Martin Luther King & ickevåld

Martin Luther King & ickevåld FÖRDJUPNINGSHÄFTE

Innehåll Förord...3 Inledning...4 1: En kort biografi om Martin Luther King...5 2: King om våld och ickevåld...8 3: Ickevåld en strategi för att förändra världen...11 4: King och kampen för freden...15 5: King och visionen som drivkraft för förändring...19 6: Efter King ickevåld som formar framtiden...23 På www.martinlutherking.se finns mycket mer material om Martin Luther King, en manual för lärare och ungdomsledare samt tips på saker man kan göra för att sprida ickevåldet och bidra till en uthållig och rättvis fred. Text: Martin Smedjeback, redigering: Jon Bergeå 2

Förord Jag har en dröm, sa Martin Luther King i ett av världshistoriens mest kända tal. Hans dröm var att människorna skulle leva ut den innersta meningen i det som flera hundra år tidigare formulerats i den amerikanska självständighetsförklaringen. Vi anser att dessa sanningar är självklara: att alla människor är skapade med samma värde. För Martin Luther King var drömmen inget önsketänkande utan ett kraftfullt och nödvändigt verktyg för förändring. Han visste att orättvisornas bästa vän är föreställningen om att de är nödvändiga. Tanken att det rådande tillståndet inte går att förändra förlamar oss. När vi förlorar förmågan att tänka oss en annan verklighet än den som vi lever i just nu, då förlorar vi också makten över våra liv. Genom att dela sin dröm med andra fick Martin Luther King ett helt land och en hel värld att våga drömma med honom och därmed förändrade de världen. Det som för ett par år sedan hade ansetts omöjligt - lika medborgliga rättigheter för svarta och vita i USA - blev plötsligt och snabbt lagstadgad verklighet. Med den här skriften skulle vi vilja dra en linje från King in i framtiden, in i våra liv. En serietidning om King spreds på Kairos gator under den arabiska våren 2011, samtidigt som Nordafrikas och Mellanösterns folk plötsligt vågade drömma om en tid efter diktatur och förtryck. Det var ingen tillfällighet. King var en av sin tids största människorättsförsvarare, en person som kämpade för andra människors mänskliga rättigheter. Han inspirerades av Gandhi och utvecklade en tradition och en metod för att förändra världen utan våld ickevåldet. Över hela jorden finns människor som verkar i samma anda, står upp för mänskliga rättigheter utan att använda våld och på olika sätt förändrar världen till det bättre. Dessa människor behöver vårt stöd och vår solidaritet. Det är enklare än vi tror. Ofta kan det räcka med att vi uppmärksammar något bra som gjorts för att det goda ska kunna växa och spridas. Ett väldigt bra tillfälle att uppmärksamma ickevåldets kraft är King-dagen. Den firas varje år den tredje måndagen i januari i samband med Martin Luther Kings födelsedag. När King fick Nobels fredspris för sin ickevåldskamp mot rasdiskriminering sa han att han tog emot priset på alla de människors vägnar som älskar fred och broderskap. Vågar vi tänka att han tog emot sitt pris å våra vägnar? Vågar vi drömma våra egna världsförbättrardrömmar? Det är viktigt att vi gör det. Sofia Walan, Kristna Fredsrörelsen Karin Wiborn, Svenska Baptistsamfundet/Gemensam Framtid En del av Gemensam Framtid 3

Inledning Den här skriften består till stor del av material som tidigare har tryckts i informationsfoldrar inför tidigare års firandet av Martin Luther King dagen i Sverige. Här är materialet uppdaterat och sammanställt till en helhet. Varje kapitel har ett tema som tar sin utgångspunkt i någon aspekt av Kings liv men syftet är att inspirera oss att verka i hans anda, här och nu. Sist i varje kapitel finns diskussionsfrågor till hjälp för den som vill använda häftet som ett studiematerial, kanske till en studiecirkel. För den som vill gå ännu djupare finns mer material på www.martinlutherking.se i form av en resursbas med texter, videos, ljud, tips, övningar och en frågesport. Där finns även en lärarhandledning för ungdomsledare eller skollärare. 4

En kort biografi om Martin Luther King 1 Vi kan inte leka tillsammans längre har min pappa sagt, sa Martin Luther Kings sexåriga kompis till honom. Martins föräldrar förklarade att det var för att han var svart och hans lekkamrat vit. Martin blev mycket chockad och bestämde sig för att hata alla vita. Hans föräldrar sa att det var hans plikt som kristen att även älska de vita. När Martin började i högstadiet åkte han buss till andra sidan av stan. Reglerna för bussarna var att svarta endast fick sitta längst bak. Även om de vita sätena var lediga var de svarta tvungna att stå. Martin fick alltid åka längst bak i bussen, som alla andra svarta, men han hade sina tankar längst fram. Han sa till sig själv någon gång ska jag sätta min kropp där mina tankar är. När han började college träffade han många vita som också var emot segregeringen och rasismen. Med dessa möten minskade hans förakt för de vita alltmer och istället började samarbete växa fram. Någon gång ska jag sätta min kropp där mina tankar är. Som ung student hade King först uppfattningen att segregationen i USA bara kunde lösas genom ett väpnat uppror. Men en dag hörde han en predikan om Gandhi* av en man som nyss varit i Indien. King blev djupt fascinerad och lämnade mötet med ett halvdussin böcker om Gandhi och hans liv. Han förstod då för första gången att kärlekens kraft inte bara kunde påverka individuella relationer utan även samhället. Efter avslutade studier fick han jobb som pastor i Dexter Baptist Church i Montgomery, Alabama. I Montgomery bodde också en kvinna vid namn Rosa Parks. Den första dagen i december 1955 vägrade hon att flytta sig från den vita avdelningen i bussen. Hon greps av polisen för sitt brott. Det blev startskottet för medborgarrättsrörelsens bojkott-kampanj av bussar i Montgomery. Tanken var att de svarta genom massivt icke-samarbete skulle påverka segregationens grymma regler. Eftersom bussarna var en del av segregationen bestämde man sig för att inte åka med dem, utan istället gå eller åka tillsammans i de få bilar de svarta ägde. King och de andra i medborgarrättsrörelsen var osäkra på om det skulle fungera. Skulle de flesta svarta bojkotta bussarna? När dagen för bojkottens början kom, den 5 december 1955, blev resultatet mycket bättre än någon hade vågat hoppas. Nästan 100 procent av de svarta valde att inte använda bussarna. På kvällen samlades tusentals svarta i stadens baptistkyrka och lyssnade på Martin Luther Kings tal: Vi är här på grund av vår kärlek till demokratin, på grund av vår djupa tro att demokra- Vi är här på grund av vår kärlek till demokratin, på grund av vår djupa tro att demokratin förvandlad från papper till handling är den förnämsta formen av styrelseform på jorden... 5

tin förvandlad från papper till handling är den förnämsta formen av styrelseform på jorden... Den kvällen startade en grupp svarta i en baptistkyrka en rörelse som skulle sprida sig över hela nationen och vars budskap skulle höras i hela världen. När medborgarrättsrörelsens motståndare märkte att våld inte kunde stoppa protesterna tog de istället till massarresteringar. Den lokala domstolen i Montgomery beslutade att bojkotten var illegal och polisen grep fler än hundra personer, inklusive King. Men elva månader av kamp gav resultat när USA:s högsta domstol beslutade att Alabamas bussegration stred mot konstitutionen. En av de lyckliga sa: Gud den Allsmäktige har talat från Washington D.C. King och de andra svarta ledarna ville sprida Montgomerys framgångar i hela amerikanska södern. Därför bildade de Southern Christian Leadership Conference (SCLC) där King blev ordförande. Han blev en frontfigur för medborgarrättsrörelsen och åkte runt i söderns olika delar och deltog i flera ickevåldsaktioner. Bussbojkotterna spreds till många av söderns städer. I bland annat North Carolina och Atlanta deltog han i sit-ins på restauranger för att bryta lunchsegregeringen. Han greps vid ett flertal tillfällen, till exempel i Albany där han anklagades för att ha demonstrerat utan tillstånd och för att störa freden. Våren 1963 ledde King massdemonstrationer i Birmingham, Alabama, där de vita poliserna var kända för sina brutala metoder mot svarta. I staden hade dessutom sjutton svarta kyrkor och hem till ledare i medborgarrättsrörelsen attackerats med bomber. King och hans kollegor menade att Birmingham skulle bli den tuffaste kampen i hela USA. Om de lyckades här skulle den rasistiska lagstiftningen i hela USA brytas. Metoderna var sit-ins på segregerade lunchrestauranger och dagliga demonstrationer. I sex veckor demonstrerade man och demonstranterna blev fängslade på löpande band. Den mest uppmärksammade av medborgarrättsrörelsens alla aktiviteter inträffade den 28 augusti 1963 då fler än 200 000 människor från hela landet samlades i Washington D.C. under banderollen Marsch till Washington för jobb och frihet. Vid Lincolns minnesmonument höll Martin Luther King sitt berömda tal: Jag har en dröm. Jag har en dröm om att en dag före detta slavar och slavägare skall sätta sig ner vid samma broderskapets bord på Georgias röda berg. Jag har en dröm om att en dag, till och med staten Mississippi, en sntat som försmäktar i orättvisans och förtryckets hetta, skall förvandlas till en oas av frihet och rättvisa. Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation, där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär Vintern 1965 ledde King en marsch från Selma till Montgomery. I fyra dagar vandrade 50 000 människor med målet att de svarta skulle få rösträtt. Året därpå stod USA:s dåvarande president Lyndon Johnson i kongressen och prisade modet hos de svarta som hade väckt nationens samvete. Samma år undertecknade han rösträttslagen (the Voting Rights Act). King menade att mänskligheten har tre problem som är värre än allt annat: rasism, fattigdom och krig. Under Kings sista år i livet ägnade han mer och mer tid åt de två senare problemen. Precis som ickevåld har avslöjat hur otäck rasdiskriminerings är, måste vi nu finna sätt att avslöja och råda bot på fattigdomen inte bara yttringarna utan de grundläggande orsakerna skrev King. År 1966 inledde King och hans medarbetare Chicagokampanjen. Genom ickevåldsliga demonstrationer försökte de få skäliga bostadsområden för de svarta och bryta fattigdomens ok. Året därpå startade SCLC en nationell kampanj mot fattigdom. De hade lärt sig att inga framgångar 6

skördas om inte politikerna konfronterades med ickevåldsliga direktaktioner. Därför var receptet detsamma mot fattigdomen. Massiva demonstrationer i Chicago och Washington D.C. genomfördes för att kräva bättre bostäder, minskad arbetslöshet och löneförhöjning för de fattigaste. När King gav sig in i debatten om Vietnamkriget fick han mycket kritik från politiker och media men också från andra ledare i medborgarrättsrörelsen. De tyckte att han skulle hålla sig till kampen mot rasismen och inget annat. Han funderade mycket på detta men efter att han läst en artikel om barnen i Vietnam sa han till sig själv: Jag ska aldrig hålla tyst om en fråga som förstör nationens själ och som dödar tusen och åter tusen små barn i Vietnam. King reflekterade också på sambanden mellan fattigdom och krig. Han slutsats blev: En nation som år efter år spenderar mer pengar på militärt försvar än på program mot fattigdomen närmar sig andlig död. Den 3 april 1968 i Memphis höll King sitt sista tal. Där sa han: Jag vet inte vad som kommer att hända nu; vi har några svåra dagar framför oss. Men det betyder egentligen inte så mycket för mig nu, för jag har varit på bergstoppen. Och det gör mig detsamma vad som händer. Som alla skulle jag vilja leva ett långt liv att leva länge har sin plats. Men jag tänker inte på det nu. Jag vill bara göra Guds vilja. Och han har låtit mig gå upp på berget. Och jag har blickat över på andra sidan, och jag har sett det förlovade landet. En nation som år efter år spenderar mer pengar på militärt försvar än på program mot fattigdomen närmar sig andlig död. Dagen efter, den 4 april 1968, skjöts Martin Luther King ihjäl på ett hotell i Memphis. Två månader senare dömdes en tidigare känd småbrottsling, James Earl Ray, för mordet men många frågetecken kvarstår fortfarande kring vad som hände. Martin Luther Kings familj har ifrågasatt domen och menar att fler var inblandade. Kings nära vän Jesse Jackson som var med under mordkvällen säger sig vara övertygad om att regeringen var inblandad. Diskussionsfrågor: Vad är det du har lärt dig i skolan om Martin Luther King? Varför tror du att King hatade vita som barn? Varför tror du Rosa Parks bröt mot lagen och vägrade flytta sig från sitt bussäte? Varför var det vissa svarta som ville att han inte skulle syssla med fredsfrågan? Har du hört Jag har en dröm talet någon gång? Varför tror du att det blev så känt? Om du levde när King sköts ihjäl kommer du då ihåg vad du gjorde när det hände? Om du inte själv levde då, kanske du kan fråga en äldre om vad hans liv och död betydde för dem? Är det något i berättelsen om King som ger dig några idéer kring vad vi skulle göra för att påverka vårt samhälle idag? 7

