6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral

Relevanta dokument
5.10 Regelbok Ungdomsmottagningar Primärvårdsprogram 2016

15 SEPTEMBER Uppdragsbeskrivning för Ungdomsmottagningar i Norrbottens län

1 (5) 5.4 Regelbok Mödrahälsovård

5.4 Regelbok Mödrahälsovård 2015

JÄRVA UNGDOMSMOTTAGNING

LÄNSÖVERGRIPANDE ÖVERENSKOMMELSE OM UNGDOMSMOTTAGNINGAR

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas verksamhet med fokus på hiv/sti-frågor

Övergripande struktur för ungdomsmottagningarnas. fokus på hiv/sti-frågor. Processat inom kunskapsnätverket hiv/sti mellansverige

Hälsoval Örebro län. Kravspecifikation. Mödrahälsovård. Bilaga 2 Krav- och kvalitetsbok. Beslutad i LS Regionkansliet, Region Örebro län

Gotlands Ungdomsmottagning

Syftet med detta dokument är att kortfattat. Det övergripande målet för ungdomsmottagningar. med riktlinjer

... och målgrupp för ungdomsmottagningar i Sverige. ... med riktlinjer. ... för ungdomsmottagningarnas

Mall för överenskommelse mellan Landstinget och varje enskild kommun i Jönköpings län avseende ungdomsmottagning

... med riktlinjer. Syftet med detta dokument är att kortfattat presentera en övergripande bild av ungdomsmottagningarnas

Man gör det bästa möjliga Olika perspektiv på UM i Västmanland Rapport 2015:1

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

Riktlinjer För Ungdomsmottagningar. Landstinget i Värmland

UNGDOMSMOTTAGNINGAR

INFORMATION FRÅN VÅRDVALSENHETEN - NR 28/16

Diarienummer VS AVTAL TILLÄGGSÅTAGANDE UNGDOMSMOTTAGNING MELLAN REGION UPPSALA OCH XXXXX

VI ARBETAR I TEAM PÅ VÅRDCENTRALEN

Fokus Ungdomsmottagningen. För att kallas Ungdomsmottagning krävs en barnmorska, kurator/psykolog och tillgång läkare

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård

6.3 Mödrahälsovård Primärvårdsprogrammet 2017

Övergripande samverkansavtal mellan Stockholms stad och Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar

Bilaga 4. Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland

Styrdokument för ungdomsmottagningarna i Västmanland

för verksamhet vid Ungdomsmottagning i ..( kommun, kommunerna)

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

UPPDRAGSBESKRIVNING. Enhet Version

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland. Rekommenderat av samrådsorganet för Västra Götalandsregionen och VästKom 2017-

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Samverkansavtal med Stockholms läns landsting kring stadens ungdomsmottagningar

Ungdomsmottagningar i Västra Götalandsregionen

Svar på remiss av motion (2008:39) om ungdomsmottagningar

Området psykisk hälsa från ett nationellt perspektiv 1-2 april 2019 Zophia Mellgren

18 Yttrande över motion 2017:45 av Jens Sjöström (S) och Petra Larsson (S) om öppna familjecentraler HSN

Verksamhetsdialog våren 2019

ATT ARBETA MED RISKUTSATTA UNGA. Sex som självskadebeteende. Emma Svanholm och Caroline Öhman Göteborg

HANDLINGSPLAN BARN OCH UNGDOMAR ANTAGEN 2009 AV STYRGRUPP FOLKHÄLSA OCH LANDSTINGSDIREKTÖREN BARN OCH UNGDOMAR

HÄLSOVÅRD VID BARNAVÅRDSCENTRAL (BVC)

Rättsliga förutsättningar för drift av ungdomsmottagningar.

Länsövergripande överenskommelse om ungdomsmottagningar Dnr RD 2014/62

VERKSAMHETSPLAN. Familjecentralen

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Maria Ungdom. Samordnade insatser för ungdomar med missbruk. Helena von Schewen & Gisela Baumgren

Verksamhetsbeskrivning för Centrala elevhälsan. I Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Mölndals stad

Hälsoval Jämtlands län

POLICYPROGRAM för Sveriges Ungdomsmottagningar

1 (5) 5.5 Regelbok Barnhälsovård 2016

SNau 147. Kristinehamns kommun. Nävaplatser. Arbetsutskottets förslag till beslut. Ärende. Protokoll. Socialnämndens arbetsutskott

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan landstinget och kommunerna i Gävleborg

Krav- och kvalitetsbok

Sexualitet och hälsa bland unga i Sverige. En studie om kunskap, attityder och beteende bland unga år (UngKAB15)

Basprogram för Elevhälsa medicinsk inriktning Tierps kommun

Satsning på ungdomsmottagningar i Norrbotten

Mål Övergripande mål för den svenska mödrahälsovården (MHV) är att verka för en god reproduktiv och sexuell hälsa.

