Läsårsplanering i Svenska för år /18

Relevanta dokument
. Norden befolkas. De utmärkande dragen för stenåldern, bronsåldern och järnåldern.

Samhällsorienterade ämnen årskurs 1-3 (Religionskunskap, Geografi, Samhällskunskap och Historia)

ESN lokala kursplan Lgr11 (f.o.m 2012) Ämne: Geografi

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Blå temat Kropp, själ och harmoni Centralt innehåll åk 4

Lokal pedagogisk planering för årskurs 4 i ämnet Geografi

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i geografi

Del ur Lgr 11: kursplan i geografi i grundskolan

Ämnesområden inklusive centralt innehåll (och lite info till...) i NO, SO och Svenska för årskurs 5 och 6 för klass 5b Wasaskolan

LGR 11. Åk 4 6. The compact version Planeringstöd för lärare. Allan Eriksson

Röda temat Min värld, mitt liv! Centralt innehåll åk 4

Miljö, människor och hållbarhetsfrågor

Vi lär oss att använda kartor och att använda dem för att förstå geografisk information, jämföra länder och annat.

RÖDA TRÅDEN SO: GEOGRAFI, HISTORIA, RELIGIONSKUNSKAP OCH SAMHÄLLSKUNSKAP F-KLASS ÅK

Pedagogisk planering i geografi. Ur Lgr 11 Kursplan i geografi

Förslag den 25 september Geografi

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom. Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. August 31, LPP geografi ht.2016.

Kurs: Geografi. Kurskod: GRNGEO2. Verksamhetspoäng: 150

Lokal pedagogisk planering Levnadsvillkor i världen

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

SAMHÄLLSORIENTERANDE ÄMNEN

LPP Geografi Livsmiljöer, geografiska arbetssätt och människors levnadsvillkor.

Vi jobbar så här: Varför läser vi historia. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? LPP historia ht.2014.notebook.

År 1-3 År 4-6. Engelska Sånger, ramsor Ord och fraser Enkla samtal Läsa och förstå enkla texter Filmer och enkla dramatiseringar

GEOGRAFENS TESTAMENTE NORDEN

Samhällsorienterande ämnen

Utdrag ur Läroplan 2011 som matchar utställningsmoment Den hållbara staden

- förmåga att resonera om etik, moraliska frågor och livsfrågor utifrån olika perspektiv. Religionskunskap

Drömstaden upplägg och kopplingar till läroplanen

EN LÄRARHANDLEDNING TILL LANDSKAPET UPPLAND 1

"Jordens processer" I Europa finns det vulkaner, glaciärer och bergskedjor. Varför finns de hos oss? Hur blir de till?

Tala, skriva och samtala

Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

Läsårsplanering NO-ämnen (Thunmanskolan)

Undervisningen ska även bidra till att eleverna får möta och bekanta sig med såväl de nordiska grannspråken som de nationella minoritetsspråken.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. May 26, LPP geografi vt.2016.

LPP i Geografi. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. January 25, LPP geografi vt.2018.

Kursplan - Grundläggande engelska

E S E N L Ä R A R H A N D L E D N I N G T I L L N YA L A N D S K A P S S E R I E N U P P T Ä C K S V E R I G E

SVENSKA. För dig som vill bli bättre på att läsa, skriva och uttrycka dig. Grundläggande nivå. Delkurser 1-5. Kurskod: SGRSVE7

Del ur Lgr 11: kursplan i religionskunskap i grundskolan

Förankring i läroplanen. Innehåll. I arbetsområdet kommer eleven att ges förutsättningar att utveckla förmågan att:

EN LÄRARHANDLEDNING TILL NYA LANDSKAPSSERIEN UPPTÄCK SVERIGE

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Politik & Ekonomi

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Religionskunskap

Handlingsplanen finns på Ystad kommuns hemsida Skola & Förskola - Mål och kvalitet- Styrdokument.

Del ur Lgr 11: kursplan i historia i grundskolan

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Geografi & Historia

Norden och Östersjöriket Sverige ca

Från kalvhjärna till mikromat Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs 4-6

Studiebesök. Faktatexter och bilder. Berättelser ur olika heliga skrifter. Reflekterande samtal kring död, kärlek och

Upptäck Religion. Innehåll kopplat till centralt innehåll i Lgr 11

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet religionskunskap

för samtalen och diskussionerna framåt

Grön Flagg TEMA: Vatten förankrat i Lgr 11.

ENGELSKA FÖR DÖVA OCH HÖRSELSKADADE

LPP i Engelska ht. 2016

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

UPPTÄCK NORDEN SVERIGE Politik & Ekonomi

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

LPP i religion vt. 2016

Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå

Tips och fakta för arbete kring. slaveri och slavhandel och/eller Brasilien och dess afro-brasilianska kultur. Årskurs 6

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Tidsplanering inklusive centralt innehåll för SO-ämnena - språkintroduktion på Opalen lå 16-17

UPPTÄCK NORDEN DANMARK Geografi & Historia

Kursplan i svenska grundläggande kurs W

Kursplan i svenska grundläggande kurs X

"Vi tror olika!!" Klura lite på dessa ord: åttafaldiga vägen, meditation, nirvana, Allah, Ganesha, tempel... I vilken religion hör de hemma?

Kursplan - Grundläggande svenska

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I HISTORIA

Kursplanen i ämnet geografi

Terminsplanering i Svenska årskurs 7, Ärentunaskolan

LPP i religion ht. 2015

LPP Vad hände då? Varför läser vi Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. Hur skall vi visa att vi når målen?

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

Lokala kursplaner. Skolan LÄR

Lokala kursplaner. Skolan LÄR

SÄRVUX särskild utbildning för vuxna

LPP natur och miljö. Varför läser vi. Vad skall vi gå igenom? Vilka är våra mål? Så här ser planen ut. March 04, LPP biologi.

Kopplingar till kursplaner för grundskolan

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Hållbar utveckling - vad, hur, när, varför?

Pedagogisk planering Världsreligionerna 9A

BIOLOGI Ämnets syfte Genom undervisningen i ämnet biologi ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Genrekoden svarar mot kursplanen i svenska i Lgr 11

Här följer den pedagogiska planeringen för det arbetsområde som kommer att pågå från och med vecka 5, i samarbete med SO.

svenska Syfte Kurskod: GRNSVE2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 75

Centralt innehåll årskurs 7-9

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Särskild utbildning för vuxna Gnesta Kommun Lärvux

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Tidsresan Kopplingar till läroplanen (Lgr11) för årskurs F-3

I komvux. Lärvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog

Transkript:

Kap 1. Myter, sägner och legender Läsårsplanering i Svenska för år 5 2017/18 Vandringssägen Lyssna på texten sägner och myter Läs texten Systersjöarna Läs texten Orfeus och Eurydike Bearbeta texten bildspel Analysera texten textanalys Texttyp - referat Texttyp recension Grammatik ordklasser Utveckla skrivandet miljöbeskrivning Bokpresentation Informationssökning Klassiker Svärdet i stenen Läsa mera Träna mera Trix Kunskapskrav Muntligt berättande Lyssna Kunna berätta och beskriva vad du tycker och tänker om texter. Kunna samtala om sådant du känner till genom att framföra egna åsikter. Läsa Kunna läsa skönlitteratur med flyt - Sägner och myter Skriva Tala Kunna presentera texter i olika skapande former s att textens budskap blir tydligt bildspel Kunna analysera och formulera egna takar om texters innehåll. Textanalys Kunna hitta information och förstå hur den kan användas. Kunna analysera och formulera egna tankar om texters budskap. Kunna skriva texter med tydligt innehåll: referat. Kunna skriva texter med tydligt innehåll: recension. Kunna använda regler för språkriktighet: ordklasser. Kunna skriva berättande texter med beskrivningar: miljöbeskrivningar. Kunna tala inför grupp så att inledning, innehåll o avslutning blir tydligt.

Kap 2. Upp med ridån Berätta med olika röster Författare Astrid Lindgren Lyssna på texten Mio min Mio Läs texten Mio min Mio Bearbeta texten talkshow Analysera texten personanalys Texttyp pjäs Grammatik sammansatta ord och särskrivning Utveckla skrivandet olika sätt att börja en berättelse Texttyp tidningsartikel Nyhetssändning Informationssökning upphovsrätt Författare Matteo Bandello Klassiker - Romeo och Julia Läs mera Träna mera Trix Kunskapskrav Muntligt berättande Kunna tala och berätta inför en grupp så att innehållet blir tydligt Lyssna Kunna använda lässtrategier: förförståelse Läsa Kunna läsa skönliteratur med flyt: pjäser Kunna presentera texter i olika skapande former så att textens budskap blir tydligt: Talkshow Kunna analysera och formulera egna tankar om texters innehåll: personanalys. Kunna resonera om hur information kan och får användas: upphovsrätt. Skriva Kunna skriva texter med tydligt innehåll. Pjäs Kunna använda regler för språkriktighet: sammansatta ord. Kunna använda regler för språkriktighet: särkrivning. Kunna skriva texter med språklig variation: olika sätt att börja en berättelse. Tala Kunna skriva texter med tydligt innehåll. Tidningsartikel. Kunna tala inför en grupp så att inledning och avslutning blir tydligt.

Kap 3. Fantasy Magiska berättelser Författare LeneKaaberØl Lyssna på texten Skämmerskans tös Läs texten Draco Draco Bearbeta texten fotografera Analysera texten miljöanalys Texttyp fantasyberättelse Grammatik satsdelar Utveckla skrivandet parallellhandling Texttyp insändare Argumentation Informationssökning källkritik Författare Jonathan Swift Klassiker Gullivers resor Läsa mera Träna mera Trix Kunskapskrav Muntligt berättande Kunna berätta texters budskap genom muntligt berättande. Lyssna Kunna förstå texters budskap Läsa Kunna läsa skönlitteratur med flyt: fantasy. Kunna presenter texter i olika skapande former så att textens innehåll blir tydligt: Fotografera Kunna analysera och formulera egna tankar om texters innehåll: miljöanalys. Kunna resonera om hur information kan användas: källkritik Skriva Kunna skriva texter med tydligt innehåll. Fantasyberättelse. Kunna använda regler för språkriktighet. Subjekt och predikat. Kunna skriva texter med språklig variation: parallellhandling. Tala Kunna skriva texter med tydligt innehåll: insändare. Kunna anpassa språket efter olika syften: argumentation.

Kap 4. Crash, boom, bang Berättarstund Författare Cecilia Torudd Läs texten Pinsamt!! Bearbeta texten animera Analysera texten samspelet bild och text Texttyp serier Grammatik huvudsats och bisats Utveckla skrivandet olika slut Texttyp debattartikel Debatt Informationssökning och källkritik Författare Homeros Klassiker Odysseus Läsa mera Träna mera Trix Källkritik Kunskapskrav Muntligt berättande Kunna presentera texter i olika skapande former så att textens budskap blir tydligt. Muntligt berättande. Läsa Kunna läsa skönlitteratur med flyt: serier. Kunna presentera texter i olika skapande former så att textens budskap blir tydligt: animera. Kunna analysera och formulera egna tankar om texters innehåll: samspelat mellan text och bild. Skriva Kunna skriva texter med tydligt innehåll. Serier. Kunna använda regler för språkriktighet: huvudsats och bisats Kunna skriva texter med språklig variation: olika slut. Kunna skriva texter med tydligt innehåll: debattartikel. Tala Kunna sammanställa information med egna formuleringar. Kunna framföra egna åsikter på ett sätt som upprätthåller samtalet: debattera.

Engelska Lärare: Carina Berglund Läsa, lyssna och förstå Texter om vardagliga och välbekanta ämnen. Texter från olika genre. Skriftliga instruktioner och beskrivningar. Samtal och samtala. Sånger, dikter. Lyssna på tydligt talad enkel engelska och på texter från olika medier. Lyssna på och agera utifrån instruktioner. Lyssna på samtal, dialoger och intervjuer. Lyssna på sånger, sagor och dikter. Tala, skriva och samtala Presentationer, instruktioner, meddelanden Beskrivningar och intervjuer Samtal t.ex. frågor och svar, fraser och uttryck Vardagliga situationer, händelser, aktiviteter och intressen I enkel form redogöra för och kommentera innehållet t.ex. i en text. Språkliga strategier t.ex. omformuleringar Korta enkla berättelser och sagor Ord, fraser, uttryck och meningar Stavning och interpunktion Språkliga företeelser Uttal, intonation, stavning och interpunktion Grammatiska strukturer

Matematik Lärare: Anna-Maria Olsson Tal de fyra räknesätten, negativa tal Geometri area, längdenheter, skala, vinklar, symmetri Decimaltal avrundning, de fyra räknesätten Vikt och volym Temperatur och diagram avläsa och rita olika diagram, medelvärde Bråk jämföra, del av det hela Procent Problemlösning

Geografi - Norden Lärare: Sara Hedkvist Vecka 34-40 Livsmiljöer Kartor Vi bor på norra halvklotet Norden befolkas Nordens länder Hållbar utveckling Jordytan och på vilka sätt den formas och förändras av människans markutnyttjande och naturens egna processer, till exempel plattektonik och erosion. Vilka konsekvenser detta får för människor och natur. De svenska, nordiska och övriga europeiska natur- och kulturlandskapen. Processen bakom samt deras utmärkande drag och utbredning. Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och fossila bränslen. Var på jorden olika resurser finns och vad de används till. Vattnets betydelse, dess fördelning och kretslopp. Fördelningen av Nordens befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna. Geografins metoder, begrepp och arbetssätt Namn och läge på Sveriges landskap samt orter, berg, hav och vatten i Sverige samt huvuddragen för övriga Norden. Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor. Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning. Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön. Centrala ord och begrepp som behövs för att kunna läsa, skriva och samtala om geografi. Miljö, människor och hållbarhetsfrågor Hur val och prioriteringar i vardagen kan påverka miljön och bidra till en hållbar utveckling. Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor.

Historia Medeltiden kungarna och krigen och Vasatiden Vecka 41-43 och Vecka 45-47 Kring forntiden och medeltiden, till cirka 1500 Nordens kulturmöten med övriga Europa och andra delar av världen genom ökad handel och migration, till exempel genom vikingatidens resor och medeltidens handelssystem. Några av de europeiska upptäcktsresorna, deras betydelse och konsekvenser. Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500 1700 Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. Den svenska statens framväxt och organisation. Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. Vad historiska källor, till exempel brev och andra dokument, kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag. Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur 1500-talet och 1600-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Tidsbegreppen medeltiden samt olika syn på deras betydelser.

Religion Judendom och Nya testamentet Vecka 48 jullov Religioner och andra livsåskådningar Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism. Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Samhällskunskap Arbete och pengar Vecka 2-4 Samhällsresurser och fördelning Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom.

Historia Stormaktstiden Vecka 5 9 Norden och Östersjöriket Sverige, cirka 1500 1700 Nordens och Östersjöområdets deltagande i ett globalt utbyte, till exempel av handelsvaror, språk och kultur. Den svenska statens framväxt och organisation. Det svenska Östersjöriket. Orsakerna till dess uppkomst och konsekvenser för olika människor och grupper runt Östersjön. Migration till och från samt inom det svenska riket. Reformationen och dess konsekvenser för Sverige och övriga Europa. Hur historia används och historiska begrepp Exempel på hur 1500-talet och 1600-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga uttryck, byggnader, städer och gränser. Hur historiska personer och händelser, till exempel drottning Kristina, Karl XII och häxprocesserna, har framställts på olika sätt genom olika tolkningar och under skilda tider. Tidsbegreppet stormaktstiden samt olika syn på dess betydelse.

Religion Kristendom, Koranen och Islam Vecka 11-17 Religioner och andra livsåskådningar Ritualer och religiöst motiverade levnadsregler samt heliga platser och rum i kristendomen och i de andra världsreligionerna islam, judendom, hinduism och buddhism Centrala tankegångar bakom ritualer, levnadsregler och heliga platser i kristendomen och de andra världsreligionerna, till exempel som de uttrycks i religiösa berättelser i Bibeln och andra urkunder. Begreppen religion och livsåskådning. Identitet och livsfrågor Hur olika livsfrågor, till exempel synen på kärlek och vad som händer efter döden, skildras i religioner och andra livsåskådningar. Vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet. Samhällskunskap Lagar och regler Vecka 18- Rättigheter och rättsskipning Samhällets behov av lagstiftning, några olika lagar och påföljder samt kriminalitet och dess konsekvenser för individen, familjen och samhället. Det finns med i beräkningarna att hela planeringen kan komma att skjutas på därav några tomma veckor i slutet.

No Lärare: Marie Segersten Leek Biologi Kropp och hälsa Människans organsystem. Organens namn, utseende, placering, funktion och samverkan. Kemi Kemin i naturen Enkel partikelmodell för att beskriva och förklara materiens uppbyggnad, kretslopp och oförstörbarhet. Partiklars rörelser som förklaring till övergångar mellan fast form, flytande form och gasform. Indelningen av ämnen och material utifrån egenskaperna utseende, ledningsförmåga, löslighet, brännbarhet, surt eller basiskt. Luftens egenskaper och sammansättning. Kemin i vardagen och samhället Vanliga kemikalier i hemmet och samhället. Deras användning och påverkan på hälsan och miljön samt hur de är märkta och bör hanteras Kemins metoder och arbetssätt Några metoder för att dela upp lösningar och blandningar i deras olika beståndsdelar. (NTA-lådan KEMIFÖRSÖK) Fysik Fysiken och vardagslivet Krafter och rörelser i vardagssituationer och hur de upplevs och kan beskrivas, till exempel vid cykling. (NTA- lådan Rörelse och konstruktion) Ljusets utbredning från vanliga ljuskällor och hur detta kan förklara ljusområdens och skuggors form och storlek samt hur ljus uppfattas av ögat. Fysiken i naturen och samhället Enkla väderfenomen och deras orsaker, till exempel hur vindar uppstår. Hur väder kan observeras med hjälp av mätningar över tid.