Vad är upphovsrätt? Sammanfattning Det vanligaste missförståndet är att upphovsrätten skyddar en idé. Men en idé kan inte skyddas, man kan inte äga en idé. Upphovsrätten skyddar verk, det vill säga slutresultatet av det arbete som kan börja med en idé. Grunden i upphovsrätten är tanken att upphovsmannen ensam har rätt till resultatet av sitt arbete, verket. Ingen annan kan bestämma vad han eller hon ska göra, upphovsmannen får ta betalt så mycket eller lite den vill, låsa in verket så ingen får se det eller ge bort det till vem som helst. Det vanligaste är förstås att sälja rättigheterna (eller delar av dem) till något företag som kan ta verket till publiken och ge upphovsmannen inkomst. Verket kan vara en film, en låt, en bok, ett spel, en tavla, en teaterpjäs, ett datorprogram eller något annat. Upphovsrätten är så viktig att den räknas som en mänsklig rättighet. Upphovsrätt uppstår automatiskt och tillfaller upphovsmannen i samma ögonblick som verket skapas. Skyddet gäller under hela upphovsmannens liv och därefter under ytterligare sjuttio år. Fördjupning Det vanligaste missförståndet är att upphovsrätten skyddar en idé. Men en idé kan inte skyddas, man kan inte äga en idé. Upphovsrätten skyddar verk, det vill säga slutresultatet av det arbete som kan börja med en idé. För att något ska räknas som verk krävs att det är tillräckligt unikt och tillräckligt bra, i lagen kallas det verkshöjd. Man kan alltså inte kopiera någon annans verk och kalla det för sitt eget, man måste tillföra något nytt. Upphovsrätten har två delar, ekonomisk och ideell. Den ekonomiska gör det möjligt för upphovsmannen att tjäna pengar och kanske leva på sitt skapande. Man kan sälja, köpa, överlåta och på andra sätt avtala om den ekonomiska delen av upphovsrätten. Det går att göra begräsningar i tid och rum eller på andra sätt komma överens om olika villkor. På så sätt gör upphovsrätten att även sådant som inte har någon fast form fungerar i det ekonomiska systemet. Den ideella upphovsrätten kan däremot aldrig överlåtas, den innebär bland annat rätten att erkännas som skapare. Upphovsrätten är grunden för hela det maskineri som gör det möjligt att exempelvis spela in film med allt vad det innebär av skådespelare, scenografi, manus, planering, studiohyra, kameror, ljudredigering, specialeffekter, klippning och mycket, mycket annat. Översättning, marknadsföring, biografer, filmfestivaler, intervjuer allt vilar på upphovsrätten som grund. Tack vare internationella överenskommelser går det att sälja filmrättigheterna till andra länder. Det är ett komplicerat maskineri som vuxit fram under hela filmens historia, parallellt med den tekniska och konstnärliga utvecklingen. Utan allt detta skulle det inte gå att göra film som den ser ut idag. Det är tänkvärt att de filmer som piratkopieras mest är samma som de som säljer flest biobiljetter och dvd:er. Den svenska upphovsrättslagen har ungefär samma regler som i resten av västvärlden. Grunderna för dessa finns i Bern-konventionen som Sverige anslöt sig till 1904. Reglerna har sedan dessa uppdaterats många gånger i takt med att samhället förändras, tekniken utvecklas och nya konstarter växer fram. Grunden förblir den ekonomiska och ideella rätten. Upphovsrätten gällerunder hela upphovsmannens liv och därefter under ytterligare sjuttio år. Men det är inte bara verket i sig som är skyddat. Även exempelvis musikers och artisters framföranden och filmoch skivproducenters inspelningar skyddas och i dessa fall gäller skyddet i femtio år. Upphovsrätt uppstår automatiskt och tillfaller upphovsmannen i samma ögonblick som verket skapas. Den behöver inte registreras eller dokumenteras. På så sätt har alla upphovsmän skydd, oavsett om de har stora eller små resurser eller mycket eller lite kunskap om reglerna.
Upphovsrätten är en av de grundläggande mänskliga rättigheterna, enligt 27 artikel, 2a paragrafen i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Mer läsning: Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. http://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/lagar/svenskforfattningssamling/lag-1960729-om-upphovsratt-_sfs-1960-729/ Patent- och registreringsverket. http://www.prv.se/sv/kunskapscenter/immaterialratt/om-upphovsratt/ Rapport från SCB: Privatpersoners användning av datorer och internet 2013. http://www.scb.se/statistik/_publikationer/le0108_2013a01_br_it01br1401.pdf Regeringen om upphovsrätt. http://www.regeringen.se/sb/d/1920 Bernkonventionen. http://sv.wikipedia.org/wiki/bernkonventionen_f%c3%b6r_skydd_av_litter%c3%a4ra_och_ konstn%c3%a4rliga_verk FN:s Allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna http://sv.wikisource.org/wiki/allm%c3%a4n_f%c3%b6rklaring_om_de_m%c3%a4nskliga_r%c3%a4 ttigheterna Vad är upphovsrätt? Vad är upphovsrätten till för? Hur kan jag skydda min upphovsrätt?hur länge bör upphovsrätten gälla? Kan upphovsrättsreglerna förändras och i så fall varför? Retorikövning: Dela in klassen i olika grupper där den ena utgör upphovsmän och den andra distributörer, t ex skivbolag. Hur argumenterar grupperna för sina egna intressen?
Upphovsrättens historia Sammanfattning Upphovsrätten är lika gammal som den mänskliga civilisationen. I urgamla kulturer i Egypten, Indien och Grekland fanns regler som skyddade skapares rättigheter, precis som dagens upphovsrätt. Den moderna upphovsrätten uppkom i samband med att boktryckarkonsten spred sig i Europa under slutet av 1400-talet. Sveriges nuvarande upphovsrättslag kom till år 1960 men redan 1810 berördes frågan för första gången i svensk lag. Upphovsrätten har ofta debatterats i samhället, inte minst i samband med ny teknik och förändrade vanor hos publiken. I fallet film är exempel på sådana förändringar televisionen på femtio- och sextiotalen, videobandspelarens genombrott i det tidiga åttiotalet och internet de senaste decennierna. Grundtanken bakom upphovsrätten är fortfarande densamma: att upphovsmän ska kunna leva på och bestämma över sitt skapande. Fördjupning Lagen om upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk (upphovsrättslagen) tillkom 1960 och reglerar som namnet antyder hur upphovsrättskyddade verk får användas. Den moderna upphovsrättens historia är dock betydligt äldre. Vi får gå tillbaka till boktryckarkonstens uppkomst under senare hälften av 1400-talet, då förläggare fick ensamrätt att trycka böcker genom s.k. privilegium. I 1400-talets Italien styrde furstar med järnhand och beställde verk på teman som de själva ville se i pränt. Den som faktiskt skapade verken var med andra ord helt beroende av den regerande furstens välvilja och smak. Idén att i kontrast med detta istället ställa upphovsmannen i centrum väcktes några hundra år senare under upplysningstiden. Föregångslandet var framför allt England och senare även Frankrike där en allmän upphovsrättslagstiftning kom till på 1790-talet under revolutionsåren. I Sverige fick författare till tryckta skrifter ensamrätt till sina verk i samband med tryckfrihetsförordningen 1810. Upphovsrätten är med andra ord inget nytt fenomen. Den har funnits i flera hundra år även om debatten om upphovsrätt har tagit ny fart de senaste åren. Upphovsrättens idémässiga rötter är ännu äldre. Tanken på att en skapare har särskilda rättigheter till sitt verk är lika gammal som den mänskliga civilisationen. Från antiken finns exempel på hur manuskript till grekiska tragedier skulle deponeras i offentliga arkiv för att garantera att innehållet inte förvanskades i uppsättningarna, en föregångare till de ideella delarna av dagens upphovsrätt. I staden Sybaris kunde kockar få tidsbegränsad ensamrätt till särskilt välsmakande maträtter som de skapat, det vill säga samma tanke som den ekonomiska delen av dagens upphovsrätt. Sverige har haft många framstående upphovsmän. Carl Michael Bellman, som levde 1740-1795, var en av dem. Han var ambitiös och mycket produktiv. Bland annat skrev han psalmer, dikter och visor som till exempel Gubben Noa och Fjäriln vingad syns på Haga. Trots att Bellman var en mycket berömd person, dog han utfattig eftersom han inte kunde försörja sig på sitt skapande. Vem som helst kunde kopiera och sprida hans musik och sångtexter utan att Bellman själv kunde göra något åt det och utan att han fick betalt. Idag är verkligheten en annan än på Bellmans tid. Vi tar del av medier och information via Internet, lyssnar på webbradio, läser bloggar och strömmar musik, film och tv-serier. Vi tar bilder med våra mobiltelefoner och laddar upp dessa på världsomspännande sociala nätverk. Den som vill kan göra sin röst hörd i diverse forum på nätet.