King om våld och ickevåld Kings väg från våld till ickevåld 2 Det berättas om en händelse 1955 när Martin Luther King precis hade anslutit sig till medborgarrättsrörelsen. En av många aktivister som var på besök i Kings hem skulle precis sätta sig då någon skrek till honom: Bill, sätt dig inte! Akta dig för pistolerna i fåtöljen. Du vill väl inte bli vådaskjuten? På den tiden hade King beväpnade livvakter och hans hus beskrevs som en arsenal. Trots detta menade han att rörelsen var ickevåldslig. King deklarerade att de inte skulle skada någon om inte motståndarna först skadade dem. Svarta hade rätt att försvara sig. Då hade han ändå rört sig ifrån uppfattningen om att segregationen i USA endast kunde lösas genom ett väpnat uppror, vilket han ansett som student. Vändpunkten för King var en föreläsning om Mohandas (Mahatma) Gandhi som fick honom att tro på att segregationen i USA kunde besegras med hjälp av ickevåld. När han blev ledare för ickevåldskampanjen i Montgomery var han en oerfaren 26-årig pastor med begränsad förståelse för och erfarenhet av ickevåld. Han insåg att han behövde samarbeta med organisationer som hade mer erfarenhet av denna metod och princip. Han tog därför kontakt med Fellowship of Reconciliation, den amerikanska motsvarigheten till Kristna Fredsrörelsen, som skickade ner en av de anställda, Glenn Smiley, till Alabama. Smiley lärde King allt han kunde om ickevåld. Efter ett tag erkände han till Smiley: Vet du, jag känner mig som en hycklare när jag pratar om ickevåld och ändå har ett gevär. Efter ytterligare några veckor, i april 1956, sa han när han mötte Smiley på flygplatsen jag har lagt ner svärdet. De beväpnade livvakterna och pistolerna i fåtöljerna hade försvunnit för gott från Kings liv. Idén om ickevåld var inte bara en läpparnas bekännelse för King. Det visade han när han höll ett tal i Birmingham 1962. En storvuxen vit man som var nazist kom fram till honom och slog honom hårt flera gånger i ansiktet. King tog emot slagen utan att skydda sitt ansikte. När flera av Kings närmaste medhjälpare hoppade upp för att slå ner den vita mannen ställde sig King i vägen för att skydda sin attackerare. På scenen introducerade King mannen som en ärad gäst. Den unge nazisten började gråta i Kings armar. Ickevåldets omvandlande kraft är ofta som starkast när man själv utsätter sig för en risk. Man kommer inte till det förlovade landet utan att gå igenom tuff terräng. Det kan inte finnas växt utan växtvärk, skrev King. Ickevåld är ett kraftfullt och rättfärdigt vapen. I själva verket är det ett unikt vapen i historien, som skär utan att skada och stärker personen som använder det. Jag hade tidigt sett att den kristna doktrinen av kärlek genom den gandhiska ickevåldsmetoden var en av de starkaste vapen för de svarta i kampen för frihet. Ickevåldet som befriar alla sidor King började med att kalla metoden som medborgarrättsrörelsen använde för passivt motstånd men denna beskrivning tolkades ofta felaktigt. Han 8

prövade termen soul force (själskraft), en översättning av Gandhis term Satyagraha (bokstavligt: hålla fast vid sanningen ), men den blev aldrig populär. Till slut fastnade han för ordet nonviolence (ickevåld). Orsaken till att vi använder detta ord är att Gandhi lanserade termen ahimsa som är sanskrit för just ickevåld. Det är en negation av ordet himsa som betyder önska att skada. För att förstå ickevåldets positiva mening är det viktigt att förstå att sanskrit fungerar annorlunda i jämförelse med de flesta andra språk. Negationer används ofta i sanskrit för att uttrycka något mycket positivt. Till exempel är ordet för kärlek avera, bokstavligt icke-hat. Mohandas Gandhi såg ickevåld som något mycket mer än bara en metod. När du konfronteras med en motståndare, vinn över honom med kärlek, skrev Gandhi. King hade likt Gandhi en stark tro på ickevåldets möjlighet att förändra människors hjärtan. Äkta ickevåld kräver en förståelse för att de vita förtryckarna och de svarta offren är ömsesidigt bundna i relationer som trycker ner de bästa instinkterna hos alla inblandade, skrev King. Han menade att ickevåldet visar på en väg som kan befria både vän och fiende. När du konfronteras med en motståndare, vinn över honom med kärlek. Mahatma Gandhi Ickevåld i Washington D.C. och Malmö Tankarna kring ickevåld har inte stannat av sen Gandhi och Kings tid. Faktum är att ickevåldsrörelsen i världen idag aldrig har varit större och tankarna kring ickevåld utvecklas ständigt. En av de större ickevåldsmanifestationerna i USA under 2007 skedde den 16 mars då tusentals människor från hela landet deltog i ett demonstrationståg mot Irakkriget. Det hade varit många fler om inte en kraftig storm och snö-oväder hade ställt in många flyg och bussar. Slutstation för marschen var Vita Huset i Washington D.C. där 222 personer arresterades för att olovligt ha bett under flera timmar utanför presidentens hus. I rättegången sa Mary Pat Brennon, en av de åtalade: Vårt land kan och måste bete sig bättre. Brott begås av vår regering, i vårt namn. Vi gick till Vita Huset inte för att bryta mot lagen men för att återupprätta lagen. En myt om ickevåld är att man måste vara många för att åstadkomma reella förändringar med hjälp av ickevåld. Ett exempel på detta är en blockad av en buss i slutet av 1990-talet i Malmö. Skånetrafiken hade en regel att rullstolar inte fick tas med på deras bussar. Detta tyckte Förbundet Unga rörelsehindrade var diskriminerande och de körde därför fram sina rullstolar och ställde sig både framför och bakom en buss. Media började snart uppmärksamma aktionen. Två dagar senare kallade Skånetrafiken till presskonferens och sa att förbudet mot rullstolar var borta. Det var en otrolig seger, säger Jonas Franksson som var med. Han ville åka buss som alla andra och tyckte också att det var viktigt att folk inser varför samhället borde ge samma rättigheter till rörelsehindrade som till alla andra. 9

Våld eller ickevåld? Medborgarrättsrörelsens strategi var ofta att skapa creative tension (kreativ spänning), att lyfta fram segregationens orättvisor och tvinga det politiska systemet att förändras. Man gjorde detta genom att hindra de normala funktionerna i samhället genom bojkotter, blockader, demonstrationer, sitins och andra ickevåldsmetoder. Man visste att detta kunde resultera i våld från poliser, men själv vägrade man att använda våld. Ickevåld kräver att medlen vi använder måste vara så goda som de mål vi försöker uppnå, skrev King. Det finns många skäl för rörelser att vägra använda våld. Det kan vara ett principiellt och etiskt motstånd mot att skada en annan människa, men för många är det också ett viktigt strategiskt val. Det krävs bara att några få i en rörelse svarar med våld för att motståndaren ska kunna svartmåla hela ickevåldsrörelsen. Att porträttera en rörelse som våldsam är ett av de mest effektiva sätten för en motståndare att minska samhällets stöd för denna. Ett exempel var under Vietnamkriget där fredsrörelsen i USA förlorade delar av stödet från allmänheten på grund av några få fall av våld som myndigheterna lyfte upp och förstorade. Detta är en så effektiv teknik att stater ibland använder sig av provokatörer från sina egna led som under falskt namn går in i till exempel demonstrationer och använder våld mot poliser. King lärde ut att en ickevåldsaktivist aldrig ger igen, oavsett provokation. Ju mer man kan hålla sig till ickevåld, ju fler av ickevåldets frukter kan skördas. Detta blev mer och mer tydligt för King på hans ickevåldsväg, trots hans initiala tvekan. När han stod vid vägs ände en dag före han mördades sa han: Idag finns det inte längre ett val mellan våld och ickevåld. Valet står mellan ickevåld och ickeexistens. Ickevåld kräver att medlen vi använder måste vara så goda som de mål vi försöker uppnå. Idag finns det inte längre ett val mellan våld och ickevåld. Valet står mellan ickevåld och ickeexistens. Diskussionsfrågor Kan du hitta ett ord som bättre fångar idén bakom ickevåld än ordet ickevåld? Hur lyder din definition av ickevåld? Varför är det frestande att använda våld ibland? Varför är det viktigt att alla i en ickevåldsrörelse håller sig till ickevåld i alla lägen? Vad kan man göra för att förhindra att vissa tar till våld i en ickevåldsmanifestation? Om det fanns tillfälle där du ville använda våld men inte gjorde det, hur lyckades du hålla det tillbaka? Varför tror vi ofta att våld ger snabbare resultat än ickevåld? 10

Ickevåld en strategi för att förändra världen 3 Birmingham, Alabama, långfredagen den 12 april 1963: Jag såg mig om i rummet och märkte för första gången att våra mest engagerade och hängivna ledare var överväldigade av hopplöshet, mindes Martin Luther King Jr. denna fredag i april 1963. Åtta långa år hade passerat sedan medborgarrättsrörelsen tagit sina första stapplande steg i samband med bussbojkotten i Montgomery. Under de åtta åren hade man vunnit många små och stora segrar i stad efter stad. Birmingham skulle visa sig vara den allra största utmaningen för rörelsen för de svartas rättigheter. Denna stad i Alabama var den mest segregerade av alla städer i USA. Här var Eugene Bull Connor polischef, medlem i Ku Klux Klan och ökänd för sin rasism och hårdhänta tag mot de svarta. Frågan på allas läppar var: skulle ickevåld fungera även här, där myndigheterna verkade beredda att ta till alla medel för att behålla det rasistiska systemet? Stämningen i det lilla motellrummet i Birmingham var alltså tryckt. Den 34-åriga Martin Luther King lyssnade spänt på rapporterna om hur ickevåldsaktionerna i staden hade gått. Medborgarrättsrörelsen hade satt ihop en ickevåldskampanj i tre steg kallad Projekt konfrontation, bestående av sit-ins vid lunchrestauranger, butiksbojkotter och massdemonstrationer. Sit-ins och demonstrationer hade redan lett till 300 gripanden på bara en vecka. Borgenspengarna för alla de fängslade hade gjort att ekonomin var körd i botten. Många av Kings kollegor menade att man inte kunde fortsätta med demonstrationerna när inga pengar fanns kvar. Jag måste gå. Jag ska marschera om jag så ska gå helt ensam, sa King bestämt. En timme senare gick King i protestmarschen. Han var inte ensam. Fler och fler anslöt sig längs gatan som ledde till centrum i Birmingham. Connor med sina poliser blockerade vägen för demonstranterna. Framför poliskedjan gick King och hans kollegor ner på knä i bön. Brutalt kastades de in i polisbilar och kördes iväg till den lokala polisstationen. I sin mörka och kalla cell såg King ett uttalande i en dagstidning som åtta företrädare för nationens största trosriktningar hade skrivit. De skrev att King och de andra i medborgarrättsrörelsen inte borde demonstrera. De borde inte bryta mot lagen. Så gjorde bara extremister. Kings svar, nertecknat i marginalerna på en tidning, blev känt som Brev från fängelset i Birmingham. Frågan är inte om vi skall vara extremister, utan vad för slags extremister vi skall vara. Kommer vi att vara kärlekens eller hatets extremister? skrev King från arresten. Ickesamarbete med ondska är lika mycket en moralisk plikt som samarbete med godhet. Frågan är inte om vi skall vara extremister, utan vad för slags extremister vi skall vara. Kommer vi att vara kärlekens eller hatets extremister? 11

Efter åtta dagar släpptes King och hans medfångar. Under deras tid i fångenskap hade fler än 1 000 barn i staden tränats i ickevåld och var beredda att delta i demonstrationerna. En dag i början av maj vandrade de, två och två, nerför gatan, sjungande Vi vill ha vår frihet! Polischefen Connor var redo. Vattenkanoner sköt mot barnen som slungades mot träd och väggar. Andra barn blev bitna av polishundar. Hundratals av dem greps av polisen. Dramat sågs av miljontals amerikaner på den nationella televisionen. Några dagar senare anordnades en ännu större demonstration och Connor hade återigen ställt upp sina vattenkanoner. Han gav order om de skulle sättas på, men ingenting hände. Han svor och skrek åt brandmännen: Sätt på vattnet! men fortfarande hände ingenting. En av brandmännen sa: Vårt jobb är att släcka bränder, inte människor. När demonstranterna närmade sig brandmännen gick de åt sidan och släppte förbi dem. Dagen blev känd som mirakelsöndagen. Det som hade känts som en begynnande nedgång för medborgarrättsrörelsen hade vänts till seger. Något som bekräftades av president John F Kennedy i ett tal i juni samma år: Nu har tiden kommit för denna nation att uppfylla dess löfte. Händelserna i Birmingham och på andra ställen har ökat ropet efter rättvisa i sådan grad att ingen stad eller stat eller juridiskt organ längre kan ignorera dem. Olika sätt att använda ickevåld som strategi: När man hör ordet ickevåld tänker många på Gandhi och King. Men det är ett stort misstag att tro att ickevåldet slutade med dessa två personer. Faktum är att ickevåldet aldrig har varit så dominerande som det är i vår tid. De senaste 30 åren har vår värld upplevt mängder av framgångsrika ickevåldsrevolutioner, till exempel i Polen 1980, Bolivia 1982, Uruguay 1985, Filippinerna 1986, Östtyskland 1989, Serbien 2000, Madagaskar 2002, Tunisien och Egypten 2010 och 2011. Ickevåld som strategi och princip används också framgångsrikt av freds-, rättvise- och miljörörelser världen över i allt större skala. Särskilt mycket har den globala ickevåldsrörelsen lärt sig de senaste 100 åren av både framgångar och misslyckanden. Så vilka lärdomar har man gjort? Här är några exempel: Vattenkanoner sköt mot barnen som slungades mot träd och väggar. Vårt jobb är att släcka bränder, inte människor. Anonym brandman i Birmingham som vägrade att attackera de svarta barnen. Motstånd genom icke våld gör det möjligt för oss att motsätta oss det orättvisa systemet och samtidigt älska dem som upprätthåller det. Stora drömmar och begränsade mål: Det kan vara avgörande för en rörelse att ha de stora visioner som inspirerar och driver framåt: en värld där krig är avskaffat, där ingen behöver gå hungrig och där alla människor behandlas jämlikt. Lika viktigt är det att ha begränsade mål i specifika aktioner eller kampanjer. Den första ickevåldskampanjen i medborgarrättsrörelsen i Montgomery 1955 krävde inte ens att segregeringen på bussarna skulle upphöra, bara att svarta skulle fylla på bakifrån och vita framifrån på lika villkor och att svarta bussförare skulle anställas i svarta områden. Mycket blygsamma krav, men framgången inspirerade miljontals människor i USA till att ta starta fler ickevåldskampanjer och nå mycket större mål. Gör motstånd mot det onda och bygg det goda Många ickevåldsrörelser satsar all kraft på att bekämpa det onda, till exempel en diktator, utan att fundera så mycket på vad man har som alternativ. 12

Gandhi poängterade ofta att vi bör arbeta mer på att skapa ett gott samhälle än att göra motstånd mot det dåliga samhället. King pratade om att bygga the Beloved Community det kärleksfulla samhället, där alla människor lever med ömsesidig respekt och samma rättigheter. Kombinera olika ickevåldsmetoder: Att planera en ickevåldskampanj är lite som att måla en tavla. Det blir trist om man bara använder en eller två färger. Flera färger ger mer liv och det spelar också stor roll hur man kombinerar färgerna. 1973 skrev den amerikanska ickevåldsforskaren Gene Sharp trilogin The Politics of Nonviolent Action, där han listade 198 olika ickevåldsmetoder. Genom att kreativt kombinera många av de 198 metoderna blir potentialen för att lyckas mycket högre. Att bara använda en sorts metod, till exempel endast demonstrationer, är ett misstag många rörelser gör. Jämför till exempel med Birminghamkampanjen ovan där man använde tre mycket olika ickevåldsmetoder (sit-ins, butikbojkotter och massdemonstrationer). Överraska och använd humor: Amerikanska aktivister som ville uppmärksamma hur leksaker stärker de traditionella könsrollerna köpte flera hundra talande dockor. Hälften Barbie, hälften den kamouflageklädde actionhjälten G.I. Joe. De plockade ut ljudanordningen från alla dockor, och monterade in Barbies i G.I. Joes, och vice versa. Därefter lade de dockorna i förpackningarna och ställde tillbaka dem på hyllorna i affärerna. Den julen blev många barn och föräldrar överraskade när Barbiedockan röt: Hämnden är ljuv! och Döda män ljuger inte!, medan den med automatvapen och handgranater beväpnade G.I. Joe med ljus röst utbrast: Låt oss planera vårt drömbröllop! och Jag älskar att gå i skolan. Du med? Genom att aktivisterna på baksidan av dockorna hade satt klistermärken med texten Ring din lokala tevestation, såg de till att medierna hade folk att intervjua när nyheten spreds. Humor är även viktig i ickevåldskamp där liv och död står på spel. Om jag inte hade ett sinne för humor skulle jag ha tagit livet av mig för länge sedan, skrev Gandhi. Hämnden är ljuv! Barbiedocka Låt oss planera vårt drömbröllop! G.I. Joe-docka Kings 6 steg mot ickevåld 1. Samla information: Lär dig allt du kan om problemet du vill tackla genom media, enskilda organisationer och genom att prata med människor som är drabbade av problemet. 2. Utbilda andra: Utrustad med din nya kunskap är det din uppgift att hjälpa andra runt dig, som till exempel grannar, släktingar, vänner och kollegor, att bättre förstå problemen i ditt samhälle. Samla en grupp personer som är pigga på att arbeta för en lösning. Inkludera de personer som kommer att påverkas direkt av er kampanj. 3. Förbli engagerade: Acceptera att ni kommer att stöta på många hinder och utmaningar i ert försök att förändra samhället. 13

Kom överens om hur ni ska uppmuntra och inspirera varandra längs vägen. 4. Förhandla fredligt: Prata med både de drabbade och de som orsakar problemen. Använd humor och intelligens när ni försöker komma fram till lösningar som är bra för samhället i stort. 5. Använd ickevåldsaktion: Detta steg är ofta använt när förhandlingar inte leder till resultat eller när människor behöver få uppmärksamhet kring en fråga. 6. Praktisera försoning: Håll alla aktioner och förhandlingar fredliga och konstruktiva. Visa alla inblandade på fördelarna med förändringen, inte vad de måste ge upp för att förändra. (De sex stegen är tagna och översatta från www.thekingcenter.org) Diskussionsfrågor Om nu ickevåld är så stort och framgångsrikt som detta studiematerial vill hävda, varför hör och ser vi inte mer av det i media? Vilka associationer positiva och negativa ger dig ordet extremism? Varför? Vilka ickevåldsmetoder använder vi oss oftast av i Sverige? Hur kreativa är vi i användandet av många olika metoder? Kommer du på några exempel där man både har försökt göra motstånd mot något negativt och samtidigt har byggt upp ett bra alternativ? Varför är det viktigt att ha tydliga och begränsade mål? Kan du komma på exempel där humor har använts för samhällsförändring? Hur ser din ideala ickevåldsaktion/kampanj ut om du får drömma och ha fria händer? I Egypten såg vi under 2011 en mäktig ickevåldsrevolution. Vilka metoder använde de för att få bort diktatorn Mubarak? 14

King och kampen för freden De bortglömda åren 4 I januari varje år firas Martin Luther King-dagen och Kings födelsedag över hela USA. I samband med firandet visas massor av TV-program om Kings liv under det tidiga 60-talet och om hans engagemang för medborgerliga rättigheter. Men när Kings liv visas upp i dokumentärerna är de tre sista åren i hans liv ofta som bortblåsta, det menar i alla fall den amerikanska författaren Norman Solomon. Vad beror det på? Solomons svar är att amerikansk media stödde King i kampen mot rasismen men när han under den senare delen av livet började kritisera Vietnamkriget och USA:s ekonomiska orättvisor fördömdes han i media. I början av Vietnamkriget deltog inte King i debatten och var inte med i protesterna mot kriget. En dag 1967 åt King lunch och läste tidskriften Rampart. Tidningens sidor visade bilder på vietnamesiska barn som hade träffats av napalm. Efter att ha sett resultatet av vad hans nation gjorde i kriget kände han sig tvungen att tala ut. Att se bort från ondska är det samma som att tolerera ondska hade King ofta predikat och nu hade han kommit på sig själv att ha gjort samma misstag. Att se bort från ondska är det samma som att tolerera ondska Rasism, fattigdom och krig Han hade också utmanats av de unga svarta männen i getton runt om i USA som ibland tog till våld. King sa till dem att Molotov-cocktails och gevär inte skulle lösa deras problem. Då frågade de honom: Men hur är det i Vietnam? Använder inte vår eget land massivt våld för att lösa problem? I sitt mest berömda anti-krigstal Beyond Vietnam som han höll i New York City den 4 april 1967 sa han: Jag visste att jag aldrig kunde kritisera våldet från de förtryckta i gettona utan att först ha kritiserat den största leverantören av våld i världen idag: min egen regering. Kritiken mot talet var massiv från nästan alla tidningar i USA, men det var inte bara pressen som visade sitt missnöje. Även vissa av kollegorna i medborgarrättsrörelsen klandrade King för att han gav sig in i debatten kring Vietnam. De menade att fred och medborgerliga rättigheter inte hörde ihop. Till dem svarade King att man inte kan separera dessa problem. Gång på gång hänvisade han till det som han såg som mänsklighetens största problem: rasism, fattigdom och krig, och menade att problemen är starkt knutna till varandra. Hans kallelse som pastor gjorde också att han inte kunde ignorera fredsfrågan: För mig är kopplingen mellan kyrkan och fredsfrågan så tydlig att jag ibland förundras över dem som frågar mig varför jag kritiserar kriget. Jag visste att jag aldrig kunde kritisera våldet från de förtryckta i gettona utan att först ha kritiserat den största leverantören av våld i världen idag: min egen regering. 15

