Statens Fastighetsverk L329 Hovdala slott Uppdragsnummer 3831365000 Antikvarisk medverkan vid omläggning och renovering av tak på porttornet och vagnslidret Malmö Sweco Architects AB MALMÖ Kristina Nilén 1 (73) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, 201 22 Malmö Telefon 040-16 70 00 Telefax 040-15 43 47 www.sweco.se Sweco Architects AB Org.nr 556173-0606 säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Kristina Nilén Bebyggelseantikvarie Telefon direkt 040-16 73 86 kristina.nilen@sweco.se
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning av utförda åtgärder 4 2 Administrativa uppgifter 4 3 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 5 4 Bilddokumentation före påbörjade arbeten 9 4.1 Porttorn, byggnad A 9 4.2 Vagnslider, byggnad A1 11 4.3 Byggnad A2 14 5 Utförda åtgärder 15 5.1 Porttornet, byggnad A 15 5.1.1 Reparation och förstärkning av takstol samt våningsbjälklag 15 5.1.2 Nytt spåntak 20 5.1.3 Framtida målningsbehandling spåntak 28 5.1.4 Klocktornet 28 5.1.5 Urverket 32 5.1.6 Invändiga reparationsarbeten porttornet 34 5.1.7 Övrigt 36 5.2 Vagnslidret, byggnad A1 39 5.2.1 Reparation och förstärkning av takstol 39 5.2.2 Renovering av befintligt tegeltak respektive undertak av stickspån 41 5.2.3 Komplettering med glasrutor i gluggar 41 5.2.4 Vindskivor, hängränna över port samt takfot 48 5.2.5 Plåtarbeten 50 5.3 Byggnad A2 52 5.3.1 Taket 52 5.3.2 Dörren och ny lucka 52 6 Avvikelser från arbetshandlingar 55 7 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 56 2 (73)
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 8 Iakttagelser under restaureringen 57 8.1 Dokumentation av fynd från murkrönen 60 8.2 Dendrokronologisk provtagning 65 9 Övriga handlingar med relevans för ärendet 70 Bilagor Kompletterande kunskapsunderlag takmaterial vagnslidret Rapport dendrokronologisk provtagning 3 (73)
1 Sammanfattning av utförda åtgärder Porttorn (A) Nytt spåntak av ek på porttornet, en rekonstruktion av det nuvarande torntakets utseende så som det såg ut efter ombyggnaden i slutet av 1700-talet. Renovering av klocktornet, samt ommålning av urtavlor. Renovering, komplettering och tjärbehandling av luckor (underhållsarbete). Förstärkning och lagning av takstomme och våningsbjälklag. Invändiga arbeten i syfte att göra framförallt golv och trappor säkra att använda. Vagnslider (A1) och lutan (A2) Omläggning av befintligt tegeltak, samt komplettering med underbrädning och Tyvek-duk. Komplettering med nockpannor samt blyplåt i anslutning mot porttornet för att göra taket tätare. Renovering och justering av vagnslidrets takfot respektive vindskivor. Komplettering av takstommen i vagnslidret, utbyte av skadade delar. Renovering, komplettering och tjärbehandling av portar respektive dörr (underhållsarbete). Komplettering med ny hängränna ovan portar, vagnslider. Komplettering med specialanpassade glasrutor i gluggar, södra gaveln vagnslidret, respektive ny trälucka i A2. 2 Administrativa uppgifter Objekt L329 Hovdala slott, porttornet och vagnslidret Socken Brönnestad Kommun Hässleholm Arbetshandlingar Mathias Stenström, SFV RAÄs beslut 2009-09-14, dnr 311-3619-2009 Byggherre/beställare Statens fastighetsverk Byggledare/arkitekt Byggaren Tommy Norlin / Lars Blasberg, slottsarkitekt Konsulter Carl Thelin, Tyréns AB Entreprenörer Factus Entreprenad AB Antikvarisk kontrollant Kristina Nilén, SWECO Architects AB Byggnadstid april-november 2010 Delbesiktning 1 och 2 2010-09-02 och 2010-11-08 Slutbesiktning 2010-11-30, 2011-01-17 4 (73)
3 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Porttornet (A) Porttornet ingående i Hovdala slottsanläggning uppfördes 1600 av Sigvard Grubbe. Detta verifierades genom dendrokronologisk provtagning av bjälklagen i samband med fasadrenovering 1998. Det finns spår som tyder på att äldre byggnadsdelar fått ingå i denna konstruktion, t ex den igenmurade dörröppningen högt placerad i bottenvåningen, fasad åt väster. Men det finns inga säkra belägg för denna teori. Porttornets utseende förändrades i slutet av 1700-talet genom nedrivning av dess murade gavelrösten i norr respektive söder, samt ombyggnad av takstolen till valmad och bruten takform. Detta kunde också bekräftas i samband med den förundersökning som utfördes inför projektering av 2010 års arbeten. I befintlig takstol ingår idag en hel del återanvänt virke med byggnadshistoriskt intressanta spår. Av denna anledning utfördes även en byggnadsarkeologisk undersökning av takstolen i samband med renoveringen, se separat rapport (Regionmuseets rapportserie, Rapport 2010:72). Rålambs akvarell. Den äldsta avbildningen av Hovdala slott från 1790-talet. Originalet i färg har röda tak på huvudbyggnaden (symboliserar säkerligen tegel), medan samtliga tak i ladugården är gula, inklusive porttornet (symboliserar troligtvis halm). Lägg särskilt märke till porttornets takform med gavelrösten åt norr respektive söder. 5 (73)
Ulrik Thersners avbildning av Hovdala från 1818, ur Fordna och närvarande Sverige. Detalj från teckning av F Richardt, publicerad i Gustaf Ljunggrens Skånska herregårdar, 1853-61. 6 (73)
Porttornets tak är på Ulrik Thersners bild knappt 20 år gammalt. Det är detta utseende som 2010 års restaurering återskapat. Intressant är också att Thersner avbildat porttornet med sexdelade fönster i stället för luckor. I brandförsäkringshandlingen från 1825 omtalas dock inga fönster, däremot tio st glugglämmar 2 ½ aln höga 2 ¼ alnar breda, utan målning men med beslag. Dessutom 10 st mindre glugglämmar 1 aln i fyrkant. Det omtalas även att tornet i tre våningar är inrett till sädesmagasin, med trätrappor och sticketak. På foto publicerat 1922 har porttornet fortfarande spåntak. En signatur på undertaket till eternittaket vittnar om att detta troligtvis tillkom 1949. Vagnslidret (A1) Byggnadens tillkomsttid är oklar, men den skulle kunna vara en av de fyra grundmurade hus som omnämns i handskrift från 1685 ( WnderRettning om Hofdahle Settesgaards Saauel som Ladegaardz Biugning och Alder fra 1511 till Anno 1685, ingiven till Skånska Reduktionsskommissionen av Jens Mikkelsen Ehrenborg). Två av takstolarna har i samband med arbetena 2010 dendrodaterats till 1600/01, vilket skulle kunna bekräfta denna teori. Vagnslidret skulle i så fall vara uppfört i samband med porttornet och takstolen härröra från byggnadstiden. I 1825 år brandförsäkringshandling uppges vagnslidret vara täckt med halmtak. På foton publicerade 1922 konstateras att byggnaden nu täcks med sticketak, som strax härefter kompletterats med det tegeltak som ligger här än idag. Vid besiktning 1947 befanns taket nämligen vara täckt med ofalsat tegel av gammal typ, mycket bristfälligt. Under teglet fanns spåntak på läkt. Nocktegel saknades. Det återanvända teglet har säkerligen hämtats från någon av byggnaderna på borgholmen, som vid denna tid (1920-talet) börjar få delar av taken omlagda och ersatta med nytt tegel. A2 På Richardts teckning, publicerad 1851-63, syns även en låg tillbyggnad på tornets västra fasad. I besiktningen från 1947 omnämns tillbyggnaden i samband med de sprickor som uppmärksammats i porttornets grundmur. Sprickorna bedöms vara av gammalt ursprung och genom att bygga en försträvning i nordvästra delen har man enligt denna uttolkning en gång i tiden (redan under 1700-talet eller åtminstone 1800-talets första hälft) försökt förebygga större sättningar. Bågen har sedermera byggts om till ett kylrum för mjölk. På försträvningen har senare lagts ett tak av stickspån på bjälkar. Liksom vagnslidret har sticketaket senare fått bli undertak för tegeltak (äldre återanvänt tegel). 7 (73)
Foton ur Skånska borgar, publicerad 1922. Vid den här tiden har porttornet fortfarande spåntak, liksom vagnslidret. 8 (73)
4 Bilddokumentation före påbörjade arbeten 4.1 Porttorn, byggnad A Porttornets eternittak hade genom åren fått fin patina och smälte väl in i helhetsmiljön. Klocktornet före renovering. 9 (73)
Porttornets eternittak, som nu har ersatts med nytt spåntak av ek. 10 (73)
4.2 Vagnslider, byggnad A1 Vagnlidrets tak åt öster respektive väster före renovering. 11 (73)
Vagnslidrets tak med taknocksbräda, före renovering. Spricka i vagnslidrets sydvästra hörn. Har lämnats utan åtgärd, men ska följas upp med mätningar och utredas vidare. 12 (73)
Vagnslider, takstol och takfall åt öster före renovering Vagnslider invändigt åt söder före renovering. Sticketaket lagades i senast vid renoveringen 1997/98. 13 (73)
4.3 Byggnad A2 Ovan, A2 före renovering av tak. Dörren till A2 gick inte att stänga och planken hade delat sig. 14 (73)
5 Utförda åtgärder 5.1 Porttornet, byggnad A 5.1.1 Reparation och förstärkning av takstol samt våningsbjälklag Inför lagningsarbetet skadebesiktigades takkonstruktionen av Carl Thelin, Tyréns AB, som också tog fram ett åtgärdsförslag (2010-05-28), vilket ligger till grund för de åtgärder som genomfördes. Timmerlagningarna har utförts enligt principen minsta möjliga ingrepp. Lagningarna har gjorts med nytt sågat konstruktionsvirke av kärnfur. Kanterna har fasats av. Knutpunkter och skarvar har utförts med halvning och dymlingar. 1. Den vertikala stolpen till klocktornet har bytts ut i sin helhet. 2. Hanbjälken har skarvats med långa skarvar. 3. Två skadade högben (rötskadade vid sin övre infästning till den vertikala stolpen) har skarvats. 4. Strävan mellan stolparna har bytts ut. 15 (73)
Rötskadade delar av högben i mötet med den rötskadade stolpen. Hanbjälken har skarvats med långa skarvar, halvt i halvt med dymlingar. 16 (73)
Ny sträva i mötet med utbytt stolpe till klocktornet. Bjälke under stolpe från lanterninen som knäckts. Förstärkning av bjälkar synliga i taket tredje våningen har utförts på tre ställen med hjälp av bult och breda plattjärn, som rostskyddsmålats med järnmönja och täckmålats med svart linoljefärg. Åtgärden har beräknats och projekterats av Tyréns AB. 17 (73)
