JÄRNÅLDER PÅ LILLA TORGET

RAPPORT 2014:39 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING JÄRNÅLDER PÅ LILLA TORGET RAÄ 153 GÖRAN DYKS GATA, LILLA TORGET OCH REPSLAGAREGATAN LINKÖPINGS STAD OCH KOMMUN ÖSTERGÖTLANDS LÄN EMMA KARLSSON

Järnålder på Lilla Torget Innehåll Sammanfattning........................................................... 2 Inledning.................................................................. 4 Arkeologisk bakgrund......................................................4 Syfte och metod............................................................ 6 Resultat................................................................... 6 Referenser................................................................. 8 Tekniska uppgifter........................................................10 Appendix 1. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl..........................11 Bilaga 1. Fyndlista........................................................14 Omslagsbild: ARKEOLOGI OCH BYGGNADSVÅRD Box 232 581 02 Linköping 013-23 03 00 www.ostergotlandsmuseum.se 1

Sammanfattning Östergötlands museum genomförde 2013 en arkeologisk förundersökning i Göran Dyks gata, Lilla torget och Repslagaregatan, Linköping stad och kommun, Östergötland. Stora delar av området visade sig vara förstört av tidigare schaktningsarbeten för ledningar och byggnader. Inom en kortare sträcka i den västra delen av Lilla torget framkom dock lämningar i form av flera nivåer med odlingslager, en större nedgrävning samt en eventuell husgrund. Ett förkolnat sädeskorn från det äldsta odlingslagret har daterats med hjälp av 14 C-analys till 60 f Kr - 80 e Kr. Emma Karlsson antikvarie Finspång Motala Norrköping Vadstena Mjölby Linköping Söderköping Ödeshög Åtvidaberg Valdemarsvik Boxholm Kinda Ydre 2

536500 Linköping 456 6475000 Linköping 285:1 6475000 Linköping 165:1 Linköping 149:3 Linköping 268:1-6 Linköping 501 Linköping 286:1 Linköping 153:1 Linköping 158:1 6474500 6474500 Linköping 187:2 187:1 536500 Lantmäteriverket MS2008/06551 Figur 2. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. 3

Inledning Det aktuella arbetet föranleddes av schaktning för fjärrvärme i Göran Dyks gata, Lilla torget och Nygatan, Linköping stad och kommun, Östergötland. Området ligger inom RAÄ 153, Linköpings medeltida stadsområde. Arbetet berörde en sträcka om cirka 150 m. Schaktets bredd var cirka 1,5 m och djupet 1,0 m. Uppdragsgivaren var Tekniska Verken i Linköping AB. Fältarbetet utfördes i april 2013 efter beslut från Länsstyrelsen Östergötland. Ansvarig för fältarbetet och rapportarbetet var undertecknad. Arkeologisk bakgrund Undersökningsområdet är beläget i Linköpings innerstad, inom det medeltida stadsområdet RAÄ 153. Området för de aktuella delarna av Göran Dyks gata, Nygatan och Lilla torget utgörs på 1600-talets stadskartor av frälse åker (Linköpings stiftsbiblioteks samlingar; LMS D64-1:3). Även på 1757 års karta är här åkermark. Området motsvaras av tomt 88 som beskrivs som Garvaren Isaac Grönbergs åker (LMS D64-1:22). Enligt 1696 års stadskarta ligger tomt 158-161 strax norr om åkermarken. Av dessa tomter bestod två, tomt 159 och 160, av den så kallade Västerbygården (Linköpings stiftsbiblioteks samlingar). Under medeltiden kallades gården för Stangabergsgården. Sannolikt har gården haft en koppling till kungsgården Stång på östra sidan av Stångån. Det är dock oklart på vilket sätt. En hypotes är att Stangabergsgården varit en del av kungsgården som flyttat till västra sidan Stångån, kanske i samband med S:t Larskyrkans etablering. Tomterna öster om Stangabergsgården (nr 161-162) anlades först under 1600-talets andra hälft (Tagesson 2002:404). På den äldsta kartan över staden finns en mindre gata som går mellan Stora torget och åkermarken söder om S:t Larskyrkan (LMS D64-1:3; Tagesson 2002:336). Gatan har sannolikt påträffats vid en arkeologisk undersökning i Guldsmedsgränd, väster om undersökningsområdet. Ett kulturlager med träfragment och pinnar, daterat till 1185-1260 e Kr, har tolkats vara rester efter gatan (Karlsson 2011). Huruvida vägen fortsatt österut, mot Stångån, framgår inte av kartan. Den aktuella delen av Nygatan anlades under 1700-talet och Göran Dyks gata samt Lilla torget på 1900-talet. Lilla torget, även kallat Gyllentorget, anlades 1949 i hörnet Nygatan - Repslagaregatan på en tomt i kvarteret Dynamon (Hök 1968). Torget utvidgades 1965 då bebyggelsen i den nordvästra delen av torget revs. I området har flera arkeologiska undersökningar gjorts. Två förundersökningar har utförts i Göran Dyks gata: år 1992 i samband med nedläggning av VA-servis till fastigheten Dykaren 13 och 2007 med anledning av omläggning av befintlig vattenledning. Vid den förstnämnda undersökningen framkom kulturlager på 0,6-0,8 m djup. Fynden i lagret bestod främst av djurben men även enstaka yngre rödgods, glas och tegelflis påträffades. I schaktets norra del, under befintlig trottoar, framkom även en kallmurad stengrund på 0,6 m djup. Inga daterande fynd framkom (Hörfors 1992). Vid den andra undersökningen öppnades endast tre mindre schakt över en befintlig vattenledning. I schaktväggarna kunde kulturlager iakttas på 0,4 m djup under markytan. Lagren var sammanlagt 0,3-0,4 m mäktiga och bestod av gråbrun humös sandig lera med enstaka, mycket små bitar, av tegel och kol (Karlsson 2008). I kv Dykaren, norr om Göran Dyks gata, har ett fåtal arkeologiska observationer gjorts. Inom tomt 160, på 1696 års karta, har en knuttimrad brunn påträffats och inom tomt 159 ska det, enligt historiska källor, ha legat en gammal badstuva som klarat sig undan förstörelse i stadsbranden år 1700. I arkivmaterial finns även en odaterad uppmätning av en tvårummig källare som legat inom tomt 158. Dessutom ska brandlager och kullersten ha iakttagits inom samma tomt i samband med nybyggnation 1945 och 1950 (Tagesson 2002:404). Under sommaren 2009 genomfördes en arkeologisk förundersökning i den östra delen av Lilla torget samt i Repslagaregatan (mellan Lilla torget och Storgatan). Området visade sig vara kraftigt stört och arbetet berörde mestadels sentida bärlager och fyllnadsmassor. I ett schakt nära korsningen mellan Repslagaregatan och Storgatan framkom kulturlager och en gles stenläggning. Något söder om stenläggningen påträffades ett stenskott stolphål som var nergrävt i den orörda leran. Stolphålet var 0,25 m i diameter och ca 0,3 m djupt. Varken föremål eller annat daterande material påträffades (Feldt 2009). Möjligen kan det stenskodda stolphålet vara förhistoriskt. Enstaka dateringar och fynd från undersökningar kring S:t Larskyrkan, strax norr om platsen för stolphålet, har påvisat förekomsten av förhistoriska aktiviteter i området. Däremot har inte några boplatsanläggningar, exempelvis stolphål och härdar, framkommit och huruvida det har funnits en boplats i närheten är oklart (Karlsson 2014). I samband med reparationer av en VA-ledning utfördes år 2000 en arkeologisk förundersökning i Lilla torget, strax utanför gallerian Gränden. Vid undersökningen framkom att området var stört av sentida frischakt (Björkhager 2003). Vid en schaktningsövervakning år 1995 i Nygatan, ca 70 m väster om Lilla torget, dokumenterades ett 0,15 m tjockt kulturlager på ca 0,4 m djup under nuvarande markyta (Nyberg 2005). 4

Figur 3. Utsnitt ur 1651 års karta med det aktuella undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. Figur 4. Utsnitt ur 1696 års karta med det aktuella undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. Figur 5. Utsnitt ur 1757 års karta med det aktuella undersökningsområdet markerat. Skala 1:5000. 5

Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen var främst att styra markingreppen så att fornlämningen berördes i så liten omfattning som möjligt. Fornlämning som trots detta kom att beröras av arbetet skulle undersökas och dokumenteras avseende karaktär, omfattning och om möjligt dateras. I samband med undersökningen skulle nedanstående frågeställning särskilt beaktas: De historiska kartorna visar att området varit åker under 1600-1700-talen. Vad har odlats i området: Rör det sig om spannmål eller har det, med tanke på närheten till staden, odlats grönsaker och andra nyttoväxter? Går det att urskilja olika nivåer med odlingslager. I sådant fall: Vilken datering har de äldsta odlingsnivåerna? Finns det spår efter förhistoriska aktiviteter på platsen? Vilken karaktär och datering har de? Finns det lämningar som kan kopplas till den gata som gått från Stora torget och österut mot det aktuella området? I sådant fall: Finns olika nivåer och vad har den för datering? Den arkeologiska förundersökningen genomfördes i samband med schaktningsarbetet. Påträffad fornlämning undersöktes genom handgrävning och dokumenteras med ritningar och beskrivningar. Läget för lämningarna prickades in manuellt på en översiktplan. Resultat Stora delar av området visade sig vara förstörda av tidigare schaktningsarbeten för ledningar och byggnader. Det var endast inom området i den västra delen av Lilla torget som var orörda. Här framkom lämningar i form av flera nivåer med odlingslager, en större nedgrävning samt en eventuell husgrund. Odlingslager Lagren anträffades, på 0,5-0,7 m djup, inom en cirka 20 m lång sträcka. De dokumenterades med hjälp av ett fyra kortare sektionsritningar vilka representerar lagerbilden inom hela sträckan (figur 6 och 7). Lagren var överlag homogena, kompakta och leriga. Vid sektion 1 och 2 noterades ett lager med mörk gråbrun, svagt sotig, kompakt lera. I den södra delen av sträckan hittades brända ben i lagret och stänk av bränd lera/tegel % 4 % 3 % 2 1 % Figur 6. Inom den västra delen (gul markering) av Lilla torget framkom lämningar i form av kulturlager, en nedgrävning och en eventuell husgrund. De dokumenterades i sektion på fyra ställen, sektion 1-4. Skala 1:1000. och kol observerades i lagret. Lagret var 0,2 m tjockt i den södra delen (sektion 1) av schaktet och ca 0,3 m i den norra delen (sektion 2). Vid sektion 3 fanns tre-fyra nivåer med lager vilka sammanlagt var ca 0,6 m tjocka. Lagren var även här gråbruna och leriga. I ett av dem fanns småsten och kolstänk. Även i sektion 4 kunde ett gråbrunt lerigt lager urskiljas. Lagren har samtliga bedömts vara äldre odlingslager. Tre jordprover har analyserats makroskopiskt av Jens Heimdahl vid Riksantikvarieämbetet, UV Mitt. De analyserade proverna togs i sektion 1 (L1) och i sektion 3 (L3, L4). Heimdahl konstaterar att bevarandegraden i de tre provtagna odlingshorisonterna var relativt låg men att proverna innehöll mycket träkol och träflis samt förkolnad spannmål. Innehållet är typisk för småskaliga hushållsnära odlingar som använt hushållsavfall som gödning och jordförbättring. I ett av lagren (L3) fanns även en stor mängd köksavfall i form av benfragment och fiskfjäll. Visserligen kan hushållsavfall även förekomma i åkerbruk men det ger enligt Heimdahl inte upphov till sådana koncentrationer som de tre proverna uppvisade. Vidare fanns oförkolnade fröer i proverna vilka representerar ett typiskt utsnitt av de mest motståndskraftiga fröerna i en ogräsflora (Heimdahl 2013). I syfte att datera odlingslagren har ett förkolnat sädeskorn, från det stratigrafiskt äldsta lagret, daterats med hjälp av 14 C-analys (sektion 3, L4). Analysen visar på en datering till 60 f Kr - 80 e Kr (Ua-48202, 2 sigma). Lagrets datering till äldre järnålder är betydligt äldre än 6

Sektion 1 mot S Gatsten 1 2 Makro 1 Figur 7. Sektionsritningar. Lagerbeskrivningar: Sektion 1: L1. Sand. Recent bärlager. L2. Mörk brungrå svagt sotig lera med enstaka stänk av tegel/bränd lera samt kol. Sektion 2: L1. Plattor och gatsten. L2. Sand. Recent bärlager. L3. Mörk brungrå, svagt sotig, kompakt lera. Odlingslager. L4. Mörk brungrå lera. L5. Grå lera rikligt inslag av kalk- och gråsten, enstaka träbitar, kakel från kakelugn samt taktegel. L6. Mörkgrå, seg, lera. Sektion 3: L1. Mörkgrå, sotig, lera. L2. Brungrå sandig lera med enstaka tegel- och kolstänk. L3. Brungrå sandig lera med inslag av enstaka småsten och kolstänk (något ljusare än L2). L4. Som lager 3 men något mörkare. Otydligt skilje mellan L3 och L4. Sektion 4: L1. Mörk brungrå lera. L2. Två större stenar (0,4 resp 0,2 m i diam), brungrå lera med inslag av enstaka kalkbruk och tegel. 3m 2 Sektion 2 mot Ö 1 0m Gatsten 1 Gatsten 1 2 2 6 3 5 V T 4 5 V 4 V V T T 3 5 V 4 V T 3 1m Sektion 3 mot Ö 0m Sektion 4 mot V Gatsten Gatsten 1 T 2 3 Makro 2 1 2 1 4 Makro 3 7

vad som kunde förväntas utifrån dagens kunskapsläge. Utifrån tesen att innehållet i jordprovet representerar hushållsavfall deponerat på en hushållsnära odling bör alltså en boplats ha legat här under äldre järnålder. Det problematiska med denna tolkning är att det inte hittats några typiska förhistoriska boplatslämningar, exempelvis stolphål och härdar, i området. Emellertid har, som tidigare nämnts, flera förhistoriska dateringar gjorts på material som påträffats vid S:t Larskyrkan ett hundratal meter norr om Lilla torget (Karlsson 2014). Man ska dock ha i åtanke att de stadsarkeologiska undersökningarna i området uteslutande berört ledningsdragningar vilka omfattar mycket små ytor. Dessutom har stora delar av området förstörts genom sentida urschaktningar. Vid flertalet av dessa har inte några arkeologiska insatser gjorts. 14 C-dateringen visar trots allt att området på något vis nyttjats under den äldre järnåldern. Resultatet förstärker således den bild som undersökningarna vid S:t Larskyrkan tidigare påvisat (Karlsson 2014). Huruvida det har legat en boplats i området eller inte kan dock inte avgöras utifrån den aktuella undersökningen. Nedgrävningar Inom sträckan för sektion 3 framkom en ca tre meter lång nedgrävning. Djupet kunde inte fastställas inom det aktuella schaktdjupet men anläggningen var minst 0,4 m djup. I gropens fyllning var en större mängd sten (kalksten, gråsten) och inslag av enstaka träbitar, kakel från kakelugn samt taktegel. Gropen var grävd genom ovan beskrivna odlingslager och anläggningen har tolkats vara relativt sentida. Vid sektion 4 påträffades ytterligare en nedgrävning. Lämningen kunde endast noteras i schaktväggen eftersom området var urgrävt sedan tidigare. På 0,8 m djup framkom en ca 1,0 m bred och minst 0,35 m djup nedgrävning. I den var två större stenar och i jordlagret kring dem fanns inslag av kalkbruk och tegel. Nedgrävningen var, liksom ovan beskrivna grop, grävd genom det äldre odlingslagret. Lämningen har tolkats som en möjlig stengrund till ett hus men tolkningen får ses som osäker. Referenser Björkhager, V. 2003. Undersökning 3, Nygatan 26, Gränden. I: Arkeologiska undersökningar inom Linköpings stad. Samlingsrapport 1995-2002. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljövårdsavdelningen. Rapport 2003:52. Feldt, A-C. 2009. Mellan Storgatan och Lilla torget. Östergötlands länsmuseum. Avdelningen för arkeologi. Rapport 2009:82. Hök, I. 1968. Gatunamn i Linköping. Linköping. Hörfors, O. 1992. Arkeologisk förundersökning. Göran Dyks gata. Linköping stad. Östergötland. Rapport. Östergötlands länsmuseum. Karlsson, E. 2008. Kulturlager i Göran Dyks gata. Östergötlands länsmuseum. Avdelningen för arkeologi. Rapport 2008:29. Karlsson, E. 2011. Fjärrkyla i Guldsmedsgränd. Östergötlands länsmuseum. Avdelningen för arkeologi. Rapport 2011:17. Karlsson, E. 2104. Gravar, gator och gårdar. Arkeologi runt S:t Larskyrkan. Östergötlands museum. Avdelningen för arkeologi och byggnadsvård. 2013:16. Nyberg, P. 2005. Arkeologi i Linköping: 1962-1995. Östergötlands länsmuseum. Kulturmiljövårdsavdelningen. Rapport 2005:93. Tagesson, G. 2002. Biskop och stad aspekter av urbanisering och sociala rum i medeltidens Linköping. Lund Studies in Medieval Archaeology 30. Stockholm. Lantmäteristyrelsens arkiv (LMS) Akt D64-1:3. 1651. Stadsplanekarta. Linköpings stad. Östergötlands län. Akt D64-1:22. 1757. Mätning. Linköpings stad. Östergötlands län. Linköpings stiftsbiblioteks samlingar Linköpings stad. 1696. Geometrisk grundritning. Anders Nilsson. Fotolitografiskt nytryck. 8

Radiocarbon determination 2400BP 2300BP 2200BP 2100BP 2000BP 1900BP 1800BP Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Ua-48202 : 1999±30BP 68.2% probability 40BC (62.6%) 30AD 40AD ( 5.6%) 50AD 95.4% probability 60BC (95.4%) 80AD Figur 11. Ett förkolnat sädeskorn från den äldsta nivån odlingslager har daterats med hjälp av 14 C-analys. 400CalBC 200CalBC CalBC/CalAD 200CalAD 400CalAD Calibrated date Figur 12. Äldre odlingslager framkom i den västra delen av Lilla torget. Foto mot norr, Emma Karlsson. 9

Tekniska uppgifter Område Socken/stad Kommun Län och landskap Fornlämningsnummer Linköping 153:1 Digitala fastighetskartans blad 64F7d SO Koordinatsystem SWEREF 99 TM Höjdsystem - Mätteknik Manuell inprickning Göran Dyks gata, Lilla torget, Repslagaregatan Linköping Linköping Östergötland Typ av undersökning Arkeologisk förundersökning Länsstyrelsens dnr 431-789-13 Länsstyrelsens handläggare Magnus Djerfsten ÖM dnr 52/13 ÖM projektnr 531448 ÖM Intrasisnr - Beställare Kostnadsansvarig Projektledare Personal Tekniska verken i Linköping AB Tekniska verken i Linköping AB Emma Karlsson Ann-Charlott Feldt Fältarbetstid 15-26 april 2013 Totalt undersöktes 150 m Fynd Foto Analyser Grafik Renritning Grafisk form C4672 Digitala 14 C, makro Emma Karlsson Lasse Norr Lasse Norr Dokumentationsmaterialet förvaras på Östergötlands museum. Ur allmänt kartmaterial ISSN 1403-9273 Lantmäteriverket MS2008/06551 Rapport 2014:39 Östergötlands museum 10

Appendix 1. Makroskopisk analys - Jens Heimdahl Makroskopisk analys av jordprover från Lilla torget, Göran Dyks gata & Repslagargatan, Linköping, Ög Teknisk rapport Jens Heimdahl, UV Mitt 2013-12-11 Bakgrund Under den arkeologiska undersökningen vid Lilla torget, Göran Dyks gata och Repslagargatan i Linköping, sommaren 2013, togs tre jordprover för analys av makroskopiskt innehåll med fokus på växtrester i tjocka homogena strata som antogs kunna vara spår av en äldre odlingshorisonter. Proverna har analyserats under december 2013. Frågeställningen inför analysen handlar om innehållet kan avslöja något om vilken odling som bedrivits här. Är det hushållsnära köksodlingar eller åkerbruk? Uppdraget har även innefattat att välja ut lämpligt material för 14 C-datering. Metod och källkritik Provtagningen genomfördes av arkeologerna under utgrävningen. Proverna innehöll torrvolymer om 2 liter jord per prov. I laboratoriet preparerades proverna genom flotation enligt metod beskriven av Wasylikowa (1986) och våtsiktades med 0,25 mm maskvidd. Även den kvarvarande flotationsresten av tyngre minerogent material våtsiktades och genomsöktes efter artefakter. Efter floteringen samlades proverna upp och förvarades i vatten till dess de analyserades. Identifieringen av materialet skedde under ett stereomikroskop med 7-100 gångers förstoring. Den makroskopiska analysen har främst behandlat växtmakrofossil (som inte är ved eller träkol), men även puppor, fekalier, smältor, slagg, ben mm har eftersökts. De provtagna horisonterna begränsas uppåt av en skarpa kontakter, vilket visar att den postdepositionella bioturbationen varit begränsad här och i detta fall försumbar. Materialet kan sålunda bedömas ligga in situ sedan lagrets tillkomst och eventuell omlagring av material har således skett innan depositionstillfället. Källvärdet för makrsokopiskt material i odlingsjord kräver en särskild kommentar. En kontinuerligt brukad odlingsjord utgörs av en markhorisont som regelbundet omrörs genom grävning eller plöjning, samt regelbundet tillförs och uppblandas med nytt material som gödsel och jordförbättring. Syftet med omrörningen är att syresätta markhorisonten för att öka den 11

biologiska aktiviteten, och därmed nedbrytandet av organiskt material och frigörandet av näringsämnen. En brukad odlingsjord är alltså en miljö i vilket ömtåligt organiskt material snabbt bryts ner, och mer motståndskraftigt material (t.ex. vissa fröer) med kan anrikas, men så småningom också bryts ner. Detta innebär att odlingsjordar med fortsatt odling, eller fortsatt biologisk aktivitet, generellt sett är dåliga miljöer för studier av forntida odling. Istället tenderar det organiska innehållet att spegla de senaste decenniernas vegetation och fröbank. De forntida odlingsspåren kan finnas kvar i motståndskraftigt material (som förkolnat material eller ben) men utan datering är detta omöjligt att skilja från modernare material. Om en odlingsjord begravs, t.ex. under fyllnadsmassor (som i detta fall), kan dock den biologiska aktiviteten avsevärt minska, i synnerhet om jorden samtidigt är vattenmättad. Detta kan leda till att odlingsjorden bevaras med det innehåll den hade när den begravdes, vilket, om det skett någorlunda när inpå odlingens avslutande, alltså speglar den avslutande, eller sista, odlingsfasen. Mer motståndskraftigt material (förkolnat material, ben och vissa fröer) kan vara tillsatta i äldre odlingsfaser, men detta är generellt sett svårbedömt. Däremot speglar många kulturväxter med stor säkerhet den sista odlingsfasen, eftersom många kulturväxtfröer är ömtåliga och känsliga för nedbrytning. Analysresultat I bifogade tabell har en del av materialet (det som inte är förkolnade fröer och frukter) kvantifierats enligt en grov relativ skala 1-3 prickar, där 1 prick innebär förekomst av enstaka (ca 1-5 st) fragment i hela provet. 2 prickar innebär att materialet är vanligt att det i stort sett hittas i alla genomletningar av de subsamplingar som görs. 3 prickar innebär att materialet är så vanligt att de kan sägas vara ett av de dominerande materialen i provet och man hittar det var man än tittar. I tabellen presenteras förkolnade fröer med en asterisk (*) efter det latinska namnet samt med komentaren förkolnat efter det svenska namnet. Diskussion Bevarandegraden i de tre provtagna odlingshorisonterna var låg, och horisonterna diskuteras här tillsammans. Inledningsvis kan noteras att samtliga prover innehöll mycket träkol och träflis samt förkolnad spannmål. Detta innehåll, i den koncentration vi här ser, är typisk för småskaliga hushållsnära odlingar som använt hushållsavfallet som gödning och jordförebättring. Sådant kan visserligen förekomma också i åkerbruk, men ger då knappast upphov till sådana koncentrationer vi ser här. I detta sammanhang sticker också prov 2 från L3 ut med en stor mängd köksavfall i form av benfragment och fiskjäll. Ser vi till det makroskopiska innehållet av oförkolnade fröer så representerar detta ett typiskt utsnitt av de mest motståndskraftiga fröerna i en ogräsflora. Tiggarranunkeln i prov 4 trivs i mycket fuktiga miljöer, t.ex. diken, och 12

innehållet i odlingsjorden kan tyda på att man blandat i slam efter att ha tömt ett närliggande dike. Förekomsten av hallon i samma prov kan utgöra ett spår av gödning med latrinavfall, men en säker slutsats kan inte dras utifrån ett enstaka frö. När det gäller 14 C-material föreslår jag att man i detta fall daterar förkolnade sädeskorn. Dessa är dels lätta att hantera i sammanhanget, men torde också kunna vara lämpliga eftersom hushålsavfallet som tillsats odlingsjordarna borde vara av samma ålder som dessa. Referenser Wasylikowa, K., 1986: Analysis of fossil fruits and seeds. I Berglund, B. E. (ed.): Handbook of Holocene Palaeoecology and Palaeohydrology. John Wiley & Sons Ltd. 571-590 Lilla torget Nr 1 2 3 L/A 1 3 4 Kontext/anmärkning Volym/l 2 2 2 Förkolnat material Träkol Träfl is Animaliska matrester Fiskben & fi skfjäll Ben från fågel/däggdjur Brända ben fågel/däggdjur Odlingshorisont Odlingshorisont Oorganiska lämningar Smältor Kalkbruk Tot ident frukter & fröer 1 6 9 Förkolnad frukt/frö lat. Gatmålla-typ Atriplex patula-typ 3 2 Obestämt sädeskorn (förkolnat) Cerealiea (indet.)* 1 1 Svinmålla-typ Chenopodium album-typ 2 4 Tiggarranunkel Ranunculus sceleratus 1 Hallon Rubus idaeus 1 Råg (förkolnat) Secale cereale* 1 Odlingshorisont 13

Bilaga 1. Fyndlista Invnr Fynd Antal Föremål Material Vikt Fragm Lager C4672 01 1 Kolprov Trä, kol 2 F L1 C4672 02 1 Kolprov Trä, ben, frö 2 F L3 C4672 03 1 Kolprov Trä, kol 2 F L4 14

Östergötlands museum genomförde 2013 en arkeologisk förundersökning i Göran Dyks gata, Lilla torget och Repslagaregatan, Linköping stad och kommun, Östergötland. Stora delar av området visade sig vara förstört av tidigare schaktningsarbeten för ledningar och byggnader. Inom en kortare sträcka i den västra delen av Lilla torget framkom dock lämningar i form av flera nivåer med odlingslager, en större nedgrävning samt en eventuell husgrund. Ett förkolnat sädeskorn från det äldsta odlingslagret har daterats med hjälp av 14 C-analys till 60 f Kr - 80 e Kr. ISSN 1403-9273 Rapport 2014:39