden av Af 5 2.3 Arbetslöshetskassornas uppföljning 5 2.4 Förändringar i den registrerade arbetslösheten 7 - Förändringar under perioden juni, juli och augusti 7 - Avanmälningsorsak respektive byte av sökandekategori 10 2.5 Effekter av kontrollen 11 1 bilaga Ansvarig utgivare: Leif Tallskog, AMS Försäkringsenhet Frågor om innehållet: Ingrid Hansson, AMS Försäkringsenhet

Sammanfattning Sommaren 1999 genomförde Arbetsförmedlingen (Af) på uppdrag av Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) en tillgänglighetskontroll avseende arbetssökande inom vårdområdet som var medlemmar i Kommunalarbetarnas och Statstjänstemännens a-kassor. Kontrollen genomfördes på samma sätt som under sommaren 1998 (se rapport Fuu 1998:4). Kontrollen, som pågick under tiden 14 juni - 13 augusti omfattade totalt 11 481 personer. Av dessa tillhörde 10 877 Kommunalarbetarnas a-kassa och 604 Statstjänstemännens a-kassa. Totalt var det 1 445 personer med arbetslöshetsersättning som avanmäldes som ett direkt resultat av tillgänglighetskontrollen. Andelen avanmälda motsvarar ungefär 13 procent och utgör ingen skillnad jämfört med resultatet av förra årets kontroll. Enligt a-kassornas uppföljning av de avanmälda hade ungefär hälften haft arbete men inte anmält detta till Af. Också detta är ungefär samma resultat som förra året. Övriga hade varit förhindrade att komma till Af på kallelse på grund av sjukdom, semester, studier etc. Rätten till fortsatt arbetslöshetsersättning ifrågasattes i 46 fall, vilket motsvarar drygt 3 procent. Detta är en ökning från förra året då andelen ifrågasättanden var mindre än 1 procent. Sammantaget båda arbetslöshetskassorna kan noteras att det totala antalet arbetslösa sjuksköterskor för hela kontrollperioden minskade medan antalet arbetslösa undersköterskor och vårdbiträden ökade. 1

1. Inledning 1.1 Bakgrund Våren 1998 uppmärksammades att situationen på arbetsmarknaden för vårdpersonal höll på att förändras. Antalet nyanmälda lediga platser ökade samtidigt som antalet arbetslösa minskade. Mot bakgrund av samråd med de centrala parterna inom den kommunala och landstingskommunala sektorn uppdrogs i april 1998 åt länsarbetsnämnden att vidta åtgärder för att undvika personalbrist inom vården. Såväl Kommunförbundet som Landstingsförbundet uttryckte oro för att situationen på arbetsmarknaden skulle bli svår även under sommaren 1999 och det var angeläget att arbetsförmedlingen vidtog åtgärder för att förhidra och undvika att brister uppstod. I likhet med föregående år hade därför AMS anmodat länsarbetsnämnden att redovisa i vilken omfattning det rådde brist på arbetskraft inom vård och omsorg inför sommaren och vilka åtgärder som i samråd med parterna var vidtagna och planerades för att i möjligaste mån undvika brister. I syfte att förebygga rekryteringssvårigheter fick nämnderna i uppdrag att - tillsammans med parterna - inventera de lokala rekryteringsbehoven inom vård och omsorg. 1.2 AMS riktlinjer för tillgänglighetskontrollen Länsarbetsnämnderna informerades i en skrivelse den 8 april 1999 om uppdraget som omfattade följande åtgärder: att till utgången av maj 1999 ha kontaktat alla arbetssökande inom vårdområdet för att uppdatera aktuell sökandestatus inför sommaren och dokumentera detta i Af-90 (förmedlingssystemet för sökande och platser). Av uppgifterna i Af- 90 skulle framgå under vilka perioder den arbetssökande avsåg att stå till förfogande respektive inte avsåg att stå till förfogande för arbetsmarknaden. att informera berörd arbetslöshetskassa om förändringar i de arbetssökandes anmälda arbetsutbud att informera de arbetssökande om att kontroll av tillgängligheten skulle genomföras under sommaren 2