Ny teknik och distributionsformer har förändrat villkoren för dagens upphovsmän, men grundtanken bakom upphovsrätten är fortfarande densamma: att upphovsmän ska kunna leva på och bestämma över sitt skapande. Mer läsning: Journalistförbundet - Upphovsrättens historia. www.sjf.se/yrkesfragor/upphovsratt/upphovsrattens-historia Sveriges Radio Upphovsrätten. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3182&artikel=2630924 Svd Upphovsrätten en 200-årig lag i förvandling. http://www.svd.se/kultur/understrecket/upphovsratten-en-200-arig-lag-i-forvandling_4397183.svd STIM upphovsrättens historia. http://www.stim.se/sv/om-stim/om-upphovsratt/upphovsrattens-historia/ Hur tror du att situationen var för konstnärer före dess att upphovsrätten lagstadgades? Vad tror du drev fram tanken om upphovsrätt? Boktryckarkonsten, LP-skivan och mobilt bredband - listan över tekniska landvinningar under senare århundranden kan göras lång. Vilken teknisk revolution tror du haft störst betydelse för upphovsrätten?
Upphovsrätt i praktiken Sammanfattning Enkelt uttryckt omfattar upphovsrätten de flesta slags konstnärliga verk. Det innebär att inte bara film, musik och böcker är skyddade av lagen. Även sådant som datorprogram, fotografier, nyhetsartiklar omfattas av upphovsrätten. Radio- och TV-utsändningar skyddas också, precis som programmen i sig. Likaså skyddas arkitektur och kartor av upphovsrätten. Även bruksföremål som möbler, porslin och textilier kan vara skyddade av mönsterskydd. Kort sagt berör upphovsrätten och immaterialrätten i stort långt fler områden än man först kanske tänker på. För att lagen ska skydda ett verk måste det uppfylla vissa krav. Det ska vara både originellt och ha en personlig särprägel. Vad detta innebär tolkas från fall till fall. Tack vare en rad internationella överenskommelser skyddas verk skapade i Sverige långt utanför landets gränser och vice versa. FN spelar här en mycket viktig roll, överenskommelser i FN-organet WIPO ligger ofta till grund för lagstiftning runt om i världen. Utöver de olika överenskommelserna regleras den svenska upphovsrätten också i hög grad av olika EU-direktiv som har genomförts i svensk rätt. Fördjupning Upphovsrätten bygger till stor del på internationella överenskommelser (konventioner), t ex Bernkonventionen från 1886 och Världskonventionen om upphovsrätt från 1952. Sverige är bundet av såväl dessa överenskommelser som flera andra. På så sätt får svenska upphovsmän skydd utomlands för sina verk och utländska upphovsmän får skydd i Sverige. De internationella överenskommelserna har också gjort att olika länders lagstiftningar om upphovsrätt blivit mer lika varandra. Länderna har alltså kommit överens om vad som ska gälla när det gäller skydd för upphovsrätt. Här är Förenta Nationerna i hög grad inblandat då en del av överenskommelserna förhandlas fram i FN:s organ WIPO (World Intellectual Property Organization). Organet WIPO har till exempel ansvarat för två mycket viktiga avtal. Dels WCT (WIPO Copyright Treaty) och även WPPT (WIPO Performance and Producer Treaty) som behandlar immaterialrätt i Europa och båda ingår i den tidigare nämnda Bernkonventionen för skydd av litterära och konstnärliga verk. Immaterialrätt är det område inom juridiken som behandlar upphovsrätt, patent, varumärken, mönsterskydd, affärshemligheter och dylikt. Utöver de olika överenskommelserna regleras den svenska upphovsrätten också i hög grad av olika EU-direktiv som har genomförts i svensk rätt. Upphovsrätten berör många områden. Den skyddar inte bara musik, film, konst, teater, böcker och tidningar. Men upphovsrätten skyddar många andra typer av kulturella uttryck. Ordbehandlingsprogrammet som du använder för att skriva skolarbeten är skyddat, liksom dataspel. Radio- och TV-utsändningar skyddas också, precis som programmen i sig. Likaså skyddas arkitektur och kartor av upphovsrätten. Även bruksföremål som möbler, porslin och textilier kan vara skyddade av mönsterskydd. Kort sagt berör upphovsrätten och immaterialrätten i stort långt fler områden än man först kanske tänker på. Det finns dock ramar och krav på vad som omfattas av skyddet. Grundläggande är att det som skapats ska vara originellt och dessutom ha personlig särprägel. En enkel text och simpla blanketter saknar därför ofta skydd. Dessutom har upphovsrätten ett formskydd, dvs. ett skydd för upphovsmannens personliga sätt att uttrycka sig. Varken idéer eller fakta skyddas därför av upphovsrätten. Det betyder att du med egna ord får sammanfatta en upphovsrättsligt skyddad text.
Mer läsning: Skolverkets fakta om upphovsrätt. http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/kollakallan/upphovsratt/fakta Lag24 om upphovsrätt. http://www.lag24.se/a/vad-skyddas-genom-upphovsr%c3%a4tten Bonus Copyright om verkshöjd. http://www.bonuscopyright.se/pages/verkshojd Bernkonventionen. http://old.cni.org/docs/infopols/us.berne.convention.html Vad innebär att ett verk har personlig särprägel? Ge exempel på verk som både har och inte har personlig särprägel.
Men streaming är väl lagligt? Sammanfattning Varken streaming eller fildelning är i sig olagligt. Det är viktigt att skilja på tekniken i sig och hur den används. En enkel fråga man kan ställa sig när man kommer i kontakt med material på nätet är om sajten känns seriös eller inte. Är den senaste biofilmen tillgänglig gratis? Då har den med största säkerhet inte hamnat där på laglig väg. Idag finns det gott om alternativ där du både kan ladda hem film, musik och böcker på ett sjyst sätt där upphovsrätten inte kränks. Använder du lagliga alternativ får upphovsmakaren betalt och kan skapa nytt. Använder du en tjänst eller sajt baserad på illegalt införskaffat material får upphovsmannen inte betalt och i värsta fall skor sig istället någon annan på dennes arbete. Fördjupning Det är viktigt att poängtera att varken fildelning eller streaming i sig är olagligt. Det är först när dessa sätt att sprida material utan att upphovsrättsinnehavaren gett sitt tillstånd som det blir en illegal handling. Tänk dig en artist som själv lägger ut en låt på sin hemsida. Musikern äger själv rättigheterna till låten och har därmed här själv godkänt att vem som helst får och kan ladda hem den utan kostnad. Detta är givetvis helt okej enligt lagen. Kom ihåg det är den som äger rättigheterna som avgör hur det får användas. Tänk dig nu istället ett scenario där en dokumentärfilmare arbetat länge på en film som hon efter mycket arbete färdigställt och kanske lånat pengar för att kunna genomföra. Målet är att filmen ska kunna visas på tv, kanske rentav bio. Någonstans försvinner en förhandskopia som filmaren skickat till en distributör. Någon tar sig sedan friheten att ladda upp filmen på en känd streamingsajt. Den blir snabbt populär, visas tusentals gånger och blir omtalad. Den tänkta distributören av filmen drar sig ur ett eventuellt samarbete eftersom filmen redan är så pass spridd. Dokumentärfilmaren har nu arbetat i nästan två år med sin film som förvisso blivit populär men inte genererat en krona till filmaren (som ändå har lånen att betala). De ljusskygga ägarna till streamingsajten har däremot tjänat pengar på den populära filmen, till exempel på annonser. Ovanstående exempel är fiktivt men belyser en viktig fråga när det kommer till illegal spridning av upphovsrättskyddat