Sydvästra hörnet före åtgärder. Samma hörn efter renovering. Hängande skarvar åt öster och väster har kompletterats med stöttor. Underbrädningen förstärkt som tidigare, för att kunna spika fast spånen. 18 (73)
Infästning för stången till vindflöjeln har rostskyddats och målats. Rötskadade delar i klocktornets takkonstruktion har bytts ut. Före och efter. 19 (73)
5.1.2 Nytt spåntak Nyare råspont, som tillkom i samband med eternittaket, har rivits och ersatts med ny underbrädning av fur, enligt utförande lika äldre bevarad underbrädning med snedfasad över- och underkant. Furuvirket till ny underbrädning sågades till av Gillastigs Mobilsåg. För att få underbrädningen tillräckligt stabil i takfallen mot väster och öster, där det är förhållandevis långt mellan takstolarna, sattes ett stöd mitt emellan sparrarna, lika befintligt utförande. Brädningen fästes med träskruv, 6 x 140 mm. Ovanpå underbrädningen har monterats nytillverkade stavspån av ek av formatet 450 (längd) x 150/125/110 (tre olika bredder) x 25 respektive 5 mm (tjocklek i respektive ände), levererade från Saljebygdens tak- och fasadspån. Inga förborrade spikhål. Spånen har monterats i tre skikt, så att ca 160 mm av respektive spån är synligt. Arbetsmetoden innebär att en bunt spån läggs upp, varje spån ritas och markeras på plats, för att sedan sågas och slutligen spikas fast. Spånen har monterats med spikpistol (av arbetsmiljöskäl). Spiken (rostfri och syrafast) är 68 mm, vilket gör att de går ordentligt igenom. Enligt överenskommelse knips spiken av på insidan där de kan komma att utgöra fara. Nockarna har kompletterats med inskottsplåtar av bly. Gammal snedsågad underbrädning respektive råspont från 1949. Under de borttagna eternitplattorna låg underlagspapp. 20 (73)
Den ursprungliga underbrädningen var i gott skick, och kunde till större delen bevaras. Den snedsågade underbrädningen ligger glest för att ekspånen ska ges ordentlig luftning. Brädorna har dock satts med max en tumstock emellan, ca 3 mm. 21 (73)
Specialsågad underbrädning av fur, med snedsågad över- och underkant. Ny och gammal underbrädning. 22 (73)
Nya takspån av ek, levererades tillsågade i tre olika bredder. Spånen har lagts omlott över hörn. Olika bredd på spånen skapar variation och liv i den nya taktäckningen. 23 (73)
Från sidan syns här hur spånen överlappar varandra. Första spånskiftet nere vid takfot. 24 (73)
Detalj spåntak. Detalj spåntak. 25 (73)
Takläggningen på hög nivå! Detalj av överlappningen mellan nedre och övre delen av det brutna taket. 26 (73)
Spåntaket på plats och ställningarna rivna. Efter en kort tid hade spånen börjat gråna. Om ca 2 år kommer de att behandlas med rödtjära. 27 (73)
5.1.3 Framtida målningsbehandling spåntak Spåntaket ska rödtjäras om ca 2 år (2012/2013). Rödtjäran ska blandas av äkta dalbränd trätjära, dalbränd furustubbstjära från Claessons Trätjära eller likvärdig. Claessons Trätjära rekommenderar en blandning bestående av 15 % (vikt) falurödfärgspigment ljus (järnmönja), som rörs ut med lite T-sprit före blandning med trätjäran. Om trätjäran värms underlättas färgblandningen. Utföres med två strykningar, minst två dygns torktid. Taket kommer därefter att behöva underhållas vart 5-6:e år. Med tanke på framtida underhåll av porttornets tak med rödtjära diskuterades behov av provisoriska hängrännor för att inte missfärga fasaden. Hållare/beslag för detta skulle i så tillverkas och monteras i takfoten i samband med takrenoveringen. Eftersom de nya ekspånen inte får tjärbehandlas förrän om ca 2 år sammanfaller detta med planerad fasadrenovering och kommer då att kunna utföras från ställningar, som får stå kvar tills risken för rinning från taket är borta. Beslut om särskild provisorisk uppsamlingsränna, som enkelt kan sättas dit respektive tas bort, har därför skjutits på framtiden. 5.1.4 Klocktornet Efter närmare besiktning av befintligt plåttak framkom att detta var tekniskt slut. Befintligt plåttak hade troligtvis tillkommit samtidigt med eternittaket, dvs 1949, alternativt i samband med renoveringsarbetena på 1960-talet. Underbrädningen bestod till en del av samma typ av äldre fasade bräder som fanns bevarade även i porttornets tak. Rödtjära kunde också konstateras. Med andra ord fanns det tydliga belägg för att även klocktornet ursprungligen varit täckt med rödtjärat spåntak. Därför togs beslut om att ersätta befintligt plåttak med nytt spåntak, således en återgång till klocktornets ursprungliga utseende. En bjälke i klocktornet var rötskadad och byttes ut. Befintlig underbrädning var rötskadad och byttes ut i sin helhet. Nytt spåntak har monterats enligt samma princip som på porttornet för övrigt. Vindflöjeln och stången till denna plockades ner för rostskydd och målning. Bjälke för infästningen byttes ut. Stången återmonterades med blykrage. Säkerhetskrokar, för besiktning med lina, har monterats inuti klocktornet. Väggar och luckor har renoverats. Rötskadade brädor, framförallt åt söder och väster, har bytts ut. Brädklädseln var till större delen utbytt och på äldre bevarade delar fanns inga färgspår, varför vi inte vet om väggarna ursprungligen varit rödtjärade som spåntaket, obehandlade eller målade på annat sätt. Målningsbehandling har utförts med dalbränd trätjära (Dalbränd KBT tjära, FC Sweden) pigmenterad med kimrök (totalt 8 strykningar). Nya bleck av blyplåt har monterats i anslutning till luckor. Luckorna åt söder och väster har urtavlor målade på sig. Dessa har målats om med utgångspunkt från bevarad gammal lucka/urtavla, ungefär enligt typsnitt Garamond Classico (inte helt konsekvent). Målningen har utförts med vit, respektive svart linoljefärg. Garamond Classico: 1 2 3 4 5 6 7 8 9 28 (73)
