Byggnadsstyrelsen Tekniska byråns information. Handikappanpassning. Befintliga byggnader

Relevanta dokument
Minimikrav på tillgänglighet till olika publika lokaler. Text med kursiv stil = ökat krav på lokaler som ägs eller hyrs av Region Skåne.

2. Checklista för publika lokaler

EAH - Enkelt Avhjälpta Hinder. Vanliga brister. Saker att tänka på

GUIDE [År] TILLGÄNGLIGHETSGUIDE. Socialförvaltningen Ovanåkers kommun (Reviderad juli 2014)

9 0,84. Dörrbredd och entreér. Tillgängliga dörrar - Handisams fördjupningsblad. Dörrens fria passage mått bör vara: ..::_I

Checklista avseende fysisk tillgänglighet: Specialiserad palliativ slutenvård

BRA FÖR ALLA. En skrift om tillgängliga och användbart utformade byggnadsdetaljer

Checklista för lokaler Fysisk tillgänglighet

BASANPASSNINGSPROGRAM Höganäs kommun

Kyrkan räknas till offentliga rum och de ska även vara tillgängliga för människor

Sjöfartsverkets författningssamling

Enkelt avhjälpta hinder

TILLGÄNGLIGHETSUTREDNING FÖRSKOLAN VIKDALENS BARN SICKLAÖN 380:6, NACKA Uppdragsnummer: NAKO-0052

Tillgänglighetsinventering Kunskapsskolan Täby Fräsaren 2

Självskattning av tillgänglighet i stadens lokaler Sid 1

Åtgärdslista till rapporten över tillgänglighet i Cirkus Cirkörs lokaler

Tillgängliga dörrar allmänt Dörrtyper Dörrbredd Manöverutrymme på båda sidor om dörren Tröskel... 12

Utlåtande avseende tillgänglighet och användbarhet

Samhällsbyggnadskontoret Tillgänglighet i gatumiljö Bilaga 2 Riktlinjer för utformning

EVA BJÖRKLUND ARKITEKTKONTOR AB Stockholm

Basanpassning Bättre för alla. Antagen av kommunfullmäktige

Tillgängliga dörrar allmänt Dörrtyper Dörrbredd Manöverutrymme på båda sidor om dörren Tröskel...11

Tillgänglighetsinventering Lokal: Mariebad (inte Spa och Relaxavdelningen) Tidpunkt för inventering: hösten 2011.

Tillgänglighet i Ålsjöns naturreservat, Söderhamn

Boverkets föreskrifter om att åtgärda Enkelt avhjälpta hinder. Lathund avseende lokaler dit allmänheten har tillträde.

Tillgängliga konferenser där alla kan delta och medverka oavsett funktionsförmåga

Bättre för alla. Grundutformningsprogram för nybyggnation av flerbostadshus I Tomelilla kommun. Antaget av kommunfullmäktige Kf 138

Dnr B Ankom

Tillgänglighet. Fysiska hinder

Det är genom aktiva och konkreta insatser som vi i Studiefrämjandet visar att vi tar mångfalds- och inkluderingsarbetet på allvar. Lycka till!

Beskrivning av riktlinjer och standarder för fysisk tillgänglighet och användbarhet

Ramper till publika lokaler i Göteborg - enkelt avhjälpta hinder Råd och riktlinjer för utformning utkast

RAPPORT INVENTERING Ture Ålander Läkarpraktik Uppsala

med föreskrifter om handikapp- den 18 juni 1992 anpassning av passagerarfartyg; SFH beslutade den 6 april

Tillgänglighetsinventering av Skandia teatern

Tillgänglighet på tomter och i byggnader i Ekerö kommun

Tillgänglighetsinventering av Stockholms läns blåsarsymfoniker

BILAGA 4: Boverkets författningssamling HIN 1

Tillgängligheten hos passagerarfartyg och höghastighetspassagerarfartyg som används för allmänna transporter

MILJÖBEDÖMNING (sidhänvisn avser "Bygg ikapp handikapp" (Handikappinstitutet, 1995) A. UTOMHUSMILJÖ A B1 B2 C D E F G H I J K L M N ANTECKNINGAR

Riktlinjer för basutformning för bostäder

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Catarina Olsson

Åtgärdslista till rapporten över tillgängligheten i Stockholms Läns Museum, Sickla

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning

Checklista. För tillgängliga vallokaler

Praktisk inventering. Inventera enklast så här

Boverkets författningssamling

TILLGÄNGLIGHETSPLAN FÖR SMEDJEBACKENS KOMMUN

Rapport över tillgänglighet. i Cirkus Cirkörs lokaler

Prov-inventering av Bollhuset i Lunds kommun med avseende på tillgänglighet och användbarhet för personer med funktionshinder

Handikappolitiskt program

Åtgärdslistan Rapport över tillgänglighet. Biografen Zita Folkets Bio Stockholm

Tillgänglighet och användbarhet

Parkering och entré Reception

Tillgängliga verksamheter i en stad för alla

FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9)

Ramper. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Trappor, ledstänger. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

Miljöministeriets förordning om den hinderfria byggnaden

tillgänglighetsstandard

Tillgängligare publika lokaler år 2010

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(21) Version/utgåva nr 2.1. Utgivare. Dokumentnamn

NetPort Science Park. Tillgänglighetsgranskning bygglovhandling kv Emigranten, Östra Piren, Karlshamn Projektnummer: 14013

Tillgänglighetspromenaden vänder sig till ledamöter i Kommunala funktionshinderrådet, ritningsgranskarrådet och särskilt inbjudna.

Slätmossens naturpark

Kultur för alla Enkelt avhjälpta hinder och tillgänglighet i Region Jönköpings läns kulturverksamheter

Checklista och åtgärdsplan för tillgängliga lokaler

Nu är det dags! Tillsammans gör vi Kungsbacka tillgängligt

Tillgänglighet och användbarhet

Planeringsdirektiv. Krav och önskemål vid planering av bygg nader och mark i anslutning till allmän platsmark

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

Västerbottens läns landsting; hissprogram. Västerbottens läns landsting hissprogram. Umeå White arkitekter AB antal sidor: 17

BOVERKETS FÖRFATTNINGSSAMLING Utgivare: Anders Larsson

Riktlinjer för fysisk tillgänglighet 1(22) Version/utgåva nr 2.0. Dokumentnamn

GRANSKNINGSUTLÅTANDE I TILLGÄNGLIGHET

Rapport över tillgänglighet Stockholms Läns Museum, Sickla

Screeningverktyget HOUSING ENABLER

Checklista för tillgängliga vallokaler och röstningslokaler

Tungelsta trädgårdspark

Diskriminering p.g.a. funktionshinder den 16 mars 2016, kl 10:00, vid AF Spånga Kista, Fagerstagatan 7, Lunda

Information till checklista för egenkontroll av enkelt avhjälpa hinder i publika lokaler

Version Riktlinjer för fysisk tillgänglighet

Transportsystem, hissar mm

CHECKLISTA. För dig som vill arrangera tillgängliga konferenser

Enkelt avhjälpta hinder

Mall för handikappguider

MA-Skåne Funktionsgrupp Tjänster Anders Wahlström

Arrangera tillgängligt En guide för tillgängliga arrangemang

Tillgänglighetshandboken

Inkom till Stockholms stadsbyggnadskontor , Dnr

BYGG FÖR ALLA. BASUTFORMNING AV LÄGENHETER och KOMMUNALA LOKALER KARLSKRONA KOMMUN. BASANPASSNING Antaget av HN Antaget av KF

Handläggningsrutin för uteserveringar. Fastställd av Samhällsnämnden

SKURUPS KOMMUN BÄTTRE FÖR ALLA! BASANPASSNINGSPROGRAM FÖR FLERBOSTADSHUS. Antaget av kommunfullmäktige som en rekommendation

Rullstolshissar. Projektet Helsingfors för alla, Handikappades samhällsplaneringstjänst (VYP) och Jyrki Heinonen

I föreliggande detaljplaneförslag uppfylls nedanstående ambitioner enligt stadens riktlinjer:

HINDER Bedömning av arbetsplatsens hinderlöshet

Skutans fågeltorn INVENTERINGSRAPPORT. Haninge kommun. Naturen på lika villkor. Datum: 27/9 2016

UTREDNING HYGIENRUM INKLUSIVE DUSCH Utredningen är en del i projektet Den goda vårdavdelningen

Tillgänglighetsinventeringar av Åländska besöksmål: Jan Karls-gården, Kronohäktet Vita Björn & Kastelholms slott

Enkelt avhjälpt i lokaler

Transkript:

Byggnadsstyrelsen Tekniska byråns information Handikappanpassning Befintliga byggnader 2 1980-12

á

HANDI KAPPANPASSN ING AV BEFINTL IGA BYGGNADE R Tekniska byråns information 2

Handikappanpassning av befintliga byggnader Informationen innehåller riktlinjer för kontroll och planering av åtgärder som berör handikappanpassning i befintliga byggnader som förvaltas av byggnadsstyrelsen. Riktlinjerna utgör ett komplement till de krav på tillgänglighet för handikappade personer som anges i byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter. Informationen berör de handikappgrupper som har nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Nedsatt rörelseförmåga innebär att den handikappade måste anlita hjälpmedel (bock, käpp, krycka, rullstol) för att kunna förflytta sig eller att hans förmåga att röra armar och händer är begränsade. Nedsatt orienteringsförmåga innebär att den handikappade är blind, döv, har nedsatt syn eller hörsel eller är utvecklingsstörd. Informationen redogör för åtgärder dels på tomtmark, dels i byggnad, som syftar till att underlätta den handikappades förflyttning och orientering. Informationen vänder sig till byggnadsstyrelsens enheter med förvaltningsuppgifter. Informationen är utarbetad av byggnadsstyrelsens tekniska byrå, arkitektsektionen. innehåll 1. Tomtmark...3.1 Angöring och bilparkering...3.2 Gångvägar...3.3 Vilplatser...3.4 Nivåskillnader... 3.5 Orientering...4 2. Byggnad...5.l Entrer...5.2 Nivåskillnader... 8.3 Handikapptoalettrum... 8.4 Vilrum...10.5 Orientering... 10

3 1 tomtmark 1.1 Angöring och bilparkering 1.1.1 Allmänt Med angöringsplats avses plats där bilar får stanna för av- och påstigning av passagerare. Med bilplats avses utrymme för parkering av ett fordon. 1.1.2 Läge Angöringsplats och bilplats bör finnas intill huvudentrt n och eventuell särskild handikappanpassad entre. Avståndet mellan bilplats och entre bör vara så litet som möjligt, max 25 m. Bilplats i källarvåning bör vara placerad nära hiss. Minst en bilplats bör finnas för besökande. 1.1.3 Utformning Angöringsplats bör om möjligt vara försedd med väderskydd och sittbänk. Se pkt 1.3. Ytan på angörings- och bilplatser bör vara hård och jämn samt inte luta mer än 1:50 (2%). Gränserna bör lämpligen vara markerade med kontrasterande färg eller textur. På- och avstigning bör ej försvåras av trottoarkanter. Bilplats böz' vara försedd med signalanordning till reception, vaktmästeri e d. Signalanordningen skall kunna nås från bilen. Bilplatsen bör vidare vara försedd med uttag för bilvärmare. Eluttag för laddning av rullstol bör finnas på lämplig plats, gärna i garage. 1. 1.4 Dimensionering Bilplats bör vara minst 3,6 m bred så att det finns rörelseutrymme för en rullstol vid sidan av fordonet. Erforderligt antal handikappanpassade bilplatser är beroende av entreförhållanden, antalet anställda, verksamhetens art osv. 1.2 Gångvägar 1.2.1 Allmänt Med gångväg menas här handikappanpassad gångväg. Behov av gångväg kan även finnas på större sammanhängande ytor, t ex torgbildningar, eftersom man i allmänhet rör sig efter vissa stråk. Gångväg bör ej korsas av fordonstrafik. 1.2.2 Utformning Gångväg bör vara fri från nivåskillnader i form av trappor, brunnar o d. Gångväg bör vara minst 1,3 m bred och ej ha större lutning av 1:50 (2%). Längre gångvägar bör vara försedda med mötes- och vändplatser för rullstolar. Mötesplats kräver bredden 1,8 m, vändplats 2,3 x 2,3 m. Belysningsstolpar och andra anordningar bör ej inkräkta på fria breddmått enligt ovan. Räcke med skyddshöjden 1,10 m bör finnas när gångvägen gränsar mot sluttningar eller andra anordningar som medför risker för den handikappade. Gångväg bör ha hård och jämn yta. Ytan eller kanterna bör ha avvikande textur i förhållande till angränsande ytor. Markering bör även finnas före och efter trapplopp eller ramp i gångväg (fig 1). 1100 1700 Figur 1. Markering av trappa och ramp. Mått i mm. 1.3 bilplatser intill gångvägar samt vid trappors och rampers övre avslutning bör det finnas vilplatser. Vilplatsen får ej inkräkta på den fria gångvägs-, trappeller rampbredden. På vilplats bör det finnas sittbänk med arm- och ryggstöd. 1.4 Nivåskillnader 14.1 Trappa Med hänsyn till rullstolsbundna personer bör trappor vara kompletterade med rarnper eller hissar. Trappa bör ha räcke med skyddshöjden 1,10 m där störtningsrisk föreligger. Ledstäng skall alltid finnas längs båda sidor och vara utformad så att handen får bekvämt grepp och armbågen ett gott stöd Rund profil med diametern 40----50 mm är lämplig. Fritt avstånd mellan ledstång och vägg eller räcke bör vara ca 45 mm. Ledstången bör gå förbi eventuellt vilplan och vara ansluten till ledstången i nästa trapplopp.

