Om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande En broschyr från Film- & TV-branschens Samarbetskommitté

Transkript

1 GRATIS FILM? Om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande En broschyr från Film- & TV-branschens Samarbetskommitté

2 Gratis är gott! MEN Eftersmaken är sur... Det drabbar ingen fattig. Det går inte att stoppa ny teknik. Den som verkligen har talang kommer att skapa ändå. Om man lyssnar på några av argumenten som förts fram i diskussionen om innehåll på internet, så kan man få känslan av att alla är vinnare. Film, musik, spel och annan underhållning kommer av sig självt. Som snö. Det är bara att ta för sig. Och visst vore det härligt om det var sant, men samtidigt har de flesta en känsla av att det är lite för bra för att vara sant. Även om varje exemplar är billigt, så kostar det första ofta väldigt mycket att göra. Går det att vara positiv till ny teknik samtidigt som man vill ta betalt? Det är en väldigt intressant fråga som skär igenom hela den digitala debatten. Den engagerar politiker, forskare, tekniker, lobbyister, bloggare, debattörer, utredare, advokater, journalister och inte minst kreatörerna och publiken. Det är också en väldigt viktig frågeställning för alla som skapar och tar del av kultur idag. För imorgon är den vårt minne, vårt kulturarv. Det kan vara Bergman och det kan vara Grumpy Cat. Det är viktigare än vi tror. Den här frågan och många fler kommer vi att ta upp i det här undervisningsmaterialet. Vi hoppas att det ska väcka tankar och intressant debatt i och utanför klassrummet. Vill du lära dig ännu mer om upphovsrätten, vad som gäller och varför? Besök gärna vår sajt: upphovsrätt.nu Har du tänkt på hur många som jobbar inom yrken som är beroende av att upphovsrätten följs?

3 UPPHOVSRÄTT ÄR RÄTTEN ATT KUNNA LEVA PÅ SITT SKAPANDE Upphovsrättens historia Upphovsrätten är lika gammal som den mänskliga civilisationen. I urgamla kulturer i Egypten, Indien och Grekland fanns regler som skyddade skaparens rättigheter, precis som dagens upphovsrätt. Den moderna upphovsrätten uppkom i samband med att boktryckarkonsten spred sig i Europa under slutet av 1400-talet. Sveriges nuvarande upphovsrättslag kom till år 1960 men redan 1810 berördes frågan för första gången i svensk lag. Upphovsrätten har ofta debatterats i samhället, inte minst i samband med ny teknik och förändrade vanor hos publiken. I fallet film är exempel på sådana förändringar televisionen på femtio- och sextiotalen, videobandspelarens genombrott i det tidiga åttiotalet och internet de senaste decennierna. Grundtanken bakom upphovsrätten är fortfarande densamma: att upphovsmän ska kunna leva på och bestämma över sitt skapande. Vad är upphovsrätt? Grunden i upphovsrätten är tanken att upphovsmannen ensam har rätt till resultatet av sitt arbete, verket. Ingen annan kan bestämma vad han eller hon ska göra, upphovsmannen får ta betalt så mycket eller lite den vill, låsa in verket så ingen får se det eller ge bort det till vem de vill. Det vanligaste är förstås att sälja rättigheterna (eller delar av dem) till något företag som kan ta verket till publiken och ge upphovsmannen en inkomst. Verket kan vara en film, en låt, en bok, ett spel, en tavla, en teaterpjäs, ett datorprogram eller något annat. Upphovsrätten är så viktig att den räknas som en mänsklig rättighet. upphovsrätt I PRAKTIKEN Enkelt uttryckt omfattar upphovsrätten de flesta typer av konstnärliga verk. Det innebär att inte bara film, musik och böcker är skyddade av lagen. Även sådant som datorprogram, fotografier, nyhetsartiklar omfattas av upphovsrätten. Ibland hörs argument som att fri nedladdning för privat bruk bör undantas från upphovsrätten. Det låter ju bra. Men tänk efter vem ska då betala för film, musik, spel och litteratur om allt plötsligt var gratis? För att lagen ska skydda just ditt verk måste det uppfylla vissa krav. Det ska vara både originellt och ha en personlig särprägel. Vad detta innebär tolkas från fall till fall. Tack vare en rad internationella överenskommelser skyddas verk skapade i Sverige långt utanför landets gränser och vice versa. FN spelar här en mycket viktig roll, överenskommelser i FN-organet WIPO ligger ofta ligger till grund för lagstiftning runt om i världen.

4 Filmens väg till dig Vi svenskar tittar mycket på film. Under 2011 såg den genomsnittlige svensken hela 80 filmer. Det kan jämföras med hur det såg ut 1956 då siffran var 11 filmer per person och år. En stor anledning till detta handlar givetvis om att det idag är lättare att se på film än tidigare. Idag kan vi se film både hemma, på bio eller när vi är ute och rör oss. 20 procent av den film vi ser är svenskproducerad och varje år får ungefär 40 svenska filmer biopremiär. Men hur går det egentligen till att ta fram en långfilm? Hur ser färden ut från idé till färdig film? 1. Idé Allting börjar med en idé. Det gäller även för film. En filmidé kan skapas från något helt nytt eller inspireras av något som redan finns t ex en bok, spännande person eller händelse. En producent förädlar och utvecklar idén. Till sin hjälp har producenten ett produktionsbolag som ser till att skapa ett färdigt filmprojekt. 2. Produktion För att filmprojektet ska kunna genomföras krävs pengar. Dessa kan komma från flera håll. Produktionsbolaget ser till att hitta finansiärer som vill investera i filmen. De flesta filmer får även någon form av offentligt stöd och här spelar svenska biobesökare en ovärderlig roll. Varje gång en biobiljett säljs i Sverige går en slant till Svenska Filminstitutet (SFI) som sedan delar ut dessa pengar i form av stöd till svenska filmskapare. Man kan alltså säga att du och jag hjälper till att ta fram framtidens filmer när vi går på bio, oavsett om vi ser pumpande Hollywood-action eller en finstämd kärleksfilm inspelad i Trollhättan. Slutligen tar inte minst producenten själv en ekonomisk risk. Det kan då röra sig om att belåna exempelvis sin bostad för att betala insatsen till en ny filmproduktion. Investeringar krävs för att kunna sysselsätta de personer som arbetar med filmprojektet. Det krävs allt från regissörer till filmarbetare och skådespelare för att en film ska bli till. Har du någon gång tittat på eftertexterna till en film vet du att det oftast är en närmast oöverskådlig mängd människor som är inblandade i en films produktion. Enbart produktionsledet livnär i Sverige över 3000 heltidsanställda och ett stort antal frilansare och deltidsanställda. När filmen är färdiginspelad påbörjas redigeringen. Många timmars inspelningar ska klippas ihop och redigeras till en färdig film. Ibland görs flera olika alternativa klippningar av filmer tills dess att de inblandade är nöjda med resultatet.

5 ? med Ofta är resan från idé till färdig film lång, mödosam och dyr. Den kan faktiskt ta flera år innan du sitter där i biografen eller soffan med popcorn i hand och njuter av resultatet. Känns det inte då mer än rätt att de som arbetat filmen ska få lön för mödan? 3. Distribution När filmen väl är klar återstår en hel del arbete för att du ska kunna se den. Rättigheterna att sprida filmen vidare till biografer, tv-kanaler och streamingtjänster köps i detta läge av en distributör. Distribution är en viktig del av en films liv och ungefär 750 heltidsarbetande människor arbetar i Sverige med just detta. 4. Visning Slutligen når filmen dina ögon! Alla filmer når inte biografen men generellt pratar man oftast om fyra olika steg i en films visningsliv. Först går den på bio, därefter dyker den upp i butik som köpfilm, betal-tv och streaming tar därefter vid och allra sist visas den i vanlig tv. Distributören kontaktar i sin tur alla de platser och medier genom vilka filmen kommer visas. Men alla får inte visa den samtidigt. Man brukar tala om så kallade visningsfönster. Om du någon gång undrat varför en film inte kan ses på tv samtidigt som den går på bio kan du här spåra svaret på din fråga. För att väcka intresse för en film och i slutändan få folk att känna till dess existens krävs allt som oftast att den marknadsförs. Distributören har kontakt med journalister som får information om filmen så att de förhoppningsvis pratar om den i media. I marknadsföringen ingår också att ta fram och köpa reklamplats i tv, tidningar och på nätet. Distributören ser till att annonstavlor ute på gator och torg bokas och affischeras med filmens reklammaterial. När såg du senast reklam för en film?

6 RÄTT OCH FEL OM UPPHOVSRÄTT Juridiska risker och domar I den svenska upphovsrättslagen från 1960 slås det fast att den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång ( ) döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år. I Sverige har en rad personer dömts för brott mot upphovsrättslagen. I modern tid har det ofta handlat om brott kopplade till så kallad fildelning av upphovsrättsskyddat material som filmer, tv-serier och datorspel. Det mest uppmärksammade målet på senare år rör en sajt kallad The Pirate Bay där länkar till främst illegalt distribuerat material listas. Bakom sajten låg en handfull svenskar och den 26 november 2010 dömdes tre av dessa till fängelse samt ett samlat skadestånd på 46 miljoner kronor som även skulle betalas av en annan man som tidigare dömts i tingsrätten i samma ärende. I Sverige är det alltså olagligt att sprida upphovsrättsskyddat material utan tillstånd från upphovsmannen och för den som bryter mot detta kan påföljden både bli skadestånd och fängelse. Men streaming är väl lagligt? Varken streaming eller fildelning är i sig olagligt. Det är viktigt att skilja på tekniken i sig och hur den används. En enkel fråga man kan ställa sig när man kommer i kontakt med material på nätet är om sajten känns seriös eller inte. Är den senaste biofilmen tillgänglig gratis? Då har den med största säkerhet inte hamnat där på laglig väg. Idag finns det gott om alternativ där du både kan ladda hem film, musik och böcker på ett schysst sätt där upphovsrätten inte kränks. Använder du lagliga alternativ får upphovsmakaren betalt och kan skapa nytt. Använder du en tjänst eller sajt baserad på illegalt införskaffat material får upphovsmannen inte betalt och i värsta fall skor sig istället någon annan på dennes arbete. Visst finns det undantag? Upphovsrätten skyddar upphovsmannens rätt att bestämma över sitt verk, vem som får tillgång till det och under vilka former. Det finns dock undantag till regeln. Finns till exempel ett stort allmänintresse i att en del av ett verk sprids till allmänheten är det tillåtet. Det skulle till exempel kunna handla om en filmsekvens i ett nyhetsinslag. Ett annat exempel är institutioner som är av stor vikt för samhället och dess utveckling. Här är skolan, biblioteken och universiteten tydliga exempel. Citaträtten innebär att du får använda dig av kortare utdrag ur någons annans verk i ditt eget. Här gäller det dock att vara smart. Att citera en hel skoluppsats och lämna in den i eget namn är knappast ett godkänt bruk av citaträtten. Att i en bokrecension däremot låna ett utdrag ur ett kapitel är däremot okej. Slutligen finns det också ibland möjlighet att duplicera till exempel en film som säkerhetskopia för privat bruk. Det är också tillåtet att låna ut kopian till sin familj och nära vänner, däremot inte att sprida dem till tusentals främlingar via fildelningsnätverk. Mycket av upphovsrätten bygger som synes på sunt förnuft. VAD SÄGER LAGEN? 7 Kap. Ansvar och ersättningsskyldighet m.m. 53 Den som beträffande ett litterärt eller konstnärligt verk vidtar åtgärder, som innebär intrång i den till verket enligt 1 och 2 kap. knutna upphovsrätten eller som strider mot föreskrift enligt 41 andra stycket eller mot 50, döms, om det sker uppsåtligen eller av grov oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst två år. Ur Lag (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk

7 Netikett Vad är ett schysst beteende på nätet? Vett och etikett på nätet brukar kallas netikett, en sammanslagning av internet och etikett. Det är en samling mer eller mindre oskrivna regler för hur man uppför sig och beter sig på nätet. Man kan säga att netikett består av gemensamma spelregler som ska fungera som vägledning när man vill upptäcka och utnyttja nätet fullt ut, med respekt för varandra. Exempel på netikett kan exempelvis vara att inte nätmobba, att uttrycka sig schysst, eller att inte sprida kränkande eller illegalt material på nätet. Livet på nätet skiljer sig egentligen inte så mycket från vårt vardagliga liv. Där, precis som på nätet har vi frihet men också ett personligt ansvar för våra handlingar. Precis som den nya tekniken har öppnat oändliga möjligheter så har den också underlättat för exempelvis anonym smutskastning, att publicera smygtagna bilder, att sprida och titta på piratkopierad film och tv, eller att lura och bedra människor på pengar eller idéer. Därför är det viktigt att det är vi själva och inte tekniken som sätter gränser för hur vi umgås och beter oss mot varandra på nätet. Det bästa sättet att exempelvis träffa schyssta och trevliga människor i chatrummen är att bete sig på ett schysst sätt själv. Samma sak är det med film och tv-program. Vill vi se mer bra film och tv-program på nätet, och på andra sätt, ska man inte ladda ner piratkopior utan istället se till att de som har lagt ner tid, pengar och engagemang på att göra filmen eller tv-programmet får betalt så att det kan komma nya filmer och tv-program. Samma lagar gäller på nätet som i övriga världen. Om Internet ska kunna vara en naturlig och rolig mötesplats med bra innehåll är det upp till var och en som vistas där att dra sitt strå till stacken. Så lika schysst som man är i vanliga livet ska man vara på nätet, det är inte konstigare än så. Fakta Ordet netikett är bildat i analogi med engelskans netiquette, etikettregler för skriftlig kommunikation på Internet, i till exempel e-post, diskussionsgrupper och chattar. Netikettens 10 budord Du skall icke bruka din dator för att skada andra Du skall icke ta åt dig äran för andra personers arbete Du skall icke bruka eller kopiera programvara som du inte betalat för Du skall icke bruka din dator för att stjäla Du skall icke störa andra i deras arbete Du skall icke snoka runt bland andras filer Du skall icke bruka din dator för att bära falsk vittnesbörd Du skall icke bruka andras datorresurser utan tillåtelse Du skall tänka på konsekvenserna av de program du skriver Du skall bruka din dator på sådant sätt att du visar omtanke och respekt (Källa: The Net, User Guidelines and Netiquette. Arlene H. Rinaldi, Florida Atlantic University)! De här budorden är hämtade från en amerikansk forskningsrapport. Vissa budord kanske man inte ens har funderat över om man inte jobbar med datorer och IT varje dag, andra är rätt självklara.? Det viktigaste är att alla som surfar på nätet funderar över hur man själv beter sig. Har du, eller din klass eller kanske din skola några egna budord eller netikettregler för hur man beter sig på nätet? Vad händer om man bryter mot netiketten? Vad borde hända?

8 RÖSTER FRÅN ARBETSLIVET Anton MANUSFÖRFATTARE Berätta om dig själv. Jag heter Anton Hagwall, är 44 år, och arbetar som manusförfattare. Just nu aktuell med originalmanus till långfilmen Tommy (i regi av Tarik Saleh). Jag har bakgrund som graffitimålare, hip-hopmusiker och journalist i bland annat Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, SVT och Sveriges Radio. Jag är också författare till boken Böcker som Knäcker en guide till den goda litteraturen. Jag växte upp i Solna norr om Stockholm och skriver just nu på fler film- och tv-projekt. Hur hamnade du i ditt yrke? Jag har alltid varit fascinerad av berättelser. Självklart var film, tv och böcker en tidig källa för fantasin. Men det som framför allt har fått mig att själv vilja berätta, är saker jag har varit med om, människor jag mött, storys om livets upp och ner som jag hört eller sett och som jag har insett att om inte jag berättar dem, så kommer ingen att göra det. Det fanns helt enkelt berättelser jag saknade. Jag hade gått runt med idén till Tommy i många år, när en gammal kompis, Tarik Saleh, gjorde en långfilm (Metropia) som jag var och såg på premiären och tänkte, fan, kan han så kan jag. Så jag ringde honom. Vi hade ett möte, jag presenterade idén och frågade om han skulle vilja regissera den, och på den vägen är det. Det visade sig att jag var ganska bra på det här, så jag gav mig fan på att bli riktigt bra på det, läste allt jag kom över, gick några kurser och skrev, skrev och skrev. Det tog ett par år och ett oändligt antal omskrivningar att bli klar med Tommy, men det har betalat sig att vara noggrann. Det har helt klart varit nyckeln in i branschen, att inte kompromissa, utan istället försöka vara så personlig som möjligt. Det har varit grunden för att filmen blev bra och har genererat en lång rad nya jobb. Jag har precis skrivit klart en ny långfilm som börjar spelas in om några veckor, har sålt ytterligare ett par idéer, arbetar med flera beställningsuppdrag och har en ny karriär på gång. Underbart. Hur påverkas din yrkesroll av piratkopiering? Jag vet inte riktigt. Det klart att man som författare eller annan konstnärlig utövare å ena sidan vill ha så mycket tittare som möjligt. Men samtidigt vill jag ju som alla andra få betalt för mitt arbete. Så, nja, nedladdning är väl inget vidare för mig som yrkesutövande. Hur känner du inför tanken på att någon laddar hem en film du arbetat med utan att betala för sig? Jag är generellt emot nedladdning. Samtidigt älskar jag att film och tv är så otroligt tillgängligt nu för tiden. Det är bra att alla, vem som helst, kan se nästan vad som helst med bara några klick på datorn. Fantastiskt. Och med nya plattformar som HBO, Netflix osv, kan den där tillgängligheten fortsätta, utan att vi som jobbar med film blir utan betalning. Har du tips till den som vill arbeta med manusförfattande i framtiden? Skriv! Skriv vad du skulle vilja se. Börja, fortsätt och skriv till slut. Sen skriver man om. Och om. Men vänta inte på att hela idén ska finnas där tills innan du börjar, för då kommer du få vänta länge. Sätt igång! Titta på film, läs allt du kommer över och skriv. Lär dig hantverket och se till att ha roligt på vägen.

9 Frida frilansande Producent Berätta om dig själv. Jag heter Frida Bargo och är frilansande producent på produktionsbolaget B-Reel Feature Films. Jag producerar just nu två långfilmer Tjuvheder, ett socialpolitiskt thrillerdrama av Peter Grönlund och Den allvarsamma leken, baserad på Hjalmar Söderbergs klassiker i regi av Pernilla August. Samtidigt utvecklar jag bland annat en tv-serie och en ny långfilm av Lisa Langseth. Jag har tidigare varit med och producerat Lisa Langseths långfilm Hotell med Alicia Vikander i huvudrollen och den Guldbaggenominerade novellfilmen Gläntan av Peter Grönlund. Hur hamnade du i ditt yrke? Efter 10 år som copywriter inom reklambranschen bestämde jag mig för att satsa på att arbeta med film istället eftersom jag tyckte mitt jobb var allra roligast när vi hade reklamfilmsinspelning. Så jag sa upp mig och startade eget. Till en början jobbade jag mest som produktionsledare för reklamfilm, men snart fick jag chansen att produktionsleda min första långfilm. Min första längre film som producent var en novellfilm som jag gjorde tillsammans med min bror, jag producerade och han skrev manus och regisserade. Vi fick inga pengar från Svenska Filminstitutet och jag brände alla mina sparpengar från reklamvärlden, men alla i teamet fick betalt och vi gjorde en bra film! Den produktionen blev min skola och sedan 2011 har jag arbetat som producent. Hur påverkas din yrkesroll av piratkopiering? Det är väldigt svårt att göra film i Sverige idag. För att skapa bra filmer är vi helt beroende av att tittarna betalar för sig. En producent eller ett produktionsbolags inkomstmöjligheter ligger i att sälja rätten att visa de filmer vi producerar. Piratkopiering gör att dessa inkomstmöjligheter minskar. Om vi inte tjänar pengar på det vi arbetar med så kan det resultera i att produktionsbolag inte har råd att producera i framtiden. Detta är ett allvarligt hot mot hela film- och mediebranschen och för mig personligen kan det i förlängningen betyda att jag inte har något jobb kvar. Har du själv drabbats på något sätt? Jag blir upprörd. Att ladda ner film är stöld. Jag hoppas att de flesta på sikt kommer inse att bra filmer kräver att tittarna betalar. Och jag hoppas att fler kan se att film är ett uttryckssätt som bidrar till att skapa demokrati i vårt samhälle, och att det är något som är värt att betala för. Om man ska hårddra det är piratkopiering och nedladdning i förlängningen ett hot mot yttrandefriheten. Har du tips till den som vill arbeta som producent i framtiden? Gör gör gör! Se till att vara med på produktioner genom att erbjuda dig som praktikant. Sök utbildningar och praktisera på filminspelningar medan du pluggar. Och gör som jag producera kortare filmer själv. Om du bara brinner tillräckligt hårt så kommer du fram. Men tro inte att det är en räkmacka att nå dit du vill, var beredd på att kämpa hårt för lite eller inga pengar till en början. Men om du sliter hårt lönar det sig. Och se mycket film! (Men betala för det!)

10 DISKUTERA! Om du tänker efter kommer du säkert på flera tillfällen då tal om upphovsrätt dykt upp i din vardag. Vi tycker att det är bra att frågan diskuteras så att folk tänker efter kring det här med rätt och fel. Nedan har vi samlat några argument. Håller du med? Finns det olika dimensioner i frågorna? Känns något mer fel än något annat? Det händer att jag streamar en tv-serie eller en film då och då. Filmbolagen är så rika att det inte märks om jag inte betalar för mig. Det spelar egentligen ingen roll om man streamar eller laddar ner en film illegalt sällan eller ofta det är lika olagligt oavsett. Idag finns det flera lagliga alternativ som erbjuder streamade filmer och tv-serier. För en ganska låg kostnad får man tillgång till ett bibliotek som håller hög klass rent tekniskt, utan risk för virus och där upphovsmännen får betalt för sitt arbete. Om ingen betalar, vem ska då vilja finansiera nästa storfilm eller tv-serie i framtiden? Även om jag inte betalar för att se en tv-serie på nätet så spelar det ju ingen roll! Den har ju gått på tv och de som har gjort serien har ju då redan fått betalt en gång. Den som ser på tv-program betalar antingen för det via en licensavgift (public service), ett kanalpaket (via en operatör) eller genom att ta del av kommersiella budskap (till exempel reklam). Något av dessa medel, eller en kombination av dessa, betalar för produktionen av ett program eller en tv-serie. Den som inte betalar bidrar alltså inte till produktionen. Upphovsrätten fungerar inte på internet, det är förlegat. Det är en myt att tekniken står i konflikt med upphovsrätten. I själva verket bygger även teknikutveckling på sådant som upphovsrätt och patent. Tekniken kan användas på olika sätt, även för att skydda upphovsrätten. Snarare har upphovsrätten blivit viktigare i takt med tekniken och att en allt större del av ekonomin blir digital.

11 Informationen ska vara fri och jag skulle själv inte ha något emot att mina egna verk spreds gratis på nätet. Här gäller det att skilja på äpplen och päron. Information ska givetvis vara fri i så stor utsträckning det går det är en demokratisk grundprincip. Men upphovsrätten handlar inte om detta, det handlar om vem som har skapat något och hur andra får ta del av det. Om du har spelat in en film och vill att den sprids utan ersättning till alla som vill se den är det din fulla rätt. Om du däremot vill ha betalt för ditt arbete har du rätt att bestämma det också. Det här valet ska inte göras av dig eller mig som publik. Det ska göras av den som skapat verket. Jag går så pass mycket på bio att jag kan ladda hem en film då och då, jag har ändå gjort mitt. Återigen, det här är ett argument som faller på sin egen orimlighet. Få skulle tycka att det är okej att snatta i mataffären då och då eftersom man ändå handlar mat regelbundet. Och vem av upphovsmännen ska acceptera att bli utan ersättning för sitt arbete med motiveringen att någon annan istället fått betalt? Känner du dig fortfarande osäker på vad som är rätt och fel? Vet du inte om sidan du är inne på är laglig eller tillhandahåller stulet material? Kolla vår: Checklista för oschysst streaming! Det är oschysst streaming om... En film som inte gått upp på bio ännu finns tillgänglig. Ibland med texten SCREENER, NOT FOR DISTRIBUTION över halva skärmen. Allt material är helt gratis. Filmerna, tv-serierna och viruset som du får på köpet. Just det, samma virus som förvandlar din dator till en zombie. Sidan är full med reklam för muskelpreparat, pormaskrengöring och nakna människor. Bildkvaliteten påminner om att titta på ett akvarium. Inuti ett akvarium. Med felslipade glasögon på sig. Textningen är en vild mix av svengelska översättningar och okända, inte sällan väldigt nyskapande ord. x Har du ett kryss eller fler, då är det oschysst streaming.

12 GRATIS FILM? Om streaming, nedladdning och att leva på sitt skapande I den här broschyren går vi igenom grunderna inom upphovsrätten, du får höra röster från branschen, följa en film från idé till biovisning och veta mer om vad lagen faktisk säger. Vi hoppas att vi med det här materialet väcker tankar om vad som faktiskt är rätt och fel. Vilka är vi? Film- och TV-branschens Samarbetskommitté arbetar inom ramen för Filmavtalets paragraf om att främja arbetet mot olovlig hantering av film i alla visningsformer och har som huvudmål att minska olaglig fildelning och att stärka förutsättningarna för lagliga alternativ i alla fönster. Film- och TV-branschens Samarbetskommitté representerar Sveriges Filmuthyrareförening upa, Sveriges Biografägareförbund, Folkets Hus och Parker, Riksföreningen Våra Gårdar, Föreningen Film och TV-producenterna, Nätverket för regionala filmproduktionscenter samt tv-företagen SVT, TV4, MTG, SBS Discovery och CMore Entertainment. Vill du lära dig ännu mer om upphovsrätten, vad som gäller och varför? Besök gärna: