Älgbetesinventering 2016 ÄFO: Norrtälje S Län: Stockholm Kartan visar områdets avgränsning samt det stickprov av kilometerrutor där inventering i ungskog har skett. Via detta stickprov görs en statistisk skattning av bl.a. hur många ungträd som finns i hela området och hur stor andel av dessa som har skador orsakade av vilt. De fyllda rutorna innehåller bestånd som har inventerats. De ofyllda rutorna ingår i urvalet men inga bestånd som uppfyller äbinkriterierna har hittats. Skogsstyrelsen ansvarar för metodfrågor, resultatberäkningar, slutsatser och rapportering. Insamling av fältdata sker via entreprenörer och koordineras av Skogforsk. Inventeringen finansieras av skogsbruket. Foto Kenneth Johansson 1
Sammanfattande resultatblad Andel tallstammar med färska skador 8 Andel tallstammar utan skador Alla tallstammar -Alla stammar över en viss lägsta höjd har räknats och viltskador registrerats. 1 8% 6% 4% 2% 2014 2015 2016 9% 6 4 2 2014 2015 2016 74% RASE (Rönn, Asp, Sälg, Ek) -Högsta individerna av rönn/asp/sälg och ek. 8 6 4 2 Andel ytor med förekomst av RASE 2014 2015 2016 1 8% 6% 4% 2% Andel ytor med gynnsam konkurrensstatus 2014 2015 2016 n= för 2014 n= för 2015 n=341 för 2016 62% 9% Ståndortsanpassning 6 Andel ytor återbeskogade med tall på magra marker n= för 2014 n= för 2015 n=71 för 2016 4 2 2014 2015 2016 54% Resultat för 2014 baseras på bestånd med medelhöjden 0,5-3 meter och för 2015 och 2016 1-4 meter 2
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Län: Område: Utförare: Stockholm Områdets landareal, hektar: Norrtälje S Antal inventerade km-rutor: Svensk Naturförvaltning AB Antal inventerade ungskogar: Antal inventerade provytor: 192 117 46 83 341 Illustratör Jarl Holmström Illustratör Bo Persson 3
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Alla stammar Trädslag Stammar per hektar 1 Stammar med färsk viltskada % Medelfel % Stammar utan viltskada % Medelfel % Tall 692 9% 3,2% 74% 5,7% Gran 837 0,1% Björk 2391 Övrigt 76 Andel tallstammar med färska skador Totalt 3997 1 10 1 Denna kolumn visar ett genomsnitt av alla inventerade bestånd. 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 2014 2015 2016 9% 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Gulmarkerade uppgifter är viktigt underlag till älgförvaltningsplaner och utgör även ett stöd till älgskötselplaner Andel granstammar med färska skador 2014 2015 2016 4
Äbin 2016, fördjupad resultatredovisning Produktionsstammar 1. Trädslag Stammar per hektar % % Medelfel % % Medelfel % Tall 579 435 75% 25% 4, 7% 1,9% Gran 872 858 98% 2% 1,4% 0,1% Björk 350 189 54% 46% 4,8% Contorta 0 Oskadade stammar per hektar Stammar utan viltskador Stammar med viltskada Övrigt 51 30 59% 41% 18, Stammar med färsk viltskada 1 Stammar av produktionsträdslag som bedöms stå kvar efter en röjning Illustratör Jarl Holmström 5
Viltskador, produktionsstammar 25% 2 15% 1 5% Tall 2014 Tall 2015 Tall 2016 Gran 2014 Gran 2015 Gran 2016 Bara färska viltskador 3,1% 0,1% Både gamla och färska viltskador 4% Bara gamla viltskador 16% 1% Resultat för 2014 har mätts utifrån urvalskriterium av bestånd med medelhöjd om 0,5-3 meter och för 2015 och 2016 1-4 meter. 6
Skador på produktionsstammar av tall 7 6 5 Fjolårsskada är klövviltsbete under senaste vegetationsperioden vilket ofta sker på tallens gröna och ännu inte vedartade skott vilket ger buskiga och krokiga träd. Fjolårsskada 2, 4 3 2 1 Bara färsk skada Återbetades i vintras Bara gammal skada Annan skada (ej vilt) Helt oskadad Fjolårsskada 3,1% 3,6% 18,2% 14,6% 60,5% 2, Foto Lars Ingemarson * Fjolårsskada är en typ av gammal skada som även ingår i Bara gammal skada 7
När inträffar viltskadorna 1 under året? 8,4% av tallstammarna har skadats av vilt under det senaste året 6,4% fick enbart viltskador i vintras 0,3% fick viltskador i somras och i vintras (dubbla skador). 1,7% fick enbart viltskador förra sommaren (fjolårsskada). 91,6% har inte skadats av vilt det senaste året. 1 avser produktionsstammar av tall 8
Andel av ståndorten Återbeskogning, trädslagsval vid föryngring på olika marktyper 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 Antal ytor Magra marker Mellanmarker Bördiga marker n=71 n=260 n=10 Tall Gran Björk Lärk Contorta Övrigt Ingen åtgärd/ej bestämbart Ståndorter för tall. Andra trädslag bör endast utgöra ett ringa inslag. Ståndorter lämpliga för gran, tall och löv. I barrdominerade områden bör tall utgöra ett betydande inslag. Ståndorter som lämpar sig bäst för gran och löv (särskilt ädellöv i delar av landet). 9
RASE Konkurrensstatus för rönn, asp, sälg och ek (RASE) Av inventerade provytor % Gynnsam konkurrensstatus 9% Ogynnsam konkurrensstatus och betade 48% Ogynnsam konkurrensstatus och obetade 4% Saknar rönn, asp, sälg eller ek som är högre än 3 dm 38% RASE (rönn, asp, sälg, ek), andel ytor med förekomst 62% 10
Röjning 2 8 Illustration: Jarl Holmström n=341 Röjda Inte röjda 11
Foderprognos 12
Foderproducerande ungskog (ha) Foderprognos 5 000 4 500 4 000 3 500 3 000 2 500 2 000 1 500 1 000 500 0 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Stockholm Norrtälje S 4 662 4 691 4 700 4 696 4 669 4 638 4 594 4 510 4 411 4 307 13
Områdets areal fördelat på ägoslag Område Areal (ha) Vattenareal (ha) Landareal (ha) Ej skogsmark (ha) Skogsmark (ha) Stockholm, Norrtälje S 192 117 87 962 104 155 25 810 78 345 Förekomst av ungskog och tall Foderproducerande ungskog (ha) Antal tallar 1 i området (milj. st) 4 594 2,7 1 Avser skattat antal tallar i den foderproducerade ungskogsarealen. Foto Michael Ekstrand 14
Läs mer om viltbetesinventeringar och foderprognoser på www.skogsstyrelsen.se/abin Foto Åke Sjöström Foto Åke Sjöström 15