Studentexamensnämnden ger följande utlåtande om utkastet till förslag:

Utlåtande 14.3.2017 Nr. 2/011/2017 Undervisnings- och kulturministeriet PB 29 00023 STATSRÅDET Er begäran om utlåtande 17.2.2017 UKM/35/040/2015 angående utkastet till regeringens proposition till riksdagen angående ändring av lagen om Utbildningsstyrelsen och lagen om det Nationella centret för utbildningsutvärdering Undervisnings- och kulturministeriet har bett Studentexamensnämnden om ett utlåtande angående det i rubriken nämnda ärendet. I utkastet till lagproposition föreslås att det Nationella centret för utbildningsutvärdering och Studentexamensnämndens kansli, som är bokföringsenheter underlydande undervisnings- och kulturministeriet, ska bilda fristående enheter under Utbildningsstyrelsen. Utbildningsstyrelsen skulle fungera som administrativt ämbetsverk för de fristående enheterna, och föreslås ordna administrativa tjänster och stödtjänster för dessa. Studentexamensnämnden ger följande utlåtande om utkastet till förslag: Utvecklingen av den oavhängiga studentexamen Då det finländska undervisningssystemet byggts upp har man som ett särdrag önskat framhäva den centrala roll de lokala myndigheterna, lärarna, innehar i samband med bedömningen av elevernas och studerandenas kunskaper. I undervisningssystemen i många andra länder har centralförvaltningen en bestämmande roll när det gäller genomförandet av bedömningen. I detta perspektiv är studentexamen i Finland en unik utvärderingsform den är den enda nationellt organiserade utbildningsutvärderingen där alla deltagares kunskaper bedöms på samma grunder av utomstående utvärderare. Utifrån studentexamens speciella status anser man att studentexamen måste vara oavhängig. Studentexamen styrs inte av tjänstemän utan examen leds, organiseras och verkställs av studentexamensnämnden. Nämnden utses för tre år åt gången, och består av personer med god kännedom och expertis i ämnena som ingår i studentexamen och gällande undervisningsväsendet. I samband med utnämnandet hörs representanter för universitet, yrkeshögskolor och Utbildningsstyrelsen. Ända fram till år 2011 har Studentexamensnämnden hållits utanför den statliga finansieringen, därefter har nämnden erhållit budgetmedel av staten för studentexamen. Största delen av utgifterna täcks dock fortfarande med intäkterna från examensavgifterna som 1 Suvilahdenkatu 10 B PL 50 00581 Helsinki Söderviksgatan 10 B PB 50 00581 Helsingfors Puhelin / Telefon 0295 338 200 Faksi / Fax (09) 762 274 etunimi.sukunimi@ylioppilastutkinto.fi förnamn.efternamn@ylioppilastutkinto.fi www.ylioppilastutkinto.fi www.studentexamen.fi

uppbärs av examinanderna. Detta oavhängiga expertorgan har sin historiska bakgrund i studentexamensutskottet som anordnade inträdesförhör till nuvarande Helsingfors universitet. Studentexamen utgjorde inträdesförhör till universitetet under hela den ryska tiden, även om Överstyrelsen för skolväsendet år 1908 framlade att studentexamen skulle göras till ett mognadsprov som ordnades och övervakades av ett professionellt ämbetsverk. Då Finland blev självständigt gavs år 1919 en förordning, varvid Skolstyrelsen, som utgjordes av det tidigare centralämbetsverket för skolväsendet, fick rätt att utnämna tre medlemmar till studentexamensutskottet. Den nuvarande studentexamensnämnden består till största delen av representanter för högskolorna, men en del är även tjänstemän vid Utbildningsstyrelsen. Enligt Statsrådets förordning utvecklas studentexamen i samråd med Utbildningsstyrelsen. Då antalet studenter under det förra århundradet började stiga kraftigt konstaterades att nämndens medlemmar och sekreteraren inte ensamma längre kan verkställa studentexamen. År 1965 blev Studentexamensnämnden ett eget statligt ämbetsverk som en del av statskontorets räkenskapsverk i stället för att som tidigare lyda under Helsingfors universitet. År 1969 fick nämnden tillstånd av undervisningsministeriet att tillfälligt anställa en biträdande sekreterare på heltid. Den ökande mängden studenter, examinandernas individuella behov i form av specialarrangemang samt uppdelningen av examen och övergången till ämnesrealen har ökat mängden administrativt arbete i samband med verkställandet av studentexamen och därmed kansliets storlek. Sedan år 1994 har en generalsekreterare, som tillsatts av undervisningsministeriet (numera undervisnings- och kulturministeriet), fungerat som kansliets förman. Den nuvarande Studentexamensnämnden består av nämndens ordinarie medlemmar (26 personer), nämndens adjungerande medlemmar (ca 370 personer) och nämndens kansli (ca 30 tjänstemän). Nämndens ordinarie och adjungerande medlemmar utför sitt arbete vid sidan om sin huvudsyssla, endast tjänstemännen på kansliet har sin tjänst som huvudsyssla. Arbetet som nämndens ordinarie och adjungerande medlemmar utför är svårt att mäta i årsverken eftersom deras arvode inte grundar sig på antalet arbetstimmar, men arbetsmängden som utförs i nämnden har uppskattats uppgå till närmare 100 årsverken. Alla tre grupper har sin specifika uppgift vid verkställandet av examen men är samtidigt starkt beroende av de två övriga grupperna. Studentexamensnämnden går stegvis över till en digital examen åren 2016 2019. Utvecklingen av provsystemet fortsätter även efter detta, eftersom tekniken ständigt utvecklas. Utvecklingen av provsystemet sker enligt principerna för agil systemutveckling. Detta medför att nämnden och dess kansli dagligen måste sätta sig in i vad som härnäst krävs och hur detta bäst utförs, vilken funktionalitet som ska utvecklas och, kanske det mest krävande: hur utvecklandet av olika funktioner prioriseras samtidigt som man försäkrar sig om att examinanderna har en sinsemellan likvärdig möjlighet att genomföra studentexamen. I samband med digitaliseringen av studentexamen förnyar nämnden alla de processer som hör ihop med examen, inklusive provarrangemang och -logistik, dokumenthantering och studentregistret. E-tjänster för gymnasierna har redan utvecklats, och gymnasierna kan via systemet sköta anmälningar av examinander, bedömning av provprestationer samt ansökningar om specialarrangemang och andra ansökningar och anmälningar. Utvecklingen av systemen pågår som bäst, och fortskrider som planerat, fastän åren 2017 2018 kommer att vara speciellt 2

krävande eftersom både mängden prov på papper och mängden digitala prov då är stora och nämnden genomför hela examensprocessen både för proven på papper och för de digitala proven. Det sammanlagda antalet prov som produceras är klart högre, och två separata logistiksystem (de digitala proven och dessutom en stor mängd prov på papper ännu i detta skede) kräver betydligt mera arbete än tidigare. Studentexamensnämndens allmänna kommentarer gällande utkastet till lagproposition Den centrala tanken i utkastet till lagproposition är att Studentexamensnämndens kansli skulle sammanslås med Utbildningsstyrelsen och den egentliga nämnden skulle skiljas från kansliet. Nämndens administrativa status definieras inte i utkastet till lagproposition. I denna text refererar nämnden framöver till det organ som består av den grupp på ca 400 personer som egentliga medlemmarna samt de adjungerande medlemmarna utgör. Ifall utkastet till lagproposition förverkligas kommer den starka kopplingen mellan nämnden och kansliet att brytas helt och hållet, eller åtminstone försvagas betydligt. Detta äventyrar både verkställandet av studentexamen och det betydande digitaliseringsarbete som pågår. Ledningen för Studentexamensnämnden och Studentexamensnämndens kansli har tidigare behandlat de grundläggande problem som detta utkast till lagproposition medför i sin vädjan till statsrådet (Bilaga 1) och sin reservation till den av undervisnings- och kulturministeriet tillsatta arbetsgruppens rapport (bilaga 2). Utkastet till regeringens förslag till riksdagen angående ändring av lagen om Utbildningsstyrelsen och lagen om det Nationella centret för utbildningsutvärdering innehåller flera faktorer som försvagar Studentexamensnämndens oavhängighet och därmed dess särställning inom det finländska undervisningssystemet. 1) Utkastet till lagproposition låter förstå att lagberedarna anser att de förändringar som görs främst är tekniska, medan de i själva verket till stor del fråntar Studentexamensnämnden dess mandat att leda verkställandet av studentexamen. Utkastet till lagproposition förändrar grunderna till nämndens oavhängiga ställning inom det finländska undervisningssystemet och bryter den 165 år gamla, välbeprövade verksamhetsmodellen som Studentexamensnämndens arbete bygger på genom att flytta över en stor del av bestämmanderätten från nämnden som expertorgan till Utbildningsstyrelsen som styrs av tjänstemän. Med detta ökar lagpropositionen också centralförvaltningens makt att fatta beslut angående utvärderingen av den allmänbildande utbildningen. Det utvecklande ämbetsverket bör hållas klart åtskilt från det ämbetsverk som indirekt utvärderar dess arbete för att resultaten också i framtiden ska vara pålitliga. 2) I utkastet till lagproposition konstateras att förslaget inte innehåller annat än små justeringar av förhållandet mellan Studentexamensnämnden och dess kansli. Studentexamensnämndens reglemente måste dock förändras så att det inte längre definierar ar- 3

betsuppgifterna för kansliets tjänstemän och så att nämndens ordförande inte längre övervakar kansliets arbete och ekonomi. Dessa funktioner förs in under Utbildningsstyrelsens arbetsordning och bestämmanderätt. Man kan med belägg anse att de förändringar som föreslås utgör en stor förändring i förhållandet mellan Studentexamensnämnden och dess kansli. Nämnden och kansliet kan inte fungera separat från varandra. Interaktionen mellan dem är daglig när det gäller frågor som rör examen. Det är inte frågan om sporadiska kontakter eller uppdrag från den ena parten till den andra utan om ständigt pågående diskussioner och överläggningar. 3) Nämndens administrativa ställning och funktion definieras inte över huvudtaget i utkastet till lagproposition. Det är fortfarande inte klart ifall Studentexamensnämnden och Studentexamensnämndens kansli utgör samma myndighet efter denna reform. Utbildningsstyrelsen kommer i framtiden tydligen att ansvara för nämndens ekonomi, vilket leder till att nämnden inte har någon möjlighet att sköta sitt uppdrag oavhängigt. Den instans som ansvarar för ekonomin är inte klart definierad i utkastet till lagproposition. 4) I Studentexamensnämndens nuvarande resultatavtal med undervisnings- och kulturministeriet ligger tyngdpunkten på långsiktig utveckling av examen samt på de långsiktiga mål som ställts upp gällande utvecklingen. Kansliets del i resultatavtalet är mycket liten. Enligt utkastet till lagproposition skulle Studentexamensnämndens kansli flyttas över från att ha lytt under Studentexamensnämnden till att utgöra en del i Utbildningsstyrelsens resultatavtal som undertecknas av Utbildningsstyrelsens chefsdirektör. Nämnden kommer inte att vara representerad under resultatförhandlingarna. I utkastet till lagproposition klargörs det inte ifall resultatavtalet endast gäller nämndens kansli eller som för närvarande hela examen. Det senare alternativet skulle innebära att nämnden i praktiken inte över huvudtaget skulle ha någon möjlighet att inverka på utvecklingen av examen. 5) Verkställandet av studentexamen befinner sig i ett skede av stora förändringar i och med digitaliseringen. I digitaliseringsarbetet deltar förutom en grupp utvecklare, som tillsatts genom konkurrensutsättning, även hela personalen på kansliet samt de medlemmar av nämndens ämnessektioner som utformar examensuppgifterna. Digitaliseringsarbetet utförs enligt en strikt tidtabell. Arbetet berör i betydande grad ca 150 personer, varav ca 100 är ordinarie eller adjungerande medlemmar i nämnden. Alla de ovan nämnda personernas arbetsuppgifter hänger starkt ihop med varandra och förut- 4

sätter ständig interaktion, samarbete, diskussioner och samordning av information. En separation av kansliet från nämnden, samt en eventuell överförning av delar av digitaliseringsarbetet till ett annat ämbetsverk äventyrar i högsta grad hela digitaliseringen av verkställandet av studentexamen i det allra kritiska skedet av processen. Digitaliseringen av studentexamen är inte endast en teknisk åtgärd. Utvecklingen och underhållet av systemen som processen bygger på är en viktig del av Studentexamensnämndens kärnverksamhet. Systemet och utvecklingen av det är kraftigt förknippat med verkställandet av examen och erbjuder märkbara nya möjligheter till exempel för utformningen av examensuppgifter samt för utvecklingen av examen som helhet. 6) I utkastet till lagproposition har man inte förstått arbetets natur på nämnden fastän saken har belysts otaliga gånger. En förändring av processerna i detta skede innebär ofrånkomligen stora risker med tanke på verkställandet av examen, på den offentliga bilden av studentexamen och på resultatens tillförlitlighet. 7) Enligt statsrådets förordning om studentexamen (2005/915, 13, 1 mom.) är kansliets uppgift att utveckla nämndens administration. Denna uppgift blir omöjlig att utföra om kansliet inte ens kan påverka sin egen administration för att inte tala om den allmänna administrationen för hela Studentexamensnämnden. Detaljerade kommentarer och korrigeringar till olika delar av utkastet till lagproposition Sida 4 I utkastet till lagproposition hänvisas till en delvis föråldrad version av förordningen, enligt vilken tjänstemännen på kansliet utnämns av nämnden. Så är inte fallet, utan tjänstemännen på kansliet utnämns av generalsekreteraren. (18.10.2018/565). Sida 4 Såsom påpekas i utkastet till lagproposition sköter Studentexamensnämnden i landskapet Åland en uppgift som hör till landskapets självstyre. Vi anser att det skulle hört till god förvaltningssed att det av Ålands landskapsstyrelse skulle ha betts om ett utlåtande angående att Utbildningsstyrelsen som ny myndighet får befogenheter som rör landskapets interna ärenden. Det har inte heller varit möjligt för landskapet Åland att ens följa med fortskridandet av lagstiftningsprocessen, eftersom varken utkastet till lagproposition eller den promemoria och dess sammandrag, som arbetsgruppen som förberett utkastet skrivit, har översatts till svenska. Sida 4 I utkastet till lagproposition konstateras det att det inte finns jämförbar data angående storleken på den interna administrationen inom nämndens kansli eftersom mängden extern administration inte ingår i siffrorna för kansliets interna administration. Vi anser att det i kansliets interna administration inte kan ingå något annat än kansliets interna administration. 5

Utkastet till lagproposition strävar till att separera nämnden från kansliet, och därför är det konsekvent att definiera den interna administrationen endast för kansliets del. Det har dock inte i något skede av processen betts om preciseringar av uträkningarna eller meddelats att det skulle förekomma oklarheter i dem. Sida 7 I utredningen om förnyandet av ämbetsverksstrukturen inom statens central- och regionalförvaltning sägs att ett ämbetsverks oavhängiga ställning kan stärkas genom att ett separat resultatavtal angående funktionen ifråga görs upp. Studentexamen utgör i högsta grad en funktion som kräver oavhängighet. Trots detta ställs Studentexamensnämnden eller dess kansli i en underordnad ställning som en del av Utbildningsstyrelsens resultatavtal. Sida 8 I målsättningarna som anges i utkastet till lagproposition beskrivs tanken bakom reformen vara att centralämbetsverket skulle erbjuda förvaltnings- och stödtjänster till förvaltningsämbetsverken. Erbjudandet av sådana tjänster är en helt annan sak än att sammanslå ett ämbetsverk med ett annat, att möjliggöra finansiell kontroll samt att överföra beslutsrätten angående de arvoden som utbetalas till personer vars oavhängighet bör bevaras (nämndens ordinarie och adjungerande medlemmar) till Utbildningsstyrelsen. Sidor 8 9 I utkastet till lagproposition beskrivs kort alternativa sätt att genomföra reformen, av vilka en del inte överhuvudtaget tagits upp av arbetsgruppen som förberedde sammanslagningen. Studentexamensnämnden och det Nationella centret för utbildningsutvärdering har tillsammans föreslagit att ett gemensamt oavhängigt bedömningsämbetsverk skulle grundas, men förslaget kvitterades av den förberedande arbetsgruppen med ett konstaterande att arbetsgrupen inte har mandat att diskutera några alternativa lösningar. Det ovan nämnda förslaget har i utkastet till lagproposition förkastats utgående från en för liten personalmängd utan att beakta det decentraliserade arbetssätt som karaktäriserar arbetet hos både Studentexamensnämnden och det Nationella centret för utbildningsutvärdering. Den utförda arbetsmängden hos ett bedömningsämbetsverk bildat av Studentexamensnämnden och det Nationella centret för utbildningsutvärdering skulle klart överskrida den gräns på 100 årsverken som anges i utredningen om förnyandet av ämbetsverksstrukturen inom statens central- och regionalförvaltning. Sida 9 I utkastet till lagproposition sägs att införlivandet av nämndens kansli med Utbildningsstyrelsen som en fristående enhet inte leder till annat än små förändringar som klargör arbetsfördelningen mellan nämnden och generalsekreteraren. Detta utgör ett klart missförstånd av den som berett utkastet till lagproposition. Nämnden och dess kansli är mycket starkt kopplade till varandra, och alla förändringar i arbetssättet har en stor inverkan på det exakt finslipade samarbetet. I praktiken kommer nämndens arbete att bli omöjligt utan den ständiga interaktionen med tjänstemännen på kansliet. Kansliet och nämnden fungerar enligt utkastet till lagproposition under olika arbetsordning, och det ekonomiska ansvaret är mycket oklart beskrivet i utkastet till lagproposition. Kansliets möjligheter att utveckla administrationen förblir oklara, vilket inte klargör arbetsfördelningen mellan nämnden och generalsekreteraren. 6

Sida 11 I utkastet till lagproposition sägs att Studentexamensnämnden också i fortsättningen utnämns av undervisnings- och kulturministeriet. I utkastet till den egentliga lagtexten sägs dock att Utbildningsstyrelsen i fortsättningen fattar beslut om de arvoden som utbetalas till nämndens ordinarie och adjungerande medlemmar. Detta ger upphov till en säregen situation, då ministeriet då de utnämner medlemmar inte kan säga något om de arvoden som betalas. Med hjälp av storleken på arvodena kan nämndens arbete i hög grad styras, och därigenom påverkas också oavhängigheten hos studentexamen. Sida 11 Enligt utkastet till lagproposition definieras resultatmålen för Studentexamensnämndens kansli som en del av Utbildningsstyrelsens resultatavtal. Kansliets resultatmål är helt och hållet beroende av utvecklingen av studentexamen samt av nämndens resultatmål då det gäller studentexamen. Är målsättningen alltså att Utbildningsstyrelsen ensam definierar målsättningarna för utvecklingen av studentexamen utan nämnden? I utkastet till lagproposition behandlas inte definierandet av nämndens resultatmål och ekonomiska ansvar samt kvalitetsansvar över huvudtaget. I praktiken skulle nämndens kansli enligt utkastet till lagproposition i första hand svara för sin verksamhet inför chefsdirektören för Utbildningsstyrelsen och inte inför nämnden. Sida 12 Enligt utkastet till lagproposition skulle ärenden som berör bl.a. de lokaliteter nämnden fungerar i och ärenden som berör dataadministration i fortsättningen skötas av Utbildningsstyrelsen. När det gäller de utrymmen nämnden fungerar i är det skäl att notera att nämnden också i fortsättningen, för att kunna hålla provsekretessen, måste ha utrymmen som är separata från övriga ämbetsverk, och att den fysiska och datatekniska säkerheten i utrymmena bör ägnas särskild uppmärksamhet. För att bibehålla provsekretessen betonas frågor som berör jäv mycket kraftigare inom nämnden än inom andra ämbetsverk. Alla ämbetsverk följer naturligtvis de bestämmelser om jäv som framläggs i förvaltningslagen, men för Studentexamensnämnden utgör frågor gällande jäv, bedömd enskilt för varje examenstillfälle, en central del av studentexamens pålitlighet och trovärdighet. Sida 12 Stycket som berör dataadministration är i utkastet till lagproposition mycket diffust. Med tanke på digitaliseringen av studentexamen spelar tolkningen av detta stycke dock en mycket central roll. Studentexamensnämnden följer precis som övriga ämbetsverk statens helhetsdataarkitektur och är måna om att systemens gränssnitt möjliggör överförning av data så smidigt som möjligt. Digitaliseringen av studentexamen samt utvecklingen och upprätthållandet av de system som hör till den digitala examen utgör en betydande del av Studentexamensnämndens kärnverksamhet. Systemet och utvecklingen av detta är stadigt förknippat med verkställandet och utvecklandet av examen. Överförandet av datasystemen som förknippas med examen, eller en del av dem, till Utbildningsstyrelsen skulle i praktiken stoppa digitaliseringen av studentexamen och märkbart försvåra verkställandet och utvecklandet av den. Detta skulle också medföra stora problem för gymnasierna och dessutom möjligen innebära tilläggskostnader. 7

Digitaliseringen fortskrider med en stram tidtabell som inte möjliggör stora avvikelser eller förseningar av arbetet. Dessutom kräver de agila utvecklingsmetoderna som används att de personer som leder den tekniska utvecklingen är mycket väl insatta i nämndens processer och lagstiftningen som berör examen. De måste också ha möjlighet att delta i den fortgående dialogen mellan kansliet, nämnden och utvecklingsgruppen. Sida 12 När det gäller de ekonomiska effekterna säger man i utkastet till lagproposition att man med sammanslagningen inte eftersträvar nya besparingar. På sida 14 sägs dock att man vill säkerställa Studentexamensnämndens verksamhet då ekonomin stramas åt. Vi anser att det här föreligger en klar konflikt. Det är möjligt att säkerställa Studentexamensnämndens verksamhet på andra sätt, samtidigt som examens oavhängighet och pålitlighet bevaras. Sida 12-13 I utkastet till lagproposition framgår det inte klart vem som ansvarar för Studentexamensnämndens ekonomi som helhet. I huvudsak består utgifterna av de omkostnader som härrör till nämndens uppgörande av uppgifter samt bedömningen av provprestationer. I samband med digitaliseringen av examen spelar statens insats en märkbar roll. Om nämnden inte heller kan påverka digitaliseringsarbetet från ett ekonomiskt perspektiv kan den inte heller sköta dess lagstadgade uppgift att leda, organisera och verkställa studentexamen. Sida 13 Enligt utkastet till lagproposition skulle Utbildningsstyrelsen mot faktura producera stödtjänster för de fristående enheternas behov. Det skulle dock vara mer ändamålsenligt ifall de fristående enheterna kunde köpa de tjänster de behöver av den tjänsteleverantör som erbjuder dem förmånligast med tanke på helheten. Utbildningsstyrelsen skulle naturligtvis vara en av tjänsteleverantörerna, men den kan inte vara den enda för att effektiviteten och ekonomin ska kunna tryggas. Sida 14 Nämnden anser att det inte finns några grunder till att examenssekreterarens tjänstetitel och behörighetskrav tas bort ur förordningen, då tjänstetitlarna utbildningsråd och skolråd, som används vid Utbildningsstyrelsen, samt deras behörighetskrav nämns separat i förordningen. Behörighetskraven för examenssekreterare är likaså högre högskoleexamen samt förtrogenhet med förvaltningsuppgifter (A 915/2005, 14 ). För rättvisans skull är det skäl att nämna också andra tjänstetitlar och till dem hörande behörighetskrav än de som innehas av tjänstemän på det administrativa ämbetsverket. I detta sammanhang skulle det också falla sig naturligt att ändra titeln examenssekreterare till examensråd för enhetlighetens och jämlikhetens skull. Detta stöds också av att titeln utvärderingsråd används på det Nationella centret för utbildningsutvärdering. Studentexamensnämnden är ett sakkunnigämbetsverk, vars kansli har som sin uppgift att sköta verkställandet av examen samt nämndens administration (A 915/2005, 13 ). Genomförandet av uppgifterna kräver sådan expertis som inte finns inom övriga delar av statsförvaltningen. Benämningen sekreterare härstammar från tiden då Studentexamensnämnden var en kommitté, och ur benämningen examenssekreterare framkommer inte den expertis som hör samman med uppgiften. Examensråd beskriver bättre uppgiftens natur och kravnivå samt tjänstemännens roll inom Studentexamensnämnden och inom statsförvaltningen. 8

Sida 15 I utkastet till lagproposition föreslås det att de uppgifter som hör samman med dataadministrationen förs över till det administrativa ämbetsverket. I utkastet bör det utredas hur detta inverkar på regeringens förslag till riksdagen angående lag om nationella studie- och examensregister. Som läget är nu kan det uppkomma komplicerade situationer gällande beställning, utförande och ansvar då Studentexamensnämnden tvingas genomföra en systemintegration med de system som utvecklats av det administrativa ämbetsverket samtidigt som integrationen, utförandet, konkurrensutsättningen och faktureringen av integrationen ligger på det administrativa ämbetsverkets ansvar. Sida 18 I utkastet till lagproposition föreslås det att Utbildningsstyrelsen bekräftar arvodena för nämndens ordförande, viceordförande samt ordinarie och adjungerande medlemmar. Detta förslag skrotar också redan i sig Studentexamensnämndens oavhängighet från det administrativa ämbetsverket. Förslaget ställer också undervisnings- och kulturministeriet i en besynnerlig ställning då det utnämner nämndens medlemmar samtidigt som det inte vet vilka arvoden som Utbildningsstyrelsen kommer att betala dem. Som helhet verkar utkastet till lagproposition alldeles tydligt ha gjorts upp med hast utan att på djupet utreda dess grunder och inverkan, så som är tillbördigt då det gäller noggrann lagberedning. Det förhastade beredningsarbetet tar sig uttryck inte bara i det slarviga språket i utkastet till lagproposition, utan också i de många inkonsekventa förslagen som framställs. Ordförande Patrik Scheinin Generalsekreterare Kaisa Vähähyyppä BILAGOR Studentexamensnämndens vädjan till statsrådet 20.1.2017 Studentexamensnämndens kanslis reservation till rapporten av den av undervisnings- och kulturministeriet tillsatta arbetsgruppen, vars uppgift var att utreda sammanslagningen av det Nationella centret för utbildningsutvärdering och Studentexamensnämnden med Utbildningsstyrelsen 30.1.2017 (på finska). 9