Vatten, avfall och biogasanläggning. Teknisk beskrivning El och styranläggningar

Vatten, avfall och biogasanläggning Teknisk beskrivning El och styranläggningar 2014-10-31 1

Innehåll 1 ALLMÄNT...3 2 MÄRKNING...3 2.1 Beteckningssystem...3 2.2 Märksystem objekt/enheter...3 2.3 Märkning av grupper i central...4 2.4 Märkning av ledningsnät, ledningar och ledare...4 3 INTERNLEDNINGAR I KOPPLINGSUTRUSTNINGAR...5 3.1 Samtliga kopplingsledare i apparatskåp etc skall nummermärkas med ledningsmärkning typ...5 3.2 Märkning av kopplingsutrustning...5 4 PLC-SYSTEM...6 5 SIGNALER...7 5.1 Motor, direktstart och Y/Dstart...7 5.2 Motor, frekvensomriktardrift...7 5.3 Ventil...7 5.4 Diverse...7 6 MANÖVER...8 6.1 Kontaktorer...8 6.2 Processinstrument...8 6.3 EMCdirektiv...8 7 FABRIKAT...9 8 MONTAGE...9 8.1 Skåpsmontage...9 8.2 Kablar...9 8.3 Förläggning av ledningar, kablar...10 8.4 Montagestandard...10 9 POTENTIALJORDNING...10 10 RESERVKRAFT...11 11 STÄLLVERK...11 12 EX-INSTALLATIONER...11 2

13 PROVNING...11 14 DOKUMENTATION...11 14.1 Skåpslayout...12 14.2 Kretsschema...12 14.3 Yttre förbindningsschema...13 14.4 Kabeltabell / kabellista...13 14.5 Apparatlista skåp...13 14.6 Apparatlista yttre apparater...13 14.7 Översiktsschema kraftförsörjning...13 14.8 Provningsprotokoll...13 14.9 Planritningar...13 1 ALLMÄNT All installation av komponenter som ska integreras mot befintlig utrustning skall godkännas av beställaren innan arbetet påbörjas 2 MÄRKNING 2.1 Beteckningssystem Beteckningssystemet bygger på SSG 5275 standard vilket innebär att verksamheten delas in i anläggningar och inom varje anläggning är utrustningen objektorienterad, även andra SSG standarder används. Tillhörande komponenter för varje objekt ärver objektnumret med en eftertext ex. - ML för manöverlåda Enhetligt beteckningssystem används i elhandlingar, PLCsystem, överordnat processdatorsystem och övriga handlingar såsom maskin, VVS etc. Beteckningssystemets syfte är att anläggningens samtliga objekt skall vara direkt spårbara i samtliga berörda handlingar och system. Ex. SRV1_PU100_SB 2.2 Märksystem objekt/enheter För drift och underhåll samt orientering i anläggningen skall en ändamålsenlig och enhetlig märkning av alla elanslutna objekt utföras. Märkning och teknisk dokumentation skall överensstämma med varandra. Märkning av apparater i kopplingsutrustning skall vara väl synlig på separat märklist ovanför resp. apparat. Märkning direkt på kabelkanal eller montageplåt får ej förekomma. 3