Klocktornet eller lanterninen före och efter renovering. Det uttjänta plåttaket har ersatts med ekspån och urtavlorna har målats med utgångspunkt i äldre bevarad lucka/urtavla. 29 (73)
Komplettering med bleck av blyplåt under lanterninens luckor. Ny blykrage runt genomföringen för stången till vindflöjeln. Klocktornets nylagda spåntak. 30 (73)
Inskottsplåtar av bly har lagts för att hindra vatteninträngning i hörnen. Luckorna har på insidan försetts med trähandtag för att lättare kunna hanteras. 31 (73)
5.1.5 Urverket Så sent som 1996 renoverades urverket ett pendelverk från mitten av 1800-talet. Att döma av beskrivningen av renoveringsinsatsen var denna tämligen omfattande (återfinns i Västra Göinges hembygdsförenings Skriftserie XLIV, 1996, artikel av Arvid Persson som utförde arbetet). Klockan har dock inte fungerat på flera år. Den främsta anledningen till detta är att ingen dragit upp loden, något som måste utföras en gång i veckan. Stora fågelbon har försvårat denna manöver. Urmakare har besiktigat urverket, men inga åtgärder har blivit utförda. Eventuella reparationsarbeten på klockan kan genomföras separat i förhållande till pågående entreprenad, separat tillstånd får sökas för detta. Det är av stor vikt att dokumentera vad som verkligen blir gjort. Ambitionen är att åter få klockan att fungera. För att underlätta uppdragning av klockan en gång i veckan har i samband med pågående entreprenad åtminstone vägen dit upp setts över beträffande säkerhet. Äldre bevarad urtavla. Urverkets skyddshölje. 32 (73)
Urverkets lod. Vid renovering är det önskvärt att den blå nylonlinan ersätts med rep av hampa. Samtidigt bör hålet där lodet gått ner antingen reduceras, alternativt kompletteras med skyddsanordning. 33 (73)
5.1.6 Invändiga reparationsarbeten porttornet Åtgärderna som genomförts har diskuterats i detalj på plats. Principen har som tidigare varit minsta möjliga ingrepp. Varje enskilt trappsteg, golvbrädor etc som ska bytas har markerats med krita. Vangstycke i trappa mellan andra och tredje våningen var i dåligt skick och har bytts ut mot lika befintligt. Trappstegsnosar har dubbats (gäller samtliga trappor). Dåliga handledare har bytts ut eller stabiliserats. Lösa lister har fästs på plats med smidd spik. Komplettering med skyddsräcken har gjorts uppe på vindsvåningen. Rötskadade golvpartier har bytts ut i vindsgolvet. Rötskadat vangstycke till trappan har bytts ut mot nytillverkat. Trappräcket har stabiliserats. 34 (73)
Spruckna trappnosar har limmats och dubbats. Trädubbarna kommer ev att patineras. Trappräcket upp till andra våningen har kompletterats med stolpe, där det sedan tidigare fanns uttag för detta. 35 (73)
5.1.7 Övrigt En välbehövlig städning av framförallt murkrönen har gjorts men hjälp av vacuumsug. Här hade en mängd skräp avsatts rester av fågelbon, fågelträck men även rester av byggnadshistoriskt intressant material såsom gamla stavspån, äldre taktegel och rester från de i slutet av 1700-talet nerrivna gavelröstena. Direktiv inför städningen var att material av den senare kategorin skulle sparas och läggas tillbaka på murkrönen. Så har också skett även om städningen blev väldigt noggrant utförd. Inför projekteringen av arbetena undersöktes två av murkrönen grundligt och fynd samlades in, vilka förslagsvis och lämpligen tas om hand av slottsförvaltningen. Fynden redovisas under kapitel 8 i denna rapport. En stor del av nedskräpningen beror på fåglar som genom åren huserat i porttornet. Med tanke på detta var det av stor betydelse att få det fågeltätt nere vid takfoten. Detta har åstadkommits med hjälp av finmaskigt galvat nät. Desinfektion mot insekter och or har utförts av Anticimex. Medel som använts är Permex E, reg nr 3638, utblandat i alifatnafta. Luckorna har renborstats och underhållits med dalbränd tjära, pigmenterad med kimrök. På enstaka ställen har komplettering med anslagslister gjorts. Översyns och justering så att samtliga luckor är öppningsbara har gjorts. Diskussion har förts om att dra in fast el i porttornet, något som ännu inte realiserats. Ett uttag skulle monteras fast ner till i porttornet, till vänster innanför dörröppning. Kabeldragning skulle göras från hus E och borras in snett ner utifrån. Skräp som samlats på murkrönet. Hönsnät har inte hindrat fåglar från att bygga bon med omfattande nedsmutsning till följd. 36 (73)