Riktlinjer för tillgänglighetskontrollen gick ut till länsarbetsnämnderna den 10 maj 1999 och omfattade bland annat följande: Länsarbetsnämnderna fick i uppdrag att under perioden 14 juni - 13 augusti kalla in arbetssökande inom vårdområdet för kontroll av deras tillgänglighet. Kontrollen skulle omfatta de medlemmar i kommunalarbetarnas och Statstjänstemännens arbetslöshetskassor som var helt eller delvis arbetslösa (sökandekategori 11-13, 21-22) och som sökte arbete som undersköterska, vårdbiträde (yrkeskategori 5132, 5133) eller sjuksköterska (yrkeskategori 223, 323). Undantag fick göras av deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda (sökandekategori 21-22) om det var uppenbart överflödigt till följd av att deras tillgänglighet garanterades genom deras anställning. De arbetssökande som valts ut enligt ovanstående kriterier skulle med kort varsel kallas till besök hos Arbetsförmedlingen för kontroll av deras tillgänglighet. Detta besök, i grupp eller enskilt, borde även utnyttjas för information av annat slag, till exempel information om lediga platser eller kommande aktiviteter inför hösten. Samtliga arbetssökande som inte kom på kallelse, skulle omgående avanmälas till arbetslöshetskassan. Detta sker i och med att det uteblivna besöket registreras i Af-90. Om det fanns anledning skulle Af skriva meddelande om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning. Återrapporteringen till AMS skulle ske enligt fastställd blankett och avse antalet arbetssökande som under den aktuella perioden kallats till arbetsförmedlingen inom ramen för den särskilda kontrollen, hur många som vid dessa tillfällen avanmälts till arbetslöshetskassan samt antalet meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt som under samma period lämnats till respektive arbetslöshetskassa. I riktlinjerna framhölls särskilt att det givetvis inte fanns något som hindrade att Af samtidigt kallade in andra sökandegrupper än de angivna, men att redovisningen till AMS endast skulle omfatta urvalet för kontrollen. 3

2. Resultat av tillgänglighetskontrollen 2.1 Allmänt Redovisningen av resultatet av tillgänglighetskontrollen innehåller förutom länsarbetsnämndernas redovisning över antal kallade, antal ifrågasättanden av ersättningsrätten och antal avanmälda sökande även en redovisning från Kommunalarbetarnas och Statstjänstemännens a-kassor. Redovisningen från a-kassorna utgör en komplettering till nämndernas redovisning och innehåller främst uppgifter om orsakerna till avanmälan. Vidare redovisas i Af-90 registrerade förändringar under kontrollperioden med avseende på urvalsgruppen. Den statistiska redovisningen omfattar dels förändringar i antalet kvarstående sökande vid två mättillfällen jämfört med situationen vid starten i juni månad, dels en uppföljning av kvarstående sökande i de aktuella sökande- och yrkesgrupperna. Uppföljningen visar hur många personer som avaktualiserats eller bytt sökandekategori under den period tillgänglighetskontrollen pågick samt avaktualiseringsorsak. 2.2 Länsarbetsnämndernas redovisning Tillgänglighetskontrollens omfattning Den särskilda tillgänglighetskontrollen avseende sökande inom vård- och omsorgsområdet under sommaren 1999 omfattade 11 481 personer, varav 10 877 tilhörde Kommunalarbetarnas a-kassa och 604 Statstjänstemännens a-kassa. Fördelningen på län framgår av bilaga 1. När tillgänglighetskontrollen startade den 14 juni fanns det drygt 43 000 helt eller delvis arbetslösa i de aktuella vårdyrkesgrupperna registrerade hos Af. Ungefär 40 000 tilhörde Kommunalarbetarnas a-kassa och drygt 3000 Statstjänstemännens a-kassa. Antalet deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda utgjorde den största gruppen och uppgick till sammanlagt drygt 33 000. Det motsvarar ungefär 75 procent i Kommunalarbetarnas a- kassa och 85 procent i Statstjänstemännens a-kassa. Ett stort antal av de deltidsarbetslösa och tillfälligt timanställda omfattades inte av kontrollen. Urvalet är således begränsat till en dryg fjärdedel av Kommunalarbetarnas medlemmar i de aktuella yrkes- och sökandegrupperna och en knapp femtedel av Statstjänstemännens medlemmar. 4