Märkning av manöverorgan utförs med benämning samt betjänings-och anvisningstext. Placering av skylt vid yttre apparater utförs så att skylten inte medföljer apparaten vid utbyte. I apparatskåp placeras skylt på speciell skyltlist Alla anslutna enheter såsom motorer, säkerhetsbrytare, instrument, skåp, apparater, uttag o d märkes med graverad skylt. Skyltar skall vara utförda av flerskiktsplast med svart text på vit botten. Texten skall visa objektets/enhetens definiering enligt beteckningssystemet och objektets definiering i klartext. Skyltarna fästas med minst 2 stycken skyltskruv. 2.3 Märkning av grupper i central Samtliga tre faser i 3fasgrupp märks med samma gruppnummer tex F8. Nästa 3fasgrupp märkes F9 osv. Säkringar i 1fasgruppmärks med löpande nummer tex F10, F11 osv. 2.4 Märkning av ledningsnät, ledningar och ledare Nolledare skall märkas med ljusblå färg. Samtliga kraft, manöver, styr och mätkablar skall märkas med kabelnummer i båda ändar i enlighet med kabellista och yttre förbindningsscheman. Huvudledningar skall märkas med kabelnummer på båda sidor vid genomgång i bjälklag, vägg och dylikt. Märkningen skall överensstämma med dokumentation. Nummerserie för kabelmärkning lämnas i förekommande fall av beställaren. Gruppledning för allmänbelysning märks vid central och vid första kopplingsdosa. Märkningen, som ej får förändras med tiden, kan utföras med exempelvis FLEXIMARK kabelmärkningssystem. Vid inkopplingsställe skall samtliga kabelparter märkas med märkhylsa typ PARTEX/PA. Samtliga kabelparter skall märkas med plintnummer. Första kabelpart skall även märkas med kabelns nummer. Om kabelparterna splittras med hopp i plintrad skall kabelmärkning även utföras på första part i varje splittring. Kabelmärkningen skall vara präglad på egen hylsa. Hylsa med kabelnummer skall vara vit med svart text, hylsa med plintnummer skall vara gul med svart text. Vid anslutning till yttre apparat/kopplingsplint skall kabelpart förses med apparatens plintnummer/plinttext med gul hylsa/svart text. Där yttre apparat ansluts med endast en (1) kabel behöver kabelparterna ej förses med kabelnummer. 4

3 INTERNLEDNINGAR I KOPPLINGSUTRUSTNINGAR Ledningar skall vara av typ RK med areor enligt belastningsobjekt. Där svavelväte förekommer i omgivningen, vilket gäller vissa miljöer i reningsanläggningar och pumpstationer, skall ledare vara förtenta. Följande färger på ledningar i ställverk och apparatskåp skall användas: Fas 230V Svart Nolla Ljusblå 24V DC + Röd 24V DC Mörkblå masignaler Vit odefinierad Orange 3.1 Samtliga kopplingsledare i apparatskåp etc skall nummermärkas med ledningsmärkning typ PARTEX/PA. Ledningar mellan apparater i apparatskåp o d märks med löpande noll nummer. Ledningar till plint skall märkas med plintens nummer. Märkhylsor skall vara gula med svart text. Samtliga noll nummer införs på kretsschema. Högsta använda noll nummer redovisas på relationsritningsunderlag. Ändhylsor skall alltid användas 3.2 Märkning av kopplingsutrustning Utgående grupper i ställverk samt större utgående huvudgrupper i apparatskåp förses med graverad skylt. Skylten skall ge information om: Anslutet objekt enligt beteckningssystemet Anslutet objekt i klartext Ansluten kabeltyp och area Ansluten kabels/installations maximala strömvärde (i ampere) Aktuellt inställt värde för ev. effektbrytares skydd ( i ampere), alt. säkrings märkström Både termiskt och momentant strömvärde skall anges på skylten när anslutning sker till effektbrytare. Huvudbrytare för skåp, central och central ingående i skåp skall förses med skylt med text: HUVUDBRYTARE Plintar i kopplingsutrustning skall märkas på både intern och externsidan. Apparatskåp, skåpskapslade centraler etc. skall förses med rubrikskylt som anger beteckning, spänning, ändamål etc. 5

4 PLC-SYSTEM PLC system bör vara av fabrikat ABB Typ 800M system. För operatörsgränssnitt vid objekt kan enligt ö.k. manöverpanel med display användas. Dessa skall kunna kommunicera med ifix 5.5 Programmeringsverktyg vid 800M system skall vara Control builder. Ver 5.1 För programstruktur, signalareor m.m. kontrollera med beställaren. Telefonuppringda system skall kommunicera seriellt med phouhay-kompatibelt Comliprotokoll och modem bör vara av fabrikat Westermo eller likvärdigt. Vid fast uppkopplade linjer förekommer både Comli och OPC. För aktuell installation, kontrollera med beställaren. PLCsystemets I/O (24V) skall avsäkras så att varje enskilt objekt får sin egen säkring. Säkringarna skall vara 2poliga,. och med utlösningskaraktäristik för 24V DC. Separata störfilter skall minst användas för CPU, AI/AO. Störfilter bör i vissa fall även finnas före matande spänningsaggregat (230V). 6