4 1.4.2 Ramp Ramp bör vara rak med en lutning ej större än 1:20 (5%). För kortare ramper, högst b m, godtas 1:12 (8 %). Oavsett lutningen bör en ramp inte ha större nivåskillnad än 0,5 m. Är nivåskillnaden större bör horisontella vilplan anordnas med minst 2m längd och lutning max 1:50 (2%). Rampens och vilplanets bredd bör vara 1,3 m. Ramper som inte fyller dessa krav bör byggas om alternativt ersättas av eller kompletteras med hiss eller lyftplatta. Ramp bör ej sluta närmare dörr än vad som framgår av fig 3. Dess yta bör vara hård och jämn. Ramp bör vara försedd med räcke med skyddshöjden 1,10 m kompletterad med hjulavvisare enligt fig 2. Ledstång bör alltid finnas på rampens båda sidor. Vägg vid ramp bör vara försedd med avvisarskydd enligt fig 2. 1.5 Orientering Från hållplats för kollektivfordon samt från parkerings - och angöringsplats bör det finnas hän- 350 Figur 2. A vvisare för rullstolar på räcke och vägg. Mått i mm. visningsskyltning som anger entrernas läge. Skyltarna bör vara utförda i reliefskrift och placerade så att man kan komma intill dem. Handikappanpassad bilplats bör vara markerad med handikappsymbol (se fig 10) och skylt som förbjuder obehörig parkering. Stolpar bör ej vara placerade så att de utgör en fara för handikappade. De bör ha en från omgivningen kontrasterande färg. Skyltar bör vara placerade på sådan höjd att de inte inkräktar på den fria gånghöjden.

5 2 byggnad 2.1 Entrer 2.1.1 Entrdplan Med yttre och inre entreplan menas de utrymmen/ytor som ligger omedelbart utanför respektive innanför entredörr. Yttre entrplan bör vara plant, lutning högst 1:50 (2%) för avrinning. Vindfång och inre entreplan bör ha plant golv. Mått på yttre respektive inre entrplan framgår av fig 3. Nivåskillnad mellan yttre och inre entrplan (även vindfång) bör ej vara större än 25 mm. Vid större nivåskillnader anordnas om möjligt ramp, lyftplatta eller hiss. Alternativt förses byggnaden med särskild handikappanpassad entre. Yttre entrplan och vindfång bör vara försedda med ledstång. Golvytan bör vara hård och jämn, utan halkrisk. Upphöjda skrapgaller och torkmattor undviks. Om det yttre entreplanet ligger högre än omgivande mark bör det ha ett skyddsräcke enligt pkt 1.4.2. Belysningen bör vara särskilt god vid dörrar, begränsningskanter och platser där man ändrar rörelseriktning. 2.1.2 Entredörr Entredörrens fria passagemått bör vara minst 800 mm. Dörr som kräver större dragkraft än 25 N samt dörr som ej uppfyller krav på fria ytor enligt fig 3, bör förses med motordriven dörröppnare. Manöverknappar (gäller även eventuell porttelefon) bör vara placerade minst 0,5 m från hörn eller annat hinder och 0,9-1,2 m över entreplanet. Dörrtrycke och dörrhandtag bör vara placerade 0,9-1,0 m över entreplanet. De bör medge ett fast grepp och ha en från bakgrunden avvikande kulör. Dörr eller dörrfoder bör ha en mot omgivande ytor avvikande kulör. Tröskel bör helst ej förekomma. Om sådan finns bör den ej vara högre än 25 mm. 2.1.3 En trehall Entrehallen bör vara tillgänglig från handikappanpassade entrer. Planform, utformning och inredning bör medge lätt orientering, fri passage och utrymme för manövrering av rullstol. Heltäckande mattor bör ej förekomma. b a > 250 mm1 b 1300 mm c >r 1500 m m d > 700 mm2 p > 800 m m d 1 I de fall störtningsrisk föreligger bör detta mått ökas. 2Vid innerdörr utan dörrstängare kan måttet d minskas till 500 mm. Figur 3. Erforderliga fria matt vid dörrar.

6 250 1300 700 1300 1300 1300 700 1500 250 1300 700 700 1500 1500 250 700 1300 1500 1300 Figur 4. Yttre entreplan. Samtliga matt dr minimimått i mm.1 de fall störtningsrisk föreligger bör det fria mdttet vid dörrens låssida ökas.

7 1300 1300 1300 L 250 250 1300 250 1300 25 250 1300 1300 700 700 250 700 1300 1300 250 1500 700 250 1300 700 1500 700 1500 700 1500 700 700 700 1300 250 700 Figur S. Vindfdng. Samtliga mått är minimimått i mm.1 vindfdnget bör om möjligt finnas en fri yta pd 1,30 x 1,30 m för att medge vändning med rullstol.

8 öppningssida -4 90 0 gångjärnssida Fritt passagemått p i mm Dörrtyp E ntredörr 800 Hissdörr 800 Öppning 800 Innerdörr 766 Figur 6. Dörrars fria passagemdtt. Receptionen bör vara placerad så nära entren som möjligt. Om den har ljudavskärmande glas mot entrehallen bör det finnas lucka i glaset eller teleöverföring av ljudet. Telefon placerad 0,9-1,0 m över golv bör finnas i eller i anslutning till västutrymme. Telefonen bör ej placeras i kåpa av transparent plast eftersom käpan kan vara till hinder för synskadade. Eventuell telefonhytt bör ha planmåtten 1,3 x 1,3 m för att rymma rullstol och hjälpare. Dörrens fria passagemått bör vara minst 766 mm. Sittplats i telefonhytt bör vara uppfällbar så att den inte hindrar en rullstol. Kapprum bör ha någon kapphylla placerad 1,2 m över golv. Fritt placerad kapphylla bör ha gavel med hänsyn till synskadade personer. Spegel bör ha underkant 0,9-1 m över golv. I kapprummet bör det finnas sittplats. Om sökande i entrehallen skall fylla i blanketter, bör det finnas skrivplats som även kan användas av rullstolsbundna. 1 övrigt bör inredningen vara utformad utan skarpa hörn och kanter. Stolar bör vara stadiga, ej för låga samt ha arm- och ryggstöd. Manöverpanelens knappar bör ha en diameter av 25 mm och vara placerade med 25 mm mellanrum. På knapparna bör våningsbeteckningar vara angivna med 20 mm höjd i svartvit relief. Hisskorg med bredden 1,1 m bör vara försedd längs ena sidan med ledstång 0,9 m över golv, vid större bredd längs båda sidor. Ledstängerna bör ha rund profil med ca 40 mm diameter och vara placerade med ett mellanrum på minst 45 mm från väggen. Hissdörr, som bör vara placerad på kortsidan, bör vara lätt att öppna (högsta dragkraft 25 N). Om möjligt utförs den motormanävrerad med en passagetid av minst 6 sekunder. Manöverpanel vid stannplan bör vara lätt åtkomlig. Helst bör det finnas 1,5 m fritt mått framför hissen. Är hissdörr placerad i nisch bör manöverpanelen vara placerad utanför nischen, i djup nisch 1,2 m från dörr. Akustisk indikering som markerar ankomst till stannplan bör finnas, helst också våningsangivelse i hisskorgen. Hissdörr och manöverpanel bör ha avvikande färg i förhållande till hisskorg i övrigt. 2.2 Nivåskillnader 2.2.1 Hiss Hisskorgens invändiga planmått, bredd x djup bör vara minst 1,1 x 1,2 m (ny svensk standard 1,1 x 1,4 m). Manöverpanelen i hisskorgen bör vara placerad minst 0,4 m från låssidan och högst 1,2 m över golv. Den bör ha god belysning. 2.3 Handikapptoalettrum Handikapptoalett typ HK 4 eller HK 5 (fig 7) bör finnas i byggnadens entrevåning. Om ny handikapptoalett anordnas bör någon av följande toaletter väljas i första hand: HK 1, HK 2 eller HK 3. Beträffande inredning och utrustning, se vidare i byggnadsstyrelsens tekniska föreskrifter.