Gemensamma utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar mellan Region Gävleborg och kommunerna i Gävleborgs län

Gemensamma rekommendationer för Stockholms stad och Stockholms läns landsting avseende ungdomsmottagningarna i staden

Ungdomsmottagning. Utvecklingsarbete, Nationella medel 2016 REKO

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Vårdval Halland. sätter hallänningen i centrum EKM


PRIMÄRVÅRDSPROGRAM 2018 REVIDERING AV REGELVERK, ERSÄTTNINGAR OCH KVALITETSMÅL. Inledning (Kompletteras med text från Regionplan )

Ersättningshandboken

Ungdomsmottagningar. Redovisning av arbetet med analys och handlingsplan 2017

Ny familjecentral i Karlskoga

Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011

Inriktningsdokument för. UNGDOMSMOTTAGNINGAR i Västra Götaland

SFAMs kvalitetsindikatorer - Levnadsvanor

Ungdomsmottagningar Motion av Mirja Räihä Järvinen m.fl. (s) (2008:39)

8 Justering av ersättning samt uppdrag att revidera vårdval barnmorskemottagning HSN

SAMVERKANSAVTAL FAMILJECENTRAL


Närområdesplan. Utgångspunkter SAMVERKANDE VÅRDENHETER I NÄROMRÅDESPLANEN. Landstinget i Värmland

Ersättningshandboken

Revidering av Stockholms stads sociala program för att minska prostitutionen remiss från kommunstyrelsen (Dnr /2005)

Program för sexuell hälsa i Landstinget Västmanland

Inriktningsdokument för ungdomsmottagningar i Västra Götaland

Beställningsunderlag 2015

Handlingsplan 2018 för utveckling av insatser inom området psykisk hälsa

Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1 (3) Motion 2009:30 av Lena-Maj Anding m fl (MP) om ungdomsmottagningarna och uppsökande verksamhet

Mål och riktlinjer för skolhälsovården i Sotenäs kommun

Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa redovisning av stimulansmedel utbetalad till arbete med psykisk hälsa på

PROJEKTiL Projektplan VISIT 1 (9) Checklista inför beslut, BP2 JA NEJ

UPPDRAGSHANDLING FÖR SKOLSKÖTERSKOR I ÖREBRO KOMMUN

Nyanlända barn och ungdomars hälsa

SKÅNES LÄNSGEMENSAMMA FÖRDJUPADE HANDLINGSPLAN GÄLLANDE BARN OCH UNGA 0-24 ÅR

Datum. Motion - Landstingets roll i omhändertagande av berusade eller drogpåverkade ungdomar

Mini-Maria Södra Älvsborg

Datum Aktörer inom sexuell och reproduktiv hälsa(srhr) i Skåne. Aktörer Målgrupp Huvudsaklig verksamhet inom område sexuell hälsa

Förändrat basprogram för elevhälsans medicinska insats

1 (5) ÅTERKOPPLING FRÅN VERKSAMHETSDIALOGMÖTET VÅREN 2016 TILLGÄNGLIGHET

Övergripande ansvarsfördelning och samverkan: Socialtjänst, Skola, Hälso- och sjukvård

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård

SOSFS 2007:2 (M och S) Föreskrifter. Utbyte av sprutor och kanyler till personer som missbrukar narkotika. Socialstyrelsens författningssamling

Styrdokument för Mödrahälsovård i Jämtlands län. Version: 2. Ansvarig: Pia Collberg, mödrahälsovårdsöverläkare Jämtlands län

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning version docx

Projekt Mottagning för unga män Åldersgrupp år

Ersättningshandboken. - besöksersättning primärvård. Handbok besöksersättning.doc Skapat den :28:00

Transkript:

1 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar och familjecentral Primärvårdsprogram 2017