Krig kan inte vinnas Under sin studietid ansåg King att krig kunde vara att föredra framför att ge upp för ett totalitärt system. Men när han blev äldre kom han fram till att den potentiella skadan av moderna krig uteslöt möjligheten att de kunde leda till något gott. Även före Vietnamkriget hade King tagit upp frågan om krig som en av mänsklighetens största faror. När han tog emot Nobels fredspris i Oslo 1964 betonade han i sitt tal faran med kapprustningen och särskilt kärnvapenfaran. Mänsklighetens benäghet att gå i krig är ett faktum, men vår erfarenhet borde säga oss att krig är föråldrat. Inget land kan säga sig vinna i ett krig. King såg vietnamnkriget som ett symptom på en djup kris i USA. Med profetisk röst varnade han för att fredsvänner skulle behöva gå i fredsdemonstration efter fredsdemonstration under krig efter krig så länge ingen tog itu med roten till problemet. Vi måste snabbt gå från ett sakorienterat samhälle till ett personorienterat samhälle. När maskiner och datorer, profitbegär och egendomsrättigheter värderas högre än människor då kommer aldrig den enorma trillingen av rasism, materialism och militarism att kunna bekämpas. Älska fred King nöjde sig inte med att endast kritisera krig. Han gav också röst åt det som han såg som alternativet. Gandhi hade visat honom att ickevåld inte endast gällde mänskliga relationer utan också kunde användas när nationer befann sig i konflikt med varandra. I Nobelprisföreläsningen förespråkade King en satsning på studier kring filosofin och strategin kring ickevåld när det gäller alla nivåer av mänskliga konflikter, men han poängterade också att studier och tal inte räcker. Det är inte tillräckligt att säga Vi ska inte kriga. Det är nödvändigt att älska freden och vara villiga att göra uppoffringar för den, sa King. Protesterna mot Vietnamkriget blev de största som världen hade skådat och många offrade sin frihet i kampen, särskilt de som vägrade militärtjänstgöring i Vietnam. King stödde vapenvägrarna offentligt. Ett engagemang som fortfarande behövs Kings antikrigstal har under det halvsekel som gått sedan de hölls tyvärr aldrig förlorat i aktualitet. I USA var det många som tog tillfället i akt att protestera mot Irakkriget på Martin Luther King-dagen i början av 2000-talet. Tusentals människor samlades på gatorna i Seattle för att protestera mot det kommande kriget. Vi är emot kriget för att vi vet att det skulle Martin Luther King ha varit, sa kommunalpolitikern Larry Gosset. Den 15 februari 2003 genomfördes världens största anti-krigsmanifestationen någonsin som ett svar på hotet av invasion mot Irak. Demonstrationerna lyckades inte stoppa invasionen, men med tanke på att Vietnamkriget höll på i flera år innan de massiva fredsdemonstrationerna började så har fredsengagemanget på senare tid visat sig kunna mobilisera människor snabbare och engagemanget är allt mer globalt. Krig är föråldrat. Inget land kan säga sig vinna i ett krig. Vi måste bruka vårt förstånd till att lika rigoröst planera för fred, som vi har gjort det för krig. Världsfred genom ickevåldliga medel är varken absurt eller omöjligt att uppnå. 16

Tyvärr är de hot King pratade om fortfarande minst lika aktuella. Efter kalla krigets slut minskade de globala militärutgifterna men sedan 1998 har de gått upp igen, kraftigt. År 2010 uppskattas de globala militära utgifterna till omkring 11500 miljarder kronor. USA har ökat sina militära utgifter med 80 procent sedan 2001. Kings hemland står för 43 procent av världens totala militära satsning (www.sipri.org). Kärnvapnen som King var stor motståndare mot, har inte försvunnit. Trots ickespridningsavtalet som skrevs under 1970 där kärnvapenländerna lovade att nedrusta alla kärnvapen och president Obamas hoppfulla ord har väldigt lite hänt. Istället ser vi en utveckling av nya typer av kärnvapen. Vi talar hängivet om freden, men på samma gång arbetar vi oförtrutet på att förbereda kriget. Fredlig närvaro Fredsrörelsen har inte tusentals miljarder kronor till sitt förfogande men gör mycket med knappa resurser. Många av Sveriges fredsrörelser är närvarande i länder som befinner sig i väpnad konflikt. Kristna Fredsrörelsen skickar fredsobservatörer till Mexiko, Guatemala och Colombia för att med preventiv närvaro förebygga våld och öka människorättsförsvarares säkerhet och handlingsutrymme. Liknande uppgifter har de ekumeniska följeslagarna som åker till Israel och Palestina för Kyrkornas Världsråd. I Sverige är det Sveriges Kristna Råd som är huvudman för projektet som kallas EAPPI (Ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina). Den svenska fredsrörelsen är ofta aktiva i media för att kritisera regeringen när de satsar mer pengar på upprustning och utökad vapenexport än på att förebygga konflikter. Kritiken har varit kraftig mot det enormt dyra stridsflygplanet JAS 39 Gripen och försäljning av JAS till fattiga länder som till exempel Sydafrika. På andra områden sker det ett gott samarbete med regeringen som till exempel när det gäller Parlamentarikerforum kring lätta vapen, där parlamentariker från ett tiotal länder träffas för att diskutera hur man med lagar kring begränsningen av lätta vapen som pistoler. Just nu ser det ut som om de militära krafterna har ett fast grepp om vårt jordklot. Men detta kan ändras snabbare än vi anar. USA och Europa upplever allvarliga ekonomiska kriser. En av orsakerna är att de politiska ledarna har spenderat lånade pengar på militär och krig. De ickevåldsliga revolutionerna i Tunisien och Egypten har samtidigt visat vilken stark positiv kraft för förändring som ickevåldet kan vara. Krisen och revolutionerna kan leda både till mer våld och till mer ickevåld men Kings erfarenheter och den tradition som han är en del av visar att vi som medborgare kan vara med och styra utvecklingen. Om ickevåld ska ersätta militära krafter beror i hög grad på oss själva. Genom att fler ser ickevåldets kraft kan vi pressa våra politiker att nedrusta (eller avsätta dem), lösa konflikter och förändra samhället utan våld. Framtidens internationella politik kan byggas på tillit och samarbete - som i Kings vision om the Beloved community. EAPPI Ekumeniska följeslagarprogrammet i Israel och Palestina Sann fred är inte enbart frånvaron av konflikt, det är närvaron av rättvisa. Fred är inte bara ett avlägset mål som vi söker, utan ett medel med vilket vi når målet. 17

Diskussionsfrågor Varför nämns så sällan Kings motstånd mot krig? Är det rimligt att koppla ihop problemen rasism, krig och orättvisa med varandra som King gjorde? Finns det skäl att tro att den globala fredsviljan är större idag än på Kings tid? Hur stora paralleller kan man dra mellan Vietnamkriget och krigen i Afghanistan och Libyen? Hjälper parallellerna något i fredskampen? Hur kan man använda ickevåld i kampen för fred? Varför valde man att använda väpnat våld i Libyen för att bekämpa diktatorn när det gick med ickevåld i Egypten? Var är fördelar och nackdelar med att använda våld kontra icke våld i en nationell eller internationell konflikt, på lång och på kort sikt? Vad kan du och jag göra för freden idag? Om vi utgår ifrån att livet är värt att leva och att människan har rätt att överleva, då måste vi hitta ett alternativ till krig. 18