material. Argumentet att det är väl bättre att en film blir sedd av många än inte alls hörs ibland i debatten men återigen glöms då kärnfrågan bort det är upphovsrättshavarens beslut, inte ditt eller mitt. Idag finns det flera aktörer på marknaden som erbjuder laglig streaming av filmer och tv-serier som mot en avgift kan ses på datorn och teven, i vissa fall även på mobilen och i surfplattan. Dessa företag har alla en sak gemensamt de respekterar kreatörens rättigheter och betalar i sin tur för att kunna erbjuda just dennes verk till allmänheten. Samtidigt finns det också många sajter på internet som erbjuder streaming och nedladdning av material utan att det kostar något. Här är fallet oftast det motsatta. De sprider alltså filmer och serier utan att ha rätt till det. Illegal streaming och nedladdning kan tyckas vara ganska oskyldigt. Ett vanligt argument för illegal spridning är att filmbolagen tjänar pengar ändå. Riktigt så lätt är det tyvärr inte och mindre intäkter kan leda till ett minskat utbud. För vem vill ta chansen att skapa en tv-serie, ett album eller ett dataspel om utsikterna att få betalt för sitt arbete blir allt mindre?
I en del länder stoppar internetoperatörer tillgången till välkända sajter som sprider upphovsrättskyddat material utan tillstånd. I en uppmärksammad dom 2014 bestämde EU-domstolen att internetleverantörer har ett ansvar att stoppa tillgången till piratsajter som erbjuder till exempel streaming av illegalt material, oavsett var i världen dessa sajter än må vara baserade. Detta efter att två filmbolag drivit en rättslig process i Österrike. Vad få tänker på är att de som driver nedladdningssajter och streamingtjänster där materialet hamnat på olagligt vis ofta även tjänar pengar på andras arbete. Detta via exempelvis annonsintäkter. Matematiken här är egentligen inte särskilt komplicerad. Använder du legala alternativ får upphovsmakaren betalt och kan leva på sitt arbete. Använder du en tjänst eller sajt baserad på illegalt införskaffat material får upphovsmannen inte betalt och i värsta fall skor sig istället en tredje part på konstnärens arbete. I en del länder stoppar internetoperatörer tillgången till välkända sajter som sprider upphovsrättskyddat material utan tillstånd. I en uppmärksammad dom 2014 bestämde EU-domstolen att internetleverantörer har ett ansvar att stoppa tillgången till piratsajter som erbjuder till exempel streaming av illegalt material, oavsett var i världen dessa sajter än må vara baserade. Detta efter att två filmbolag drivit en rättslig process i Österrike. Vad få tänker på är att de som driver nedladdningssajter och streamingtjänster där materialet hamnat på olagligt vis ofta även tjänar pengar på andras arbete. Detta via exempelvis annonsintäkter. Matematiken här är egentligen inte särskilt komplicerad. Använder du legala alternativ får upphovsmakaren betalt och kan leva på sitt arbete. Använder du en tjänst eller sajt baserad på illegalt införskaffat material får upphovsmannen inte betalt och i värsta fall skor sig istället en tredje part på konstnärens arbete. Faktaruta: Checklista för osjysst streaming En film som inte gått upp på bio finns tillgänglig. Ibland med texten SCREENER, NOT FOR DISTRIBUTION över halva skärmen. Allt material är gratis. Även viruset som du får på köpet. Just det, samma virus som förvandlar din dator till en zombie. Sidan är nedlusad med reklam för muskelpreparat, pormaskrengöring och nakna människor. Bildkvaliteten påminner om att titta på ett akvarium. Inuti ett akvarium. Med felslipade glasögon på sig. Stavningen är en vild mix av svengelska översättningar och okända, inte sällan väldigt nyskapande ord.
Mer läsning: Copyswede. http://www.copyswede.se/rattighetshavare/vad-kan-du-fa-ersattning-for/privatkopiering/ Sveriges radio. http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=5568238 Regeringen om fildelning och nedladdning. http://www.regeringen.se/sb/d/6143/a/55366 Jurist om EU-domstolens beslut. http://www.dagensjuridik.se/2014/04/darfor-gor-eu-domstolen-internetleverantorer Hur streamar du material? Hur har ditt konsumtionsmönster förändrats de senaste fem åren? Inlämningsuppgift: Hur påverkas framtida filmproduktion av illegal streaming och fildelning?
Visst finns det undantag? Sammanfattning Upphovsrätten skyddar upphovsmannens rätt att bestämma över sitt verk, vem som får tillgång till det och under vilka former. Det finns dock undantag till regeln. Finns till exempel ett stort allmänintresse i att en del av ett verk sprids till allmänheten är det tillåtet. Det skulle till exempel kunna handla om en filmsekvens i ett nyhetsinslag. Ett annat exempel är institutioner som är av stor vikt för samhället och dess utveckling. Här är skolan, biblioteken och universiteten tydliga exempel. Citaträtten innebär att du får använda dig av kortare utdrag ur någons annans verk i ditt eget. I de allra flesta fall räcker det gott att luta sig mot sitt sunda förnuft. Att citera en hel skoluppsats och lämna in den i eget namn är knappast ett godkänt bruk av citaträtten. Att i en bokrecension låna ett utdrag ur ett kapitel för att exemplifiera är däremot okej och det känns väl rimligt när man tänker efter? Dupliceringsrätten alltså att säkerhetskopiera för privat bruk är dock lite krångligare och här gäller det att veta exakt vad som gäller. Huvudregeln är att du får kopiera ett eller några exemplar till dig själv, din familj eller dina vänner. Men detta gäller inte alltid. Till exempel får du inte kopiera datorprogram eller hela böcker. Det är också tillåtet att låna ut kopian till sin familj och nära vänner, däremot inte att sprida dem till tusentals främlingar via fildelningsnätverk. Mycket av upphovsrätten bygger som synes på sunt förnuft. Fördjupning Upphovsrätten skyddar upphovsmannens rätt att bestämma över sitt verk. Men visst finns det undantag till den här allmänna regeln. Finns ett viktigt allmänt eller enskilt intresse av att kunna använda material måste detta kunna ske utan att tillstånd efterfrågas och ges. Det skulle exempelvis kunna handla om att en journalist tar sig rätten att bruka en filmsekvens i ett nyhetsinslag av stort allmänintresse. Det kan till exempel röra sig om situationer där det finns ett stort praktiskt behov för enskilda personer att kunna använda verk på ett visst sätt och där det blir orimligt att behöva söka tillstånd för sådan användning. Exempel på andra situationer kan vara när det är viktigt att ta särskild hänsyn till vissa användare (exempelvis personer med funktionshinder) eller vissa användningsområden (till exempel bibliotek, skolor och universitet). I upphovsrättslagen finns det därför olika undantag från upphovsmannens ensamrätt. Ett av de viktigaste undantagen är det som gäller kopiering för privat bruk. Huvudregeln är att du får kopiera ett eller några exemplar till dig själv, din familj eller dina vänner. Men detta gäller inte alltid. Till exempel får du inte kopiera datorprogram eller hela böcker. Du får inte heller kopiera material som via ett fildelningsprogram, eller på annat sätt lagts ut på Internet utan tillstånd från upphovsmannen. Ett av de mer moderna undantagen till den allmänna undantagsregeln gäller fall där du som kund licenserar alltså lånar en produkt under en tidsbegränsad tid. Ett exempel på detta kan vara en streamingtjänst där du betalat för att se en film. Det är vanligt att den som förser denna tjänst ingått ett avtal med dig som användare när du tecknat abonnemanget eller börjat titta på filmen. I detta avtal kan det finnas en paragraf där du avstår rätten till en kopia, även för privat bruk. Här är lagen tvetydig och kan komma att ändras i framtiden. Lagen skrevs helt enkelt på en tid då dagens teknik inte fanns tillgänglig. Ett annat undantag är rätten att citera. Att citera utan upphovsmannens tillstånd får du göra för att till exempel kritisera eller exemplifiera. Här finns ett undantag till undantaget citatet får nämligen inte
vara längre än vad som är nödvändigt. Att med källhänvisning låna en passage ur en artikel till en skoluppsats är därför tillåtet medan det däremot är olagligt att citera en hel artikel. Men det är inte bara text som kan citeras. Citat kan till exempel också tas ur en låt eller en film. Kanske har du sett en filmrecension på tv där en bit ur filmen visas? Det är ett exempel där citaträtten nyttjats. Mer läsning: Svenska Journalistförbundet. https://www.sjf.se/yrkesfragor/upphovsratt/vanliga-fragor-och-svar-om-upphovsratt Copyrightsidan. http://www.copyrightsidan.se/konsument ALIS undantag från ensamrätten. http://www.alis.org/om-upphovsratt/undantag-fran-ensamratten/ Regeringen om kopiering för privat bruk. http://www.regeringen.se/sb/d/6143 Bonus Copyright access om citat. http://www.bonuscopyright.se/pages/man_far_citera Varför finns undantag från upphovsrätten? Hur tror du att framtidens lagstiftning kommer se ut?
Juridiska risker och domar Sammanfattning I Sverige är det olagligt att sprida upphovsrättsskyddat material utan tillstånd från upphovsmannen och för den som bryter mot detta kan påföljden både bli skadestånd och fängelse i högst två år. Detta regleras i upphovsrättslagen som infördes 1960. I takt med att tiderna förändrats och ny teknik uppfunnits har lagen självklart uppdaterats, vilket inte alltid gått lika snabbt som teknikens (och framförallt internets) utveckling. I Sverige har en rad personer dömts för brott mot upphovsrättslagen. I modern tid har det ofta handlat om brott kopplade till så kallad fildelning av upphovsrättsskyddat material som filmer, tv-serier och datorspel. Det mest uppmärksammade målet på senare år rör sajten kallad The Pirate Bay där länkar till främst illegalt distribuerat material listades. Bakom sajten låg en handfull svenskar och den 26 november 2010 dömdes tre av dessa till fängelse samt ett samlat skadestånd på 46 miljoner kronor som även skulle betalas av en annan man som tidigare dömts i tingsrätten i samma ärende. Fördjupning Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk tillkom 1960 och har sedan dess flera gånger uppdaterats i takt med att den tekniska utvecklingen ställt nya krav på lagstiftningen. Tänk dig själv hur annorlunda världen såg ut när lagen kom till! Den första månlandningen var nästan ett decennium bort och i Sverige fanns sedan fyra år tillbaka enbart en tv-kanal. Blixtsnabba bredbandsuppkopplingar var måhända något som science fiction- författare drömde om och film spelades på givna tider på kvartersbiografen. I den tiden kom alltså den första versionen av den svenska upphovsrättslagen till. Under paragraf 53 slås det fast att den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång ( ) döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år. Under åren har flera brottmål som berör den här punkten prövats i Sverige. På senare år har uppmärksamheten framförallt riktats mot brottmål där personer som varit inblandade i illegal fildelning åtalats. Inget fall har däremot fått större uppmärksamhet än den så kallade Pirate Bayrättegången som inleddes då åtal väcktes mot fyra personer den 31 januari 2008. I det här kapitlet ska vi fokusera på den rättegångsprocessen. The Pirate Bay är endast en av många sajter som sprider upphovsrättsskyddat material. I samhällsdebatten har en del debattörer försökt få dessa illegala aktörer att framstå som en sorts digitala motsvarigheter till sagovärldens Robin Hood eller entusiaster som agerar utan vinstmotiv. Sanningen är dock att piratsajter är en lönsam verksamhet. En undersökning visar att illegala piratsajter tjänade omkring 1,5 miljarder kronor enbart på reklamförsäljning under 2013. På The Pirate Bay samlas länkar till i första hand material som film, tv-serier och datorspel. Dessa är i sin tur uppdelade i små bitar som via ett datorprogram laddas hem till användarens dator från en rad andra destinationer, sätts ihop till en fungerande fil och sedan kan användas. En överväldigande majoritet av materialet på sajten har inte hamnat där med upphovsrättsinnehavarens godkännande och är därmed illegalt distribuerat. Med detta i åtanke väcktes efter en tids förarbete åtal mot fyra personer kopplade till sajten. De ursprungliga åtalspunkterna var medhjälp till brott mot upphovsrättslagen och förberedelse till brott mot upphovsrättslagen.
Målet blev medialt mycket uppmärksammat i så väl Sverige som utomlands och när domen föll i Stockholms tingsrätt den 17 april 2009 rapporterades den flitigt i medier runt om i världen. Utfallet blev ett års fängelse för samtliga åtalade samt skadeståndskostnader på 30 miljoner kronor som skulle betalas till målsäganden en bred skara bolag verksamma inom film, musik och datorspelsbranschen. Det första överklagandet inkom formellt redan samma dag och fallet klättrade ett steg upp i det svenska rättsväsendet till Svea hovrätt. Här utreddes frågan om de åtalades skuld på nytt och återigen kom rätten fram till att de fyra åtalade var skyldiga till brott mot upphovsrättslagen. Den 26 november 2010 meddelades domen i Svea Hovrätt och tre av fyra åtalade dömdes för medhjälp till upphovsrättsintrång. Fängelsestraffen sänktes från ett år för samtliga åtalade till tio, åtta respektive fyra månader. Samtidigt höjdes skadeståndet till 46 miljoner kronor och detta ska betalas solidariskt av de dömda. En fjärde åtalad dök aldrig upp till förhandlingarna och därför stod den ursprungliga tingsrättsdomen fast för denne. Resningsansökan till Sveriges högsta juridiska instans (Högsta domstolen) avslogs och därmed ansågs fallet avslutat. Signalvärdet här är tydligt det är i Sverige olagligt att hjälpa till att sprida upphovsrättsskyddat material och påföljden kan bli fängelse och även skadestånd. Faktaruta: 7 Kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. 53 Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 andra stycket eller mot 50, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år. Ur Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk Mer läsning: Svenska Dagbladet: 26-årig man dömd för fildelning http://www.svd.se/nyheter/inrikes/26-arig-man-domd-for-fildelning_325308.svd Pressmeddelande: 31-årig Linköpingsbo döms för brott mot upphovsrättslagen (illegal fildelning) till villkorlig dom och 40 dagsböter http://www.domstol.se/templates/dv_press 7802.aspx Pressmeddelande: Fällande dom i det s.k. Pirate Bay-målet http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/files/83/6275.pdf Ursprunglig stämningsansökan mot Pirate Bay-grundarna. http://www.idg.se/polopoly_fs/1.143041!stamningsansokanpb.pdf Vad har effekterna av domen i Pirate Bay-målet blivit för upphovsrätten? Finns det tillfällen när det är rätt att bryta mot upphovsrätten?