Arkösund, porten till Norrköping -En vision av C.Lidström och F.Högberg- Caroline Lidström, carli971@student.liu.se Frida Högberg, friho757@student.liu.se 1
Sammanfattning Byggvisualisering Projekt TNBI48 Bakom tanken om Arkösunds kaj och marina står Lena Hermelin (Arkösunds Hotell AB), Mats Bylund (Promarina AB) och Norrköpings Kommun. Målet är att Arkösunds kajområde och marina inom några år ska ha 200 båtplatser och 100 hotellrum. Som första etapp planeras en restaurang och konferensbyggnad, ett servicehus samt ett antal bostads- och butikshus samt upprustning och utbyggnad av marinan. Det här projektet är en vision av Caroline och Frida om hur Arkösunds kaj och marina kan tänkas se ut efter första etappen, baserat på huvudmännen och -kvinnornas tankar om området. Visionen består av den här rapporten, en modell över den befintliga terrängen med egendesignade byggnader efter kommunens preliminära planskiss, en 3D-trackad film med visualiserade inslag samt en solstudie i området. Materialet som tagits fram ska kunna användas som grund för det fortsatta planeringsarbetet, vara en inspirationskälla och till diskussionsunderlag. Detta kan underlätta för huvudmännen och -kvinnorna i det fortsätta arbetet med planeringen genom att ha möjligheten att visa allmänheten en annan vision av Arkösund. Bakgrundsmaterial och fakta Arkösund är beläget ungefär fem mil sydöst om Norrköping och har i dagsläget en ganska nedgången kaj med få båtplatser och byggnader i behov av upprustning. Arkösunds Hotell vill utöka sin konferensverksamhet och Promarina vill rusta upp kajen med servicemöjligheter, för att tillsammans skapa en attraktiv marin pärla. Intressenterna vill ha hjälp med att skapa volymmodeller, idéer och visioner efter kommunens preliminära planritning. Till detta används även idéer från Lena Hermelin på Arkösundshotell och en vision som är gjord av Mondo. Detta material finns att tillgå på kommunens hemsida. Arkösund har möjlighet att bli ett levande centrum under årets alla dagar. Genom att upprusta och utöka marinan kan man skapa en vacker och intressant miljö för gäster och boende under sommarhalvåret, för att sedan på vinterhalvåret ha en livskraftig och levande konferensverksamhet. Målet med upprustningen av Arkösund är att detta ska inbringar jobb och kapital till orten under hela året för att orten ska kunna överleva i framtiden. 2
Fig 1. Grundläggande vision över Arkösunds marina som är utarbetad av Norrköpings kommun tillsammans med intressenter i området. Projektuppstart och idé Vår idé med projektet är att skapa ett diskussionsunderlag inför upprustningen och utbygganden av Arkösunds kaj och marina. Materialet som vi skapar skall omfatta solstudie, volymstudie, vyer och rörliga bilder över området, detta för att ge en bra och omfattande bild över visionen. Materialet är utarbetat för att användas av olika intressenter såsom Norrköping kommun, Pro Marina, verksamma företag och boende i Arkösund. För att angripa problemet på en nivå som ska hinna bli klar under den här kursen, finns vissa begränsningar. Så som att alla omgivande hus och interiör i andra hus än restaurangen inte kommer att visualiseras. Terrängen ska begränsas till att innehålla viktiga detaljer för visualisering och inte fokusera på att se så verklig ut som möjligt. Dessutom är byggnaderna tänka som volymmodeller och inte färdiga hus, eftersom att ingen detaljerad planering över hur de ska se ut finns vid denna tidpunkt. Möten och hur arbetet fortgått Under projektets gång har vi försökt hålla intressenterna uppdaterade så gott det går, genom möten vid olika faser av projektet. Vi hade ett möte i uppstarten på projektet, då var Lena Hermelin, Jonas Sivervik från Kommunen, Michel Pääbo och vi närvarande. På mötet diskuterades vad intressenterna vill få ut av projektet och hur mycket vi kan tänkas hinna med att göra. Det var här grunden lades för hur stor arbetsbördan skulle bli. 3