Vidare har antalet personer som omfattas av tillgänglighetskontrollen begränsats genom att man vid ett antal förmedlingar inte genomfört eller inte redovisat några kontroller. I de fall man ansett att det inte funnits några problem att få vikarier till vården under sommaren har man avstått från att genomföra tillgänglighetskontroller. Av kommentarer från några nämnder framgår bland annat att kartläggnings- och rekryteringsarbetet inför sommarperioden medfört att man vid en del arbetsförmedlingar fått full kontroll över läget och därför inte haft behov av att genomföra någon ytterligare kontroll. Avanmälningar och meddelanden om ifrågasatt ersättningsrätt av Af Sammanlagt 1 445 personer av dem som kallades till Arbetsförmedlingen kom inte på kallelse och avanmäldes därför som aktuella sökande till a- kassorna. Detta motsvarar ungefär 13 procent och utgör ingen skillnad mot andelen avanmälningar vid tillgänglighetskontrollen förra året. Av dem som tillhörde Kommunalarbetarnas a-kassa avanmäldes sammanlagt 1 356 eller 12 procent av de kallade. Av dem som tillhörde Statstjänstemännens a-kassa avanmäldes 89 eller 15 procent av de kallade. Andelen avanmälda varierade kraftigt mellan länen. Högst andel avanmälda, 22 procent, redovisar länsarbetsnämnden i Stockholms län och lägst andel, 3 procent, redovisas från Hallands och Jämtlands län. Tillgänglighetskontrollen inom vården resulterade i sammanlagt 46 meddelanden om ifrågasatt rätt till arbetslöshetsersättning, varav 43 avsåg personer som tillhörde Kommunalarbetarnas a-kassa. 30 ifrågasättanden kom från förmedlingar i Västra Götalands län. Andelen ifrågasättanden har ökat från mindre än 1 procent vid förra årets kontroll till drygt 3 procent i år. 2.3 Arbetslöshetskassornas uppföljning I samband med att tillgänglighetskontrollen startade tillställde AMS Statstjänstemännens och Kommunalarbetarnas arbetslöshetskassor ett frågeformulär för uppföljning. Frågeformulären omfattade fem frågor: 1) Hur många avanmäldes av Af? 2) Orsaker till avanmälan? 3) Hur många av de avanmälda hade sökt ersättning senast en kalendervecka före avanmälningsdatum? 4) Finns misstanke om fusk? 5) Övriga upplysningar av intresse? 5

Uppföljningen skulle omfatta de medlemmar som efter avanmälan återkom till Arbetsförmedlingen. I de fall det saknades information om orsaken till avanmälan skulle a-kassan ta reda på det vid påanmälan. Påanmälan är den anmälan Af gör till a-kassan när personen återkommer till Af. Statstjänstemännnens a-kassa Uppföljningen av medlemmarna i Statstjänstemännens a-kassa omfattar 166 personer. Som framgår av redovisningen från länsarbetsnämnderna (bilaga 1) uppgick antalet avanmälningar från Af till 89 personer i Statstjänstemännens a-kassa. Som tidigare nämnts omfattade länsarbetsnämndernas kontroll endast en femtedel av a-kassans medlemmar medan a-kassans uppföljning omfattade samtliga som återkom till Af efter avanmälan. Vidare tillkommer att Arbetsförmedlingens sökande- och yrkeskoder inte alltid överenstämmer med de uppgifter som a-kassan har om sina arbetslösa medlemmar. Det innebär att det inte alltid är samma personer som finns med i Arbetsförmedlingens respektive a-kassans urval. Nedan redovisas uppgifterna från Statstjänstemännens a-kassa. Antal personer Andel Antal avanmälda av Af... 166 100 % Orsaker till avanmälan: fått arbete... 66 40 % andra skäl än arbete...... 100 60% Ungefär 40 procent av de avanmälda som återkom till Af hade fått arbete. Av samtliga avanmälda hade drygt 75 procent sökt ersättning senast veckan före avanmälan. Det tyder på att ungefär 25 procent av de arbetssökande kan ha haft arbete eller förhinder under en tid före avanmälan utan att anmäla det till Af. Exempel på andra skäl än arbete är sjukdom föräldraledighet, semester, utbildning etc. Statstjänstemännens a-kassa misstänker inte fusk i något fall. Kommunalarbetarnas a-kassa Enligt Kommunalarbetarnas a-kassa var det totalt 1 545 personer som återkom till Af efter avanmälan. Ungefär 55 procent av de avanmälda som återkom till Af hade fått arbete. Av samtliga avanmälda hade närmare 85 procent sökt ersättning senast veckan före avanmälan. Kassan misstänker 6

inte fusk i något fall. Nedan redovisas uppgifterna från Kommunalarbetarnas a-kassa. Antal personer Andel Antal avanmälda av Af... 1 545 100 % Orsaker till avanmälan: fått arbete... 850 55 % andra skäl än arbete..... 695 45 % 2.4 Förändringar i den registrerade arbetslösheten Förändringar under perioden juni, juli och augusti. Antalet vid Af registrerade kvarstående helt eller delvis arbetslösa sökanden i berörda yrkeskategorier har mätts vid tre tillfällen. Första gången den 15 juni, därefter den 15 juli samt den 15 augusti. När tillgänglighetskontrollen startade i juni fanns det drygt 40 000 helt eller delvis arbetslösa medlemmar i Kommunalarbetarnas a-kassa registrerade hos Arbetsförmedlingen. Av dessa var drygt 75 procent deltidsarbetslösa eller tillfälligt timanställda. I Statstjänstemännens a-kassa fanns ungefär 3 000 helt eller delvis arbetslösa när kontrollen startade, av dessa var drygt 85 procent deltidsarbetslösa eller timanställda. Sammantaget båda a-kassorna kan noteras att det totala antalet arbetslösa sjuksköterskor för hela kontrollperioden minskade medan antalet arbetslösa undersköterskor och vårdbiträden ökade. Förändringar i den registrerade arbetslösheten samt fördelning på yrkeskategori framgår av Tabell 1 nedan. 7

Tabell 1. Antal helt (sökandekategori 11-13) eller delvis (sökandekategori 21,22) arbetslösa medlemmar inom Kommunalarbetarnas respektive Statstjänstemännens a-kassa. Differenserna som redovisas är i förhållande till antalet arbetslösa i juni. Kommunalarbetarnas Helt arbetslösa Delvis arbetslösa a-kassa Juni Juli diff Aug diff Juni Juli diff Aug diff Sjuksköterska, särskild komp 19-4 2 31 3-2 Sjuksköterska, allmän komp 50-11 -10 132 10 2 Undersköterska 4 655-1 559-1 201 19 372 1 468 1 774 Vårdbiträde 4 919-721 -581 11 175 1 266 1 407 Samtliga 9 643-2 295-1 790 30 710 2 747 3 181 Statstjänstemännens Helt arbetslösa Delvis arbetslösa a-kassa Juni Juli diff Aug diff Juni Juli diff Aug diff Sjuksköterska, särskild komp 92-7 14 728-45 -47 Sjuksköterska, allmän komp 188-27 24 1 677-78 -109 Undersköterska 54-24 -16 125 13 10 Vårdbiträde 57-2 -2 105 5 4 Samtliga 391-60 20 2 635-105 -142 Kommunalarbetarnas a-kassa Som framgår av tabellen minskade antalet helt arbetslösa med 2 295 personer från mitten av juni till mitten av juli månad inom Kommunalarbetarnas a-kassa. Minskningen motsvarar ungefär 25 procent. Jämfört med resultatet från förra årets tillgänglighetskontroll ser vi ingen större skillnad, motsvarande minskning var då ungefär 27 procent. Antalet delvis arbetslösa ökade med 2 747 personer. Ökningen motsvarar ungefär 10 procent och utgör ingen skillnad jämfört med förra året. Från mitten av juni till mitten av juli minskade antalet heltidsarbetslösa undersköterskor ungefär lika mycket som antalet deltidsarbetslösa undersköterskor ökade. Inom yrkeskategorin vårdbiträde minskade antalet heltidsarbetslösa med drygt hälften så mycket som antalet deltidsarbetslösa ökade. När det gäller antalet sjuksköterskor, både med särskild och allmän kompetens, ser vi en liten minskning av både helt och delvis arbetslösa i jämförelse med förra året. I övrigt har det har inte skett några stora förändringar, vare sig under aktuell kontrollperiod eller i jämförelse med förra året. 8