5 SIGNALER Följande signaler ansluts enligt ö.k. till PLC vid beskrivna objekt. 5.1 Motor, direktstart och Y/Dstart Omkopplare i läge Fjärr Drift Utlöst motorskydd Utlöst kortslutningsskydd i förekommande (ej vid diazedsäkring) Säkerhetsbrytare 5.2 Motor, frekvensomriktardrift Omkopplare i läge Fjärr Omkopplare i läge Lokal Drift Utlöst frekvensomriktare Utlöst kortslutningsskydd i förekommande (ej vid diazed-säkring) Börvärde (analog) Varvtal HZ (analog) Motorström (analog) Säkerhetsbrytare 5.3 Ventil Omkopplare i läge Fjärr Gränsläge öppen Gränsläge stängd Lägesindikering (analog) vid reglering 5.4 Diverse Frysvakt (termostat, låg temperatur i lokalen) Fasfel (övervakningsrelä, ej vid kompletterande anläggningsdel) Fel på 24V DC (övervakningsrelä, underspänning 24V DC för batteribackup) Larm frånslaget (ej vid kompletterande anläggningsdel) Summalarm (utgång, ind.lampa i skåpsfront) Vid övriga objekt såsom provtagare, kvalificerade instrument etc. skall ev. fjärrlägen, felsignaler, servicesignaler m.m. anslutas till PLC-systemet. Vid tveksamhet kontrollera med beställaren. Dessutom skall all analog signalhantering från mätutrustningar m.m. anslutas till PLC-systemet. Analoga signaler skall vara 0-20/4-20mA. 7

6 MANÖVER Samtliga motorer, maskiner och övriga objekt såsom ventiler etc skall ha separata manöveromkopplare med läge Lokal0Fjärr ( Lokal alt. start ) placerad i elskåpets/automatikskåpets front. Vid läge Lokal (alt. start ) Vid flera objekt i annat rum kan (om det är lämpligt) eventuella manöveromkopplare placeras i gemensam kapsling. Samtliga objekt skall ha egen manöversäkring (undantag kan finnas, kontrollera med beställaren), samt vara avsäkrade för både manöver och kraft i det elskåp/automatikskåp eller den grupp elskåp/central de manövreras ifrån. Undantag föreligger om det enskilda objektet är så stort att kraften matas direkt från tex. ställverk. Driftindikering skall enligt ö.k. visas med indikeringslampa alt. Amperemeter i elskåpets dörr. Ventilers lägesindikering (stäng/öppen) skall visas med indikeringslampor i skåpsdörr (röd=stängd, grön=öppen). Larm frånslaget och summalarm skall indikeras i förekommande fall (se signaler). Indikeringslampor skall vara av typ LED-lampor 24V DC. Där behov föreligger skall reglerande ventils läge indikeras analogt i skåpsdörr. Samtliga motorer/maskiner förses med säkerhetsbrytare, även de som spänningsmatas med 24V (tex. reglerventiler). Vid motorstorlek 5 kw och större, samt vid all frekvensomriktardrift skall säkerhetsbrytare ha hjälpkontakt som bryter huvudmanöverkretsen. Frekvensomformare skall föregås av kontaktor efter avsäkring på kraftsidan. 6.1 Kontaktorer Kontaktorer dimensioneras efter max 70 % AC3last. 6.2 Processinstrument Instrument, vilka ansluts med 230V matningsspänning, skall enligt ö.k. på matningssidan förses med en lägesindikerad brytare (typ: vrid) 01 alt. stickpropp, för att personal på ett säkert sätt skall kunna utföra underhåll/service på instrumentet. 6.3 EMCdirektiv EMCdirektivet skall uppfyllas. Detta är särskilt att beakta vid drift med frekvensomformare. 8