En kall och solig decemberdag besökte vi tillsammans med Michael Arkösunds Hotell för att få en uppfattning om hur kajen och dess omgivning ser ut i verkligheten. Vi tog med oss både filmkamera och vanlig kamera för att ta rörliga bilder och stillbilder att arbeta vidare med och ha som hjälp under projektet. Det sista mötet hade vi med Lena, Calle från Promarina, Magnus och Josef från kommunen och Michael där vi hade en kort presentation bestående av materialet i slutfasen av projektet. Detta för att de skulle få se en bild av det nästan färdiga resultatet innan själva presentationen. Det sista mötet var mycket uppskattat då de ville använda våra bilder på möten under våren för att ha som diskussionsunderlag över kajen och marinan. Modellering Byggnader För att skapa modellerna av byggnaderna gjordes först pappersskisser efter våra och Lena Hermelins idéer, med måtten som kommunens planritning angav. Därefter skapades själva grunden av byggnaderna med golv, väggar, tak, dörrar och fönster i Revit. Till sist importerades filerna i dwg-format till 3dsMax för att tilldelas material och placeras rätt i terrängen. Materialen som husen har blivit tilldelade är bitmappar från Revits materialbibliotek och arch & design material från 3dsmax. Dessa återanvänds i alla byggnaderna för att skapa ett helhetsintryck i området, tillskillnad mot idag då många byggnader har olika färg och utseende. Figur 2-3: Vybilder över byggnader. Båtkuren för skärgårdsfärjan och kiosken vid kajen. 4
Figur 4-5: Vybilder över byggnader. Handelsbodarna på vägen ut mot kajen och befintligt servicehus med nytt tak och ny fasad. Servicehus Servicehuset är den byggnad som skall ge tillresta båtgäster bra service under deras vistelse i Arkösund. Servicehuset skall innehålla olika slags funktioner till exempel turistinformation, toaletter, duschmöjligheter samt vara en stillsam plats för vila. Modellen över huset är framarbetad för att ge plats till de olika funktionerna och på ett bra sätt passa in i skärgårdsmiljön i Arkösund. Det är ingen byggnad som man ska lägga märke till utan den ska vara funktionell och inte dra till sig uppmärksamheten från omgivande miljö. Figur 6-8: Vybilder över Servicehuset. Bostadshus Dessa byggnader ska ha fyra funktioner, ägaren till huset kan bruka det fritt under året och under annan tid överlåta driften till Hotell Arkösund för att hyra ut som hotellrum. Dessutom ska undervåningen användas som butikslokaler under sommarhalvåret eller mer om så önskas och brukas som konferenslokaler vid behov. Med sin placering nära vägen är det viktigt att de inte drar till sig för mycket uppmärksamhet från den vackra naturen utan känns som ett naturligt inslag i övriga miljön. 5
Figur 9-12: Vybilder över bostads- och butikshuset. Restaurang och Konferenshus Restaurang och konferenshuset är den byggnad som först skall möta gästerna som kommer sjövägen till Arkösund, för de som kommer landsvägen blir det mer av en glad överraskning som kajen har att erbjuda. Huset skall vara hjärtat i marinans område och därför var det viktigt att ta hänsyn till utformning och användning. Huset skall inbjuda både konferensgäster, båtfolk och boende till vackra och trevliga stunder i det sköna Arkösund. Tillvägagångssättet vid arbetet med restaurang- och konferenshuset påbörjades med att studera visionen över huset för att få en snabb uppfattning över målsättningarna. Därefter så skissades husets fasader och planlösning upp för att ha en bra grund inför modelleringen. Arbetet gick därefter över till modelleringstadiet där huset modellerades upp för att få en bra och översiktlig 3D-vy. Sedermera så fixades material och ljussättning för att få en vacker och realistiskt byggnad. 6