Stor omsorg har lagts ner på att få tätt vid porttornets takfot, så att fåglar kan hållas ute. Luckorna i öppningar mot norr har äldre brädklädsel av bredare plank. Luckorna var i behov av underhåll, som utförts enligt direktiv i vårdprogrammet. 37 (73)
Luckor sedda inifrån, som synes tar sig regn och snö in i riklig mängd. De största gliporna skulle därför kompletteras med enkel anslagslist. Nytjärad lucka. 38 (73)
5.2 Vagnslidret, byggnad A1 5.2.1 Reparation och förstärkning av takstol Inför arbetena diskuterades behovet av förstärkande och uppstyvande åtgärder av takstolen i sidled. Alternativa åtgärder som diskuterads var: 1) att vända de diagonala försträvningarna för att åstadkomma bättre sidostabilisering; 2) att komplettera takstolen med dragjärn av stål. Efter utredning utförd av Carl Thelin, Tyréns AB (se rapport Tyréns, daterad 2010-05-28) och påföljande diskussion togs beslut om att inga stabiliserande åtgärder utförs i detta sammanhang. Takstolen bedöms vara stabil i sidled även i sitt befintliga skick, trots deformationen och upplevelsen av att den är på väg söderut. Innan vidare åtgärder företas kommer mätningar (med dubbar) utföras, som underlag för utvärdering och beslut. Beslutet att täcka takfallen med inbrädning för att säkra bevarandet av befintliga stickspån innebär samtidigt att respektive takfall får en förstyvning. Smärre reparationsarbete och kompletteringsarbete har utförts på befintlig takstol, dock inte i den omfattning som var planerad. Inga handband har bytts ut. Skarvarna är utförda halvt i halvt med dymlingar. Nytt virke av fur har använts till lagningarna, dimension 180x180 mm. Funktionell men missprydande lagning i nordvästra hörnet. Före åtgärd. 39 (73)
Sparränden utbytt. Lagningen sedd inifrån respektive utifrån. Den provisoriskt förstärkta bindbjälken har ersatts med hantverksmässigt väl utförd timmerlagning. 40 (73)
5.2.2 Renovering av befintligt tegeltak respektive undertak av stickspån Då entreprenaden påbörjades var status för befintligt tegeltak oklar. Farhågor väcktes inledningsvis om att teglet, som utgörs av ålderdomliga ofalsade vingpannor troligtvis återanvända från någon av slottsbyggnaderna, var i sämre skick än befarat. Därför inleddes entreprenaden med osäkerhet om vilken taktäckning vagnslidret skulle få (se bilaga). Vid närmare besiktning kunde konstateras att det gamla takteglet ändå verkade vara relativt helt. När det gäller gamla handslagna tegelpannor bör dessutom acceptansnivån när det gäller frostskador och annan kvalitetsbedömning vara högre. Därför beslutades att fullfölja de ursprungliga planerna med att återlägga befintligt taktegel efter komplettering med vattentät duk. Befintligt taktegel har plockats ner och rengjorts med borste och försiktig avspolning. Före uppläggning har pannorna behandlats med algmedel av fabrikat Grön-Fri. Befintlig läktning för takteglet har demonterats, med mycket stor försiktighet för att inte skada underliggande sticketak. Sticketaket var i särskilt dåligt skick nere vid takfoten, respektive uppe vid nock. Där så behövts har sticketaket lagats i med nya hyvlade takspån. Härefter har ny brädning skruvats fast mot takstolarna. Arbetet har utförts sektionellt nerifrån. Med denna metod har det befintliga sticketaket i möjligaste mån kunnat bevaras, vilket är viktigt för den interiöra upplevelsen av byggnaden. I ett parti uppe vid nock var även läkten till sticketaket i så dåligt skick att den fick bytas ut mot ny läkt av samma dimension. Brädningen har gjorts med specialsågade, ospontade och breda bräder för att reducera antal infästningar. Det är samma typ av underbrädning med snedsågad över- och undersida som användes till porttornet. Brädningen har täckts med Tyvek-duk, som är vattentät men diffussionsöppen. Val av tätduk motiverades av att vanligt underlagspapp skulle bli för tät, och därmed riskera kondens och påföljande rötskador på brädningen. Undantaget nedersta delen av takfoten, där underlagspapp använts för att garantera täthet. Ny strö- och bärläkt till takteglet spikades fast. Viss uppriktning av de största svackorna har gjorts. Vid återuppläggning av det gamla tegeltaket har alltför dåliga pannor respektive för korta pannor bytts ut. Som ersättningspannor har pannorna från byggnad A2 i första hand använts, vilka är av samma typ som merparten på vagnslidret. För att skydda det känsliga nockpartiet har befintlig avtäckning med nockbrädor ersatts med nockpannor. Som nockpanna valdes begagnade pannor av enkel typ. 5.2.3 Komplettering med glasrutor i gluggar Nedsmutsning av fåglar invändigt har varit ett stort problem när det gäller vagnslidret, eftersom den används som utställningslokal. Fåglarna tar sig enkelt in bl a genom gluggarna trots nät. Därför sätts nu glas i dessa öppningar, med enkel infästning. Åtgärden kommer att utföras under våren 2011. 41 (73)
Spåntäckningen var på sina ställen mycket bristfällig och ersatt med masonite. Likaså var stickspånen i mycket dåligt skick nere vid takfoten. Befintliga spån smulades sönder trots det varsamma tillvägagångssättet. En hel del spån fick ersättas med nya. 42 (73)
Utbytta stickspån ner vid takfot. 43 (73)
Omläggningen gjordes sektionellt nerifrån. Underbrädningen skruvades fast successivt för att fixera stickspånen. 44 (73)
Takets tätskikt utgörs efter renovering av Tyvek-duk, med undantag för takfoten som klätts med underlagspapp. 45 (73)
Taket har lagats uppe i nockpartiet invid porttornet. Sticketaket efter renovering. Hanbanden har rengjorts från fågelträck. 46 (73)
Detalj av det reparerade sticketaket. Befintliga ramar med hönsnät är otillräckligt skydd mot fåglar och kommer att bytas ut med glasrutor med enkel infästning. 47 (73)
5.2.4 Vindskivor, hängränna över port samt takfot Befintlig takfotsbräda hängde i läktningen till sticketaket, ett förhållande som hade orsakat skador ner till i takfallet. Takfoten fick konstrueras om. Vindskivorna på gavel åt söder har kompletterats och delvis bytts ut. Hängränna av brädor samt kätting, av samma typ som vid övriga ekonomibyggnader, har monterats ovan porten. Kättingen ska svartmålas. Ny takfot respektive ny hängränna av trä ovan port. 48 (73)
Vindskivorna har delvis bytts samt kompletterats till en dubbel konstruktion eftersom taket har byggts på något pga den tillkommande underbrädningen. Vindskivorna har behandlats med tjära. Nytjärad port samt ny hängränna. Kättingen kommer att målas med svart linoljefärg samt förankras vid mark med hjälp av infästning i gråsten. Stenskodd grävd ränna kommer att leda vattnet från byggnaden. 49 (73)
5.2.5 Plåtarbeten I anslutning mot porttornet åt norr har blyplåt formats till en vattenränna och vikts in under befintlig blyplåt som sitter i urspårning i porttornets murverk. Befintlig blyplåt, som sitter i urspårning i porttornets mur, har kompletterats med ytterligare blyplåt som går långt in under takteglet. För att säkra pannraderna invid tornmuren utan att behöva göra hål i blyplåten har specialtillverkade tegelkrokar av rostfri ståltråd använts. Dessa syns bara på nära håll och påverkar därför inte helhetsintrycket av taket. 50 (73)
Vagnslidret under respektive efter renovering. 51 (73)
5.3 Byggnad A2 5.3.1 Taket Takrenoveringen är utförd enligt samma princip som vagnslidret, med den skillnaden att inga krav ställdes på att komplettera befintligt undertak av stickspån, eftersom det inte är synligt. Således har ny underbrädning skruvats över sticketaket och täckts med Tyvekduk, för att sedan åter täckas med återanvända ofalsade enkupiga tegelpannor hämtade från reservupplag som finns på Hovdala (sannolikt de pannor som förvarades i källaren hus C fram till renoveringen 1998). Tätningen mellan takteglet och porttornets mur utförs med Hydrauliskt Jurakalkbruk KKh 20/80/475, med inblandning av nöthår. 5.3.2 Dörren och ny lucka Har reparerats och justerats så att den är öppningsbar. Slutligen har den tjärbehandlats. Den lilla öppningen ovanför dörren har försetts med en nytillverkad trälucka, främst för att utestänga fåglar från utrymmet. Även luckan har tjärbehandlats. Taket har åtgärdats enligt samma princip som Vagnslidret. 52 (73)
Tätningen mellan pannor och porttornets mur var utförd med kalkbruk. Efter takrenoveringen ska tätningen utföras på samma sätt. A2 med nytt återanvänt tegel på plats, samt nya tjärade vindskivor. 53 (73)
Ny trälucka på plats. Murarbeten kommer att utföras under våren 2011. 54 (73)
6 Avvikelser från arbetshandlingar Porttorn Vid närmare besiktning visade det sig att plåtbeklädnaden på klocktornets tak var slut. Även detta tak täcktes därför med spåntak så som man kunde konstatera att det ursprungligen varit utfört. Rötskadade brädor i klocktornets väggar har bytts ut. Underhållsarbete på luckor har utförts i samband med denna entreprenad. Invändiga lagningsarbeten av golvbrädor och trappor liksom komplettering med säkerhetsräcken har utförts i samband med denna entreprenad. Vagnslidret Tillkommande underbrädning (påverkar inte utseendet) för att bevara det befintliga sticketaket. Brädorna har skruvats fast i takstolen, eftersom denna metod var mer skonsam mot stickspånen. Reparation av takstol utfördes i mindre omfattning än planerat. Dendrokronologisk provtagning utförd samtidigt med arbetena visade att takstolen kan vara mycket gammal, närmare bestämt daterades virket till 1600/01, dvs samma år som porttornet. Speciallösning med blyplåt under pannorna i anslutningen mellan vagnslidrets tak och porttornet. Befintlig brädning uppe vid nock har ersatts med nockpannor. Komplettering med hängränna ovan port. A2 Nytillverkad trälucka i öppningen ovan dörren. Åtgärden har vidtagits för att motverka nedsmutsning av fåglar. Takomläggningen kompletterades med ny underbrädning enligt samma princip som på vagnslidret. 55 (73)
7 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Renoveringen har inneburit att porttornet återfått sitt utseende med rödtjärat spåntak, så som det ursprungligen såg ut efter ombyggnaden i slutet av 1700-talet (tjärbehandlingen är ännu inte utförd). Befintligt eternittak från 1949 hade sedan en tid varit otätt, vilket orsakat skador på takstomme. Även om eternittaket fått patina och smälte väl in i helhetsmiljön gjordes bedömningen att detta material är svårbegripligt i slottsmiljön Hovdala som helhet betraktad och vad den förväntas representera. Så länge eternittaket varit tekniskt fungerande har det inte funnits skäl att ersätta det, men inför den omfattande takrenovering som nu krävdes fanns det heller inte uttalade antikvariska och estetiska skäl att renovera det. Att restaurera porttornets tak från slutet av 1700-talet till sitt ursprungliga utseende tillför däremot intressant byggnadshistoria till den byggnadsminnesförklarade slottsmiljön. Det har under arbetes gång ifrågasatts hur man historiskt kan motivera ett brandkänsligt spåntak på ett försvarstorn. Syftet med restaureringen är dock inte att återföra porttornet i sin helhet till sitt ursprungliga utseende, om vilket vi dessutom inte har tillräckligt stor kunskap. Däremot vet man med säkerhet att nuvarande takform och takkonstruktion tillkom i slutet av 1700-talet och att den då täcktes med ekspån som rödtjärades. Vagnslidret tak har varit föremål för ingående diskussion angående val av takmaterial. Bedömningen har försvårats pga otillräckligt kunskapsunderlag. Först var det teglet som dömdes ut, men efter närmare besiktning konstaterades att tillräckligt många pannor var möjliga att återanvända. Därpå var det sticketaket som dömdes ut, men efter komplettering med en stabiliserande underbrädning kunde även detta bevaras. Inte heller timmerarbeten på takstolen behövde utföras i den omfattning man räknat med. Takrenoveringen av vagnslidret har inneburit att befintligt takmaterial bevarats i största möjliga utsträckning, vilket gör att byggnaden bibehållit sin autenticitet. Detta har varit möjligt genom att man gett taket ett nytt tätskikt i form av Tyvek-duk. Samtidigt med renoveringsarbetena har en byggnadsarkeologisk undersökning av takstolen genomförts. Dessutom har borrprover för dendrokronologisk datering tagits. Resultaten från den dendrokronologiska provtagningen, som visade att takstolarna i såväl porttornet som vagnslidret till stor del utgörs av drygt 400 år gammalt takstolsvirke, gav ytterligare incitament åt principen om minsta möjliga ingrepp. Även resultatet av den byggnadsarkeologiska undersökningen, där system för timmermärkning samt timmermannens huggteknik dokumenterats, understödjer principen att byta ut så lite som möjligt för att mesta möjliga byggnadshistoria ska bevaras i byggnaden. Sammanfattningsvis konstateras att åtgärderna utförts med stor hänsyn till befintlig konstruktion och utförande. Åtgärderna har utförts på ett hantverksmässigt skickligt sätt, med för byggnaden anpassade material och metoder. Arbetet kommer att slutföras i sin helhet under våren 2011, då återstående murarbeten samt mindre justeringar och kompletteringar kommer att utföras. 56 (73)
8 Iakttagelser under restaureringen Uppförstorad detalj av Rålambs avbildning av Hovdala från ca 1790. Vid denna tid hade porttornet kvar sitt ursprungliga sadeltak och murade gavelrösten. Omkring sekelskiftet 1800 byggdes porttornets tak om till nuvarande utseende. 200 års rester efter ombyggnader och renoveringar av porttornets tak hade samlats uppe på murkrönen, tillsammans med rikliga mängder av smuts, damm annat skräp och fågelträck. Vid utgrävningen av murkrönen återfanns tegel från de nedrivna gavelröstena, en stor mängd murbruk samt inte minst ekspån som avgjorde valet av nytt takmaterial till porttornet. 57 (73)
Vid rensning av bjälkar från spik mm upptäcktes ett föremål av järn som satt fastkilat i en återanvänd takbjälke i porttornet. Kan vara en pilspets eller en sporre. Men hur har den hamnat i porttornets tak? En teori är att den ingått i en salva skrotammunition som avfyrats med kanon från marken i samband med stridigheterna under 1600-talet. Rester av underbrädning till det ursprungliga spåntaket fanns delvis bevarad i takfall åt väster respektive norr. 58 (73)
Säd från porttornets vind samlades in uppe på porttornets vind ett minne från magasinsperioden i byggnadens historia. Kanske skulle man kunna få detta historiska utsäde att gro. Ett intressant bidrag till den biologiska mångfalden och tillika ett spännande och annorlunda inslag i kulturmiljön och turistattraktionen Hovdala slott! 59 (73)
8.1 Dokumentation av fynd från murkrönen Storformattegel. Rester från de nedrivna gavelröstena. Format 28,5 x 14 x9 cm. I rester av kalkbruk. Bruksrester. Storformattegel. Rester från de nedrivna gavelröstena. Ljust röd kulör. 60 (73)
