Beredskap i framkant en viktig pusselbit

#5: OKTOBER 2015 Tomas Kristiansson: Att leda i förändring Framgångssagan med 5S fortsätter Beredskap i framkant en viktig pusselbit Färgsprakande folkfest under Inspiridéum Öppet brev från oss som gör el i Simpevarp Bättre ljud- och ljusmiljö i O3s kontrollrum 1

God förmåga att leda i kris Sedan 1999 har jag utbildat huvuddelen av det svenska krishanteringssystemets aktörer. 2007 utvecklades ett nationellt koncept för stabs- och ledningsmetodik i Sverige. Detta gemensamma synsätt omfattar de grundkunskaper och den metod som krävs för att kunna arbeta effektivt i en stab, oberoende av organisation, situation eller händelse. Ett sådant gemensamt synsätt hos olika aktörer i samhället, lägger också en god grund för samverkan dem emellan, i syfte att hantera en komplex situation. OKG var en av de första organisationerna som började tillämpa den nya metoden. Idag tillämpar även polisen och sjukvården i Kalmar län samma metod, liksom SSM och SKB, vilket stärker krishanteringsförmågan i regionen ytterligare. Jag kan konstatera att OKG är en av de organisationer som ligger allra längst fram när det gäller ledningsförmåga i krissituationer, det vill säga ledning vid en komplex situation, som omfattar många delar och möjliga händelseutvecklingar. Ledningen på OKG visade tidigt ett stort engagemang för att utöka beredskapsorganisationens förmåga och avsatte tider, forum och former. Chefer avsatte tid och vi genomförde grundutbildning i stabsmetodik, stabschefsutbildning och utbildning i kvalificerat ledarskap och beslutsfattande under svåra situationer. Allt detta i kombination med övningar i ordinarie ledningslokaler för beredskapsorganisationen. Många av dem som utbildats i metoden har också tillämpat den i det dagliga ledarskapet i linjeorganisationen. Genom utbildning och övning har OKGs förmåga att hantera komplexa situationer alltså ökat. Ett kvitto på denna förhöjda förmåga kom när Greenpeace för något år sedan gjorde ett intrång på OKG. Detta blev aldrig någon kris, beroende på krisledningsorganisationens utökade färdigheter. Utan denna skicklighet, hade händelsen kunnat ta en helt annan vändning. För mig har det varit givande att se OKG effektivt omvandla sina nya kunskaper till utökad ledningskapacitet och handlingskraft. Denna förmåga är idag extra viktig, eftersom samhällets krav på handlingskraft, för att svara på omgivningens behov, ökar vid komplexa situationer. Av denna anledning är det också mycket tillfredställande att OKG har utformat en ny och mycket lämplig ledningslokal med anpassat teknikstöd. Paradoxalt nog ligger det i den komplexa situationens natur, att det är svårare att få fram beslutsunderlag. Detta pekar återigen på vikten av en väl fungerande metod och effektivt stabsarbete i syfte att avlasta beslutsfattare och därigenom utöka ledningskapaciteten. Tomas Kristiansson, utbildare i stabs- och ledningsmetodik 2

I DETTA NUMMER Krönika 2 E.ONs stängningsbeslut 4-7 Projekt CKR O3 8 Invigning av simulator O3 9 I centrum10-13 14-15 Kärnkraft i stort och smått 16-19 Utvecklingsresan 20 Inspiridéum 2015 21 Så funkar det! 22-23 Personalnytt 4 7 8 12 14 Hösten är här en årstid som präglas av förändring, där vi förbereder oss för ett kallare klimat. Att det redan är kallt på investeringsfronten, framgår med all tydlighet på sidan 6. Fortums chefsekonom beskriver där en dekadent europeisk elmarknad, som framavlar abnormiteter, såsom bibehållen brunkol samtidigt som klimatsmart kärnkraft stängs ner före dess tekniska livslängd nåtts. Här är behovet av snabb förändring stort, eftersom rötan tydligen nu även nått USA se Kärnkraft i stort och smått på sidan 14. Här hemma ökar risken för att det blir kallt i stugorna och att de nationella klimatmålen inte nås i samband med stängningsbesluten under oktober. Bakgrunden och konsekvenserna uttrycks i texten Öppet brev från oss som gör el på sidan 4. Klart är, att vi lever i en tid av förändring. Krishantering och beredskap handlar just om att hantera förändring och detta skriver vi om både på sidan 10-13 och på sidan 21. Mycket läsnöje! Henrik Eriksson, tf redaktör 10 16 20 Omslagsbilden: OKG ligger i framkant i arbetet att hantera komplexa situationer. Läs mer om OKGs beredskapsarbete på sidorna: 2, 10-13 och 21 Kärnpunktens redaktion Anders Österberg ansvarig utgivare anders.osterberg@okg.eon.se Emmy Davidsson redaktör emmy.davidsson@okg.eon.se Annika Carlsson annika.carlsson@okg.eon.se Henrik Eriksson henrik.eriksson2@okg.eon.se Maria Roth maria.roth@okg.eon.se Emelie Johannesson emelie.johannesson@okg.eon.se Utges av OKG Aktiebolag 572 83 Oskarshamn 0491-78 60 00 Ansvarig utgivare Anders Österberg 0491-78 63 54 anders.osterberg@okg.eon.se Redaktör Emmy Davidsson 0491-78 64 68 emmy.davidsson@okg.eon.se Vill du ha med något i Kärnpunkten? Mejla till info@okg.eon.se Tid för manusstopp är klockan 10:00! Utgivningsplan Nr 6, manusstopp 8/12, utgivning 18/12 Nr 1, manusstopp 19/1, utgivning 29/1 Nr 2, manusstopp 8/3, utgivning 18/3 Grafisk produktion och tryck Agent Design, Oskarshamn Grafisk Tryck, Oskarshamn Trycks på Multi Art gloss 250g/ Multi Design original 120g 3

Öppet brev från oss som gör el i Simpevarp: Energipolitisk härdsmälta bakom havererad elmarknad Under oktober månad har beslut fattats som innebär att nästan en tredjedel av landets kärnkraftsbaserade elproduktion kommer vara nedlagd inom fem år. Nedläggningen motiveras av svårigheter att motsvara lönsamhetskraven på en elmarknad, vars utbud och efterfrågan bringats i obalans av energi politiska beslut. I ett öppet brev vill vi som under många år bidragit till landets elförsörjning uttrycka vår oro för konsekvenserna av den samhällsekonomiska kapitalförstöring som energipolitiken nu ger upphov till. För mindre än fem år sedan utmålades kärnkraftsindustrin som syndabockar för de elprischocker som drabbade den enskilde elkunden var och varannan vinter. Besvikna elanvändare uppmanade till och med till ett eluppror. Vid återkommande tillfällen kallades ansvariga vid kraftbolagens ägare till näringsministerns kontor för att ställas till svars för de olägenheter som oförmågan att leverera el åsamkade landet. Media rapporterade att ibland så mycket som 40 procent av landets kärnkraftskapacitet inte fungerade. Besluten att inom fem år stänga totalt fyra reaktorer vid OKG och Ringhals i förtid innebär att cirka 30 procent av landets kärnkraftsbaserade elleveranser tas bort ur försörjningssystemet. Successivt förlorar Sverige därmed en årlig produktionskapacitet på omkring 20 miljarder kilowattimmar. Det motsvarar årsförbrukningen i de tre storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö tillsammans. Det är också nästan dubbelt så mycket som den totala vindkraftsproduktionen under 2014, som uppgick till 11,5 terawattimmar. Politiskt korrekt att göra kärnkraft olönsam? Att hävda dålig lönsamhet som motiv för stängningsbesluten är visserligen korrekt. För att konstatera orsaken till den sämre lönsamheten är dock analysen för grund om man enbart pekar på för låga elpriser och en unik beskattning i mångmiljardklassen av den kärnkraftsbaserade elproduktionen. Ytterst är det de senaste decenniernas energipolitik som lett fram till dagens situation. De låga elpriserna beror nämligen på att ett ökat kraftutbud ställs mot en minskad efterfrågan. Det ökade utbudet är huvudsakligen avhängigt en statligt subventionerad utbyggnad 4

av i första hand vindkraft. Att kärnkraften samtidigt belastas med en allt högre grad av beskattning innebär ännu sämre möjligheter att konkurrera. Såväl kärnkraftsbeskattningen som vindkraftssubventionen vilar på energipolitiska beslut. Följaktligen har just denna påverkan inte bara satt marknadens fria konkurrens ur spel utan också på ett påtagligt sätt medverkat till att urholka OKGs lönsamhet. Elupprop för samhällets bästa Sammantaget föranleder detta oss besvikna elproducenter att helt enkelt starta ett elupprop för ett ansvarstagande för samhällets bästa. Den främsta anledningen till det här öppna brevet är just att göra vår omvärld medveten om vilka samhällsekonomiska konsekvenser stängningsbesluten får. Vi får exempelvis räkna med att det blir svårare att nå de överenskomna globala miljömålen avseende utsläpp av växthusgaser. Om vi inte vill att södra Sverige ska få problem med elförsörjningen vintertid måste vi inom de närmaste åren bygga ut kapaciteten i de kablar som för över elkraft från nordeuropeiska produktionsanläggningar, bland annat tyska kraftverk som använder brunkol som bränsle. Detta måste ske även om vi någonstans bygger de ungefär 2 500 nya vindkraftverk som krävs för att kompensera för bortfallet av kärnkraftsbaserad produktion. Väderberoende kraftkällor har den nackdelen att det alltid krävs en alternativ produktion i beredskap som kan kompensera för det bortfall som uppstår när det exempelvis inte blåser. Tunga skäl att krama reaktorer Kärnkraftskritiska röster kallar oss ofta för reaktorkramare i syfte att få det att låta som ett egenintresse och självändamål. Givetvis är vi som gör el i Simpevarp inte på något vis oberörda av att antalet arbetstillfällen vid OKGs anläggningar successivt reduceras. Till en början kommer beslutets återverkningar främst drabba inhyrda tjänster hos våra underleverantörer och konsultföretag. I början 2020-talet bedöms antalet OKG-medarbetare ha minskat till ungefär hälften av de drygt 900 vi är idag. Men det är alltså inte därför vi kramar våra reaktorer. Vi bedömer helt enkelt att sämre försörjningstrygghet och ökad miljöförstöring i ett enda slag kommit att bli en mycket påtaglig samhällsrisk. Som genuina reaktorkramare sätter vi i alla lägen våra produktionsanläggningars funktionalitet och säkerhet främst. Utan att på något vis förringa de risker som kan förknippas med kärnteknisk verksamhet hävdar vi därmed bestämt att de väger lätt i förhållande till konsekvenserna av elbrist och klimatförändringar. Vi som gör el i Simpevarp 5

Fortums chefsekonom: - Uselt investeringsklimat för elproduktion - Bra energipolitik bör vara teknikneutral, anser Simon-Erik Ollus, chefsekonom på Fortum. E.ONs STÄNGNINGSBESLUT Investeringsklimatet för kommersiell elproduktion är för närvarande synnerligen dåligt i hela Europa. Idag är det i stort sett omöjligt att investera i ny kraftproduktion på annat sätt än med samhälleligt stöd som bas. TEXT: Anders Österberg FOTO: Fortum I en öppenhjärtlig intervju i nyhetsbrevet Second Opinion Energi beskriver chefsekonomen på Fortum, Simon-Erik Ollus, hur den europeiska elmarknaden har kollapsat. Han beskriver att den konventionella kraftens förutsättningar att konkurrera grusats av samhälleliga subventioner. Efterfrågan på el har minskat sedan finanskrisen 2008 samtidigt som det tillförs ny produktion som inte baseras på marknadspriset utan på produktionsstöd, säger Simon-Erik Ollus. Priset har på sju år sjunkit med 60 procent på flera av Europas elmarknader och nu är det i princip omöjligt att investera i ny kraftproduktion på annat sätt än med samhälleligt stöd som bas. Fel kraftslag stängs Simon-Erik berättar att kapacitet stängs i hela Europa före dess tekniska livslängd. Det handlar om kärnkraftsreaktorer och gasturbiner. Det är dock inte dessa vi borde stänga, menar han. Det är brunkolen och kolkraften vi borde stänga, men den behålls på grund av att koldioxidpriset är lågt precis som priset på kol. Gasturbinerna kör med negativ marginal på grund av lågt koldioxid- och elpris medan kärnkraft straffas ut med diverse fiskala skatter i både Tyskland och Sverige. Han understryker hur viktigt det är att samarbetet mellan länderna i Norden ökar i frågor som till exempel hur en koldioxidfri produktion uppnås, hur den ökande instabila förnyelsebara kraften kan balanseras samt hur en tillräcklig försörjningstrygghet säkras. Om subventionerna för mogen, förnybar produktion avvecklas efter 2020 och koldioxidhandeln tillåts styra och elmarknaden leverera bedömer Simon-Erik att så gott som all ny produktion kommer vara förnyelsebar och att därmed diverse klimat och miljömål kan mötas kostnadseffektivt. Tillsammans för klimateffektiv el Bra energipolitik bör helt enkelt vara teknikneutral för ingen kan förutse den vinnande teknologin i längden, avslutar Simon-Erik Ollus. Jag tycker därför att det är märkligt att lobbyn för förnybar kraft vill avveckla kärnkraften. De borde egentligen alliera sig i kampen mot klimatuppvärmningen. Båda kraftslagens koldioxidutsläpp är minimala och de har samma kostnadsstruktur med dyra investeringar och låga driftskostnader. Deras karaktär på elmarknaden är därför liknande. 6