9 2000 2200 y...tir, :.. ti.. 'r { O M N } O N N TypHK1a,lb TypHK2 1700 1400 ti 1 r r. r,. Typ H K 3 Typ H K 4 1700 r. 0 mått i mm rumsmått anger innermått r '""' `":: vägg där dörr ej får placeras vägg där dörr får placeras TypHK5 Figur 7. Handikapptoalettrum.

lo 1400 900 400 1000 900 r-- I I I I bord i I fri passage- ] och vändyta säng 600 2100 1400 I bord 1 fri säng passage- 1 yta fi- I 1 fri 1 vändyta 600 2100 Figur 8. Vilrum. Minimimdtt för den fria ytan i mm. 2.4 Vilrum 2.4.1 Allmänt Rummet bör vara lättillgängligt för alla och om möjligt ha fasadläge. Det bör ha normal ljudisolering med god ljuddämpning och ej vara förlagt intill utrymmen med bullrande aktiviteter. Utrustning och inredning bör vara så placerad och utformad att den ej kan vålla skada eller utgöra hinder för handikappade. Vilrum bör ha god ventilation och vara försett med allmänbelysning, kompletterad med platsbelysning. I anslutning till valrummet bör det finnas en handikapptoalett, lämpligen typ HK 1, se fig 7. 2.4.2 Planexempel Erforderliga mått för manövrering av rullstol vid säng framgår av fig 8. Finns endast 1 m fri bredd vid sängen erfordras ytterligare en fri yta på 1,4 x 1,4 m för vändning av rullstol. Denna kan helt eller delvis sammanfalla med den fria ytan vid sängen. 2.4.3 Dörrar Dörr från vilrum mot korridor bör alltid vara utåtgående. Dörr mellan valrum och handikapptoalett bör vara inåtgående mot valrummet. Dörrar bör vara placerade enligt fig 9 med friytor och fritt passagemått enligt samma figur. 2.4.4 Nödsignal Vilrum bör vara försett med nödsignalanläggning till vaktmästeri eller annan bemannad plats. I vilrummet bör det finnas två anropstryckknappar. Den ena placerad vid sängen, så att den kan nås av en liggande person, och den andra vid dörrens låssida 0,2 m över golv. 2.4.5 Övrig utrustning och inredning Sängens planmått bör vara 0,9 x 2,1 m (inkl gavlar). Under sängen erfordras en fri höjd på 0,3 m. Sängbordet bör vara lägre än sängens överkant. Stol bör vara bekväm, ej för låg och försedd med arm- och ryggstöd. Spegel monteras på väggen så att den kan användas av såväl stående som sittande person. Underkanten 0,7 m över golv är lämplig placering. Fritt breddmått framför spegeln bör vara 0,8 m. 2.5 Orientering Skyltar bör vara så placerade och utformade att de kan läsas av handikappade. Detta innebär bl a att man kan komma intall dem och att de ej kan skymmas av en öppen dörr. Normalt bör skyltarna vara placerade på vägg vid dörrens låssida med underkanten 1,4-1,6 m över golv. Även montering på dörr kan accepteras. Texten på skyltarna bör kunna läsas av synsvaga personer. Den bör därför vara minst 20 mm hög och kontrastera mot skyltens färg.

11 Dörr mellan vilrum och korridor Dörr mellan vilrum och toalettrum bord a säng toalett korridor a r- g I ` i \ C 'L toalett `- a a c toalett korridor toalett a r9 I I \ C I I _.. toalett c X500 mm vid inåtgående dörr från toalett g > 1300 mm. Inåtgående dörr från toalett. Får ej inkräkta på den fria ytan för vända X250 mm vid utåtgående dörr mot korridor ning av rullstol. Figur 9. Dörrplacering i vilrum. För att texten skall kunna läsas av blinda måste den vara utförd i relief och så placerad, att den kan läsas av med handen. Utrymmen och anordningar som är handikappanpassade förses med skyltar med handikappsymbolen (fig 10). Handikapptoaletter bör även ha symboler som visar att de kan användas av bägge könen. Utanför vilrum monteras skylt med texten Viirum. Vid handikapptoalett och vilrum bör det finnas skylt om hur nödöppning sker. Figur 10. Skylt med handikappsymbol.

r

á

Garnisontryckeriet - Stockholm - 1980