www.pwc.se Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Anna Carlénius Revisionskonsult Granskning av årsredovisning 2012 Piteå kommun Mars 2013
Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning...3 2.1. Bakgrund...3 2.2. Revisionsfråga och metod...3 3. Granskningsresultat...5 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning...5 3.1.1. Förvaltningsberättelse...5 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten...5 3.1.1.2. Investeringsredovisning...6 3.1.1.3. Driftredovisning...6 3.1.2. Balanskrav...7 3.1.3. God ekonomisk hushållning...7 3.1.3.1. Finansiella mål...7 3.1.3.2. Mål för verksamheten... 8 3.2. Rättvisande räkenskaper...8 3.2.1. Resultaträkning... 8 3.2.2. Balansräkning...9 3.2.3. Kassaflödesanalys...9 3.2.4. Sammanställd redovisning...9 3.2.5. Tilläggsupplysningar...9
1. Sammanfattning har på uppdrag av kommunens förtroendevalda revisorer granskat kommunens årsredovisning för perioden 2012-01-01 2012-12-31. Uppdraget ingår som en obligatorisk del av revisionsplanen för år 2012. Syftet med granskningen är att ge kommunens revisorer ett underlag för sin bedömning av om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lagens krav och god redovisningssed samt om resultatet är förenligt med de mål som kommunfullmäktige beslutat. Utifrån granskningen bedömer vi att årsredovisningen redogör för utfallet av verksamheten, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen. Kommunen lever upp till kommunallagens krav på en ekonomi i balans (KL 8:5). Vi bedömer att kommunens ekonomiska situation och utveckling är relativt god. Kommunen uppnår måluppfyllelse för 5 av totalt 7 ekonomiska nyckeltal. Avtalstroheten uppgår inte riktigt till målsättningen och resultatet för nämnder och styrelse visar på obalans mellan verksamhet och ekonomi. Sammantaget uppgår underskottet i år till -10,4 mnkr (-1,8 mnkr). Positivt är att Piteå kommun fortfarande inte behövt ta några lån, att betalningsberedskapen är god och att de kommunala bolagen fortfarande klarar sig utan tillskott från kommunen. Av årsredovisningen framgår att ett par av de övergripande målen inom de strategiska områdena Utbildning, arbete och näringsliv samt Livsmiljö har förbättrats i jämförelse med föregående år. För de övriga strategiska områdena är uppfyllelsen av de övergripande målen oförändrade jämfört med 2011 och analysen visar överlag på en hög grad av måluppfyllelse. Sammantaget bedömer vi 2012 års resultat vara förenligt med fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Vi bedömer vidare att årsredovisningen i allt väsentligt uppfyller kraven på rättvisande räkenskaper och är i stort upprättad enligt god redovisningssed. Kommunen avviker dock från god redovisningssed avseende värderingsfrågor enligt följande: Knappt en fjärdedel av årets avsättning för omställningskostnader på 4,3 mnkr ryms inte inom ramen för RKR:s rekommendation 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser. Dessa kostnader är att betrakta som löpande verksamhetskostnader och skall bokföras i den period de uppstår, med andra ord tidigast 2013. Redovisning av leasingavtal samt klassificering av exploateringstillgångar är inte i enlighet med RKR:s rekommendation 13.1 respektive kommunala 1 av 10
redovisningslagen. Posterna är inte på väsentliga belopp och avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. Kommunen avviker från god redovisningssed vad beträffar tilläggsupplysningar enligt följande: RKR:s rekommendation 11.3 Materiella anläggningstillgångar avseende information om ackumulerade anskaffningsvärden. Avvikelsen redovisas öppet i årsredovisningens avsnitt Redovisningsprinciper. 2 av 10
