Goda exempel från investeringsprogrammen Klimp och LIP
Naturvårdsverket mars 2010 ISBN: 978-91-620-8476-9 Grafisk form: Grace Communication Tryck: CM Gruppen Upplaga: 1 500 ex
Goda exempel att inspireras av Att ta till vara erfarenheter, utvärdera och sprida kunskap är viktigt i allt miljöarbete. Bra projektresultat, demonstrationsanläggningar, ny miljöteknik och andra typer av goda insatser är viktiga pusselbitar i utvecklingen mot ett hållbart samhälle. Sveriges största miljösatsningar De statliga investeringsprogrammen Klimp (Klimatinvesteringsprogram) och LIP (Lokala investeringsprogram) hör till de största miljösatsningarna i Sverige. Programmen omfattar över 2 500 projekt som har fått statliga bidrag med drygt 6 miljarder kronor. Den totala investeringsvolymen ligger på över 20 miljarder kronor. De första projekten startade 1998 och de sist påbörjade avslutas 2012. Den bästa tiondelen blir Goda exempel Ur denna kunskapsbas väljer Naturvårdsverket den bästa tiondelen av projektresultaten från varje område för att uppmärksamma kommunernas miljöarbete, sprida kunskap och stimulera till att följa dessa... Goda exempel.
Hur tas avfallet omhand på bästa sätt? Rationell hantering av organiskt avfall med hjälp av nya tekniska lösningar kan ersätta avfallstransporter och vara ett bra tekniskt stöd för hushållens och storkökens källsortering. Matavfall kan rötas till biogas, vilket är en viktig del i omställningen till förnybara bränslen. Avfallskvarnar i köken kan minska behovet av avfallstransporter. Mobila sopsugar minskar driftkostnader. Så här kan man göra för att minska koldioxidutsläpp och skapa bättre arbetsmiljö inom sophanteringen. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Källsortering Sopsugar Avfallskvarnar Kompostering Rötning till biogas Hur kan biogas produceras av avfall och andra restprodukter? Biogas är en viktig del i samhällets omställning från fossila till förnyelsebara bränslen. När biogas används för uppvärmning och som fordonsbränsle sker ingen nettoökning av koldioxid i luften. Avfall, gödsel och avloppsslam blir till resurser för produktion av biogas. Biogasproduktionen av avfall och restprodukter eliminerar ett avfallsproblem samtidigt som den inte ger upphov till markanvändningskonflikter till exempel för livsmedelsproduktion. Så här kan man göra för att minska utsläpp till luft och vatten, öka mängden förnybar energi och öka tillgången på biogödsel. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Lokal gårdsbaserad biogas Rening av biogas till fordonsbränsle System för insamling av flytande avfall Rötning till biogas
Biogas Avfall Foto: Niclas Rudfell/VA Syd Foto: Plönninge Bioenergicentrum
Hur kan vi spara pengar och energi med nya tekniska lösningar? Inom många områden kan vi spara både energi och pengar genom att effektivisera. Det finns ny teknik och smarta systemlösningar för privata husägare, kommunala och landstingsägda fastigheter och inrättningar, och för industrins och handelns verksamheter, som skapar vinster. Nya tekniska lösningar och styrmekanismer inom uppvärmning, värmeåtervinning, ventilation, belysning med mera finns tillgängliga för att effektivisera energiförbrukningen. Så här kan man göra för att spara energi, minska utsläpp av koldioxid, förbättra arbetsmiljön och ge lägre driftkostnader. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Högeffektiv avfuktning och ventilation Entrésnurror och lågenergibelysning Närvarostyrd belysning Koldioxidstyrd ventilation Spillvärme som blir fjärrvärme Hur ställer vi om från fossilt bränsle till förnybara bränslen? När biobränslen ersätter fossila bränslen vid uppvärmning får vi mycket positiva klimateffekter. Användningen av biobränslen, som annars skulle vara avfall utan naturlig alternativanvändning för exempelvis rötning, är både ekonomiskt fördelaktigt och ökar miljönyttan. Fjärrvärmesystem reducerar luftföroreningar lokalt, gör det möjligt att utnyttja spillvärme från andra verksamheter och att producera kraftvärme. Förutsättningarna för att bygga ut fjärrvärme förbättras i takt med den ökande urbaniseringen globalt. Så här kan man göra för att minska koldioxidutsläpp och luftföroreningar. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Byte till biopelletspanna Miljögodkänd vedeldning Införande av solvärme Modern förbränning av sopor Ånga istället för hetvattendistribution Fiberslam för förbränning Processånga blir fjärrvärme
Energiomställning Energieffektivisering Foto: Håkan Nordlöf Foto: Tranås Energi AB
Hur kan vi skapa hållbara städer och stadsdelar? Stadsområdena spelar en viktig roll för att nå EU:s och Sveriges mål för hållbar utveckling. Det är i stadsområdena som miljö-, ekonomi- och sociala aspekter konfronteras tydligast med varandra. De flesta städer har en gemensam kärna av miljöproblem att ta itu med dålig luft, trafikproblem, höga bullernivåer, utsläpp av växthusgaser, byggnader med dåliga prestanda, generering av avfall och avloppsvatten. Kunskapen om hur man bygger hållbara städer skapas lokalt men är också en produkt som har en global marknad. Så här kan man göra för att bidra till en mer hållbar stadsutveckling. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Nya avfalls- och transportlösningar Stadsplanering som främjar biologisk mångfald Ekologisk dagvattenhantering Återvinning, sopsortering, återbruk Gröna tak Trivsam boendemiljö Lokalt producerad energi Solfångare och värmeåtervinning Hur kan industrin ta hand om sitt avfall och sina restprodukter? Att utveckla systemlösningar som innebär att en avfallsfraktion förvandlas från ett avfall till en resurs kan ge både miljömässiga och ekonomiska fördelar. Det minskar även uttaget av råvaror och minimerar avfallsproduktionen. Verksamheter som skapar en sådan industriell ekologisk samverkan är strategiskt viktiga. Så här kan man göra för att minska koldioxidutsläpp, vattenförbrukning och transporter. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Masugnsslagg som råmaterial vid cementproduktion Brikettering av oljedränkt slipvadd Återvinning av vatten och restprodukter vid betongtillverkning