O2 i ny fas utan fasning E.ONs STÄNGNINGSBESLUT Med en verifierat säkerhetsmoderniserad anläggning i april nästa år kan O2 börja ansöka om tillstånd att gå in i avställningsdrift. Det är den första fasen i stängningsarbetet och innebär att anläggningen successivt töms på bränsle och annat aktivt material. Därmed påbörjar organisationen arbetet med att lösa det förändrade uppdrag som OKG fått i och med ägarnas stängningsbeslut. Avvecklingen av O2 ska ske lika säkert som vi har bedrivit driften, slår Håkan Ottosson fast. TEXT: Anders Österberg FOTO: OKG I slutet av november månad bedöms de operativa åtgärder som återstår i säkerhetsmoderniseringen av O2 kunna vara genomförda. Successivt trappas således bemanningen i projektarbetet ned för att projekt Plex så småningom ska kunna avslutas. Ägarnas beslut att stänga O2 har givetvis under senare tid påverkat resursbehovet i projektet till viss del, berättar Håkan Ottosson, produktionschef vid O2. Avetableringen har ändå inte avvikit särskilt mycket från ursprungsplanen, eftersom många säkerhetsmoderniseringsåtgärder likväl måste fullföljas. Det är ju framförallt driftsrelaterade åtgärder som nu beslutats att inte genomföras. På den punkten sker dessutom en löpande utvärdering av att vi inte valt bort åtgärder som krävs för att nå slutresultatet i form av en anläggning som uppfyller den kravbild som ställs för avställningsdrift. Administrativ summering Nu återstår således en period av administrativt arbete innan anläggningen återigen kan betraktas motsvara kravbilderna i STFs sjunde kapitel, villkor och begränsningar under revisionsavställning. Det innebär en uppdatering av liggande säkerhetsanalyser, inklusive en ny anläggningskonfiguration. För närvarande pågår även en översyn inom drift- och underhållsorganisationerna kring O2 av vilka av planerade underhållsåtgärder som ska avbrytas respektive fullföljas. Parallellt ska vi dessutom samordna de insatser som görs i driftorganisationens regi med de avslutande åtgärderna inom projekt Plex och introducera en tredje part i processen, nämligen den nya organisation som ska arbeta med själva avvecklingen, fortsätter Håkan. Avvecklingsavdelning projekteras Den nya organisationen kommer att styras och ledas inom OKG eftersom det är ett ansvar som åligger tillståndshavaren. En projektgrupp utarbetar för närvarande förutsättningarna för den nya organisationens arbete. Utgångspunkten tas givetvis i det förändrade uppdrag OKG har efter ägarnas stängningsbeslut, säger Håkan vidare. Avvecklingen ska ske lika säkert som vi har bedrivit driften. För att säkerställa detta fullföljs nu en bemanningsplanering baserad på en styrd intern rörlighet. I det arbetet spelar simulatorverksamheten en viktig roll. Vi kommer att ha ett behov av O2-simulatorn under lång tid framöver, avslutar Håkan Ottosson. Inte enbart för den sedvanliga återträningen, utan även för den tillkommande utbildning som är nödvändig för att att bemästra det nytillkomna uppdraget att stänga anläggningen. Ett övergivet kontrollrum? Nej, denna lokal kommer även fortsättningsvis utgöra ett nav i O2-verksamheten. 7

Projekt för bättre ljud- och ljusmiljö i O3s kontrollrum Lars Wibjer, ansvarig för elkonstruktionen, och Per-Göran Oskarsson, representant från driften, är engagerade i det projekt som ska förbättra arbetsmiljön i kontrollrummet på O3. PROJEKT I CKR O3 I kontrollrummet, där alla viktiga säkerhets- och driftsrelaterade funktioner styrs, arbetar driftpersonalen dag som natt. En god arbetsmiljö är a och o för att de ska kunna göra sitt arbete på ett säkert sätt. Just nu pågår ett projekt för bättre ljud- och ljusmiljö i kontrollrummet på Oskarshamn 3 (O3). TEXT OCH FOTO: Emmy Davidsson Bullernivån i kontrollrummet på O3 har sedan driftssättningen 1985 upplevts som störande för personalen, speciellt under nattetid. Ljudnivåmätningar har visat oacceptabla värden och genom åren har åtgärder gjorts utan framgång. En förstudie för ett par år sedan visade att det lågfrekventa bullret kommer från vissa delar i ventilationssystemet, berättar Lars Wibjer, ansvarig för elkonstruktionen i det projekt som ska åtgärda ljudnivån så att den uppfyller dagens arbetsmiljökrav. Det ska bli spännande att se resultatet och vi på driften ser fram emot att få göra ett ännu bättre arbete i ett tystare, ljusare och trevligare kontrollrum. I projektet ska dessutom belysningen uppgraderas. Under installationsarbetet ska takrastret monteras ner och i ett nytt innertak av ljudabsorbenter ska modern belysningsarmatur fällas in i den redan jordbävningssäkrade stommen. Dessutom kommer delar av ventilationssystemet att byggas om, till exempel ska tilluftsdon och till- och frånluftsfläktar bytas. Ombyggnation under drift Eftersom kontrollrummet är en arbetsplats med speciella krav har alla inblandade i projektet fått genomgång av vilka förhållningsregler som gäller i olika situationer, vid en händelse ska till exempel all övertalig personal utrymmas. Varje morgon har också representanter från driften och projektet ett möte för att gå igenom och samordna dagens aktiviteter. Under projektet ska kontrollrumsarbetet fungera som vanligt. För att möjliggöra det är byggnadsställningen uppbyggd på cirka tre meters höjd med provisorisk belysning under. Ställningen har också ett täckt golv så att inget riskerar att ramla ner på kontrollrumspersonalen. Vi tycker att samarbetet mellan driften och projektet fungerar jättebra och kan utföra vårt dagliga arbete på ett säkert sätt, säger Per-Göran Oskarsson, ansvarig från driften i projektet. Dynamisk belysning ökat välmående Förutom en bättre ljudmiljö, temperatur- och ljusstyrkereglering samt andra bekvämligheter kommer en dynamisk belysning att installeras. Det är en relativt ny teknik som innebär att färgtemperaturen i ljuset i kontrollrummet automatiskt regleras efter dygnsrytmen, berättar Lars. Kontrollrummet är fönsterlöst och enligt forskning mår inte människan bra av att arbeta i en miljö där man inte kan se utomhusljuset ändras vid olika tidpunkter på dagen. I den dynamiska belysningen ändras färgtemperaturen från ett blåvitt ljus på morgonen och dagen till en mer gul färgskala under kvällen och natten. Tester som har gjorts i Forsmark visade att det ger en mer välmående skiftgående personal. Det ska bli spännande att se resultatet och vi på driften ser fram emot att få göra ett ännu bättre arbete i ett tystare, ljusare och trevligare kontrollrum, avslutar Per-Göran leende. 8