Figur 13-16: Vybilder över restaurang- och konferensbyggnaden. Terräng Terrängen är skapad efter en dwg-riting från AutoCad, med höjdkurvor av inmätningar i olika lager. För att få den att fungera tillsammans med 3dsMax var det tvunget att svetsa samman de viktigaste linjerna för att undvika kakformationer. Första tanken var att bygga modellen så att den liknar modeller som finns i kommunhuset, det vill säga som solida kakformar på varandra, en för varje höjdskillnad. Då detta tillsammans med material inte gav en realistisk bild användes istället en displacemap baserad på höjdkurvorna från dwg-ritingen. Denna har även gjorts om till en editable poly för att kunna omvandlas i efterhand med hjälp av paint deform. Ovanpå själva terrängmodellen ligger en alfamap för att visa vart vägen går och två olika material. Gräsmaterialet är skapat av en bitmap från 3D Studio Max materialbibliotek och vägen skapad med hjälp av noise och två olika färger. 7
Figur 17-18: Alfamappen som användes till displacementmap för terrängen och alfa mappen som användes för terrängens textur skapade från dwg-ritning och redigerats i Photoshop. Figur 19-20:. Satellitbild över Arkösund och visualisering av den färdiga terrängen med byggnader. Träd och bilar Träden är två plan med bildmappar från Revit Architecture, en av trädmodellerna placerades ut direkt i modellen, medan de övriga placerades ut med pluginet ProxyPaint. Med det kan man sätta ut träd i olika storlekar på ett enkelt sätt och få dem att följa landskapet i z-led. Bilarna och båtarna är doshfiler som är inlagda och omskalade för att passa modellen, därefter har de tilldelats olika färger på material för att inte se exakt likadana ut. Rendering Stillbilder För att arbetet med renderingen skulle gå så snabbt och smidigt som möjligt lades först kameror in i bilden vid de olika byggnaderna och vyerna, därefter väntade en maratonvecka i skolan med rendering på flera datorer. Det är dessa bilders inställningar som har fått ligga till grund för filmerna. Att återanvända final gather och geometry har gjort att bilderna gått lite snabbare att rendera allt eftersom. Solstudie Då solstudie var den del av redovisningsmomenten som vi lovat beställarna, var denna del av projektet prioritet ett. Solstudien är tagen från en vy ovanifrån så att man ska se hur skuggorna faller vid höstdagsjämningen 2009, då det är en dag av 8
de två på året som skuggorna faller längst. Vi valde i detta fall att inte visa hur skuggorna faller under natten, då det i övrigt in finns så mycket ljus att beskriva nattetid i vår modell av Arkösund. Figur 21-24. Solstudie över Arkösund vid olika klockslag den 22 september 2009. Animationer Det kändes inte som att stillbilder skulle räcka för att kunna övertyga boende i Arkösund om att ombyggnationen är en bra ide, därför skapade vi även två filmer. En som visar när man kommer längs vägen ut mot kajen och en som visar när man kommer med båt in till kajen. Dessa filmer skapades utifrån filerna med alla modeller i med hjälp av en kamera som rör sig via en spline runt i terrängen. Detta då det var enklaste sättet att skapa en simpel men förklarande animation på. Problemet med att betraktaren ska hinna bekanta sig med miljön under några sekunder innan filmen startar, löstes genom att de första femtio och se sista femtio bildrutorna är stilla. HD-filmsekvens Under en eftermiddag i vintras var vi ute och fotograferade och filmade omgivningen, för att vi skulle kunna skapa en filmsekvens med 3D-trackat material till. Det resulterade i mycket arbete med nya programvaror så som Boujou, vilket i sin tur blev en filmsnutt över hur vyn från Norrköping Segelklubbssällskaps hus kan tänkas se ut i framtiden. 9
Problem Fildelning, material som försvinner Ett stort problem under senare delen av projektet har varit att flytta filer mellan olika datorer, då vi har många bilder i våra material som också ska med och ska ha rätt länkar. Vi trodde att vi hade löst det problemet när vi la allt på en usb-sticka, men när vi sedan flyttade filerna till datorn i skolan var det bara att lösa problemet om igen. Lärdomen som man kan ta av det är att man ska sitta på en bra dator från början och om du använder många material och xref:s se till att ha dem i en mapp i närheten av dina filer så du vet vart allt finns när problemet uppstår. Figur 25-26: Första bilden visar materialproblem, andra bilden visar hur det kan gå när man flyttar filer mellan olika källor och tredje bilden visar problem som kan uppstå vid inpassning av byggnader till en HD-film. Ljussättning Det var som dag och natt mellan att titta på bilden före och efter daylight system. Ett par knapptryckningar och så såg modellen ut som en modell med himmel och sol. Dock är det svårt att få daylightsystem att fungera bra tillsammans med inomhusmiljö, det problemet löstes genom att helt enkelt lyfta av taket från restaurangen då de bilderna renderades. Figur 27-28: Tidig vybild av terrängen, före och efter daylightsystem. Bilden till vänster är före. 1 0