Industriell ekologi Hållbara städer Foto: Eddie Granlund Foto: Färdig Betong
Hur kan vi restaurera och bevara naturområden och samtidigt minska övergödningen? Naturlandskapet och naturresurserna ska bevaras och användas på ett hållbart sätt. Genom bland annat restaurering av odlingslandskap, hagmarker, våtmarksängar och andra värdefulla biotoper ökar naturområdenas attraktionskraft och den biologiska mångfalden gynnas. Våtmarker har en viktig vattenhushållande funktion. De fungerar som reningsverk, minskar översvämningar och bidrar till minskad övergödning. Att ha tillgång till och kunna vistas i naturen är viktigt för alla. På sikt kan det leda till ett ökat miljöengagemang. Så här kan man göra för att öka den biologiska mångfalden och skapa attraktiva besöksmål och boendemiljöer. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Kurser i miljöarbete Restaurering av våtmarksbeten Utveckling av ny teknik Anläggning av våtmarker och dammar Restaurering av naturlandskap Hur kan vi lösa besvärliga trafiksituationer? För att nå miljömålen behöver trafiken utvecklas både i större städer och i stråk mellan städer. Investeringar behöver bland annat göras i attraktiva och säkra resecentra, stationer och hållplatser, körfält för kollektivtrafik och signalprioriteringar, fler cykelvägar, goda anslutningsvägar för gång- och cykeltrafik, bra och moderna informationssystem och goda möjligheter att parkera bilar och cyklar. Att utveckla informationssystem och organisatoriska lösningar som stödjer kollektivtrafik och miljöanpassar bilanvändningen är viktiga verktyg för att minska trafikens negativa klimatpåverkan. Så här kan man göra för att tillsammans med andra åtgärder ta helhetsgrepp på trafiksituationen och minska utsläppen. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Signalprioritering Planskilda korsningar Stomlinjenät Bilkooperativ
Trafik Naturvård Foto: Christina Schyberg Foto: Jan-Erik Ejenstam
Hur sanerar vi mark och vatten på bästa sätt? Förorenade områden är på många håll ett större miljöhot än pågående miljöfarliga verksamheter. Kvicksilver, metaller och organiska föroreningar från gamla industrier, bilar, båtar och tågtrafik är gifter som orsakar skada på både miljö och levande organismer. Att sanera dessa områden är viktigt både för miljön och för att skapa mark- och vattenmiljöer som vi kan använda utan risk. Utan sanering fortsätter sedimenten att läcka föroreningar. Så här kan man göra för att fisken ska vara ätbar och marken åter möjlig att bygga på. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Konstgjort bottensediment Termisk avdrivning Muddring, rening och deponi Hur kan vi skapa kretsloppsanpassade vatten- och avloppssystem? Att skapa hållbara och kretsloppsanpassade vatten- och avloppssystem är viktigt både för samhällets infrastruktur och för miljöarbetet. Återanvändning av näringsämnen, energi och vatten i avloppsvattnet är en del av VA-systemens kretsloppsanpassning. Att utveckla, testa och kommersialisera ny miljöteknik på VA-området är därför strategiskt viktigt. Så här kan man göra för att minska utsläpp av närsalter, minska behovet av handelsgödsel och återföra näring till jordbruket. Läs på www.naturvardsverket.se/godaexempel om bland annat: Aerob rening Kretsloppsanpassade enskilda avlopp Storskalig kretsloppsanläggning Slamavvattning med vassbäddar Ultrafilter renar från tungmetaller Avloppsvatten vattnar trädplantering Dagvattensystem i stadsmiljö
Foto: Christer Ramström Vatten och avlopp Sanering av förorenade områden Foto: Catrine Ek
Sju urvalskriterier Urvalet av de goda exemplen är baserat på sju kriterier. 1. Miljönytta, som till exempel minskade växthusgasutsläpp 2. Ekonomi, som till exempel lägre driftskostnader 3. Projektets spin-off-effekter 4. Projektets innovationsgrad 5. Lösningarnas möjliga överförbarhet 6. Långsiktig strategisk nytta inom miljöområdet 7. Strategisk nytta för sysselsättning och regional utveckling I det korta perspektivet handlar bedömningarna om att projekten bidrar till goda miljöeffekter idag, att investeringarna är lönsamma och eventuella andra direkta resultat. På längre sikt handlar det om att lösningarna bidrar till att lösa viktiga miljöproblem, främjar att andra gör liknande satsningar, utvecklar ekonomi och sysselsättning samt skapar nya intressanta teknik- och systemlösningar.
Fler Goda exempel! På vår hemsida samlar vi den bästa tiondelen av projektresultaten från kommunernas miljöarbete inom Klimatinvesteringsprogram, Klimp och Lokala investeringsprogram, LIP. Vi publicerar utförliga beskrivningar av Goda exempel efter hand. www.naturvardsverket.se/godaexempel I Naturvårdsverkets Miljöinvesteringsregister, MIR, kan du läsa om fler utvalda exempel. Här kan du söka efter goda exempel inom varje grupp av åtgärder. www.naturvardsverket.se/mir 106 48 Stockholm Tel 08-698 10 00 www.naturvardsverket.se