KSUs O3-instruktörer Fredrik Wallin, Nils-Erik Setterstål och Sven-Erik Spasse Egnell simulerade en övning under invigningen. Simulatorn är ett fantastiskt verktyg för kompetensutveckling och att den nu finns på plats här på halvön ger oss förutsättningar för ännu bättre samarbete. Invigning av O3s simulator ett unikt verktyg för ökad samverkan INVIGNING SIMULATOR O3 Stämningen var på topp bland både OKGs och KSUs medarbetare när det var dags för invigning av O3s simulator den 22 oktober. Simulatorn har flyttats från Studsvik till Simpevarp, något som under invigningen beskrevs som en unik möjlighet till ökad samverkan och ett verktyg för ännu bättre samarbete mellan OKG och KSU. TEXT OCH FOTO: Maria Roth Nils-Erik Näslund från KSU, som har ansvarat för själva flytten och installationen av simulatorn, var en av flera som höll tal under invigningen. I varje projekt gäller det att göra rätt från början, och det skulle jag säga att vi har lyckats med här. Vi har haft ett mycket bra samarbete hela vägen och projektet har löpt på helt enligt tidplan, berättar han. Jim Håkansson, projektledare på OKG, beskriver varje projekt som en unik resa och när man vid projektets uppstartsmöte den 1 oktober förra året hade som målsättning att köra första utbildningen bara ett år senare var det många som var skeptiska. Men målet uppnåddes och vecka 40, ett år efter uppstartsmötet, hölls den första återträningen i simulatorn. Vi har haft en tight tidplan hela vägen men tack vare otroligt engagerade människor som verkligen tagit ansvar för sina områden har vi följt tidplanen och kunde till och med släppa in KSU i lokalerna en månad före utsatt tid. På så sätt gav vi dem förutsättningar att göra ett riktigt bra jobb. KSU tar över stafettpinnen Förutom simulatorn har man i projektet även byggt fler kontorsplatser, nya pausutrymmen och en helt ny parkering. OKG har ansvarat för byggnationen och äger lokalerna, men kan nu lämna över stafettpinnen till hyresgästerna KSU. Simulatorn är ett fantastiskt verktyg för kompetensutveckling och att den nu finns på plats här på halvön ger oss förutsättningar för ännu bättre samarbete. Nu tar vi över stafettpinnen och vill stötta Johan Dasht och OKG i uppdraget att gå från ord till handling. Jim Håkansson, OKG, och Nils-Erik Näslund, KSU, är båda nöjda med vad som åstadkommits i projektet och lyfter gott samarbete som en viktig framgångsfaktor. Vårt bidrag är att leverera riktigt bra operatörer och skiftchefer ut till anläggningen, berättar Magnus Alvhamre, enhetschef O3 på KSU. Som en del i invigningen simulerades även en övning där Johan Dasht, produktionschef på O3, fick agera instruktör. Även Johan är mycket nöjd med att simulatorn numera finns på halvön. Jag skulle vilja tacka alla som varit inblandade i projektet för vad som åstadkommits. Givetvis innebär detta en möjlighet till ökad samverkan, och närheten till simulatorn underlättar både för oss på O3 men även för KSU som på ett enklare sätt kan besöka vår anläggning. 9

Stark beredskap spänner musklerna för framtiden I CENTRUM Nu tas nya steg för att vässa och förstärka OKGs beredskapsorganisation ytterligare. I korthet handlar det om att engagera medarbetare i en bredare bemärkelse och att skapa effektivt samspel mellan beredskap, haverihantering och SAM (Severe Accident Management). TEXT OCH FOTO: Henrik Eriksson 10

En viktig pusselbit är att erbjuda en övergripande utbildning i stabsmetodik för medarbetare som idag inte ingår i beredskapsorganisationen. Sedan hösten 2008 har Jan Olofsson arbetat med att förstärka företagets förmåga att hantera komplexa situationer. Genom utbildningar, övningar och skarpa händelser har nivån succesivt höjts: Från 2009 genomgick beredskapsledningen och därefter beredskapsstödet utbildning i stabsmetodik, vilket totalt omfattade 140 personer. 2011 genomfördes den stora övningen SAMÖ- KKÖ, där den efterföljande utvärderingen visade att utbildningsinsatserna gett god effekt, säger Jan Olofsson, beredskapskoordinator. Nya nivåer Genom utbildningarna och övningarna förbättrades OKGs generella förmåga att hantera en oväntad händelse eller komplex situation. En ny högre nivå uppnåddes, där arbetet i staben blev alltmer systematiskt och strategiskt till sin natur. Detta skapade i sin tur förutsättningar för en effektiv och samtidigt lugnare arbetssituation även under pressade förhållanden. Man kan säga att staben utvecklades från en operativ till en mer strategisk nivå. Vi fick en verklighetscheck på detta vid Greenpeace-intrånget i mars 2014, en skarp händelse, där stabsarbetet snabbt kom igång och bedrevs mycket effektivt, säger Jan Olofsson. Han berättar också att två månader senare genomfördes SAMÖ-Fokus, en tvärsektoriell samverkansövning som byggde på erfarenheter och utvecklingsområden från SAMÖ-KKÖ. Utvärderingen av denna övning visade också att krisberedskapssystemets förmåga att kommunicera under en kris hade utvecklats på ett flertal punkter. Utbildningar, övningar och skarpa händelser har skapat utvecklingsmöjligheter för OKG och givit ett bra underlag för det systematiska och kontinuerliga förbättringsarbetet. Vi har exempelvis utökat och förtydligat våra samlingsplatser, upprättat en extern ledningsplats i Oskarshamn, och har numera en ständig utvärderingsledare för att skapa kontinuitet i utvärderingsarbetet. Kris var dag Det långsiktiga målet är att OKG ska ha förutsättningar att hantera oväntade händelser med fokus på att förhindra skador på människor, miljö och anläggningar. Organisationen ska av denna anledning vara robust och målmedveten, samt kunna agera effektivt, flexibelt och uthålligt. För att uppnå detta handlar det mycket om att beredskaps- och haverihantering ses som och blir till en aktiv del i vardagen. För att ta nya steg och nå ytterligare en ny nivå i utvecklingen av vår beredskapsorganisation, handlar det exempelvis om att vid en kris kunna använda resurser som idag inte ingår i beredskapen. En viktig pusselbit är då att erbjuda en övergripande utbildning i stabsmetodik för medarbetare som idag inte ingår i beredskapsorganisationen. 11

! Årets krisberedskapare i Kalmar län Jan Olofsson erhöll i mitten av oktober utmärkelsen Årets krisberedskapare i Kalmar län. Syftet med utmärkelsen är att lyfta fram någon som inom sitt uppdrag gjort något utöver det vanliga för att förbättra och förnya krisberedskapen i länet och därmed bidragit till utvecklingen av krissamverkan i Kalmar län. Jan Olofsson belönades för sitt visionära och målmedvetna arbete med att utbilda, öva och träna den interna beredskapsorganisationen. 12

För att kunna använda dessa resurser i en komplex situation är det också viktigt att det finns ett tydligt ägarskap för olika frågor. En utbildning för linjechefer har redan kommit igång, där syftet är att stärka förmågan att kunna leda en verksamhet både i vardag och i kris. Ytterligare ett förbättringsområde är att vässa förmågan att samverka med externa aktörer. Ett annat område, där utvecklingsarbete pågår under ledning av Carl-Johan Kemgren, är att se över hur beredskap, haverihantering och SAM kan integreras och koordineras ännu effektivare i framtiden. I Sverige är vi redan bra på att utgå från värsta tänkbara scenario och se till så att omgivningskonsekvenserna vid ett fullskaligt haveri blir mycket små eller helt obefintliga. Vi kan komplettera detta genom att bli ännu bättre på att häva olika förlopp genom effektiv ledning och effektiva insatser i komplexa situationer. Ambition är att vara ett föredöme och drivande både nationellt och internationellt, inom haverihantering, Genom utbildningar, övningar och skarpa händelser har OKG tagit ny höjd i beredskapsarbetet. krishantering, ledning och samverkan. Det handlar om att vidmakthålla och utveckla ett stort förtroende hos samverkande organisationer, myndigheter och hos den enskilde individen, avslutar Jan Olofsson. Stabsmetodik i korthet Vid en krissituation ställs en beslutsfattare ofta inför fler och mer komplexa frågor, problem och ärenden, än de som dyker upp i den ordinarie verksamheten. För att få avlastning vid en sådan situation, kan beslutsfattaren använda sig av en stab. Staben är en organisation av mobiliserade medarbetare som behövs för att hantera krisen. Arbetet i denna tillfälliga organisation, vars storlek varierar beroende på situation, kan exempelvis handla om att göra analyser och ta fram beslutsunderlag, eller om att adressera personalfrågor, samordna aktiviteter, sammanställa lägesuppföljningar, hantera medialt intresse etcetera. Staben fattar inga egna beslut (utom sådana som ligger inom ramen för verkställighet), utan utgör alltså ett stöd för beslutsfattaren. Styrning av staben Arbetet i staben leds av en stabschef. Denne person utgör länken mellan staben och beslutsfattaren. Stabschefen har exempelvis till uppgift att starta upp stabens arbete, sätta in stabens personal i läget, planera verksamheten och fastställa rutinerna, liksom att föredra ärenden för beslutsfattaren, samt utvärdera andras och det egna arbetet. MMR för att nå mål Kort sagt så handlar stabens arbete om att omsätta beslutsfattarens beslut i handling för att uppnå ett övergripande mål. Denna målbild tas fram i ett tidigt skede av beslutsfattaren och speglar hur beslutsfattaren vill att läget ska vara när en uppgift är löst. Först därefter bestäms den metod som ska användas för att uppnå detta, och därefter fastställs vilka resurser som krävs. Detta arbetssätt kallas MMR-modellen (mål, metod och resurs) och är extra tillämpbar i pressade situationer. Om inte MMR-modellen används som ett gemensamt tankesätt, är det lätt att man börjar med att diskutera metoden och resurserna, före det att målet fastställts. Då kan värdefull tid gå förlorad och risken ökar att det blir fel redan från början av en kris. Uppdrag fördelas Som ett led i den aktivitet som krävs för att uppnå det mål som beslutsfattaren formulerat, fördelas olika uppdrag. Dessa uppdrag bör vara tydligt utformade och tala om vad som ska utföras. Hur uppgiften ska lösas avgör mottagaren av uppdraget. Det är också viktigt att uppdragsbeskrivningen fastställer vilka resurser som finns till förfogande, när uppdraget ska vara utfört, vilket mål uppdraget bidrar till att uppnå och vem som är ytterst ansvarig för utförandet av uppdraget. När insatser är genomförda och målbilden uppnådd, är det viktigt att ta tillvara erfarenheter av stabens arbete, som underlag till förbättringar. Alla som deltagit i stabsarbetet bör få möjlighet att följa upp och utvärdera sitt eget och stabens arbete. 13

Kärnkraft i stort & smått TEXT: Emelie Johannesson VD Johan Svenningsson var i mitten av september med på en rundabordskonferens om framtidens energiutmaningar. Värd för mötet var Kalmars kommunalråd Johan Persson. Bland deltagarna fanns bland annat landshövding Stefan Carlsson och också energiminister Ibrahim Baylan, som pratade om energikommissionens uppdrag. Konferensen avslutades med en diskussion om framtida utmaningar på energiområdet. smått VD på konferens med energiministern om framtidens energiutmaningar Deltagarna på konferensen samlade runt energiministern. Mötet var mycket givande och jag fick möjlighet att framföra behovet av kärnkraft och de snedfördelade beskattningar och subventioner som finns på energimarknaden. Vi hade också en god dialog tillsammans med bland annat Scanias representanter av vikten av inte bara energi och effekt utan även elkvalitet som är hotad vid en stängning av kärnkraft i södra Sverige. Detta möte tillsammans med andra tillfällen som jag träffat energiministern är mycket viktiga som en del i energikommissionens arbete, berättar Johan Svenningsson. Reaktor stängs i USA på grund av dålig lönsamhet Det är inte bara i Sverige som beslut fattas om att stänga reaktorer. Energibolaget Entergy meddelade i mitten av oktober att det amerikanska kärnkraftverket Pilgrim, Massachusetts, stängs senast 2019. Pilgrim är ett kraftverk med en kokarreaktor som är jämngammal med O1. Entergy anger bland annat lägre elpriser (till följd av rekordlåga priser på naturgas), minskade intäkter och ökade driftskostnader som orsaker till beslutet. Man tillägger dessutom att ogynnsamma förslag i energipolitiken gällande subventionering av förnybar energi, också får påverkan på kraftverkets ekonomi. Idé om integrations evenemang vann årets Innovation Camp I mitten av september avgjordes årets upplaga av Innovation Camp och som vinnare stod en idé om ett evenemang där olika kulturer kan mötas. Innovation Camp är en uppdragstävling i kreativt tänkande. I år samlades cirka 150 elever från yrkesförberedande linjer årskurs 2 på Oscarsgymnasiet för att hitta och presentera en genomförbar lösning på ett verkligt problem. Uppdraget handlade om att komma på ett evenemang som stärker Oskarshamns attraktivitet. Det vinnande elevförslaget Kulturkrocken ska skapa en arena för integration där olika kulturer kan mötas och bygga broar. OKGs och SKBs ambition är att förverkliga den vinnande idén under Inspiridéum 2016. 14

