1 (9) Inspektion av utbildningen vid den fristående förskoleklassen och grundskolan Liljanskolan i Stockholm 1 Inledning 1.1 Inspektionens syfte och genomförande Utbildningen vid fristående förskoleklasser och grundskolor står enligt 2 b kap. 8 respektive 9 kap. 11 skollagen under tillsyn av Statens skolverk. Skolverket skall också enligt sin instruktion granska kvaliteten i skolväsendet. Med anledning av detta har Skolverket genomfört en inspektion av Liljanskolan i Stockholms kommun. Detta är Skolverkets första inspektion av skolan sedan den startade sin verksamhet vårterminen 2002. Inspektionen har bestått av dokumentstudier samt ett besök vid skolan den 16 november 2004 utfört av experten Alf Anselmby och undervisningsrådet Anette Älmdalen. Vid besöket fördes samtal med företrädare för skolans styrelse, rektorn, lärare, elever och föräldrar. Dessutom granskades lokaler, utrustning och läromedel och ett antal lektioner följdes. Inspektionen har inriktats på att kontrollera om skolans utbildning uppfyller kraven för godkännande och rätt till bidrag enligt 2 b och 9 kap. skollagen samt 1 och 1 a kap. förordningen om fristående skolor. Inspektionens uppgift är att klargöra om och hur väl en verksamhet fungerar i förhållande till bestämmelserna i skollagen och andra författningar. Den rättsliga regleringen framgår av bilaga 1. Alla faktauppgifter i rapporten är, förutom då annat anges, hämtade ur den dokumentation som skolan har lämnat till Skolverket eller den information som lämnats av ledningen för skolan. Huvudmannen för Liljanskolan har givits möjlighet att lämna synpunkter på rapportens faktadel. 2 Allmänna förutsättningar för verksamheten 2.1 Skola Huvudmannen godkändes av Skolverket den 26 januari 2001 för undervisning i grundskolans årskurser 1 5 och för verksamhet i förskoleklass (dnr 2000:1354). Skolverket medgav att elevantalet får understiga 20 elever, men dock vara lägst tio elever. Huvudman vid detta tillfälle var Liljans terapiverksamhet, enskild näringsidkare. Huvudmannen för Liljans terapiverksamhet inkom i december 2001, till Skolverket, med en anmälan om byte av huvudman till Liljans Skolsamverkan AB. Huvudmannen underrättades om bytet, av Skolverket, den 28 december 2001 (dnr 47-2001:4202 ).
2 (9) Liljanskolan har aldrig bedrivit undervisning i förskoleklassen. Rektorn kan inte heller se att det inom de närmsta åren skulle komma att bli aktuellt med en förskoleklass vid Liljanskolan. Enligt Skolverkets beslut om godkännande vänder sig Liljanskolan till elever med särskilda behov och är en heldagsskola med behandling. Övergripande mål för skolan är att ge stöd, behandling och utbildning åt de elever och familjer som söker hjälp. Målet är att eleven, efter cirka två år på Liljanskolan, skall återgå till den skola som eleven kommer ifrån. 2.2 Huvudmannens rättskapacitet Huvudman för skolan är Liljans Skolverksamhet AB, organisationsnummer 556618?9097. Huvudmannen har sitt säte i Stockholms kommun. Skolans styrelse består av rektorn och behandlingschefen. Dessa är huvudägare av aktiebolaget. Av registreringsbeviset framgår att bolaget skall bedriva undervisning och behandling i ett kompletterande samarbete. Bolaget skall också kunna erbjuda konsultation och handledning i såväl pedagogiska som psykosociala frågor, samt därmed förenlig verksamhet. 2.3 Stabilitet Ekonomi Huvudmannens årsredovisning för 2003 uppvisar ett positivt resultat för räkenskapsåret 1 januari? 31 december, 2003. Enligt rektor följer 2004 års redovisning samma positiva trend. Elevantal Liljanskolan hade vid Skolverkets inspektionsbesök tio elever fördelade på årskurserna 1?5, enligt följande: Årskurs 1?3 3?5 Totalt Antal elever 6 4 10 Elever från årskurs 3 finns i båda grupperna. Skolans elever är i huvudsak folkbokförda i Stockholms kommun men ett mindre antal elever kommer från Botkyrka-, Huddinge- och Nacka kommun. Av skolans elever läsåret 2004/2005 är andelen pojkar 60 procent. Skolan strävar efter att ta emot tolv elever. Rektorn konstaterar att elevantalet är stabilt och antalet elever som kommer att börja hösten 2005 täcker bortfallet av elever. Enligt rektorn kommer två elever som innevarande läsår går i årskurs 5 att få fortsätta i årskurs 6 vid Liljanskolan under läsåret 2005/06. Skolverkets godkännande gäller som ovan nämnts förskoleklassen och grundskolans årskurs 1?5.