Vid slutet av kontrollperioden hade antalet helt arbetslösa inom Kommunalarbetarnas a-kassa minskat med 1 790 personer. Minskningen motsvarar ungefär 20 procent. Förra årets minskning av helt arbetslösa var 15 procent. Antalet deltidsarbetslösa hade vid slutet av årets kontrollperiod ökat med 3 181 personer, ungefär 10 procent. Motsvarande ökning för deltidsarbetslösa förra året var 5 procent. Statstjänstemännens a-kassa Inom Statstjänstemännens a-kassa minskade såväl antalet helt arbetslösa som delvis arbetslösa. Antalet helt arbetslösa minskade med 60 personer från mitten av juni till mitten av juli. Minskningen motsvarar ungefär 15 procent. Minskningen av helt arbetslösa under samma period förra året var 2 procent. Antalet delvis arbetslösa minskade med 105 personer. Det motsvarar ungefär 4 procent och utgör ingen skillnad jämfört med förra året. Från mitten av juni till mitten av juli minskade antalet heltidsarbetslösa undersköterskor ungefär dubbelt så mycket som antalet deltidsarbetslösa undersköterskor ökade. För yrkeskategorin vårdbiträde var förändringen marginell. När det gäller sjuksköterskor, både med särskild och allmän kompetens, har såväl antalet helt som delvis arbetslösa minskat mellan första och andra mättillfället. Vid slutet av kontrollperioden hade dock antalet heltidsarbetslösa sjuksköterskor ökat medan antalet delvis arbetslösa fortsatt att minska. Vid slutet av perioden hade antalet helt arbetslösa inom Statstjänstemännens a-kassa, alla yrkeskategorier, ökat med 20 personer. Antalet delvis arbetslösa hade minskat med 142 personer. Jämfört med Kommunalarbetarnas a-kassa gäller med andra ord det omvända förhållandet mellan heltids- respektive deltidsarbetslösa. Minskningen av det totala antalet helt arbetslösa, båda a-kassorna inräknade, under kontrollperioden motsvarar 18 procent. Motsvarande siffra förra året var 12 procent. Ökningen av antalet deltidsarbetslösa sommaren 1999 motsvarar 9 procent. Motsvarande siffra förra året var 4 procent. 9

Avanmälningsorsak respektive byte av sökandekategori En uppföljning av registrerad avaktualiseringsorsak respektive byte av sökandekategori gjordes efter kontrollperiodens slut. Uppföljningen avsåg de som var registrerade som helt eller delvis arbetslösa den 15 juni 1999. Resultatet visas nedan i Tabell 2. Tabell 2. Avaktualiseringsorsak, byte av sökandekategori och oförändrar sökandekategori under perioden 15 juni 18 augusti 1999. Kommunalarb. a-kassa Statstjäntem. a-kassa Antal Andel Antal Andel Avaktualiseringsorsak 3 471 9% 346 12% erhållit arbete (01-04) 1 130 3% 174 6% kontakten upphört (05-06,09) 1 393 4% 154 5% annan utbildning än AMU (07) 948 2% 18 1% Byte till ny sökandekategori 1 697 4% 127 4% (14, 31-81) Oförändrad sökandekategori 35 185 87% 2 553 84% helt arbetslösa (11-13) 5 654 14% 257 8% delvis arbetslösa (21-22) 29 531 73% 2 296 76% Summa 40 353 100% 3 026 100% Den statistiska uppföljningen avseende Kommunalarbetarnas a-kassa omfattade drygt 40 000 personer. Den största gruppen utgjordes av undersköterskor och vårdbiträden. Som framgår av tabell 2 hade inga förändringar registrerats under perioden för 87 procent av de arbetslösa. Flertalet kvarstod således som helt eller delvis arbetslösa. Motsvarande siffra förra året var 75 procent. Närmare 3 500 personer, ungefär 9 procent, hade avaktualiserats. Av dessa hade en tredjedel fått någon form av anställning. Förra året avaktualiserades drygt 8 procent och ungefär en femtedel av dem hade erhållit anställning. Drygt 900 personer hade avaktualiserats på grund av att de påbörjat annan utbildning än AMU. Kontakten med Af hade upphört i ungefär 1 400 fall. Knappt 1 700 personer, ungefär 4 procent, hade bytt sökandekategori. 10

Uppföljningen av dem som tillhörde Statstjänstemännens a-kassa omfattade drygt 3 000 personer. Den största gruppen utgjordes av sjuksköterskor med allmän kompetens. Liksom i Kommunalarbetarnas a-kassa var det ingen förändring av sökandekategori för flertalet registrerade, 84 procent. Motsvarande siffra förra året var 82 procent. Andelen avaktualiserade var ungefär 12 procent, det vill säga något större än i Kommunalarbetarnas a-kassa. Av dessa hade drygt hälften erhållit arbete. Motsvarande siffror förra året var 8 procent avaktualiserade varav ungefär 40 procent erhållit anställning. Mindre än 1 procent av de avaktualiserade hade påbörjat annan utbildning än AMU. I litet mindre än hälften av fallen hade avaktualiseringen skett på grund av att kontakten med sökande upphört. Andelen som bytt sökandekategori var lika stor som inom Kommunalarbetarnas a-kassa, det vill säga 4 procent. 2.5 Effekter av kontrollen Den genomförda tillgänglighetskontrollen resulterade i att 13 procent av de arbetssökande som valts ut för kontrollen avanmäldes till a-kassan av Arbetsförmedlingen. Mot bakgrund av att Af under våren genomförde ett omfattande kartläggnings- och rekryteringsarbete inriktat på sökande inom vård och omsorg kan denna siffra tyckas hög. Man skulle kunna förvänta sig att de som blivit föremål för Arbetsförmedlingens tidigare insatser i högre grad borde ha anmält till Af när de fått arbete eller av annan anledning inte längre var aktuella som arbetssökande. Å andra sidan hade, som tidigare nämnts, kartläggnings- och rekryteringsarbetet inför sommarperioden medfört att man vid en del arbetsförmedlingar inte ansett sig ha behov av att genomföra en tillgänglighetskontroll. Dessa finns med andra ord inte med i resultatet. Som jämförelse kan nämnas att vid en tillgänglighetskontroll avseende arbetslösa byggnadsarbetare sommaren och hösten 1997, avanmäldes 14 procent av Af, vilket märkbart påverkade den registrerade arbetslösheten inom Byggnadsarbetarnas a-kassa. Denna kontroll hade inte föregåtts av andra insatser från Arbetsförmedlingens sida. Enligt redovisningen från arbetslöshetskassorna hade 40 procent av de avanmälda i Statstjänstemännens a-kassa fått arbete. Motsvarande siffra förra året var 71 procent. Av de avanmälda medlemmarna i Kommunalarbetarnas a-kassa hade 55 procent fått arbete. Motsvarande siffra förra året var 42 procent. Resterande hade angivit andra hinder för att inte kunna hörsamma kallelsen till Arbetsförmedlingen. 11

AMS Försäkringsenhet, 1999-11-29 Sammanställning av uppgifter från länsarbetsnämnderna om den särskilda tillgänglighetskontrollen inom vårdområdet 14 juni - 13 augusti 1999 avseende medlemmar i Kommunalarbetarnas a-kassa (51) respektive Statstjänstemännens a-kassa (57). Län Antal kallade Antal avanmälda Antal ifrågasättanden Andel avanmälda av totalt 51 57 totalt 51 57 totalt 51 57 totalt 51 57 totalt Stockholm 1 660 149 1 809 360 38 398 2 0 2 22% 26% 22% Uppsala 592 38 630 59 4 63 0 0 0 10% 11% 10% Södermanland 401 9 410 20 0 20 2 0 2 5% 0% 5% Östergötland 338 1 339 30 0 30 0 0 0 9% 0% 9% Jönköping Särskild tillgänglighetskontroll har ej genomförts i länet Kronoberg 267 32 299 17 1 18 0 0 0 6% 3% 6% Kalmar 546 87 633 56 14 70 0 0 0 10% 16% 11% Gotland 199 4 203 18 2 20 0 0 0 9% 50% 10% Blekinge 107 19 126 12 0 12 0 0 0 11% 0% 10% Skåne 1 070 61 1 131 97 9 106 6 0 6 9% 15% 9% Halland 251 19 270 9 0 9 1 0 1 4% 0% 3% Västra Götaland 2 408 94 2 502 284 12 296 28 2 30 12% 13% 12% Värmland 532 6 538 78 0 78 2 0 2 15% 0% 14% Örebro 286 1 287 44 0 44 0 0 0 15% 0% 15% Västmanland 310 20 330 17 5 22 0 0 0 5% 25% 7% Dalarna 39 0 39 5 0 5 0 0 0 13% 0% 13% Gävleborg 134 7 141 11 0 11 0 0 0 8% 0% 8% Västernorrland 657 10 667 78 3 81 1 0 1 12% 30% 12% Jämtland 222 16 238 6 0 6 1 1 2 3% 0% 3% Västerbotten 205 10 215 34 1 35 0 0 0 17% 10% 16% Norrbotten 653 21 674 121 0 121 0 0 0 19% 0% 18% Summa 10 877 604 11 481 1 356 89 1 445 43 3 46 12% 15% 13% Bilaga 1

Fuu 1999:1. Rapporten har rekv.nr 842 364 I serien Fuu redovisas utredningar och uppföljningar avseende arbetslöshetsförsäkringen. Rapporten finns på vår hemsida www.ams.se. Rapporten kan också beställas från AMS Närservice, Box 6, 646 21 Gnesta, fax 0158-24 51 36. E-mail: gnestalagret@ams.amv.se Pris 20 kr per rapport. Frakt och moms tillkommer. AMS Försäkringsenhet. Rekv.nr 812 364 Fuu 1999:1