Rester av gammalt taktegel. Rester av munk- och nunnetegel. Hel takpanna av munk- och nunnetegeltyp. 61 (73)
Gamla ekspån av olika bredder med spikhål. Ekspån med rester av rödtjära. Sekundärt tillkomna ekspån, jämntjocka. Sågade. 62 (73)
Hyvlade stickspån av fur. Åttkantiga dubb av ek. 31,5 cm lång, ca 3 cm diameter. 40 cm långt föremål, ev av bok. Oklar funktion. 63 (73)
Tabell över bevarade ekspån, dimensioner Längd Bredd Tjocklek Övrigt (tjock/smal ände) 32 12 / 12 2,7-28,5 9,5 / 7,5 1,7-37 8 / 8 1,5 2 spikhål mitt på 31,5 9 / 9 1,9 Sned och böjd 36 10,5 / 10,5 1,7 2 spikhål mitt på 30,5 8,5 / 8,5 1,5 1 spikhål mitt på 32 8,5 / 7,5 2 Kilformad även på bredden 31,5 17,5 / 17 1,5 Dubbel bredd, 2 spikhål 23 9 / 8,5 1,7-36,5 9 /? 3,2 / 0,7 Kilformad även på bredden 34 9,5 / 9,5 2 /? - 31 6 / 6 1,5-29,5 8,5 / 6 2,5-27 10 / 9,5 1 1 stort hål, med smidd spik 35 5,5 / 5,5 1,5 -? 9,5 2 -? 8,5 1,5-27 3 2-64 (73)
8.2 Dendrokronologisk provtagning Den byggnadsarkeologiska undersökningen som genomfördes samtidigt med arbetena bekräftade att nuvarande takstol till större delen består av återanvänt virke. Resultatet från den dendrokronologiska provtagningen kunde inte med säkerhet visa att det återanvända virket utgörs av porttornets ursprungliga takstolskonstruktion. Med tanke på spår efter knutpunkter kan snedsträvorna åt väster respektive öster tidigare ha utgjort sparrar i en sadeltakskonstruktion. Dessa daterades dock (med viss osäkerhet) till 1617-19, vilket är något senare än man kunde förvänta sig. Virket kan ha tillkommit i samband med reparation eller ombyggnad. Mer troligt är att virket kommer från en annan byggnad. Prover togs även i virke som bedömdes vara primärt i den nuvarande brutna och valmade takstolskonstruktionen. Provresultatet visade att detta virke (en bindbjälke och en tass) var fällt vinterhalvåret 1793-95, vilket bekräftar att det var i slutet av 1700-talet som porttornets tak fick sitt nuvarande utseende - i överensstämmelse med uttolkningen av äldre avbildningar. Provtagningen på vagnslidrets mycket ålderdomliga takstolskonstruktion visar att virket ska vara fällt 1600/01. Detta tyder på att denna byggnad uppfördes samtidigt som porttornet, vilket är ett viktigt konstaterande angående denna byggnad, vars ålder hittills varit tämligen oklar. Det är dock inte helt uteslutas att takstolen är sekundär på plats. Resultaten från den dendrokronologiska provtagningen, som visade att takstolarna i såväl porttornet som vagnslidret till stor del utgörs av drygt 400 år gammalt talstolsvirke, gav ytterligare incitament åt principen om minsta möjliga ingrepp. Exempel på timmermärkning porttornets takstol. 65 (73)
Borrprover har tagits i följande virkesdelar i porttornets takkonstruktion (nedre delen): Tass i konstruktionsdel nr 24. Stolpe nr 36. Snedsträva nr 35 och 38. Bjälke nr 28. 66 (73)
Övre delen av porttornets takkonstruktion. Borrprover har tagits i följande virkesdelar: Stolpe nr 77. 67 (73)
Dokumentation av takstolen före renoveringen 1997. Lägg märke till att takstolarna då inte var kompletta, något som åtgärdades genom komplettering av ett antal nedre och övre hanband (rödmarkerade ovan). Borrprov har tagits i sparrar takstol F och H, respektive bindbjälken i takstol J. 68 (73)
Litterering av takstolarna i vagnslidret. 69 (73)
9 Övriga handlingar med relevans för ärendet 2009-06-10 Hovdala slott, porttornet resultat av förundersökning ang äldre taktäckning. Kristina Nilén, Regionmuseet Kristianstad. 2010-04-15 Protokoll: Startmöte 2010-04-29 Kompletterande kunskapsunderlag inför val av takmaterial vagnshuset, A1, Hovdala slott. Kristina Nilén, Regionmuseet Kristianstad. (Se Bilaga 1.) 2010-05-10 Protokoll: byggmöte nr 1. Byggaren Tommy Norlin 2010-05-28 Hovdala slott porttornets takkonstruktion. Carl Thelin, Tyréns AB 2010-05-31 Protokoll: byggmöte nr 2. Byggaren Tommy Norlin 2010-06-21 Protokoll: byggmöte nr 3. Byggaren Tommy Norlin 2010-08-12 Protokoll: byggmöte nr 4. Byggaren Tommy Norlin 2010-08-25 Protokoll: byggmöte nr 5. Byggaren Tommy Norlin 2010-09-01 Dendrokronologisk analys av porttornet och vagnslidret på Hovdala slott, Nationella Laboratoriet för Vedanatomi och Dendrokronologi, rapport nr 2010:52, Hans Linderson 2010-09-03 Utlåtande över delbesiktning DB 1. Byggaren Tommy Norlin 2010-09-07 Anteckningar från möte avseende Skyddsfrågor/Belysning i Porttorn, Takfot/Gavelutsprång på Vagnslider. Byggaren Tommy Norlin 2010-10-11 Minnesanteckningar från avstämningsmöte. Byggaren Tommy Norlin 2010-11-29 Produktintyg, Hovdala porttornet, nyläggning av ekspån 2010. Factus Entreprenad AB 2010-11-29 Produktintyg, Hovdala vagnslidret (A1 och byggnad A2. Omläggning av tegeltak. Factus Entreprenad AB 2010-11-30 Utlåtande över slutbesiktning SB 1. Byggaren Tommy Norlin 2010-12-15 Rapport 2010:72 Kristina Nilén & Jimmy Juhlin-Alftberg, Regionmuseet Kristianstad. 2011-02-16 Anteckningar. Antikvarisk slutbesiktning. Kristina Nilén, Sweco 70 (73)
Bilaga 1. 71 (73)
72 (73)
Bilaga 2. 73 (73)