2 (5) 6.5 Ungdomsmottagningar 6.5.1 Inledning Ungdomsmottagningen riktar sig till ungdomar och bedrivs i samverkan med kommunen där landstinget svarar för barnmorske- och läkarinsatser och kommunen för kuratorinsatser. Uppdraget är att bland ungdomar främja en god hälsa och säker sexuell hälsa, stärka identitets- och personlighetsutveckling samt förebygga och tidigt upptäcka psykisk ohälsa och sociala problem. Uppdraget omfattar även att bedriva ett utåtriktat hälsofrämjande arbete. Frivillighet är en bärande princip i verksamheten. Det är i huvudsak ungdomarna själva som söker sig till ungdomsmottagningen. Verksamheten ska utgå från ungdomarnas situation och initiativ med respekt för deras vuxenhet i utveckling. 6.5.2 Samordningsfunktion Överenskommelse finns mellan Vårdval Västmanland och Resultatområde primärvård gällande samordningsfunktion för ungdomsmottagningarna i länet. Samordningsfunktionen omfattar barnmorska 20 % och läkarkonsult ca 50 timmar/år. 6.5.3 Målgrupp Ungdomar i åldern 13-23 år. 6.5.4 Uppdrag Ungdomsmottagningen ska bedriva både mottagningsverksamhet och ett utåtriktat hälsofrämjande arbete. Ungdomsmottagningen ska även erbjuda information, rådgivande och stödjande samtal samt i förekommande fall undersökning, förskrivning och eller behandling kring: reproduktiv hälsa preventivmedel sexuellt överförbara infektioner gynekologiska och andrologiska problem Ungdomsmottagningen ska erbjuda information, rådgivning och stödjande samtal kring: sexologiska frågor och problem identitets- och könsutveckling könsroller och attityder relationer till familj, partner, vänner och omgivning pubertets- och kroppsutveckling livsstilsfrågor och levnadsvanor

3 (5) Ungdomsmottagningen ska bedriva ett utåtriktat arbete som innefattar kontakt eller besök med grundskolor, gymnasie- och högskolan. Alla ungdomar som slutat grundskolan ska ha erbjudits besök i grupp. Det utåtriktade arbetet kan även omfatta sociala medier. 6.5.5 Personal och kompetens Verksamhetschefen ansvara för att personalen har erforderlig kompetens, är väl förtrogen med nationella och lokala överenskommelser, författningar och regelsystem samt deltar i den fortbildning som krävs. Ungdomsmottagningen ska vara bemannad med: En heltidsarbetande barnmorska per 3 500 per 3 500 ungdomar i upptagnings/avtalsområdet. Leg. barnmorska med förskrivningsrätt, vilket regleras enligt Socialstyrelsens författning SOSFS 1996:21 och LVFS 2009:13. Leg läkare, gynekolog alternativt specialist allmänmedicin. Rekommendation 10 timmar/vecka per 3 500 ungdomar Socionom eller annan personal med kompletterande utbildning i psykoterapi (steg 1) gärna med erfarenhet av kognitiv beteendeterapi (KBT). Rekommendation till kommunerna ärt en heltidsarbetande socionom per 3 500 ungdomar Personalen ska ha adekvat utbildning och erbjudas kontinuerlig kompetensutveckling och handledning. De ska ha ett genuint intresse och engagemang för ungdomar och deras liv. Det är viktigt med en bred personalsammansättning där både medicinska och psykosociala kompetenser samverkar i team. Alla professioner ska i sitt arbete beakta ungdomarnas levnadsvanor såsom tobak, alkohol, droger, kost, motion och sömn, förebygga och upptäcka psykisk ohälsa hos ungdomar som söker ungdomsmottagningen. Tillgång till dietist och tobaksavvänjare är önskvärt. Barnmorska eller socionom ska ge råd vid oönskade graviditeter och utföra smittspårning vid STI som omfattas av smittskyddslagen. Det förebyggande samt utåtriktade arbetet utformas och utförs av personalen på mottagningen. Mottagningen med dess olika professioner ska medverka i utvecklingsarbete inom ramen för uppdraget. Barnmorska Barnmorskan bör ha vidareutbildning i sexologi och evidensbaserad samtalsmetodik. Barnmorskan ska möta unga kvinnor och män i samtal om sexualitet och hälsa, arbeta för att förebygga oönskade graviditeter genom preventivmedelsrådgivning samt förhindra uppkomst och spridning av sexuellt överförbara infektioner. Barnmorskan utför undersökningar, provtagning för graviditet och STI- provtagning samt gör en första bedömning vid gynekologiska och andrologiska besvär.