2. Inledning 2.1. Bakgrund I den kommunala redovisningslagen (KRL) regleras externredovisningen för kommuner och landsting. I lagen finns bestämmelser om årsredovisningen. Vidare regleras den kommunala redovisningen av uttalanden från Rådet för kommunal redovisning (RKR) och i tillämpliga delar av Redovisningsrådet och Bokföringsnämndens normering. Revisionsobjekt är Kommunstyrelsen som enligt kommunallagen är ansvarig för årsredovisningens upprättande. När det gäller nämndernas redovisning, skall den enligt kommunallagen utformas på det sätt som fullmäktige bestämmer. 2.2. Revisionsfråga och metod Revisorerna har bl. a. till uppgift att pröva om räkenskaperna är rättvisande. Inom ramen för denna uppgift bedöms om årsredovisningen är upprättad i enlighet med lag om kommunal redovisning (kap 3 8). Vidare ska revisorerna enligt kommunallagen (9:9a) avge en skriftlig bedömning av om resultatet enligt årsredovisningen är förenligt med de mål fullmäktige beslutat om. Bedömningen ska biläggas årsbokslutet. Detta sker inom ramen för upprättandet av revisionsberättelsen. Granskningen, som sker utifrån ett väsentlighets- och riskperspektiv, ska besvara följande revisionsfrågor: Lämnar årsredovisningen upplysning om verksamhetens utfall, verksamhetens finansiering och den ekonomiska ställningen? Med verksamhetens utfall avses utfallet i förhållande till fastställda mål och ekonomiska ramar. Har balanskravet uppfyllts och hanteras eventuella underskott i enlighet med balanskravets regler? Är årsredovisningens resultat förenligt med de mål fullmäktige beslutat avseende god ekonomisk hushållning? Är räkenskaperna i allt väsentligt rättvisande? Med rättvisande avses följsamhet mot lag, rekommendationer och god redovisningssed. Granskningen av årsredovisningen omfattar: förvaltningsberättelse (inkl drift- och investeringsredovisning) resultaträkning kassaflödesanalys balansräkning sammanställd redovisning 3 av 10
Bilagor och specifikationer till årsredovisningens olika delar har granskats. Vi har även bedömt kommunens ekonomiska ställning och utveckling, efterlevnaden av balanskravet och om resultatet i årsredovisningen är förenligt med de mål för god ekonomisk hushållning som fullmäktige beslutat om. Nämndernas redovisning av sitt uppdrag har inte granskats inom ramen för årsredovisningen utan ingår istället i granskningen av den övergripande ansvarsutövningen. Granskningen har utförts enligt god revisionssed för kommuner och landsting. Det innebär att granskningen planerats och genomförts ur ett väsentlighets- och riskperspektiv för att i rimlig grad kunna bedöma om årsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild. Med rättvisande bild menas att årsredovisningen inte innehåller fel som påverkar resultat och ställning eller tilläggsupplysningar på ett sätt som kan leda till ett felaktigt beslutsfattande. Granskningen omfattar därför att bedöma ett urval av underlagen för den information som ingår i årsredovisningen. Då vår granskning av den anledningen inte varit fullständig utesluter den inte att andra än här framförda brister kan förekomma. Granskningen introduceras genom kontakter och samplanering med kommunens ekonomikontor. Granskningen genomförs med kontrollmålsmetodik enligt det granskningsprogram för granskning av årsredovisning som Kommunal Sektor använder. Granskningen sker genom intervjuer, dokumentgranskning, granskning av räkenskapsmaterial och i förekommande fall registeranalys. 4 av 10