Roboten Meister visar vägen i Fukushimareaktor En ny fjärrstyrd robot ska på försök dokumentera förödelsen i de havererade Fukushimareaktorerna, och även delta i uppröjningen. Mitsubishi har utvecklat en robot som på försök ska köra in i reaktorbyggnad i det havererade kärnkraftverket Fukushima Daiichi. Roboten kan ta sig upp och ned för trappor och ska inledningsvis med hjälp av en kamera dokumentera tillståndet i reaktorbyggnaderna. Energiföretaget Tepco kommer även att testa robotens förmåga att utföra vissa röjningsarbeten. Exempelvis ta borrprover i betongen för analys av Nordkorea har återstartat verksamheten vid den omstridda kärnreaktorn i Yongbyon, som ses som landets främsta källa till plutonium för kärnvapen. Reaktorn stängdes 2007, som del i det sexpartsavtal som innebar bistånd i utbyte mot nedrustning, men har sedan 2013 rustats upp. strålningsnivåer, men även kapa rör och andra metallföremål som kan vara i vägen för röjningsarbetet. När det sen blir möjligt för människor att ta itu med uppröjning och rivning av ska roboten ha kartlagt tillståndet så att personalen vet vad som väntar. Den 440 kg tunga roboten Meister. Nordkorea återstartar plutoniumreaktor Nordkorea har tidigare försäkrat att landets raketuppskjutningar rör sig om fredliga utplaceringar av satelliter. Men det tror inte sydsidan och dess allierade USA på, som varnar Nordkorea för att en eventuell raketuppskjutning kommer att ses som en allvarlig provokation. Det är ett militärt hot och ett brott mot FNs resolution som fördömer alla aktiviteter med ballistisk robotteknologi, säger Kim Min-Seok, talesperson för det sydkoreanska försvarsdepartementet. Kärnkraft i rymden Länge har det pratats om rymdfärder till Mars. Ett av de stora problemen med en sådan resa är det långa avståndet, men nu kan kärnkraft vara på väg att lösa detta. För att kunna möjliggöra en rymdfärd till Mars måste restiderna kortas ner och farkosterna därmed gå snabbare. Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH, tror sig att ha en lösning på problemet. I en intervju med Ny Teknik berättar han att kärnkraft, enligt honom, är det mest realistiska alternativet för att få fram snabbare rymdfarkoster. Det går dock inte att använda sig av en vanlig kärnkraftsreaktor på en rymdfarkost, eftersom man bland annat behöver ha en mycket högre drifttemperatur. I och med de höga drifttemperaturerna är det då heller inte aktuellt att använda urandioxid som bränsle, eftersom man då skulle komma för nära smältpunkten. Istället arbetar KTH-forskarna med urannitrid, en förening av uran och kväve. Janne Wallenius tror att det är möjligt med kärnreaktorer ombord på rymdfarkoster om ungefär 20 år, vilket skulle innebär att resan till Mars enbart skulle ta fyra månader istället för dagens 1,5-2 år. Vårt främsta vapen mot eventuell övertalighet allas delaktighet i en styrd intern rörlighet! Andreas Roos, teknikchef 15

Framgångssaga med 5S arbetet fortsätter UTVECKLINGSRESAN Sedan ett halvår har ett pilotprojekt i reaktorhallen på Oskarshamn 3 (O3) pågått som syftar till att förbättra ordning och reda med hjälp av 5S-metoden. Det systematiska förbättringsarbetet har varit en framgångssaga och nu fortsätter arbetet på andra platser i organisationen. TEXT: Emmy Davidsson FOTO: OKG 16 16

Under projektet har många konkreta förbättringar genomförts. Medarbetarna har till exempel blivit ännu bättre på att göra tydliga avgränsningar, vilket underlättar ordning och reda. 5S är en välkänd japansk metod för att skapa och upprätthålla en effektiv, säker och välordnad arbetsplats. Metoden kommer ursprungligen från Toyota, men används på företag över hela världen. Och OKG är inget undantag. Under ett halvår har ett pilotprojekt inom ramen för Operational Excellence pågått på Oskarshamn 3 (O3) som handlar om att förbättra ordning och reda i reaktorhallen. 5S står för områdena sortera, systematisera och städa samt standardisera och självdisciplin. Arbetet började med att projektgruppen utformade ett utvärderingsformulär utifrån de fem områdena i 5S-metoden, där varje påstående i formuläret får poäng mellan ett och fem. Det är jätteroligt att vårt arbete har gett tydliga resultat och att det dessutom uppmärksammas av andra. Det gav alla en tydlig målbild över vilka resultat vi ville nå, berättar Daniel Jönsson, projektledare. Under projektet har de fem områdena utvärderats kontinuerligt enligt poängsystemet och i sammanställningen av alla utvärderingar syns tydliga framgångsresultat. Konkreta förbättringar med enkla medel Det goda resultatet syns inte bara i statistiken och visuellt i reaktorhallen, utan har även gett upphov till beröm. När en delegation från Strålsäkerhetsmyndigheten inspekterade O3 i slutet av årets revision blev de imponerade över den goda ordningen i reaktorhallen. Det är jätteroligt att vårt arbete har gett tydliga resultat och att det dessutom uppmärksammas av andra, säger Benny Karlsson, URs representant i projektgruppen. Under projektet har många konkreta förbättringar genomförts. Medarbetarna har till exempel blivit ännu bättre på att göra tydliga avgränsningar, vilket underlättar ordning och reda. Lådor med material som tidigare har förvarats utomhus har nu flyttats in, vilket gör att saneringsarbetet inte blir lika omfattande innan materialet kan användas i reaktorhallen. Dessutom har förvaringsskåp med verktyg bytts ut mot vagnar på hjul där varje verktyg har sin avsedda plats. Det gör att du lätt kan ta med dig vagnen till din arbetsplats och dessutom direkt se vilka verktyg som saknas på vagnen, berättar Benny. Ju färre servicearbeten som genomförs i reaktorhallen, desto minskad risk för nerskräpning och oordning. Ett önskemål från projektet är därför en separat verkstad, där en stor del av de servicearbeten som tidigare gjorts i reaktorhallen kan genomföras och där även olika hanteringverktyg kan förvaras. Det är bara på planeringsstadiet än så länge, men om det blir verklighet hade det underlättat vårt arbete avsevärt, säger Benny. Den största framgången i projektet är attitydförändringen hos medarbetarna. Daniel och Benny tror att det beror på att alla berörda tidigt blev involverade och informerade om projektets syfte. Det delades inte ut några pekpinnar och heller inga färdiga lösningar. Det gjorde att det skapades ett engagemang hos medarbetarna att tänka utanför boxen och hitta nya lösningar tillsammans. Alla involverade har gjort ett fantastiskt jobb, säger Daniel. Ringar på vattnet 5S-metoden har redan använts på fler platser på OKG. I våras genomförde säkerhetsavdelningen ett 5S-projekt i ledningscentralen i Oskarshamn. Projektet i reaktorhallen på O3 är överlämnat till linjeorganisationen och det är UR som ska upprätthålla och driva arbetet vidare. Jag har hållit en dragning om metoden för mina kollegor som ska ta med sig konceptet även till O1s och O2s reaktorhallar, säger Benny och Daniel fyller i: Meningen att 5S-metoden ska sprida sig som ringar på vattnet i hela organisationen. Nästa projekt är i elverkstaden på inaktiv sida på O3. Det är dock inte endast i våra anläggningar som 5S-metoden gör nytta, utan kan också vara till hjälp för att råda bot på många fullbelamrade skrivbord runt om på OKG. Vi på UR och några andra medarbetare i organisationen har utmanat varandra att genom 5S-metoden skapa och hålla ordning och reda på våra kontor. Det kanske även är något som jag skulle ha nytta av hemma i garaget, avslutar Benny skrattande. 17

Reviderade REVISIONER UTVECKLINGSRESAN I samband med OKGs utvecklingsresa kunde det konstateras att en förändring var tvungen att ske gällande hur verksamheten kring våra internrevisioner såg ut. Förra hösten bildades därför enhet SR, internrevision. TEXT OCH FOTO: Emelie Johannesson OKG ska som ett led i förbättringsarbetet genomföra internrevisioner på verksamheten. Den största delen av det gångna året har ägnats åt att utveckla processen kring OKGs internrevisioner. Mycket av de förändringar som genomförts har tagit avstamp i synpunkter från myndigheten samt våra egna iakttagelser. Fokus har legat på att förbättra systematiken och transparensen i arbetet. Vi kommer även att utveckla utvärderingsmetoderna av genomförda internrevisioner för att kunna ge en bättre bild av vad identifierade avvikelser har för inverkan på verksamheten. Syftet är att i förlängningen kunna värdera effekterna av de åtgärder som följer hanteringen av en avvikelse, förklarar enhetschef Ulrika Wretås. Revisioner utförs inom 13 stycken olika IAEA-områden. Revisionspro- grammets upplägg har förändrats så att planen är att genomföra en revision på hela området en gång vart tredje år istället för som tidigare en tredjedels revision varje år. Revisionerna är utlagda så att hela verksamhetssystemet revideras vart tredje år. Rätt observationer Framöver kommer det att krävas en större analytisk del i genomförandet 18

av revisionerna. Olika observationer betyder olika mycket och har olika konsekvenser. Att identifiera en avvikelse till exempel är inte svårt, det svåra är att se de som har en reell och väsentlig negativ inverkan på vår förmåga att vara effektiva. Inom SR värderar man revisionsobservationer, avvikelser, rekommendationer och förslag utifrån tre kategorier: Ändamålsenlighet observationer som inte går att efterleva av olika skäl eller som inte motsvarar våra krav. Tillämpning observationer som visar att verksamhetssystemet inte följs. Detta kan bero på en attitydfråga eller att instruktionen inte är ändamålsenlig. Effektivitet observationer som visar att vi inte tar tillvara på förbättringsåtgärder eller är hinder för att mål uppnås. Det optimala vore om de flesta observationerna tillhörde de två sista kategorierna, eftersom detta skulle ge mest tillbaka till verksamheten. Men att hitta dessa ställer högre krav på revisorerna då de är svårare att identifiera. Det ställer även högre krav för de verksamhetsansvariga att göra en analys av läget och vidta effektiva åtgärder som inte bara hanterar symptomen. Bemanning för revisioner Enheten för internrevisioner består idag av chefen Ulrika Wretås, samt de tre revisionsledarna Marie Junéll, Conny Olsson och Elisabeth Sandström. Till sin hjälp har de sedan ett 60-tal revisorer från olika delar av organisationen. Just nu har vi en vakans i gruppen men vi kommer förmodligen att behöva förstärka med ytterligare revisionsledare framöver, berättar Ulrika. Dessutom är vi alltid i behov av revisorer, för tillfället ser vi bland annat att den produktionsnära kompetensen bland revisorerna måste förstärkas. Att vara delaktig som revisor vid internrevisioner är en väldigt kompetensutvecklande arbetsuppgift, både för dig själv som individ men även för verksamheten. SR slår gärna ett slag för denna arbetsuppgift och ser den som ett självklart steg i karriärsstegen. Fortsatta förbättringar i framtiden Den nya processen har testats under året och utfallet har varit positivt. Inför varje revision har revisionsledaren gjort förberedelser genom att se över om vi lever upp till de förväntningar som finns på området. Att vara delaktig som revisor vid internrevisioner är en väldigt kompetensutvecklande arbetsuppgift, både för dig själv som individ men även för verksamheten. Vi har även ett förändrat sätt att styra, följa upp och mäta revisionerna, menar Elisabeth. Vi har nu ett nytt arbetsverktyg för planering, förberedelse och genomförande av revisioner. Det är väldigt viktigt att revisionerna går att följa upp, att de genomförs på ett enhetligt sätt och med kontinuitet. Men det är ju självklart inte enbart övriga verksamheten på OKG som ska granskas utan även revisionsarbetet. Därför hade SR i början av oktober en extern revisor på plats för att själva bli reviderade. Det är ju inte mer än rätt att revisioner utförs även på oss. Vid den senaste fick vi faktiskt beröm för vårt systematiska arbete och transparensen i revisionerna. Detta tar vi med oss i vårt fortsatta utvecklingsarbete, avslutar Ulrika. Med en okuvlig vilja och genuin OKG-anda ska vi ta oss an nya utmaningar tillsammans har vi kraften! Johan Svenningsson, VD 19

Kreativa utmaningar och färglopp lockade tusentals INSPIRIDÉUM Som en del av Oskarshamns Framtidsdagar och OKGs 50-årsjubileum arrangerades Inspiridéum 2015 den 18-19 september. Tusentals nyfikna och kreativa besökare hade hittat till Stadsparken för att pyssla, måla, busa, inspireras och inte minst springa det lite annorlunda loppet OKG Colorsplash. TEXT: Maria Roth FOTO: Maria Roth och Emelie Johannesson Se filmen! Se filmen från Inspiridéum 2015 på okg.se! Inspiridéum inleddes på fredagen den 18 september med barnföreställning och groddenlopp. I år var det Drill & Drull som stod för underhållningen och i vanlig ordning bjöd vi alla barn på bulle och festis. Nytt för i år var att vi tillsammans med Oskarshamns kommun även arrangerade Groddenloppet. Det blev en väldigt lyckad eftermiddag och det var flera barn som sa att det var den bästa dagen de varit med om, berättar Annika Carlsson, informatör på OKG. På lördagen fortsatte firandet och tusentals besökare hade hittat till Stadsparken för att ta del av det stora utbudet av aktiviteter och uppvisningar. Pysseltält, backstapling, elbilar & segways, grafittimålning, godisregn, måla ko-projekt och rekordförsöket världens längsta barnteckning är bara några exempel. Dessutom underhöll Clownen Mike, Mixed Dance Crew, Ung Aktiv med flera. Höjdpunkten under lördagen var dock det lite annorlunda löparloppet OKG Colorsplash, ett lopp helt utan tidtagning med fokus på glädje, gemenskap och färg! Längs den 2,1 kilometer långa sträckan fanns fyra färgstationer utplacerade, där funktionärer kastade färgpulver på deltagarna som sprang förbi. OKG bestämde sig tidigt för att skänka 50 kronor per deltagare till forskningen kring barndiabetes och med 600 anmälda ger det hela 30 000 kronor till Diabetesfonden! Vår förhoppning är att Inspiridéum ska leva vidare som en del av Framtidsdagarna, och att andra företag och aktörer vill hjälpa till att driva och utveckla evenemanget, förklarar Anders Österberg, informationschef på OKG. Inspirationen till OKG Colorsplash kom från det vinnande bidraget av Innovation Camp 2014. Nu är ambitionen att under Inspiridéum 2016 även förverkliga Kulturkrocken, bidraget som vann årets upplaga av Innovation Camp. 20

Frågor & svar OKGs beredskapsorganisation REDO ATT AGERA! SÅ FUNKAR DET! OKGs beredskapsorganisation består av cirka 100 personer, men faktum är att alla på OKG kan komma att kallas in om en inträffad händelse kräver en viss kompetens eller insats. Men varför finns det egentligen en beredskapsorganisation, vem bestämmer när den ska kallas in och hur leds arbetet? TEXT OCH FOTO: Maria Roth OKG har beredskap inför olika typer av extraordinära händelser som kan påverka oss eller vår omgivning. Vid behov kan OKGs beredskapsorganisation överta ledningen för OKG i syfte att initiera och vidta åtgärder för att exempelvis förhindra/ begränsa skador på människor, anläggningar och miljö, vidta skyddsåtgärder, informera och larma internt och externt och så vidare. OKG har en beredskapsorganisation av flera anledningar. OKG och E.ON har interna krav på att en beredskapsorganisation ska finnas, men det är också lagar och förordningar på nationell nivå som styr. Även Strålsäkerhetsmyndigheten ställer krav på beredskap vid kärntekniska anläggningar. Det finns två så kallade ledningscentraler dit beredskapsorganisationen kan kallas vid en extraordinär händelse. Den ordinarie ledningscentralen, Kommandocentralen (KC), finns på OKG, men som ett alternativ finns även en ledningscentral inne i Oskarshamn, LCO. Det är vakthavande ingenjör (VHI) som bestämmer när beredskapsorganisationen ska kallas in. Det kan exempelvis vara vid en driftstörning på någon av anläggningarna, vid intrång eller hot, brand, miljöolycka eller vid större personolycksfall. VHI har en inställelsetid på 30 minuter medan övriga i beredskapsorganisationen förväntas vara på plats inom 2 timmar. När beredskapsorganisationen kallats in upprättas en stab bestående av medarbetare som behövs för att hantera krisen eller händelsen. Arbetet i denna tillfälliga organisation kan exempelvis handla om att göra analyser och ta fram beslutsunderlag, eller om att adressera personalfrågor, samordna aktiviteter, sammanställa lägesuppföljningar, hantera medialt intresse och så vidare. Staben fattar inga egna beslut (utom sådana som ligger inom ramen för verkställighet), utan utgör alltså ett stöd för beslutsfattaren. Läs gärna mer om stabsarbetet på sidorna 10-13. I beredskapsorganisationen ingår följande funktioner: vakthavande ingenjör (VHI), stabschef, områdesledare (OL), anläggningsledare (AL), strålskyddsledare (SL), serviceledare (SEL), informationsledare (IL). OL är chef över beredskapsorganisationen och leder alla insatser. Oftast tillsätts rollen som stabschef av VHI. Inom beredskapsorganisationen finns också ett beredskapsstöd som på olika sätt stödjer de olika funktionerna. Vissa medarbetare inom OKG är uttagna för särskilda uppgifter men alla anställda på OKG kan komma att kallas in om det inträffade kräver en speciell insats från någon. Så funkar det! Under temat Så funkar det! redogör Kärnpunkten på ett så enkelt vis som möjligt för saker som förtjänar att kännas till lite mer av lite fler. Har du något du skulle vilja läsa om under den här rubriken? Tveka då inte att kontakta redaktionen för Kärnpunkten! 21

Visste du att OKG betalar över en miljard kronor i effektskatt varje år, en skatt som endast kärnkraften av alla kraftslag är skyldiga att betala. Titta på oktober månads Blickpunkt! Magnus Nicklasson, ordförande i Sveriges Ingenjörer, och Niklas Grimsrud, ordförande i Unionen berättar om det fackliga arbetet och styrelsearbetet som pågått efter E.ONs inriktningsbeslut om förtida stängning av O1 och O2. Vad är en PSR, varför ska den göras och till vilket syfte? Lars Engsund, projektledare PSR O1, O2 och O3, rätar ut frågetecknen. Dessutom fyller Jan Karjalainen, avdelningschef S, i kring OKG-seniorerna informerar hur ett PSR-arbete ska bedrivas vid ett skarpt beslut om förtida stängning av O1 och O2. Du hittar Blickpunkt på Kärnan genom att klicka dig vidare på Organisation/ Kommunikation/Blickpunkt. Höstens resa till Utvandrarnas hus i Växjö och guidad tur på Huseby slott genomfördes som planerat den 23 september. Vi var 38 pensionärer som deltog och det var intressanta guidningar av kunniga guider. Vädret bidrog till en lyckad dag. För er som spelar bowling är säsongsavslutningen den 7 december, det genomförs på sedvanligt sätt. Vi försöker att nå så många som möjligt av OKG-pensionärerna via mail. Då Kärnpunkten inte kommer så ofta är det svårt att nå alla med ny information. Är du ny pensionär, eller har du bytt e-postdress, skicka ett meddelande till jbrandting@gmail.com eller jangunnar.br@telia.com, alternativt ett SMS till 076-761 75 08. Styrelsen Dags att lyfta Human Performanceverktygen På OKG använder vi oss av elva Human Performance-verktyg som hjälper oss att arbeta på ett säkermedvetet sätt i vår arbetsvardag. Det uppmärksammas bland annat genom en affischkampanj där medarbetare runt om i organisationen visar på var verktygen har implementerats och hur de kan bidra till ett bra arbetsresultat. Affischer har redan hängts upp på olika platser på OKG. Har du några frågor om Human Performance-verktygen, kontakta Sara Berglund på HO. Höstfest med personalförening Oskar Personalföreningen Oskar bjuder in alla medlemmar med respektive på en trubadurkväll på Badholmen den 13 november klockan 18:30. Peter Källström står för underhållning i form av musik och musikquiz. På menyn står välkomstdrink, buffé samt kaffe och efterätt. Kostnaden är 150 kronor per person och betalas vid anmälan. Anmälan sker senast den 30 oktober till Anette Karlsson, Gunilla Loman eller Ninna Blomqvist. Välkommen! Trivselkommittén Hjälp och stöd i förändringstider I stora förändringar i en organisation är det förståeligt att medarbetare kan må dåligt. Har du frågor eller känner oro inför framtiden? Vänd dig till din chef eller till enheten HB som arbetar övergripande med personalfrågor på OKG. Du kan också vända dig till Previa företagshälsovård direkt för ett första besök utan chefens godkännande. Om det krävs ytterligare besök ska din chef kontaktas. Även fackliga företrädare och skyddsombud finns tillgängliga för att ge stöd. Det är viktigt att du inte bär på oro på egen hand! Utflykt till Leos Lekland 102 barn var föranmälda när personalföreningen bjöd alla barn på entrébiljett till Leos lekland i Kalmar den 18 oktober. Det var ett väldigt lyckat arrangemang som uppskattades av såväl barn som vuxna! Tomas Andersson heter jag och arbetar sedan mitten av september som underhållsingenjör på UM3. Jag har en bakgrund som sjöman och kommer ursprungligen från västkusten. Anledningen till att jag sökte tjänsten på OKG var att ett miljöombyte passade mig alldeles utmärkt och att jag var sugen på att utveckla mig på det personliga planet. Det som har slagit mig under min första tid på OKG är den stora mängden dokument som måste tas fram och den tid det tar att genomföra ett arbete. På min fritid umgås jag gärna med min flickvän och vänner. Dessutom har jag ett stort motorintresse och tycker om att pilla med olika tekniska prylar. 22