King och visionen som drivkraft för förändring 5 När Martin Luther King precis hade kommit hem efter att ha tagit emot Nobels fredspris 1964 fick han ett möte med president Lyndon Johnson. Han sa till presidenten att det var dags att få igenom en rösträttslag som skulle ge också de svarta rösträtt. Johnson sa att det skulle vara politiskt omöjligt att få igenom en sådan förändring i kongressen inom de närmsta fem till tio åren. King vägrade vänta så länge och som svar arrangerade medborgarrättsrörelsen, med King i spetsen, marschen från Selma till Montgomery för rösträtt till alla. Många av de fredliga demonstranterna blev slagna blodiga av polisen. Efter detta tog det bara fem månader att få igenom rösträttslagen i kongressen. I boken God s Politics skriver Jim Wallis om denna händelse: King hade vänt vinden. Han och medborgarrättsrörelsen hade genom sin vision och genom ickevåldsliga aktioner ändrat det politiska klimatet och opinionen i USA, och banade väg för nya politiska landvinningar för rättvisa. Jag tror att obeväpnad sanning och villkorslös kärlek kommer att få sista ordet i verkligheten. Det kärleksfulla samhället Visioner kan ibland verka flummiga och sakna koppling till verkligheten. Kanske har vi fått för många löften från våra politiker som inte har genomförts? Men faktum är att visioner är livsviktiga. För hur kan vi och vårt samhälle utvecklas om vi inte vet vad målet är? Martin Luther King är kanske världens mest kända visionär. Miljoner människor har inspirerats av orden Jag har en dröm om att mina fyra små barn en dag skall leva i en nation, där de inte bedöms efter färgen på sin hud utan efter måttet på sin karaktär som han sa i sitt berömda tal i Washington D.C. 1963. En vision King bar med sig under hela sin aktiva tid i medborgarrättskampen kallade han The Beloved Community. På svenska skulle vi kanske säga Det kärleksfulla samhället. Han pratade om denna vision när han tog emot Nobels fredspris 1964: En världsvid gemenskap som lyfter medborgerlig omsorg bortom stam, ras, klass och nation är i verkligheten ett rop på en allomfattande och villkorslös kärlek för alla människor. För King var detta inte någon utopi. Det var ett realistiskt mål som skulle kunna nås av en kritisk massa av människor som trodde på filosofin och metoderna bakom ickevåld, och som tränades i dem. Kritiserade nutiden och trodde på morgondagen En världsvid gemenskap som lyfter medborgerlig omsorg bortom stam, ras, klass och nation är i verkligheten ett rop på en allomfattande och villkorslös kärlek för alla männi skor. Martin Luther King var en obotlig optimist. Trots många motgångar och den diskriminering han mötte under större delen av sitt liv hade han stort 19

hopp om att mänskligheten skulle kunna leva i fred och rättvisa, som bröder och systrar över alla nationsgränser. King hade inte bara en vision om hur han ville att en framtida värld skulle se ut. Han var också skarpt kritisk mot sin samtid. När han för första gången kritiserade Vietnamkriget i Bortom Vietnam-talet (1967) sa han: USA är den största våldsutövaren i världen idag. Det han tyckte allra sämst om var hycklande ledare: De stora maktblocken talar om att sträva efter fred, samtidigt som de höjer en försvarsbudget, som redan sväller över alla bräddar, ökar ut redan skräckinjagande arméer och konstruerar ännu effektivare förstörelsevapen. / / När jag nu hör folkens ledare på nytt tala om fred, medan de förbereder krig, blir jag betänksam. (boken Kaos eller gemenskap?, 1967) Omoderna orättvisor Idag har vi svårt att förstå att slaveri och apartheid kunde existera utan att fler reagerade och försökte stoppa det. Vilka orättvisor kommer våra barnbarn att fråga oss om när vi blir gamla? Kanske frågar de varför vi slösade med jordens resurser utan tanke på kommande generationer? Kanske frågar de varför vi lät tiotusentals barn dö varje dag när det fanns tillräckligt mycket mat att äta för alla? Under Kings sista år i livet vidgades hans perspektiv och han kämpade inte bara för de svartas rättigheter i USA. Han såg fattigdomen och den stora klyftan mellan rika och fattiga som ett av mänsklighetens allra största problem. Armodet är inget nytt. Vad som är nytt är emellertid, att vi nu äger resurserna att göra slut på det. /.../Varför skall det finnas hunger och brist i något enda land, i någon enda stad, vid något enda bord, när människan äger resurserna och kunskaperna för att fylla hela den mänskliga tillvarons grundläggande behov? (Kaos eller gemenskap? 1967) Varför skall det finnas hunger och brist i något enda land, i någon enda stad, vid något enda bord, när människan äger resurserna och kunskaperna för att fylla hela den mänskliga tillvarons grundläggande behov? Kapitalismen kan leda till en materialism lika farlig som den teoretiska materialism kommunismen lär. Visionen i praktiken Vem av oss skulle inte skriva under på att alla människor ska ha mat på bordet? Men Martin Luther King visste att sådant inte händer av sig självt. Det krävs konkreta politiska handlingar och en vilja att genomföra dem. Det är när visionen och vägen dit blir konkret som den blir kontroversiell. King föreslog en rad ekonomiska program som han trodde skulle utrota fattigdomen i USA om de genomfördes. Bland annat rekommenderade han en garanterad årsinkomst för alla medborgare och arbete för alla. För att utrota den globala fattigdomen föreslog han omfattande insatser för Asien, Afrika och Sydamerika, där världens rika länder skulle ge två procent av sin nationalinkomst årligen under en period av tio eller tjugo år till hjälp åt utvecklingsländerna. Idag är det inget land i världen som ens kommer i närheten av denna biståndsnivå. Vision och handling är ett FBI utsåg King till den farligaste och effektivaste negerledaren i landet. Det var inte bara på grund av att han hade radikala visioner eller att han 20