3. Granskningsresultat 3.1. Verksamhetens utfall, finansiering och ekonomiska ställning 3.1.1. Förvaltningsberättelse 3.1.1.1. Översikt över utvecklingen av verksamheten Vi bedömer att förvaltningsberättelsens översikt och upplysningar i all väsentlighet överensstämmer med kraven i KRL. Analys och rättvisande bedömning av ekonomi och ställning Analysen av årets resultat och den ekonomiska ställningen ger en rättvisande bild. Förvaltningsberättelsen beskriver hur ekonomin utvecklats de senast åren och förväntas utvecklas i framtiden. Förvaltningsberättelsen innehåller analyser av det ekonomiska läget både på internationell och nationell nivå utöver analysen av kommunens egna ekonomiska situation och förutsättningar. Vi noterar att vår rekommendation att begränsa tidshorisonten i tillbakablickandet i tabeller ocjh analyser i förvaltningsberättelsen har hörsammats i årets årsredovisning. Händelser av väsentlig betydelse I förvaltningsberättelsen presenteras väsentliga händelser som inträffat under och delvis efter räkenskapsåret. Förväntad utveckling Av årsredovisningen framgår utvecklingen inom olika verksamheter. Redovisning sker både utifrån ett centralt perspektiv och utifrån verksamhetsperspektiv. Hänsyn tas både till interna förutsättningar och till påverkan från omvärlden. Väsentliga personalförhållanden Den obligatoriska redovisningen av sjukfrånvaro redovisas enligt KRL 4:1 a, det vill säga frånvaron specificeras på lång- och korttidsfrånvaro, män och kvinnor samt åldersindelad. Sjukfrånvaron har stigit från 4,9 till 5,1 % i jämförelse med föregående år. I övrigt lämnar den personalekonomiska redovisningen ett flertal uppgifter om personalen i form av diagram och verbal information. Gemensam förvaltningsberättelse Förvaltningsberättelsen omfattar en beskrivning av den samlade kommunala verksamhetens organisation och särskilda upplysningar om ekonomi och verksamhet i koncernföretagen i enlighet med RKR 8.2. Obligatorisk information enligt KRL och RKR:s rekommendationer I förvaltningsberättelsen redovisas bland annat upplysningar om pensionsmedel 5 av 10
och pensionsförpliktelser i enlighet med RKR 7.1 som en del av uppföljningen av fullmäktiges föreskrifter om förvaltningen av pensionsmedel. Andra förhållanden som har betydelse för styrning och uppföljning av verksamheten Kommunen har en väl utvecklad styrmodell som beskrivs i förvaltningsberättelsen. Bedömningen av måluppfyllelsen sker dels verbalt men underbyggs även med en mängd nyckeltal, i bilaga till årsredovisningen, med jämförelser med tidigare år, med länet och riket i stort. Det finns vidare en röd tråd genom rapporteringen då styrelse, nämnder och bolagens redogörelser även de utgår från de av fullmäktige fastställda strategiska områdena. 3.1.1.2. Investeringsredovisning Vi bedömer att investeringsredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av årets investeringar. Årets nettoinvesteringar uppgår till 122 mnkr vilket är 6,5 mnkr lägre än föregående år och 205,5 mnkr lägre än budgeterat. 3.1.1.3. Driftredovisning Vi bedömer att driftredovisningen i allt väsentligt ger en rättvisande bild av hur utfallet förhåller sig till fullmäktiges budget. Nämndernas budgetavvikelse samt förändringen från avvikelsen mot prognosen per sista augusti redovisas i tabellen nedan: Driftredovisning per nämnd, mnkr Utfall Nettobudget Budgetavvikelse + /- jfr prognos Fullmäktige, valnämnd och revision 4,0 3,8 0,2 0,1 Kommunstyrelsen 148,3 146,9 1,4-1,5 Barn- och utbildningsnämnden 750,7 754,0-3,3-3,3 Kultur- och fritidsnämnden 109,0 109,2-0,2 0,3 Miljö- och byggnämnden 10,6 10,5 0,1-0,3 Nämnden för arbetsmarknadsfrågor och vuxenutbildning 47,4 47,2 0,2 0,2 Räddningsnämnden 33,8 33,6 0,2-0,1 Socialnämnden 677,6 688,8-11,2 4,2 Teknik- och servicenämnden 181,6 179,6 2,o 2,8 Överförmyndarnämnden 2,8 2,6 0,2 0,1 Summa nämnderna 1 965,8 1 976,2-10,4 2,5 Sammantaget redovisar nämnderna ett negativt utfall mot budget med -10,4 mnkr. Det är tre nämnder vars resursförbrukning överstiger tilldelat utrymme. Kultur- och fritidsnämnden redovisar en avvikelse på -0,2 mnkr orsakat av underskott i Studio Acusticum. 6 av 10