4 (5) Socionom (primärkommunalt ansvar) Socionomen bör ha vidareutbildning i sexologi. Socionomen har till uppgift att bedriva psykosocialt arbete med enskilda unga, grupper och ibland även med deras föräldrar. På UM är det socionomen som ansvarar för att identifiera, ge stöd och kortare behandlingar av psykisk ohälsa inom ramen för sin kompetens och remitterar/hänvisar vidare vid behov. Läkare Läkaren ska ha kunskap om den fysiska och psykologiska utvecklingen under ungdomsåren samt om psykosomatisk problematik. Läkarens uppgift är att bedöma, diagnostisera gynekologiska och andrologiska besvär och behandla olika tillstånd, som är kopplade till UM:s verksamhet. Chefskap Driftansvarig ungdomsmottagning ska ha en namngiven verksamhetschef. Verksamhetschefen har samlat och odelat ledningsansvar för verksamhet, personal och budget. I det fall verksamhetschefen inte är läkare ska denne uppdra åt medicinskt rådgivande läkare att biträda verksamhetschefen i frågor som kräver läkarkompetens enligt 30 Hälso- och Sjukvårdslagen. 6.5.6 Samverkan Utifrån lokala förutsättningar och behov samarbetar ungdomsmottagningen med andra instanser för att skapa ett lokalt nätverk av olika enheter som ungdomar berörs av. I ungdomsmottagningen nätverk av externa kontakter ingår bl a. skolor socialtjänst kvinnokliniken, vårdcentraler, Hälsocenter, venereologen, smittskyddsenheten, barn- och ungdomshälsan, barn och ungdomspsykiatri, vuxenpsykiatri, polis och fritidsgårdar. 6.5.7 Lokal Ungdomsmottagningen ska ha egna funktionella, lättillgängliga och centralt belägna lokaler fristående från annan verksamhet. Telefon och nätansluten dator ska finnas i samtliga rum. Lokalerna ska vara handikappsanpassade. En eventuell mobil verksamhet ska leva upp till samma krav men kan vara samlokaliserad med annan verksamhet 6.5.8 Tillgänglighet Öppettiderna bör vara anpassade efter ungdomarnas behov och efter lokala förutsättningar. Det ska finnas möjlighet till alternativa sätt att boka tid, via personligt besök, via telefon, webbtidbok eller Mina Vårdkontakter. Drop-in mottagning kan vara ett komplement till planerade besök. Möjlighet bör finnas för att ta emot akuta besök. Väntetiden till ett mottagningsbesök ska vara i enlighet med primärvårdens nationella vårdgaranti. Besöken på Ungdomsmottagningen ska vara avgiftsfria. Verksamhetschef för ungdomsmottagningen ska säkerställa att det finns information till ungdomarna om hänvisning i de fall mottagningen är stängd. Detta gäller vardagar 6.5.9 Uppföljning 1. Antal grundskolor som erbjuds besök i grupp och genomförda besök/läsår. 2. Antal smittade med sexuellt överförbara infektioner ska minska. 3. Antalet oönskade graviditeter ska minska.

5 (5) Ersättningsmodell, se även prislista avsnitt 8.2 Besöksersättning för: Läkare Barnmorska Dietist STI prover Ersättning för utåtriktad verksamhet per timme Ersättning utomlänspatienter 6.5.10 Familjecentral Vårdcentraler ska medverka i befintlig familjecentral samt vid planering och nyetablering av familjecentral i närområdet. Samverkan ska formaliseras genom ett standardavtal tecknas mellan kommun och primärvård i respektive kommun. Barnmorskornas åtagande (för MVC) närvaro på plats i öppen förskola är 1. föräldrautbildning helt eller delvis bedriv på plats 2. bedriva tematräffar med olika aktuella ämnesområden. 3. i mån av behov och tid finns med som tillgänglig person på plats i verksamheten BVC:s åtagande: 1. Erbjuda och genomföra föräldragrupper Respektive deltagande organisation finansierar sina personalresurser samt den utrustning som är kopplad till den resurs organisationen bidrar med. Hur lokalkostnaden, inklusive gemensamma inventarier, ska fördelas överenskommes mellan huvudmännen. Vid nyetablering/omstrukturering av familjecentral har landstinget möjlighet att bidra med max 50 % av lokalkostnaden. Vårdcentraler i familjecentralens upptagningsområde deltar med resurser (BVC och MVC) baserat på antal listade i åldersgrupp 0-6 år, eller annan fördelning som överenskommes mellan berörda vårdcentraler.