7 FABRIKAT Utrustning väljs i samråd med beställaren. Apparat Skåp Effektbrytare Dvärgbrytare Kontaktorer Reläer Signallampor Omkopplare Plint Fabrikat Rostfritt IP65 8 MONTAGE 8.1 Skåpsmontage Vid skåpsmontage får inkommande kablage ej förläggas i kabelkanal före plint. Inkommande kablage skall vara synligt och överskådligt i sin helhet för framtida underhåll/service. Apparater, objekt och ledare skall monteras på ett sådant sätt att de är åtkomliga och hanterbara för framtida underhåll/service. Ändhylsor skall användas. 8.2 Kablar Kraftkablar med större area än 2,5 mm2 skall vara av typ EKKJ eller FKKJ. Grupp och manöverkablar skall vara EKLK. Signalkablar (för signaler till PLC etc) skall vara av typ FKARPG. Samtliga kablar förses med kabelnummer/namn. Kraftkablar får inte skarvas. 9

8.3 Förläggning av ledningar, kablar Vid montage med kabelstege förläggs signalkablar i separat sk. teleränna. Även vid annat förläggningssätt hålls signalkablage separerat från kraftkablage. Data och teleledningar förläggs även i apparatskåp separerade från övrigt kablage. 8.4 Montagestandard Fästmaterial: Rostfria klammer. I torra utrymmen kan plastklammer användas. För enstaka eller få kablar, galvaniserad profilskena alt. sk nätkorg. Kabelstege alt. sk nätkorg för montage = < 200 mm. Kabelstege vid montage > 200 mm. Kablar fästes med najtråd alt. Ålders och ljusbeständigt buntband, beroende på miljö. På galvaniserad profilskena och sk. nätkorg fästes kablar med max 40 cm avstånd. På horisontell kabelstege fästes kablar på varannan stegpinne. På vertikal kabelstege används polklammer på kabelarea >16kvmm och fästes på varannan stegpinne. Vassa kanter på kabelstegar, profilskenor o dyl förses med skydd där personskada eller annan skada kan uppstå. Displayer på elektroniskt utrustning (frekvensomformare, instrument, PLCsystem etc) monteras om möjligt på en C/C höjd av 160-165 cm över färdigt golv. Säkerhetsbrytare (arbetsbrytare) placeras så nära objektet som möjligt. 9 POTENTIALJORDNING Potentialjordning utförs enl. starkströmsföreskrifterna och svensk standard med en huvudjordningsplint vid elcentral (huvudcentral) och potentialutjämningsplint där föreskrifter, standarder eller behov föreligger. Dit ansluts de objekt/anläggningsdelar som anges i starkströmsföreskrifterna, svensk standard och enl. övriga specificerade krav. Vid huvudjordningsskena och ev. övriga potentialutjämningsskenor monteras skylt typ HJ01 (Får inte brytas ingår i potentialutjämningssystem). Kompletterande potentialutjämning skall utföras på all elutrustning, såsom elskåp, elcentraler, frekvensomformare, kabelstegar, nätrännor, armeringsjärn (där så är möjligt, beaktas vid nybyggnation), byggandsstomme av ledande material etc, Inom EX-klassat område gäller kraven för utrustningar och dokumentation i dessa områden. 10

10 RESERVKRAFT Då anläggning skall vara förberedd för mobil reservkraftanslutning, skall mindre anläggning förses med clipskåp i vilket intag för reservkraft placeras. Även elverkets mätning placeras i detta skåp. Beskrivning på detta clipskåp, samt reservkraftanslutning vid större anläggning lämnas i förekommande fall av beställaren. Reservkraftanslutningen skall vara anpassad till beställarens system av mobila reservkraftaggregat. Anläggningen skall även förses med ett godkänt, uppmätt och protokollfört djupjordtag enl. starkströmsföreskrifterna och svensk standard. 11 STÄLLVERK Motorställverk av fabrikat Schneider med profibus kommunikation förekommer 12 EX-INSTALLATIONER EX klassade områden förekommer Installationer och arbetsmetoder enligt SEK Handbok 427 13 PROVNING Provning och kontroll skall minst utföras enligt gällande starkströmsföreskrifter och standard SS 436 46 61 (kontroll före idrifttagning). 14 DOKUMENTATION Elritningar/handlingar delas upp enligt följande nummerserier 1.900 Funktionskoder 1.902 Huvudobjektlista 1.904 Plintlista 1.905 Kabellista 1.906 Apparatlista 1.907 Kretsschema 11

1.908 Montageritningar 1.909 Yttre förbindningar Översiktsschema (enlinjeschema) för kraftförsörjning där sådant erfordras Provningsprotokoll på utförda isolationsmätningar, kontinuitetsmätningar, jordtagsmätningar, inställda värden för ledningsskydd, motorskydd o dyl. samt intyg att funktioner provats. Samtliga ritningar/handlingar skall direkt kunna hanteras i VAverkens datorsystem. För skåpslayout, kretsschema, yttre förbindningsschema och kabeltabell gäller Elprocad (ej Autocad) Ver.2005 filformat DWG, utförda som enblads-filer (ej annan lagerhantering). För planritningar gäller DWGformat. För apparatlista gäller Elprocad (enl. ovan) alternativt Microsoft Word/Excel (2010). För övriga ev. administrativa handlingar gäller Microsoft Word/Excel (2010). 14.1 Skåpslayout Skåpslayout skall visa yttre layout inkl. apparatbestyckning i dörrfront samt montageplåt inkl. apparatbestyckning. Apparatbestyckning skall postmärkas.postbeteckningar utföres enl. beteckningssystem. 14.2 Kretsschema Kretsschema skall vara objektorienterat uppbyggt, där varje objekt har sitt eget unika nr. med ett prefix som beskriver typ, ex.. PU för pump. I detta ingår Huvudkrets samt Manöver och övrigt I/O. Varje objekt börjar med Blad 1 Ex PU132_1 För blad 1, PU132_2 För blad 2 o.s.v. Varje objekt börjar med huvudkrets som blad 1. Därefter följer PLCsystemets struktur och I/O anslutningar ritade som kretsschema. Postbeteckningar utförs enl. beteckningssystem. I detta fallet ps901 för PLC systemet Ex. PS901_1 För blad 1, PS901_2 För blad 2 o.s.v. Externa i/o skåpar numreras PS901-01, PS901-02 på liknande sätt PS901-01_1 blir namnet för blad 1 på plc ritningarna för det i/o skåpet. På kretsschema skall 0,nr, kabel.nr,samt kabeltyp redovisas 12

14.3 Yttre förbindningsschema Yttre förbindningsschema skall visa apparatskåpsplint, kabels partanslutning inkl. partnummer till plint, kabeltyp och area, kabelnummer samt yttre apparats inkoppling. Postbeteckningar utförs enl. beteckningssystem och kretsschema. 14.4 Kabeltabell / kabellista Kabeltabell skall visa kabelnummer, kabeltyp, kabelarea, spänning, samt mellan vilka punkter kabel ansluts. Kabeltabell/lista är en spegling av yttre förbindningsschema. 14.5 Apparatlista skåp Apparatlista skåp skall visa specificerat material i elskåp. 14.6 Apparatlista yttre apparater Yttre apparatlista skall visa specificerat yttre material. 14.7 Översiktsschema kraftförsörjning (enlinjeschema) utfört av ljusbeständigt material. 14.8 Provningsprotokoll Signerade protokoll på provad, kontrollerad och uppmätt utrustning och installation. 14.9 Planritningar Planritningar skall visa kanalisation, kabelvägar, kabelstråk, placering av kopplingsutrustningar och yttre apparater. Relationsritningar leverans i DVG-format + papperskopia Beteckningar skall följa kretsschema och beteckningssystemet. Planritningar delas upp i: Kanalisation Allmäninstallation (kraft, belysning, värme) Processinstallation Exempelritningar, Tabeller och mallar för ovanstående tillhandahålls av beställaren I anslutning till huvudfördelning, ställverk o dyl uppsätts vid behov översiktsschema. 13