3 (9) 2.4 Principer för intagning Liljanskolan är öppen för elever som har svårigheter att tillgodogöra sig undervisning i den vanliga skolan. Efter det att en ansökan om plats inkommit till skolan och genomarbetats av rektor och behandlingschef följer en genomgång i personalgruppen. Intagningsmöten hålls med elevens föräldrar, hemskolan och kommunens representant. Vid fler sökande än platser gäller elevernas anmälningsdatum. 2.5 Skolhälsovård Skolan upphandlar tjänster av skolsköterska och skolläkare från en närbelägen skola. Skolhälsovården omfattar hälsokontroller och vaccinationer i samma utsträckning som i de offentliga skolorna. 2.6 Registerkontroll Enligt uppgift från rektor finns erforderliga registerutdrag ur Rikspolisstyrelsens belastningsregister för personal som har anställts efter den 1 januari 2001. 2.7 Avgiftsfri utbildning Skolan tar inte ut några avgifter från elever eller föräldrar. 2.8 Bedömning Skolverket bedömer att skolan uppfyller de krav på allmänna förutsättningar som ställs på verksamheten. Skolverket vill dock göra huvudmannen uppmärksam på att skolans nuvarande tillstånd omfattar grundskolans årskurser 1-5 och att ansökan om utökat tillstånd måste göras, om skolan avser att ha elever i högre årskurser. Skolverkets godkännande för undervisning i förskoleklass har inte utnyttjats och kommer enligt rektorn inte heller att utnyttjas. Skolverket återkallar därför godkännandet för denna verksamhet i särskilt beslut. 3 Kunskaper och färdigheter 3.1 Skolans organisation och ledning Rektorn är pedagogiskt ansvarig och verksamhetsansvarig för skolan. Behandlingschefen har behandlingsansvar för eleverna och ansvar för familjearbetet. Rektorn är utbildad speciallärare och har varit skolans rektor sedan starten. Till varje grupp om fem - sex elever är ett team om fyra personer knutet; en lärare, en fritidspedagog och två behandlare. Personalen i teamen har handledning varannan vecka, en och en halv timma per gång. Personalmöten för all personal hålls varje morgon klockan 8.00 8.10. Personalkonferenser äger rum varje måndag eftermiddag. Varannan måndag hålls temakonferenser under 90 minuter då behandlingschefen och rektorn medverkar 45 minuter i varje team. Behandlingsplan, individuella mål och allmänt läge följs
4 (9) upp. Varje vecka träffas man för övergripande planering. Behandlar- /pedagogkonferenser håller man varje onsdag. Skolan har ingen ledningsgrupp. All personal medverkar i personalmöten och personalkonferenser där beslut tas som gäller verksamheten. All personal arbetar en vecka före läsårets skolstart med planering och en vecka efter läsårets slut med utvärdering. Skolan har fem kompetensutvecklingsdagar per år. Under kommande läsår satsar skolan resurser på miljöterapiutbildning för de anställda. Kompetensutvecklingsplanen har tagits fram av skolans ledning i samråd med personalen. 3.2 Lärarkompetens De två lärarna som arbetar på Liljanskolan har lågstadielärarexamen respektive mellanstadielärarexamen. Rektorn har speciallärarexamen. 3.3 Lokaler och utrustning All undervisning bedrivs i Liljanskolans lokaler förutom idrott och hälsa som är förlagd till en hyrd idrottshall i en närbelägen brandstation. Idrott och hälsa anordnas också genom att eleverna har utomhusaktiviteter under vår och höst. Skolans lokaler består av en yta på 600 kvm med tre klassrum, aktivitets- och administrationslokaler, slöjdsal, samtalsrum och biutrymmen. Lokalerna för träoch metallslöjd samt textilslöjd är ändamålsenliga. Datorer av god standard finns tillgängliga för elevbruk och används som självklart redskap i undervisningen. För lärarna finns ett antal datorer för gemensamt bruk. Skolans undervisningsmaterial är väl tillgodosett och håller god kvalitet enligt rektorn. Skolan har en liten skolgård som eleverna utnyttjar för lek på rasterna. 3.4 Undervisningens innehåll och arbetsformer Behandlingsplan och åtgärdsprogram upprättas för varje elev. Enligt skolans verksamhetsplan arbetar man utifrån en helhetssyn där undervisning, behandling och familjearbete i samverkan är det bära nde för att eleven skall uppnå målen. Skolans arbetssätt är miljöterapeutiskt med ett grundläggande synsätt kring barn och familj som vilar på en psykodynamisk och systemteoretisk grund. De elever som kommer till Liljanskolan är utredda och har ett uttalat behov av behandling som motsvarar Liljanskolans koncept. Föräldrarna deltar regelbundet i arbetet enligt ett uppgjort schema. Samtliga elever har en individuell studieplan där tonvikten ligger på svenska, matematik och engelska. Under dagen varvas lektioner med lek och andra aktiviteter. Vid Skolverkets godkännande av Liljanskolan omfattade timplanen för årskurserna 1?5, 3704 timmar. Skolans val består av ett utökat antal timmar i svenska, engelska och matematik. Elevens val skall enligt ansökan omfatta 300 timmar. Enligt lärarna används tiden till att arbeta utifrån en belöningslista som eleverna själva satt upp och som innehåller ämnen från timplanen men även hobbyverksamhet som
5 (9) eleverna valt. När eleverna jobbat bra med sina skoluppgifter får de arbeta utifrån sina egna prioriteringar. Liljanskolan har ingen egen modersmålsundervisning utan hänvisar till hemskolan när det är aktuellt. Alla som är berättigade till och önskar modersmålsundervisning får undervisning. Svenska som andraspråk anordnas vid behov och skolan har lärarkompetens för detta. Samtliga föräldrar informeras i samband med ansökan till skolan om gällande rutiner för modersmålsundervisning och svenska som andraspråk. Skolledning och lärare har upprättat lokala konkretiseringar av de nationella kursplanerna i alla ämnen. Under de fyra terminer som eleven går på skolan läggs till en början flest timmar på behandling för att sedan minskas i takt med att undervisningen ökar. Skolan delar in de två åren i tre perioder. Den första perioden (cirka 4? 5 månader) görs utredningsinsatser, och möten med kommun och hemskola hålls för uppföljning av uppdraget. Andra utvecklingsperioden (cirka två terminer) har en fokusering på skolarbete, social träning och behandlingsinsatser och en fortsatt uppföljning med uppdragsgivare/hemskola. Den tredje perioden är utskolningsperioden (cirka 4 5 månader, sista terminen) som består av skolarbete, separation och förberedelse för ny skola, möten med uppdragsgivare, mottagare och föräldrar. Enligt såväl elever som lärare varierar arbetsformerna i undervisningen, vilket också kunde observeras vid Skolverkets besök. Där gavs exempel på enskilt arbete och grupparbete. Tid fanns avsatt på schemat för tematiska studier. Exempel gavs där undervisningen tog utgångspunkt i elevernas tankar och erfarenheter. 3.5 Skolans resultat Skolans målsättning är att eleverna efter fyra terminer skall återgå till ordinarie skolverksamhet. För att nå detta mål arbetar skolan med att stärka självkänslan hos eleverna, öka tilliten till vuxenvärlden, förstå och klara av ömsesidiga relationer, tillägna sig "redskap" för konfliktlösning och bättre kunna anpassa sig till gruppnormer. Diagnostiskt material används enligt lärarna kontinuerligt för att bedöma och stödja elevernas kunskapsutveckling. Skolan använder sig t.ex. av LUS, som är ett kvalitativt bedömningsinstrument där elevens läsförmåga relateras till en utvecklingspsykologisk beskrivning av läsförmågan. Vid utvecklingssamtalen, som är vid fyra tillfällen per år, sätts fokus på undervisning, hemuppgifter och den kunskapsmässiga utvecklingen i förhållande till kursplanernas mål. Nationella prov genomförs i årskurs 5. 3.6 Bedömning Skolverket bedömer att utbildningen ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå motsvarar det offentliga skolväsendets.
6 (9) 4 Allmänna mål och värdegrund 4.1 Skolans mål och värdegrund Skolan följer läroplanen för det obligatoriska skolväsendet (Lpo 94). De lokala konkretiseringarna av de nationella kursplanerna är enligt rektor och lärare väl förankrade hos föräldrar och elever. Enligt Liljanskolans verksamhetsplan framgår att skolans mål är att "ge behandling och utbildning åt inskrivna elever, ge stöd och rådgivning till deras föräldrar, eleven skall efter avslutad behandling kunna återgå till hemskolan eller motsvarande. Eleven skall kunna ta emot undervisning och de aktiviteter vi erbjuder i en grupp på sex barn." 4.2 Skolans arbete mot kränkande behandling och för jämställdhet Skolan har i sitt miljöterapiarbete som vilar på en helhetssyn på barn, familj och miljö ambitionen att tillvarata dagens situation för att på så sätt kunna hjälpa barnet med konfliktlösning och utveckling såväl individuellt som i grupp. Ingen av de intervjuade eleverna uppger att de utsatts för kränkande behandling. Det framkom i intervju med eleverna att man reder ut det som gått snett. Enligt rektorn arbetar skolan utifrån tydliga regler och normer och vuxna är alltid förebilder. Skolledning och personal har klart för sig vilka krav och möjligheter socialtjänstlagen ger. 4.3 Elevernas ansvar och inflytande De demokratiska principerna som läroplanen (Lpo 94) beskriver; att kunna påverka, ta ansvar och vara delaktig betonas av lärarna som mycket viktiga. De elever som kommer till Liljanskolan kan ha bakomliggande svårigheter med relationer till vuxna och andra barn. Detta gör att undervisningen anpassas till varje elevs förutsättningar och ålder. Klassråd och skolråd ger eleverna möjlighet att kunna påverka sina studier och få inflytande över bl.a. inköp av lekredskap till skolgården. 4.4 Allsidighet och saklighet i undervisningen Undervisningen utgår från läroplanen (Lpo 94) och de lokala konkretiseringarna av de nationella kursplanerna. Enligt rektorn har skolan en allsidig tillgång till bra läromedel inkluderande datorer i klassrum. På fler ställen finns bokhyllor med uppslagsverk och skönlitteratur. Läromedlen är överlag av god kvalitet och köps in efter samråd med lärarna enligt rektorn. 4.5 Elever i behov av särskilt stöd Samtliga elever vid Liljanskolan har individuellt åtgärdsprogram/utvecklingsplan. I samband med utredningsperioden, då skolan möter personal från elevens hemkommun, planeras de individuella utvecklingsplanerna och klargörs elevens behov och hur dessa skall tillgodoses. Åtgärdsprogram upprättas tillsammans med behandlingschef, behandlare, speciallärare, vårdnadshavare och elev. Här dokumenteras dagsläget, vad som skall uppnås, delmål och vem/vilka som gör vad. Tid finns också angiven för uppföljning och utvärdering.
7 (9) 4.6 Skolans kontakt med hem, samhälle och arbetsliv Föräldrarna deltar regelbundet i skolan enligt ett uppgjort schema ungefär en halv dag varannan vecka. Utvecklingssamtal sker minst fyra gånger per läsår, där delar av teamet samt elev och föräldrar deltar. Föräldramöten äger rum minst tre gånger per läsår. Föräldrarna berättar att de är väl insatta i skolans mål som presenterats på föräldramöten. Samarbetet med skolan betecknas som mycket positivt och öppet, enligt de intervjuade föräldrarna som upplever att de är delaktiga i sina barns skolgång. 4.7 Bedömning Skolverket bedömer att Liljanskolan uppfyller författningarnas krav på att utbildningen skall motsvara allmänna mål och värdegrund i det offentliga skolväsendet. 5 Skolans kvalitetsarbete 5.1 Skolans kvalitetsredovisning Skolan har i samband med inspektionen uppvisat en "kvalitetssäkring" från läsåret 2003/2004. Den är indelad i åtta rubriker och beskriver verksamheten. Dessa områden har ingen koppling till verksamhetsplanen och redovisas inte i förhållande till preciserade mål. Kvalitetssäkringen innehåller heller inte någon bedömning av i vilken mån målen för utbildningen nåtts och vilka åtgärder som skall vidtas om målen inte har uppnåtts.
Bilaga 1 8 (9) Rättslig reglering Utbildningen i fristående förskoleklasser regleras i 2 b kap. skollagen. I 7 anges vad som krävs för godkännande: Utbildningen skall godkännas, om 1. den stimulerar varje barns utveckling och lärande och kan ligga till grund för fortsatt skolgång, och 2. den även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen skall godkännas om villkoren enligt ovan är uppfyllda, och om: 1. skolan står öppen för alla barn som har rätt till utbildning inom förskoleklassen, med undantag för sådana barn som det skulle medföra betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter att ta emot för den fristående skolan, 2. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och 3. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen och om antagningen till och ledningen av sådan utbildning. Utbildningen vid fristående grundskolor regleras i 9 kap. skollagen. I 2 anges vad som krävs för godkännande: En fristående skola, vars utbildning ger kunskaper och färdigheter som till art och nivå väsentligen svarar mot de kunskaper och färdigheter som grundskolan ( ) skall förmedla, skall godkännas, om 1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet, 2. huvudmannen för skolan har förutsättningar att bedriva verksamheten i enlighet med ovan angivna villkor, 3. skolan står öppen för alla barn som enligt denna lag har rätt till utbildning inom motsvarande skolform i det offentliga skolväsendet, med undantag för sådana barn vilkas mottagande skulle medföra att betydande organisatoriska eller ekonomiska svårigheter uppstår för skolan, 4. skolan har minst 20 elever, om det inte finns särskilda skäl för ett lägre elevantal, 5. (...) 6. skolan för undervisningen använder lärare, förskollärare eller fritidspedagoger som har en utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva, dock med undantag för fall då personer med sådan utbildning inte finns att tillgå eller det finns något annat särskilt skäl med hänsyn till eleverna, och
Bilaga 1 9 (9) 7. skolan uppfyller de ytterligare villkor som regeringen föreskriver i fråga om utbildningen vid fristående skolor och om antagningen till och ledningen av sådana skolor. En fristående skola som avses i denna paragraf får inom ramen för vad som sägs i första stycket 1 ha en konfessionell inriktning. Regeringen föreskriver sådana ytterligare villkor som omnämns i lagen ovan i förordningen (1996:1206) om fristående skolor. Enligt 1 kap. 2 a skollagen skall skolan på socialnämndens initiativ i frågor som rör barn som far illa eller riskerar att fara illa samverka med samhällsorgan, organisationer och andra som berörs. Vidare finns en hänvisning till bestämmelserna i 14 kap. 1 socialtjänstlagen (2001:453) om skyldigheten att anmäla till socialnämnden att ett barn kan behöva nämndens skydd. Enligt 9 kap. 7 skollagen skall utbildningen vid fristående grundskolor vara avgiftsfri för de elever som bidragen avser. Enligt 3 kap. 14 skollagen skall huvudmannen för en fristående skola a nmäla till hemkommun om en skolpliktig elev är frånvarande i stor utsträckning utan giltig orsak. Enligt 9 kap. 16 b skollagen gäller bestämmelserna i 2 kap. 4 och 5 skollagen om behörighet och anställningsvillkor även för fristående grundskolor och särskolor. Enligt 14 kap. 7 a skollagen skall skolan för elever i sådana fristående skolor som avses i 9 kap. erbjuda skolhälsovård som motsvarar den som ges inom motsvarande skolform inom det offentliga skolväsendet. Huvudmannen skall iaktta sina skyldigheter enligt lagen (2000:873) om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. En fristående skola skall dessutom årligen upprätta en skriftlig kvalitetsredovisning enligt förordningen (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet.