Miljöledning i staten 2012. En redovisning

Miljöledning i staten 2012 En redovisning rapport 6565 april 2013

En redovisning NATURVÅRDSVERKET

Beställningar Ordertel: 08-505 933 40 Orderfax: 08-505 933 99 E-post: natur@cm.se Postadress: CM Gruppen AB, Box 110 93, 161 11 Bromma Internet: www.naturvardsverket.se/publikationer Naturvårdsverket Tel: 010-698 10 00 Fax: 010-698 10 99 E-post: registrator@naturvardsverket.se Postadress: Naturvårdsverket, 106 48 Stockholm Internet: www.naturvardsverket.se ISBN 978-91-620-6565-2 ISSN 0282-7298 Naturvårdsverket 2013 Tryck: CM Gruppen AB, Bromma 2013 Omslagsfoto: Erik Thalin

Förord Ett miljöledningssystem är ett verktyg för att säkerställa att miljöarbetet genomförs på ett systematiskt och effektivt så att verksamheten bidrar till en bättre miljö. Miljöledningssystemet ställer bland annat krav på att verksamhetens betydande direkta och indirekta miljöpåverkan är identifierad, att det finns en miljöpolicy och upprättade miljömål och handlingsplaner. Det ska också finnas rutiner för att ställa miljökrav på leverantörer och för uppföljning och redovisning av miljöarbetet. Statliga myndigheter ska införa och utveckla miljöledningssystem i syfte att integrera miljöhänsyn i sina verksamheter. De ska varje år redovisa miljöarbetets resultat till regeringen och Naturvårdsverket. Arbetet och redovisningen styrs av förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Förordningens syfte är att bidra till att uppfylla generationsmålet, de nationella miljökvalitetsmålen och att de statliga myndigheterna ska ses som en förebild i miljöarbetet. Av förordningen framgår att Naturvårdsverket ska lämna en sammanfattning av myndigheternas årliga redovisningar till regeringen senast den 15 april varje år. Denna rapport utgör Naturvårdsverkets redovisning av uppdraget och är en sammanfattning av 2012 års miljöledningsarbete i staten. För verksamhetsåret 2012 har samtliga 190 myndigheter redovisat till Naturvårdsverket. Rapporten är författad av Kristina von Oelreich, Bengt Andersson, Roger Jonsson och Martin Hedberg på Naturvårdsverket. Stockholm april 2013 Naturvårdsverket 3

Innehåll FÖRORD 3 INNEHÅLL 4 SAMMANFATTNING 5 INLEDNING 6 MILJÖLEDNINGSSYSTEMEN 7 GRÖN IT 10 RESOR OCH TRANSPORTER 12 ENERGIANVÄNDNING 19 MILJÖKRAV I UPPHANDLING 22 LÄNSSTYRELSERNAS MILJÖLEDNINGSARBETE 24 SLUTSATSER 30 RANKING 33 BILAGA 1 48 4

Sammanfattning Myndigheterna har under 2012 fortsatt att utveckla sina miljöledningssystem utifrån de krav som ställs i förordningen. I takt med att myndigheterna förbättrar kvaliteten på de uppgifter som rapporteras in behöver också redovisningskraven i förordningen förändras. Naturvårdsverket bör mot bakgrund av ovanstående ges en möjlighet att då behov föreligger, ändra i de redovisningskrav som finns i bilagan till förordningen. Naturvårdsverket har i år valt att särskilt granska kvaliteten på myndigheternas redovisning avseende myndigheternas miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse. Det har skett utifrån förordningens krav och Naturvårdsverkets miljöledningsguide. Naturvårdsverket har i år också valt att separat redovisa länsstyrelsernas miljöledningsarbete. Länsstyrelserna har en viktig roll i att genomföra regeringens miljöpolitik när det gäller miljöbalken och generationsmålet och de nationella miljömålens genomförande och uppföljning av dessa. Miljöledningssystemet bör därmed vara ett viktigt verktyg för att systematiskt utveckla miljöarbetet inom länen. Det som framgår av myndigheternas redovisning med den direkta miljöpåverkan är att arbetet med e-förvaltning börjar slå igenom inom statsförvaltningen och bidrar till att resande och pappersförbrukningen minskar och ersättas av nya effektivare arbetssätt. Naturvårdsverket ser fortfarande ett behov av att revidera förordningen utifrån tidigare föreslagna förändringar i olika redovisade uppdrag och underlag som lämnats in till Miljödepartementet under 2013. Revideringarna syftar till att förenkla för myndigheterna att följa olika krav som ställs på miljöledningsarbete. Förordningen bör bland annat revideras så att den i större utstäckning än idag överensstämmer med den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sin verksamhet. Under 2012 har ytterligare tre myndigheter miljöcertifierat sin verksamhet. En certifiering har därmed totalt sätt genomförts av 25 myndigheter, vilket motsvarar 13 procent av myndigheterna. Naturvårdsverket inledde under 2012 ett samarbete med SIS-standardisering i syfte att öka kunskapen om och förståelsen för nyttan med en miljöcertifiering. Naturvårdsverket deltar också i revideringen av den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. 5

Inledning Statliga myndigheter ska införa och utveckla miljöledningssystem enligt förordning 2009:907 om miljöledning i statliga myndigheter. Miljöledningssystemet ska innehålla följande: Miljöledningssystem En miljöutredning som identifierar myndighetens miljöpåverkan och miljökrav i lag och annan författning och som uppdateras minst vart femte år En miljöpolicy Mätbara miljömål En handlingsplan med åtgärder, resurser och ansvarsfördelning Tydlig ansvarsfördelning för miljöarbetet Dokumenterade rutiner för att minska negativ miljöpåverkan och öka positiv miljöpåverkan Rutiner för att miljöanpassa upphandlingarna där så är relevant Information och utbildning som utvecklar personalens miljökompetens Användningen av energieffektiv informationsteknik Årlig revision och genomgång av miljöledningssystemet Årlig uppföljning och redovisning av resultatet på ledningsnivå Myndigheter med betydande miljöpåverkan bör registrera sig enligt EMAS eller certifiera sig enligt ISO 14001. Rapporterande myndigheter De myndigheter som omfattas av förordningen ska varje år redovisa resultatet av sitt miljöledningsarbete till regeringen och Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska årligen göra en sammanfattning av statens miljöledningsarbete baserat på myndigheternas redovisningar. Naturvårdsverket sammanfattar arbetet i denna rapport. För verksamhetsåret 2012 har samtliga 190 myndigheter som omfattas av förordningen redovisat till Naturvårdsverket. 6

Miljöledningssystemen Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera sig enligt ISO14001 eller registrera sig enligt EMAS. De 25 myndigheter som genomfört miljöcertifiering eller miljöregistrering finns redovisade i tabellen nedan. Under 2012 har tre nya myndigheter, markerade med *, certifierat sig; Högskolan Borås, Statens energimyndighet och Statistiska Centralbyrån. Tabell 1. Miljöcertifierade myndigheter Myndighet Certifiering Affärsverket svenska kraftnät ISO 14001 Fortifikationsverket Göteborgs universitet Högskolan Borås* ISO 14001 och EMAS ISO 14001 och EMAS ISO 14001 Högskolan i Gävle ISO 14001 Kemikalieinspektionen ISO 14001 Lantmäteriet ISO 14001 Luftfartsverket ISO 14001 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ISO 14001 Mälardalens högskola ISO 14001 Naturvårdsverket Skogsstyrelsen Statens energimyndighet* ISO 14001 och EMAS ISO 14001 ISO 14001 Statens fastighetsverk ISO 14001 Statens geotekniska institut ISO 14001 Statens jordbruksverk ISO 14001 Statens maritima museer ISO 14001 Statens veterinärmedicinska anstalt ISO 14001 Statens väg- och transportforskningsinstitut Statistiska Centralbyrån* ISO 14001 ISO 14001 Strålsäkerhetsmyndigheten ISO 14001 Sveriges geologiska undersökning ISO 14001 Sveriges lantbruksuniversitet ISO 14001 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut ISO 14001 Trafikverket ISO 14001 Totalt 25 myndigheter Miljöutredning Flera myndigheter har i jämförelse med föregående år redovisat att de har uppdaterat sina miljöutredningar. Det innebär dock att 20 myndigheter fortfarande har miljöutredningar som är äldre än 5 år. 7

Myndigheternas kravuppfyllelse enligt förordningen om miljöledning i staten Figuren nedan visar hur stor andel av myndigheterna som uppfyller vissa av de redovisningskrav som finns som bilaga till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Har en aktuell miljöutredning (max 5år) Har en miljöpolicy Har identifierat verksamhetens miljöpåverkan Har upprättat miljömål Vidtar åtgärder för att nå målen 2010 2011 2012 Följer upp målen Vidtar åtgärder för miljökompetens 80% 85% 90% 95% 100% Figur 1. Andel myndigheter som uppfyller kraven i SFS 2009:907 Miljöpolicy Flertalet av myndigheterna har redovisat att de upprättat en miljöpolicy för sin verksamhet. Endast två myndigheter saknar en miljöpolicy. Flertalet av myndigheternas miljöpolicyer är dock generellet beskrivna och bör i större utstäckning kunna kopplas till myndighetens uppdrag och dess direkta och indirekta betydande miljöpåverkan. Miljöpåverkan, miljömål och måluppfyllelse Redovisningen av myndigheternas identifiering av aktiviteter med indirekt och direkt betydande miljöpåverkan har förbättrats i jämförelse med föregående år. Några få myndigheter anger dock att man inte har någon betydande miljöpåverkan. Exempel på indirekt påverkan är effekter av bland annat myndighetens beslut i form av tillsyn och prövning av verksamheter, det regionala miljömålsarbetet, utbildning, forskning och upphandling. Direkt påverkan kan exempelvis vara myndigheternas resor, energianvändning, avfall, pappersförbrukning och användning av kemikalier. 8

Några myndigheter har dessutom påpekat att deras verksamhet påverkar miljön positivt. Det rör sig främst om olika typer av myndighetsutövning, men även miljömålsarbete, forskning och utbildning. Flera myndigheter än föregående år har redovisat att de har upprättat mål och handlingsplaner och har rutiner för uppföljning av målen. Kvaliteten på målen och möjligheten att mäta och följa upp dessa varierar fortfarande stort mellan myndigheterna. Naturvårdsverket anser att det finns ett behov av att se över redovisningen för de myndigheter som har miljö som sitt huvudsakliga uppdrag och/eller är miljömålsansvariga. Det gäller i första hand redovisningen som avser myndigheternas aktiviteter med miljöpåverkan, miljömål och måluppfyllelse. Miljökompetens När det gäller myndigheternas arbete med att vidta åtgärder för att påverka miljökompetensen så har en viss ökning skett av redovisade åtgärder. Kvaliteten varierar dock stort på de stort avseende de utbildnings- och informationsinsatser som genomförts av myndigheterna. Myndigheter som har valt att genomföra omfattande förbättringar av sitt miljöledningssystem eller avser att bli miljöcertifierade har i vissa fall genomfört större utbildningsinsatser av sin personal. Naturvårdsverket anser att detta område bör kunna studeras närmare inför nästa års rapportering. Myndigheternas arbete med att redovisa statistik gällande resor och energianvändning har i år blivit något bättre, även om det kvarstår ett visst arbete för att säkerställa att myndigheterna har kvalitetssäkrade insamlingsmetoder. Vad gäller redovisning av miljökrav i upphandlingar anser myndigheterna att det saknas bra uppföljningssystem för att samla in de uppgifter som ska redovisas. En del myndigheter pekar på att e-beställningsprojektet inom staten skulle kunna bidra till en bättre uppföljning. 9

Grön IT Av förordningen om miljöledning i statliga myndigheter framgår att myndigheterna så långt det är möjligt ska använda energieffektiv informationsteknik (IT) som verktyg för att miljöanpassa sin verksamhet. Av myndigheterna anger 98 procent i sin redovisning att de använt IT för att minska sin energianvändning och 98 procent att de använt IT för att minska antalet tjänsteresor. Det är en ökning med 5 procent respektive 3 procent mot föregående år. Naturvårdsverket redovisade 2012 till regeringen förslag på indikatorer för att följa upp användningen av grön IT. Förslaget är att dessa indikatorer ska ingå i myndigheternas redovisning av 2103 års miljöledningsarbete. IT för att minska energiförbrukningen IT för att minska antalet resor 2010 2011 2012 80% 85% 90% 95% 100% Figur 2. Andel myndigheter som använder grön IT IT för att minska energianvändningen De åtgärder som myndigheterna beskriver varierar stort. Den åtgärd flest myndigheter beskriver, är att de fortsätter införskaffa energisnål IT-utrustning. Vanliga IT-åtgärder för att minska energianvändningen Tids- och närvarostyrd belysning och ventilation Prognosstyrning av värme och kyla Virtualiserade servrar Laptoppar som ersätter stationära datorer Centrala skrivare, follow-me funktion och dubbelsidig utskrift Automatisk avstängning av datorer Tunna klienter/terminaler och molntjänster Elektronisk handläggning, ärendehantering, ansökning Elektroniska publikationer 10

IT för att minska antalet tjänsteresor De flesta myndigheterna tillhandahåller teknik för video- och telekonferenser. Många myndigheter anger att de har fortsatt att investera i videokonferensteknik och olika typer av webbkonferenssystem under 2012. Flera av myndigheterna nämner att utbildning och riktlinjer är viktiga instrument för att personalen verkligen ska använda sig av den teknik som finns tillgänglig. Flera universitet och högskolor använder IT i undervisningen för att minska antalet resor mellan föreläsare och studenter. Idag finns det flera universitet och högskolor som erbjuder distansutbildningar. Flera myndigheter nämner att de är med i projektet Resfria möten i myndigheter (REMM) som Trafikverket driver 2011-2013 på uppdrag av regeringen. Målet är att öka och vidarutveckla resfria möten inom och mellan myndigheter för att minska miljöbelastningen. Vanliga IT-åtgärder för att minska antalet resor Telefon- och videokonferens Webbkonferens (bl. a. Skype, Lync) Gemensamma arbetsytor (t ex Projektplatsen) Intranät och Internet för informationsdelning Sociala medier och elektroniska nätverk e-learningapplikationer/webbaserat utbildningsmaterial 11

Resor och transporter Myndigheternas sammanlagda redovisade koldioxidutsläpp från resor och transporter uppgår till ca 400 000 ton. Det motsvarar ca 2 procent av Sveriges samlade koldioxidutsläpp från transporter eller 0,6 procent av Sveriges totala utsläpp. Staten står samtidigt för ca 4 procent av den totala sysselsättningen i Sverige Utslaget på antal rapporterade årsarbetskrafter, dvs. 180 000, blir koldioxidutsläppen ca 2,2 ton per årsarbetskraft. För 2011 var siffran 2,3 ton per årsarbetskraft. Tabell 2. Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton Trafikslag 2009 2010 2011 2012 Flyg under 50 mil 13 978 12 909 15 393 14 750 Flyg över 50 mil 82 009 87 740 86 608 89 290 Bil 49 793 55 345 51 146 53 533 Tåg 22 2 1 1 Buss 548 637 210 248 Maskiner 94 938 91 700 246 012 248 075 Totalt 241 288 248 423 399 370 405 897 Maskiner Buss Tåg Bil Flyg över 50 mil 2009 2010 2011 2012 Flyg under 50 mil 0 50 000 100 000 150 000 200 000 250 000 300 000 Figur 3 Utsläpp av koldioxid för olika trafikslag i ton Utsläppen av koldioxid från resor och transporter har ökat något under 2012 jämfört med 2011. Flyg under 50 mil visar en minskning medan övriga trafikslag visar en viss uppgång. 12

Myndigheternas utsläppsiffror för år 2009 och 2010 är osäkra. Utsläppsiffror för 2011 och 2012 på 4 ton bedöms som sannolikt mer riktiga. Flyg under 50 mil 4% Flyg över 50 mil 22% Maskiner 61% Bil 13% Tåg 0% Buss 0% Figur 4. Fördelning av koldioxidutsläpp mellan olika transportslag 2012 Figuren ovan visar koldioxidutsläppens procentuella fördelning på de olika trafikslagen. Maskiner och längre flygresor är de största posterna följt av bilresor. Nedan studeras dessa poster närmare. Maskiner och övriga fordon Maskiner och övriga fordon står för den största delen av de redovisade koldioxidutsläppen. Totalt 54 myndigheter har redovisat utsläpp från maskiner och övriga fordon som de använder i sin myndighetsutövning. Det kan vara arbetsmaskiner av olika slag men även vägfärjor, patrullbåtar, snöskotrar, helikoptrar osv. Några få myndigheter står för merparten av utsläppen. Värt att notera är att endast två av dessa myndigheter är miljöcertifierade. Tabell 3. Myndigheter med högst totala utsläpp från maskiner och övriga fordon År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Sjöfartsverket 39 556 384 Trafikverket* 166 000 000 Trafikverket* 25 381 306 Sjöfartsverket 45 942 856 Kustbevakningen 16 309 337 Kustbevakningen 20 812 496 Affärsverket svenska kraftnät Sveriges lantbruksuniversitet* *miljöcertifierad 5 178 676 Affärsverket svenska kraftnät* 4 271 363 1 222 000 Fortifikationsverket* 2 533 506 *miljöcertifierad 13

År 2012 Myndighet Kg CO 2 Trafikverket* 172 000 000 Sjöfartsverket 26 255 829 Kustbevakningen 22 280 075 Polarforskningssekretariatet 9 969 912 Affärsverket svenska kraftnät 6 688 071 *miljöcertifierad Trafikverkets siffror 2012 omfattar verkets färjor (35 106 215 kg) samt arbetsmaskiner och andra fordon i entreprenader för byggande, drift och underhåll av infrastruktur (137 000 000 kg). Flygresor över 50 mil De av myndigheterna sammanlagda redovisade utsläppen från flygresor över 50 mil uppgår till ca 90 000 ton koldioxid. Det motsvarar över 294 000 resor tur och retur från Stockholm/Arlanda till Bryssel. 187 myndigheter har redovisat utsläpp från flyg över 50 mil. De större universiteten ligger fortfarande högst om man tittar på de totala utsläppen. Tabell 4. Myndigheter med högst totala utsläpp från flyg över 50 mil År 2010 År 2011 Myndighet KgCO 2 Myndighet Kg CO 2 Karolinska institutet 11 200 000 Karolinska institutet 11 200 000 Kungl. Tekniska högskolan 9 643 000 Kungl.Tekniska högskolan 7 608 000 Lunds universitet 5 234 840 Lunds universitet 5 667 751 Uppsala universitet 4 833 834 Uppsala universitet 5 614 420 Sveriges lantbruksuniversitet* 3 708 000 Göteborgs universitet* 3 297 612 Medel: 479 456, median: 84 400 Medel: 463 144, median: 91 000 *miljöcertifierad *miljöcertifierad År 2012 Myndighet Kg CO 2 Karolinska institutet 7 900 000 Uppsala universitet 6 319 575 Lunds universitet 5 822 476 Kungl. Tekniska högskolan 5 342 688 Kriminalvården 4 336 120 Medel: 482 044, median: 97 000 Flera myndigheter som har i uppdrag att arbeta internationellt och inom EU har högre utsläpp per årsarbetskraft än andra myndigheter. 14

Tabell 5. Myndigheter med högst utsläpp från flyg över 50 mil per årsarbetskraft År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Nordiska Afrikainstitutet 6 020 Nordiska Afrikainstitutet 5 316 Svenska institutet 5 657 Svenska institutet 5 694 Kommerskollegium 4 472 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 4 617 Polarforskningssekretariatet 4 385 Rymdstyrelsen 4 401 Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser 4 349 Institutet för utvärdering av internationellt utvecklingsarbete Medel: 739, median: 422 Medel: 685, median: 409 3 505 År 2012 Myndighet Kg CO 2 Nordiska Afrikainstitutet 5 488 Svenska institutet 5 006 Rymdstyrelsen 4 580 Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete Kommerskollegium Medel: 695, median: 447 3 349 3 143 Bilresor De av myndigheterna sammanlagda redovisade utsläppen från bilresor uppgår till ca 53 500 ton koldioxid. Det motsvarar ca 300 miljoner kilometer i bensindriven bil eller ca 340 000 bilresor Stockholm-Göteborg tur och retur. 171 myndigheter har redovisat utsläpp från bilresor. Bland de som har högst totala utsläpp från bilresor återfinns myndigheter med egna tjänstebilar och spridd verksamhet inom Sverige. Tabell 6. Myndigheter med högst totala utsläpp från bilresor År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Rikspolisstyrelsen 25 003 971 Rikspolisstyrelsen 21 166 495 Kriminalvården 2 932 000 Trafikverket 4 260 582 Fortifikationsverket* 2 543 700 Kriminalvården 2 838 000 Statens jordbruksverk* 2 132 304 Arbetsförmedlingen 2 110 796 Arbetsförmedlingen 2 037 807 Statens jordbruksverk* 1 693 814 Medel: 327 492, median 25 654 Medel: 282 573, median: 25 654 *miljöcertifierad 15

År 2012 Myndighet Kg CO 2 Rikspolisstyrelsen 24 790 774 Trafikverket* 3 531 720 Kriminalvården 2 599 000 Arbetsförmedlingen 2 294 068 Tullverket 1 440 127 Medel: 306 016, median: 22 988 *miljöcertifierad Myndigheter som reser mycket över hela landet för att exempelvis kunna genomföra inspektioner har högre utsläpp per årsarbetskraft än andra myndigheter. Tabell 7. Myndigheter med högst utsläpp från bilresor per årsarbetskraft År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Fortifikationsverket* 3 970 Skogsstyrelsen* 1 548 Skogsstyrelsen* 1 787 Statens jordbruksverk* 1 373 Statens jordbruksverk* 1 761 Länsstyrelsen i Norrbottens län 1 015 Sametinget 1 700 Karlstads universitet 952 Länsstyrelsen i Gotland 1 196 Länsstyrelsen i Dalarna 909 Medel 236, median 59 Medel: 176, median 71 *miljöcertifierad År 2012 Myndighet Kg CO 2 Sametinget 1 499 Skogsstyrelsen* 1 472 Statens jordbruksverk* 1 205 Länsstyrelsen i Västerbotten 1 157 Länsstyrelsen i Norrbotten 1 019 Medel: 197, median: 78 *miljöcertifierad Flyg under 50 mil Korta flygresor står för en relativt liten del av statens totala utsläpp av koldioxid, men de är å andra sidan ofta enklare att ersätta med mer miljövänliga resealternativ. De sammanlagda redovisade utsläppen från korta flygresor uppgick till ca 15 000 ton 2012, vilket motsvarar cirka 123 000 flygresor Stockholm-Göteborg tur och retur. 181 myndigheter har redovisat utsläpp från korta flygresor. De som har de största totala utsläppen från korta flygresor är större myndigheter. 16

Tabell 8. Myndigheter med högst totala utsläpp från flyg under 50 mil År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Försäkringskassan 903 188 Försäkringskassan 1 055 599 Trafikverket* 859 108 Trafikverket* 1 051 088 Umeå universitet 702 039 Umeå universitet 822 067 Sveriges lantbruksuniversitet* 644 000 Rikspolisstyrelsen 667 401 Rikspolisstyrelsen 620 572 Sveriges Lantbruksuniversitet* Medel: 75 516, Median:18 120 Medel: 84 116, median: 18 261 År 2012 Myndighet Kg CO 2 Umeå universitet 1 507 280 Försäkringskassan 1 116 646 Arbetsförmedlingen 775 009 Trafikverket 702 490 Rikspolisstyrelsen 697 299 Medel: 83 638, Median:19 478 *miljöcertifierad 529 812 De myndigheter som har högst utsläpp per anställd från korta flygresor är istället relativt små myndigheter. Tabell 9. Myndigheter med högst utsläpp från flyg under 50 mil per årsarbetskraft År 2010 År 2011 Myndighet Kg CO 2 Myndighet Kg CO 2 Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser Inspektionen för strategiska produkter 1 958 Statens bostadskreditnämnd 1 076 1 459 Riksutställningar 738 Statens bostadskreditnämnd 873 Statens folkhälsoinstitut 702 Riksutställningar 745 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap Statens folkhälsoinstitut 737 Boverket 651 Medel: 141, Median: 69 Medel: 153, median: 70 År 2012 Myndighet Kg CO 2 Myndigheten för tillväxtpolitiska utredningar och analyser 1 254 Riksutställningar 1 014 Statens folkhälsoinstitut 855 Boverket 740 Forskningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap 715 Medel: 132, Median: 69 654 17

Tågresor Tågresorna står för en minimal andel av statens totala utsläpp av koldioxid. De sammanlagda redovisade utsläppen från tågresor under 2012 uppgår till endast 961 kg. Motsvarande siffra för 2011 var 944 kg. Redovisade utsläpp från tåg 2010 var 2 393 kg, vilket förmodligen var ca 1 ton för mycket. Orsaken var att en myndighet redovisat 1 120 kg istället för 1 kg. Under 2012 har 179 myndigheter redovisat koldioxidutsläpp från tåg. Siffran för 2011 var 183 myndigheter. 18

Energianvändning Myndigheternas sammanlagda redovisade energianvändning år 2012 är 2,9 TWh, i stor sett samma energianvändning som för 2011. Det motsvarar ungefär en tredjedel av Sveriges elproduktion från vindkraft eller energianvändningen i 145 000 eluppvärmda småhus. Kostnaden för den totala energianvändningen uppskattas till drygt 2 miljarder kronor. Tabell 10. Energianvändning i kwh Energislag 2009 2010 2011 2012 Verksamhetsel 1 159 376 681 1 018 586 758 934 743 607 945 613 417 Fastighetsel 297 204 142 242 628 005 Värme 1 112 763 023 1 099 625 069 Kyla 108 888 684 145 134 093 Utanför lokaler** 474 224 248 436 013 676 Övrig energi* 1 669 146 398 2 160 509 807 Total 2 828 525 088 3 179 098 575 2 927 825 715 2 869 016 401 * i övrig energianvändning 2009 och 2010 ingår fastighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler. ** i posten utanför lokaler ingår t.ex. arbetsmaskiner, signalsystem, båtar, helikoptrar etc. 3 500 000 000 3 000 000 000 2 500 000 000 2 000 000 000 1 500 000 000 1 000 000 000 2009 2010 2011 2012 500 000 000 0 Verksamhetsel Övrig energi* Total Figur 5. Energianvändning fördelat på energislag TWh * Staplarna för Övrig energi innehåller fastighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler Av myndigheternas redovisade uppgifter utgörs cirka en tredjedel av energianvändningen av verksamhetsel och två tredjedelar av övrig energianvändning (fastighetsel, värme, kyla och energianvändning utanför lokaler). Många myndigheter kommenterar att de arbetat aktivt med åtgärder för att minska användningen av verksamhetsel. 19

Myndigheter med hög energianvändning totalt Trafikverket har högst energianvändning och inkluderar färjor samt arbetsmaskiner och andra fordon i entreprenader för byggande, drift och underhåll av infrastruktur i sin redovisning. Övriga myndigheter som ligger högt är de med stora lokalytor. Tabell 11. Myndigheter med högst total energianvändning År 2010 År 2011 Myndighet kwh Myndighet kwh Trafikverket* 650 215 789 Trafikverket* 482 379 960 Fortifikationsverket* 512 958 374 Fortifikationsverket* 440 601 094 Rikspolisstyrelsen 198 027 096 Kriminalvården 206 408 800 Kriminalvården 143 104 400 Rikspolisstyrelsen 167 089 044 Lunds universitet 121 482 200 Lunds universitet 131 696 000 Medel: 19 267 264, median: 2 336 731 Medel: 15 091 874, median: 1 944 399 *miljöcertifierad År 2012 Myndighet kwh Trafikverket* 457 085 000 Fortifikationsverket* 437 469 912 Rikspolisstyrelsen 167 038 593 Kriminalvården 137 691 800 Lunds universitet 118 732 000 Medel: 15 223 605, median: 1 982 752 *miljöcertifierad Myndigheter med hög energianvändning per kvadratmeter Myndigheternas redovisade energianvändning per kvadratmeter har stor spridning. Värdena kan jämföras med 210 kwh/kvm som är Energimyndighetens beräknade genomsnittliga energianvändning för kontor. Rapporteringen omfattar totalt 13 miljoner kvadratmeter lokalyta. 20

Tabell 12. Myndigheter med högst energianvändning per kvadratmeter År 2010 År 2011 Myndighet kwh/m 2 Myndighet kwh/m 2 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Försvarets radioanstalt 962 Statens maritima museer 3 079 709 Smittskyddsinstitutet 820 Smittskyddsinstitutet 654 Statens historiska museum Affärsverket svenskakraftnät* 576 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande Rättsmedicinalverket 559 Affärsverket svenska kraftnät* *miljöcertifierad 805 660 539 År 2012 Myndighet kwh/m 2 Smittskyddsinstitutet 903 Försvarets radioanstalt 641 Affärsverket svenska kraftnät* 497 Sjöfartsverket 493 Lindköpings universitet 417 *miljöcertifierad Förnybar energi 173 myndigheter redovisar att de använder sig helt eller delvis av förnybara energikällor. Det innebär att 2,3 TWh kommer från förnybara energikällor, vilket motsvarar 80 procent av statens totala energianvändning. Motsvarande siffror för 2011 var 165 myndigheter, 2,2 TWh och 76 procent. Sammanlagt 31 myndigheter anger att de använder 100 procent förnybar energi. Medelvärdet bland dem som redovisat förnybar energi är 79 procents användning. Ett trettiotal myndigheter kommenterar att de inte har några uppgifter om förnybar energi. 21

Miljökrav i upphandling Det av myndigheterna redovisade sammanlagda värdet för upphandlingar 2012 är cirka 70 miljarder kronor, jämfört med ca 81 miljarder för 2011. Det sammanlagda värdet av upphandlingar som inkluderar miljökrav 2012 anges till cirka 44 miljarder kronor. Motsvarande siffra för 2011 var cirka 57 miljarder. Det innebär att cirka 63 procent av värdet utgörs av upphandlingar med miljökrav för 2012, jämfört med cirka 70 procent år 2011. Upphandling är ett område där myndigheterna har svårt att ta fram siffror, varför det åter bör framhållas att jämförelser mellan år och myndigheter är mycket osäkra. I årets redovisning har 71 procent av myndigheterna har redovisat miljökrav vid upphandling. Motsvarande siffra för 2011 var 62 procent. De flesta myndigheterna har endast rapporterat egna upphandlingar över gränsen för direktupphandling. Därför ligger avrop från statliga ramavtal och direktupphandlingar utanför denna rapportering. De 10 myndigheterna med största upphandlingsvolym står för cirka 88 procent av det rapporterade värdet. Tabell 13. Myndigheter med störst upphandlingsvolym i kronor 2011 Myndighet Värde av upphandlingar totalt Värde upphandlingar med miljökrav Andel upphandlingar med miljökrav Arbetsförmedlingen 18 472 213 825 14 503 248 846 79 Försvarets materielverk 17 731 000 000 4 826 000 000 27 Trafikverket* 12 653 000 000 12 653 000 000 100 Försäkringskassan 2 998 652 879 306 253 671 10 Affärsverket svenska kraftnät* 2 291 160 000 2 038 410 000 89 Statens fastighetsverk* 1 940 000 000 1 840 000 000 95 Fortifikationsverket* 1 925 696 889 1 794 829 727 93 Rikspolisstyrelsen 1 537 321 000 339 341 000 22 Socialstyrelsen 1 039 000 000 15 000 000 1 Luftfartsverket* 1 030 430 000 969 925 000 94 Totalt 61 618 474 593 39 286 008 244 88 *miljöcertifierad % En femtedel av myndigheterna anger att de inte gjort några upphandlingar över gränsen för direktupphandling under året och rapporterar därför inte något uppföljningsmått för upphandling. 22

Idag är det svårt att på nationell nivå få fram korrekta uppgifter om de årliga inköpen som staten gör inom ramen för offentlig upphandling. Upphandlingsutredningen 2010 har bland annat haft i uppdrag att se över hur miljökrav ställs i offentlig upphandling och hur ett system för insamling av upphandlingsstatistik skulle kunna utformas, vilket bör gynna inrapporteringen på sikt. Ett annat viktigt område är utvecklingen av e-beställningar inom staten som bör kunna bidra till bättre statistik. 23

Länsstyrelsernas miljöledningsarbete Länsstyrelsernas kravuppfyllelse enligt förordningen om miljöledning i staten Figuren nedan visar hur stor andel av länsstyrelserna som uppfyller vissa av de redovisningskrav som finns som bilaga till förordning (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. Har en aktuell miljöutredning (max 5år) Har en miljöpolicy Har identifierat verksamhetens miljöpåverkan Har upprättat miljömål Vidtar åtgärder för att nå målen Följer upp målen 0% 20% 40% 60% 80% 100% Figur 6. Andel Länsstyrelser som uppfyller kraven i SFS 2009:907 Miljöutredning Av de 22 länsstyrelser som har redovisat sitt miljöledningsarbete har fem länsstyrelser (Jämtland, Kalmar, Uppsala, Västernorrland och Västmanland) inte uppdaterat sina miljöutredningar utifrån förordningens krav. Det innebär att de har miljöutredningar som är äldre än fem år. Miljöpolicy Samtliga länsstyrelser har redovisat en miljöpolicy. Länsstyrelserna har i olika grad anpassat miljöpolicyn till verksamhetens uppdrag och dess indirekta och direkta betydande miljöpåverkan. Flertalet av länsstyrelserna har sin utgångspunkt i begreppet hållbar utveckling. Det kan dock konstateras att det ser olika ut hur länsstyrelserna valt att i sin miljöpolicy hänvisa till begrepp såsom nationella mål, generationsmålet, miljökvalitetsmålen och nationella och regionala miljömålen. Aktiviteter med miljöpåverkan, I stort sett samtliga länsstyrelser har redovisat aktiviteter med miljöpåverkan. Några få länsstyrelser anger dock att de inte har några aktiviteter med någon bety- 24

dande miljöåverkan (länsstyrelsen i Halland och i Norrbottens län). Flertalet av länsstyrelserna anger som indirekt betydande miljöpåverkan arbetet med de regionala miljömålen. Andra konkreta aktiviteter som anges är tillsyn och prövning av verksamheter med miljöpåverkan, fysisk planering, miljöövervakning, efterbehandling av förorenade områden, skydd av områden och arter och arbetet med genomförande av vattenförvaltningens åtgärdsprogram. Miljömål, åtgärder och måluppfyllelse Flertalet av länsstyrelserna har redovisat att de upprättat miljömål för sin verksamhet och därmed också redovisat åtgärder för att nå målen och graden av måluppfyllelse. Det finns dock vissa länsstyrelser (Länsstyrelsen i Kalmar, Länsstyrelsen i Uppsala län, länsstyrelsen och i Västra Götaland) som inte redovisat några miljömål och miljömåluppfyllelse för 2012. Kvaliteten på målen, vidtagna åtgärder för att nå målen och möjligheten att mäta och följa upp dessa varierar fortfarande stort mellan länsstyrelserna. Jönköpings läns landsting får ses som ett bra exempel på hur miljömål och miljömåluppfyllelse kan redovisas. Naturvårdsverket anser att det i första hand finns ett behov av att se över hur länsstyrelsernas arbete med den indirekta miljöpåverkan ska redovisas inom ramen för miljöledningsarbetet. Länsstyrelsernas arbete med den indirekta miljöpåverkan är en viktig del av deras huvudsakliga uppdrag på miljöområdet och har stor betydelse för att uppfylla förordningens krav på att miljöledningsarbetet ska bidra till hållbar utveckling och att de nationella miljökvalitetsmålen uppnås. Nedan följer jämförande statistik över länsstyrelsernas transporter, energiförbrukning, och upphandlingar. 25

Resor och transporter Tabell 14. Utsläpp av koldioxid från resor och transporter i ton 2012 Trafikslag Kg C0 2 Andel % Flyg under 50 mil 375 716 9 Flyg över 50 mil 775 677 19 Bil 2 246 956 55 Tåg 150 0 Buss 15 016 0 Maskiner 689 683 17 Totalt 4 103 198 100 Tabell 15. Bilresor CO 2 utsläpp Länsstyrelse CO 2/åa CO 2 Total Länsstyrelsen i Västerbotten 1 157 237 163 Länsstyrelsen i Norrbotten 1 019 237 445 Länsstyrelsen i Dalarna 824 163 985 Länsstyrelsen i Jämtland 675 131 534 Länsstyrelsen i Gävleborg 659 112 109 Länsstyrelsen i Västra Götaland 605 401 126 Länsstyrelsen i Västernorrland 589 114 237 Länsstyrelsen i Halland 559 83 317 Länsstyrelsen i Kronoberg 529 75 060 Länsstyrelsen i Södermanland 461 64 092 Länsstyrelsen i Kalmar 456 83 421 Länsstyrelsen i Örebro 428 67 687 Länsstyrelsen i Uppsala 412 62 206 Länsstyrelsen i Blekinge 375 35 607 Länsstyrelsen i Skåne 350 139 189 Länsstyrelsen i Jönköping 328 66 489 Länsstyrelsen i Gotland 327 28 758 Länsstyrelsen i Värmland 313 51 400 Länsstyrelsen i Västmanland 240 34 871 Länsstyrelsen i Östergötland 202 40 936 Länsstyrelsen i Stockholm 35 16 324 26

Energianvändning Tabell 16. Energianvändning i lokaler Länsstyrelse kwh/m2 kwh/år kwh Totalt Länsstyrelsen i Jämtland 102 3 045 593 858 Länsstyrelsen i Västerbotten 116 6 230 1 277 140 Länsstyrelsen i Kronoberg 120 14 787 2 099 700 Länsstyrelsen i Kalmar 133 5 399 988 094 Länsstyrelsen i Stockholm 136 5 015 2 307 001 Länsstyrelsen i Örebro 140 5 113 807 897 Länsstyrelsen i Gotland 141 7 832 689 189 Länsstyrelsen i Gävleborg 142 7 856 1 335 510 Länsstyrelsen i Västra Götaland 151 5 321 3 527 695 Länsstyrelsen i Värmland 160 6 301 1 033 400 Länsstyrelsen i Halland 168 7 089 1 056 325 Länsstyrelsen i Uppsala 169 8 135 1 228 412 Länsstyrelsen i Jönköping 173 7 719 1 567 048 Länsstyrelsen i Östergötland 179 7 008 1 422 635 Länsstyrelsen i Dalarna 198 10 231 2 036 000 Länsstyrelsen i Södermanland 202 9 122 1 267 932 Länsstyrelsen i Skåne 203 8 656 3 445 147 Länsstyrelsen i Västernorrland 204 7 857 1 524 200 Länsstyrelsen i Blekinge 218 7 491 711 604 Länsstyrelsen i Västmanland 237 10 317 1 495 987 Länsstyrelsen i Norrbotten 334 13 545 3 156 000 3 626 164 069 33 570 774 Tabell 17. Antal årsarbetskrafter Länsstyrelse Årsarbetskraft Länsstyrelsen i Västra Götaland 663 Länsstyrelsen i Stockholm 460 Länsstyrelsen i Skåne 398 Länsstyrelsen i Norrbotten 233 Länsstyrelsen i Västerbotten 205 Länsstyrelsen i Östergötland 203 Länsstyrelsen i Jönköping 203 Länsstyrelsen i Dalarna 199 Länsstyrelsen i Jämtland 195 Länsstyrelsen i Västernorrland 194 Länsstyrelsen i Kalmar 183 27

Länsstyrelse Antal kvm Länsstyrelsen i Gävleborg 170 Länsstyrelsen i Värmland 164 Länsstyrelsen i Örebro 158 Länsstyrelsen i Uppsala 151 Länsstyrelsen i Halland 149 Länsstyrelsen i Västmanland 145 Länsstyrelsen i Kronoberg 142 Länsstyrelsen i Södermanland 139 Länsstyrelsen i Blekinge 95 Länsstyrelsen i Gotland 88 4 537 Tabell 18. Lokalyta Länsstyrelse Antal kvm Länsstyrelsen i Västra Götaland 23 400 Länsstyrelsen i Kronoberg 17 466 Länsstyrelsen i Stockholm 16 963 Länsstyrelsen i Skåne 16 947 Länsstyrelsen i Västerbotten 11 003 Länsstyrelsen i Dalarna 10 300 Länsstyrelsen i Norrbotten 9 443 Länsstyrelsen i Gävleborg 9 384 Länsstyrelsen i Jönköping 9 048 Länsstyrelsen i Östergötland 7 938 Länsstyrelsen i Västernorrland 7 467 Länsstyrelsen i Kalmar 7 446 Länsstyrelsen i Uppsala 7 264 Länsstyrelsen i Värmland 6 443 Länsstyrelsen i Västmanland 6 318 Länsstyrelsen i Södermanland 6 284 Länsstyrelsen i Halland 6 276 Länsstyrelsen i Jämtland 5 813 Länsstyrelsen i Örebro 5 775 Länsstyrelsen i Gotland 4 901 Länsstyrelsen i Blekinge 3 271 28

Miljökrav i upphandling Tabell 19. Miljökrav Länsstyrelse Värde av upphandlingar totalt Kr Värde av upphandlingar med miljökrav Kr Andel miljökrav % Länsstyrelsen i Stockholm 120 000 000 50 000 000 42 Länsstyrelsen i Norrbotten 95 000 000 78 000 000 82 Länsstyrelsen i Västerbotten 48 000 000 38 400 000 80 Länsstyrelsen i Värmland 33 219 000 32 910 000 99 Länsstyrelsen i Västra Götaland 21 650 000 21 650 000 100 Länsstyrelsen i Skåne 20 692 645 3 477 000 17 Länsstyrelsen i Kalmar 11 290 000 9 016 000 80 Länsstyrelsen i Jönköping 10 184 277 5 672 639 56 Länsstyrelsen i Västernorrland 8 164 000 6 940 000 85 Länsstyrelsen i Jämtland 6 013 000 5 242 000 87 Länsstyrelsen i Kronoberg 5 818 800 1 930 000 33 Länsstyrelsen i Halland 5 000 000 4 500 000 90 Länsstyrelsen i Västmanland 3 928 443 1 348 443 34 Länsstyrelsen i Södermanland 3 901 500 200 000 5 Länsstyrelsen i Uppsala 3 834 500 3 400 000 89 Länsstyrelsen i Östergötland 2 800 000 0 0 Länsstyrelsen i Gävleborg 2 345 323 158 900 7 Länsstyrelsen i Blekinge 189 000 0 0 Länsstyrelsen i Dalarna 7 600 270 4 Länsstyrelsen i Gotland 0 0 - Länsstyrelsen i Örebro - - - Total 402 038 088 262 845 252 29

Slutsatser Generellt Myndigheterna har under 2012 fortsatt att utveckla sina miljöledningssystem utifrån de krav som ställs i förordningen. Förordningens redovisningskrav fyller en viktig funktion för att driva arbetet framåt. I takt med att myndigheterna förbättrar kvaliteten på de uppgifter som rapporteras in och därmed förbättrar sitt miljöledningsarbete behöver redovisningskraven förändras. Naturvårdsverket bör därmed ges en möjlighet att då behov föreligger, ändra i de redovisningskrav som finns i bilagan till förordningen. Naturvårdsverket anser att det är av vikt för att ge ett fortsatt bra stöd till myndigheterna och för att kunna redovisa miljöledningsarbetet till regeringen utifrån de förbättringar som sker när det gäller myndigheternas miljöledningsarbete. Naturvårdsverket beskrev i samband med föregående års rapportering behovet av att utveckla rankingsystemet till en mer kvalitativ bedömning för att förbättra stödet till myndigheterna och för att lyfta fram goda exempel. Naturvårdsverket har därför i år valt att särskilt granska kvaliteten på myndigheternas redovisning avseende myndigheternas miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse. Det har skett utifrån förordningens krav och Naturvårdsverkets miljöledningsguide. Naturvårdsverket har i år valt att separat redovisa länsstyrelsernas miljöledningsarbete. Länsstyrelserna har en viktig roll i att genomföra regeringens miljöpolitik när det gäller miljöbalken och generationsmålet och de nationella miljömålens genomförande och uppföljning av dessa. Miljöledningssystemet bör därmed vara ett viktigt verktyg för att systematiskt utveckla miljöarbetet inom länen. Myndigheternas arbete med aktiviteter med betydande indirekt och direkt miljöpåverkan Fler myndigheter har i år uppdaterat sina miljöutredningar, men det finns fortfarande vissa myndigheter som har miljöutredningar äldre än fem år. I samband med att miljöutredningen genomförs identifieras och värderas myndighetens aktiviteter för att få fram vilka aktiviteter som har en betydande indirekt och direkt miljöpåverkan. De betydande indirekta och direkta aktiviteterna utgör grunden för upprättande av myndighetens miljöpolicy, mål/handlingsplaner, rutiner och utbildningsinsatser osv. Årets granskning visar att myndigheternas redovisning av aktiviteter med betydande direkt och indirekt miljöpåverkan varierar stort beroende på myndigheternas uppdrag och kunskap om miljöledningsarbete. Naturvårdsverket har en viktig roll i 30

att utveckla redovisningskraven utifrån dessa skiftande förutsättningar. Ett viktigt område att se över hur redovisningskraven bör formuleras för de myndigheter vars huvudsakliga uppdrag är på miljöområdet och myndigheter som har ett utpekat ansvar i miljömålsarbetet. När det gäller redovisningen av den direkta miljöpåverkan så finns det även i år osäkerheter i de siffror som redovisas. Det sker dock en utveckling mot bättre insamlingsmetoder och en mer fullständig rapportering. Jämförelser med föregående års siffror bör även i år ske med försiktighet och rapporteringen bör inte användas för att avgöra om myndigheternas totala miljöpåverkan ökat eller minskat. Detta är inte heller syftet med rapporteringen. Myndigheternas miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner Flertalet av myndigheterna redovisar att de har en miljöpolicy, miljömål och handlingsplaner innehållande åtgärder för att nå miljömålen. Kvaliteten på myndigheternas miljömål, deras mätbarhet och uppföljningsbarhet och hur de hänger samman med redovisade aktiviteter med miljöpåverkan har förbättrats något jämfört med 2011, men det finns fortfarande stor variation mellan myndigheterna. Det gäller också de åtgärder och handlingsplaner som anges för att nå miljömålen. För att kunna följa upp och utvärdera effekterna av myndigheternas miljöarbete bör kvaliteten på miljömålen samt mätbarheten och uppföljningen av målen utvecklas ytterligare. Myndigheternas arbete med grön IT och miljöanpassad upphandling Grön IT är ett område som många myndigheter redan arbetar aktivt med inom ramen för e-förvalting inom staten. Det som framgår av myndigheternas redovisning är att arbetet med e-förvaltning börjar slå igenom inom statsförvaltningen och bidrar till bland annat till att resande och pappersförbrukningen minskar och ersättas av nya effektivare arbetssätt. Det sker t.ex. genom införande av elektroniska dokument-, ärende- och arkivhanteringssystem och olika e-tjänster. Naturvårdsverket genomförde under hösten 2012 ett webbinarium tillsammans med Energimyndigheten i syfte att förbereda myndigheterna inför kommande redovisningar. Över 100 myndigheter deltog i webbinariet. Utvärderingen visade att genom att ordna ett möte via ett webbinarium så minskade resandet och fler myndigheter deltog. 31

Naturvårdsverket redovisade 2012 ett regeringsuppdrag med förslag på hur myndigheterna inom ramen för förordningen om miljöleding i statliga myndigheter ska redovisa indikatorer för grön IT. Dessa ska redovisas av myndigheterna inför 2013 års rapportering till Naturvårdsverket. Myndigheternas redovisning av miljökrav i genomförda upphandlingar är fortfarande ett område som behöver förbättras. Det saknas tillräckligt bra interna uppföljningssystem för att få fram den upphandlingsstatistik som ska redovisas. Vissa myndigheter beskriver att de håller på att utveckla sina uppföljningssystem i samband med att de inför e-beställningar. Översyn av förordningen om miljöledning i staten Naturvårdsverket ser fortfarande ett behov av att revidera förordningen utifrån tidigare föreslagna förändringar i olika redovisade uppdrag och underlag som lämnats in till Miljödepartementet under 2013. Revideringarna syftar till att förenkla för myndigheterna att följa olika krav som ställs på miljöledningsarbete. I takt med att myndigheternas miljöledningsarbete förbättras behöver redovisningskraven i förordningen ändras. Naturvårdsverket avser också att under 2013 uppdatera de vägledningsmaterial som Naturvårdsverket tillhandahåller den s.k. Miljöledningsguiden, Det finns ett behov av att förenkla för myndigheterna att följa olika krav som ställs på miljöledningssystem. Förordningen bör bland annat revideras så att den i större utstäckning än idag överensstämmer med den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. Standarden är under revidering och väntas träda i kraft vid utgången av 2014. Under 2013 har ett arbete påbörjats för att revidera förordningen. Ändringarna avses att träda i kraft till nästa års redovisning av myndigheternas miljöledningsarbete för 2013. Certifierade myndigheter enligt bör-krav i förordningen Enligt förordningen bör de myndigheter vars verksamhet medför en betydande miljöpåverkan certifiera verksamheten. En certifiering har genomförts av 25 myndigheter, vilket motsvarar 13 procent av myndigheterna. Under 2012 har tre nya myndigheter tillkommit. Naturvårdsverket inledde under 2012 ett samarbete med SIS-standardisering i syfte att öka kunskapen om och förståelsen för nyttan med en miljöcertifiering. Naturvårdsverket deltar också i arbetet med att revidera den internationella standarden för miljöledning ISO 14001. 32

Ranking För att ge en fingervisning om hur myndigheterna ligger till i miljöarbetet har Naturvårdsverket konstruerat ett rankingsystem. Naturvårdsverket har i år inte endast rankat hur myndigheterna har besvarat frågorna i förordning (2009:907) Bilaga 2. Naturvårdsverket har i år också valt att göra en kvalitativ bedömning av myndigheternas miljöpolicy, miljömål och angivna måluppfyllelse. En utgångspunkt i bedömningen har varit att se hur de av myndigheterna redovisade aktiviteterna hänger samman med upprättade miljömål. Syftet med bedömningen är att var ett stöd till myndigheterna i deras arbete med att redovisa uppgifterna till Naturvårdsverket. Myndigheterna är presenterade i bokstavsordning under respektive rankingpoäng. Miljöcertifierade myndigheter har markerats med *. En jämförelse sker med föregående års ranking. I år har också en ranking skett av vilket departement som i snitt har fått högst poäng beroende på hur myndigheterna har bedrivit miljöledningsarbetet. Tabell 20. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket Kriterium Poäng Del 1 1. Är Miljöcertifierad (ISO/EMAS) 1 2. Har en miljöpolicy 1 3. Har en aktuell miljöutredning (max 5 år gammal) 1 4. Har identifierat betydande miljöaspekter 1 5. Har upprättat miljömål 1 6. Har vidtagit åtgärder 1 7. Har följt upp målen 1 8. Har vidtagit åtgärder för att ge de anställdas miljökunskap 1 Del 2 1.2 Följer upp och redovisar sammanlagda utsläpp av koldioxid 1 1.3 Följer upp och redovisar utsläpp av koldioxid för flygresor över 50 mil 1 2.1a Följer upp och redovisar verksamhetselektricitet 1 2.1b Följer upp och redovisar övrig energianvändning 1 2.4 Följer upp och redovisar andel förnybar energi 1 3.1 Följer upp och redovisar andel miljökrav av antal upphandlingar 1 3.2 Följer upp och redovisar andel miljökrav av ekonomiskt värde 1 Totalt 15 33

Tabell 21. Rankingkriterier avseende kvaliteten på myndigheters miljöpolicy, miljömål och måluppfyllelse Kriterier Ja Delvis Nej 1 Miljöpolicy 1.1 Policyn är framtagen utifrån allmänna miljöprinciper och är anpassad tillverksamheten och dess betydande miljöpåverkan 2 1 0 2 Miljömål 2.1 Miljömålen är i princip kopplade till angivna aktiviteter med direkt och indirekt miljöpåverkan 2.2 Miljömålen är formulerade så de går lätt att mäta och följa upp 2 1 0 2 1 0 3 Måluppfyllelse 3.1 Redovisningen beskriver om miljömålen har uppnåtts eller inte utifrån angivna mått på mätbarhet 3.2 I princip alla miljömål som är mätbara och som avsåg 2012 har uppnåtts och därmed förbättrat verksamhetens miljöprestanda 2 1 0 2 1 0 Max poäng 10 Tabell 22. Redovisade uppgifter Departement Ranking 1 Redovisade uppgifter 2011 2012 Landsbygdsdepartementet 13,9 14,5 Miljödepartementet 14,8 14,2 Finansdepartementet 14,0 14,0 Arbetsmarknadsdepartementet 13,5 14,0 Näringsdepartementet 13,7 13,7 Försvarsdepartementet 11,6 13,7 Socialdepartementet 13,0 13,5 Utbildningsdepartementet 12,9 13,3 Kulturdepartementet 11,8 13,1 Utrikesdepartementet 12,9 12,8 Justitiedepartementet 12,8 12,6 34

Tabell 23. Kvalitet på inrapporterade uppgifter Departement Ranking 2 Kvalitet 2012 Landsbygdsdepartementet 7,3 Finansdepartementet 6,9 Näringsdepartementet 6,9 Miljödepartementet 6,8 Socialdepartementet 6,3 Arbetsmarknadsdepartementet 6,2 Försvarsdepartementet 6,0 Justitiedepartementet 6,0 Utbildningsdepartementet 6,0 Utrikesdepartementet 6,0 Kulturdepartementet 5,9 35

Tabell 24. Rankingkriterier avseende redovisade uppgifter till Naturvårdsverket Myndighet Ranking Ranking Ranking 2010 2011 2012 Affärsverket svenska kraftnät* 14 15 15 Fortifikationsverket* 13 15 15 Göteborgs universitet* 15 15 15 Högskolan i Borås* 13 14 15 Högskolan i Gävle* 14 15 15 Kemikalieinspektionen* 15 15 15 Lantmäteriet* 15 15 15 Luftfartsverket* 14 14 15 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap* 14 15 15 Naturvårdsverket* 15 15 15 Skogsstyrelsen* 15 15 15 Statens energimyndighet* 14 14 15 Statens fastighetsverk* 13 13 15 Statens geotekniska institut* 14 15 15 Statens jordbruksverk* 15 15 15 Statens maritima museer* 15 15 15 Statens veterinärmedicinska anstalt* 15 15 15 Strålsäkerhetsmyndigheten* 15 15 15 Sveriges geologiska undersökning* 15 15 15 Sveriges lantbruksuniversitet* 14 15 15 Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut* 15 15 15 Trafikverket* 14 15 15 Arbetsdomstolen 11 11 14 Arbetsförmedlingen 14 14 14 Arbetsmiljöverket 14 14 14 Barnombudsmannan 9 11 14 Blekinge tekniska högskola 13 13 14 Bolagsverket 13 14 14 Boverket 14 14 14 Brottsförebyggande rådet 13 14 14 Centrala studiestödsnämnden 14 14 14 Dans- och cirkushögskolan 13 13 14 Diskrimineringsombudsmannen 14 14 14 Domstolsverket 13 14 14 Ekobrottsmyndigheten 14 14 14 36

Myndighet Ranking Ranking Ranking 2010 2011 2012 Ekonomistyrningsverket 14 14 14 Elsäkerhetsverket 14 14 14 Energimarknadsinspektionen 9 13 14 Exportkreditnämnden 14 14 14 Finansinspektionen 14 14 14 Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande 12 14 14 Försvarets materielverk 12 13 14 Försvarets radioanstalt 12 0 14 Försäkringskassan 13 14 14 Gymnastik- och idrottshögskolan 11 13 14 Högskolan i Skövde 2 13 14 Högskolan Kristianstad 11 13 14 Högskolan på Gotland 14 14 14 Högskolan Väst 13 13 14 Högskoleverket 12 14 14 Inspektionen för strategiska produkter 12 14 14 Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering 14 14 14 Justitiekanslern 9 14 14 Kammarkollegiet 10 14 14 Karolinska institutet 14 14 14 Kommerskollegium 14 14 14 Konjunkturinstitutet 14 14 14 Kriminalvården 13 14 14 Kronofogdemyndigheten 13 14 14 Kungl. Biblioteket 14 14 14 Linköpings universitet 14 14 14 Linnéuniversitetet 13 14 14 Livrustkammaren, Skoklosters slott med stiftelsen Hallwylska museet 14 14 14 Livsmedelsverket 14 14 14 Lotteriinspektionen 14 14 14 Luleå tekniska universitet 14 14 14 Länsstyrelsen i Blekinge 8 10 14 Länsstyrelsen i Dalarna 14 14 14 Länsstyrelsen i Gotland 14 14 14 Länsstyrelsen i Gävleborg 14 0 14 Länsstyrelsen i Halland 14 14 14 37