Barn- och utbildningsnämndens underskott på -3,3 mnkr förklaras bland annat av kostnadsökningar i avseende Strömbackas elevbygge vid Furulund samt ökat antal inskrivna barn vid förskola och fritids. För sjätte året i rad misslyckas socialnämnden med att hålla sig inom tilldelad ram. Det är inom avdelningen för stöd och omsorg, framförallt stöd till barn och familj samt psykosocialt stöd, som underskottet på 11,2 mnkr genereras. 3.1.2. Balanskrav Vi instämmer i kommunens bedömning av att balanskravet har uppfyllts för år 2012. 3.1.3. God ekonomisk hushållning Sammantaget bedömer vi 2012 års resultat vara förenligt med fullmäktiges finansiella och verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Kommunen uppnår måluppfyllelse för 5 av totalt 7 ekonomiska nyckeltal. För de strategiska områdena avseende verksamheten visar analysen överlag på en hög grad av måluppfyllelse. 3.1.3.1. Finansiella mål I årsredovisningen görs en överskådlig avstämning mot kommunens finansiella mål som fastställts i budget 2012. De kommunövergripande målen som innebär att; kommunens finansiella ställning ska vara långsiktigt hållbar och att PIKABkoncernen ska klara sig utan tillskott från kommunen uppges uppfyllda i hög grad respektive helt uppfyllt. De underliggande nyckeltalen visas nedan. Nyckeltal/mått Följs upp i årsredovisningen Måluppfyllelse 2012 Resultatet skall uppgå till 2-3 % av skatteintäkter och generella statsbidrag. Ja Ja, 2,1 % Likviditet: Betalningsberedskapen skall uppgå till minst 30 dagar. Ja Ja, 72 dagar Soliditet: Inga lån. Ja Ja, inga lån Nämndernas/styrelsens resultat. Balans mellan ekonomi och verksamhet. Ja Nej, -10,4 mnkr Avtalstrohet i kommunen, minst 95 %. Ja Nej, 92 % Extern kapitalförvaltning, minst 2 % i reala termer. Ja Ja, 4,6 % Tillskott till de kommunala bolagen, 0 kr. Ja Ja, inga kapitaltillskott 7 av 10
Kommunen uppnår måluppfyllelse för majoriteten av de ekonomiska nyckeltalen. Avtalstroheten uppgår inte riktigt till målsättningen och resultatet för nämnder och styrelse visar på obalans mellan verksamhet och ekonomi. Sammantaget uppgår underskottet i år till -10,8 mnkr (-1,8 mnkr). Positivt är att Piteå kommun fortfarande inte behövt ta några lån, att betalningsberedskapen är god och att de kommunala bolagen fortfarande klarar sig utan tillskott från kommunen. 3.1.3.2. Mål för verksamheten Kommunfullmäktige har i sin verksamhetsplan fastställt verksamhetsmässiga mål för god ekonomisk hushållning. Planen innehåller liksom tidigare följande strategiska områden: Barn och unga Utbildning, arbete och näringsliv Demokrati och öppenhet Livsmiljö Personal Dessa strategiska områden beskrivs och utvärderas i årsredovisningen. Av analysen framgår att ett par av de övergripande målen inom de strategiska områdena Utbildning, arbete och näringsliv samt Livsmiljö har förbättrats i jämförelse med föregående år. För de övriga strategiska områdena är uppfyllelsen av de övergripande målen oförändrade jämfört med 2011 och analysen visar överlag på en hög grad av måluppfyllelse. Kommunstyrelsens sammantagna bedömning är i likhet med föregående år, att måluppfyllelsen i huvudsak är fortsatt god. 3.2. Rättvisande räkenskaper 3.2.1. Resultaträkning Vi bedömer att resultaträkningen ger en i allt väsentligt rättvisande bild av årets resultat. Vi bedömer att resultaträkningen uppfyller KRL:s krav och i stort är upprättad i enlighet med god redovisningssed men med följande undantag. Knappt en fjärdedel av årets avsättning för omställningskostnader på 4,3 mnkr bedöms inte rymmas inom ramen för RKR:s rekommendation 10.2 Avsättningar och ansvarsförbindelser. För denna del av avsättningen föreligger ingen legal förpliktelse vid bokslutstillfället utan de kostnader som ligger till grund för avsättningen är att betrakta som löpande verksamhetskostnader och skall därför redovisas först när de uppstår, med andra ord tidigast under år 2013. 8 av 10
Resultat för 2012 uppgår till 40,5 mnkr vilket är 35,1 mnkr högre än budget men 14,3 mnkr sämre än den prognos som lämnades vid delårsrapport per augusti. Avvikelsen mot budgeten beror framförallt på återbetalningen från AFA försäkring avseende inbetalda premier under 2007 och 2008 uppgående till 40,9 mnkr. Lägre arbetsgivaravgifter för unga och ett något bättre utfall för skatteintäkterna bidrar också positivt till resultatet. Den stora minusposten i jämförelse med budget är som tidigare nämnts nämndernas sammanlagda budgetavvikelse. 3.2.2. Balansräkning Balansräkningen bedöms i stort ge en rättvisande bild av tillgångar, skulder, avsättningar och eget kapital. Balansräkningen bedöms vara uppställd enligt KRL, är i allt väsentligt rätt periodiserad och har värderats enligt principerna i KRL. Balansräkningen bedöms i stort ha tillräckliga noter. Ett fåtal undantag från stycket ovan återfinns i avsnitten 3.2.1 respektive 3.2.5. 3.2.3. Kassaflödesanalys Vi bedömer att kassaflödesanalysen uppfyller kraven i KRL samt redovisar kommunens finansiering och investeringar. Överensstämmelse finns mellan kassaflödesanalysens uppgifter och motsvarande uppgifter i övriga delar av årsredovisningen. Det kan noteras att årets kassaflöde är positivt, 59,0 mnkr (-10,8 mnkr). 3.2.4. Sammanställd redovisning Vi bedömer att den sammanställda redovisningen ger en helhetsbild av kommunens ekonomiska ställning och åtaganden. Noter finns i tillräcklig omfattning. Konsolideringen omfattar de företag i vilka kommunen har ett betydande inflytande. Kommunkoncernen redovisar ett resultat på 97,1 mnkr vilket är drygt 40 mnkr högre än föregående år. Den aktiebolagsrättsliga koncernen Piteå Kommunföretag AB redovisar ett resultat på 59,5 mnkr vilket är i drygt 25 mnkr högre än föregående år. Stor del i den resultatförbättringen har den sänkta bolagsskatten vilket påverkar avsättningen för uppskjuten skatt i koncernens redovisning positivt. 3.2.5. Tilläggsupplysningar Årsredovisningen bedöms i stort lämna tillräcklig information om tillämpade redovisningsprinciper och tilläggsupplysningar. Utöver det som nämnts om avsättningen för omställningskostnader i avsnitt 3.2.1 bedöms kommunen i allt väsentligt följa KRL och RKR:s rekommendationer. Avvikelser har dock noterats i fråga om; 9 av 10
- Noter till materiella anläggningstillgångar där ackumulerade anskaffningsvärden saknas. - Leasingavtal och exploateringsmark redovisas inte i enlighet med rekommendation 13.1 respektive kommunala redovisningslagen. Vi noterar att dessa poster i sammanhanget är inte uppgår till väsentliga belopp Dessa avvikelser från gällande principer samt motivering till varför, anges öppet i avsnittet redovisningsprinciper. 2013-03-05 Per Ståhlberg Projektledare Bo Rehnberg Uppdragsledare 10 av 10