Plats för filer, för lite minne Mot slutet av projektet började filerna hopa sig på datorerna, så länge man satt på sin egen dator med ganska mycket plats var det inget problem. Däremot att lägga in de filer som behövs på skoldatorn med 2 GB minne var mindre roligt. Det blev fullt alldeles för snabbt och filer från andra kurser fick glatt lämna utrymme till visualiseringsfilerna. Ett annat problem som hade med detta att göra var att filerna var väldigt stora mot slutet, med mycket polygoner och objekt i. Med många polygoner och objekt får man ofta meddelandet av datorn att minnet är slut du måste starta om programmet, så efterhand har vi lärt oss att spara så fort någonting är ändrat överhuvudtaget. 3d-modellering av byggnader i 3dsmax Att sitta i 3dsmax för att skapa husbyggnader är ungefär som att försöka fånga en fluga med händerna, det går men det tar lång tid och man måste ha tålamod. Efter att ha suttit hela första delen av projektet bara i 3D Studio Max vidgade vi våra vyer och provade programmet Revit Architecture istället. En byggnad som i 3D Studio Max tog flera dagar att göra, gick i Revit Architecture på bara några timmar och dessutom spelade det ingen roll om man behövde ta bort en dörr eller fönster, de går att flytta fritt i väggarna. Att använda Revit Architecture till byggnaderna var ett av de bättre besluten som vi tog under projektet. Figur 29-31: De olika stegen i modellskapandet. Första bilden är enbart 3D Studio Max, andra bilden från Revit Architecture och tredje bilden är modellen från Revit Architecture med material tilldelat i 3D Studio Max. Skapandet av filmer Det är relativt enkelt att skapa en film i 3D Studio Max när allt går som man vill, när det däremot inte går riktigt efter planerna är det lite svårare. Om man renderar ut direkt till en avi-fil så kan mycket crasha på vägen och om man istället renderar ut till bilder och sedan ska få ihop dem till en film så behövs det ny programvara. Sista veckan på projektet har handlat mycket om att rendera ut bilder, lära sig ny programvara och sedan hålla tummarna och hoppas på det bästa. Slutsatser och resultat Vid projekt av den här storleken behövs bra struktur genom alla faser, detta är något vi insett så här i efterhand. Med en tidsplan som är realistisk och en klar bild innan något som helst arbete påbörjas kan man minimera risken att det blir fel. Det är en av de saker som vi har lärt oss under det här projektet, förvisso har projektet klarats av inom tidsramen och resultatet är över vår egna förväntan. Andra saker som behöver 1 1
nämnas är att vi har utvecklat våra kunskaper i 3D Studio Max, lärt oss arbeta med Revit Architecture, renderat ut egna filmer för första gången någonsin och dessutom fått mersmak och vill lära oss mera. Världen är full av kunskaper och projektet har öppnat en helt ny värld, man kan göra allt man vill om man vill och har lite tålamod. Att få arbeta på det här sättet mot ett skarpt projekt har varit otroligt lärorikt på många sätt och slutsatsen som inte går att undvika att dra. Är att vi har utvecklats som människor, utvecklat våra kunskaper inom många olika programvaror och har blivit bättre på att planera och genomföra projekt. Slutligen vill vi tacka Lena Hermelin på Arkösunds Hotell för alla tips, idéer och synpunkter, Calle Söderberg på Pro marina för bra feedback angående marinans utformning och funktion. Vi vill dessutom tacka killarna på kommunen, Josef Erixon, Magnus Jonsberg och Jonas Sivervik för att under stressiga omständigheter tillhandla hållit skissmaterial och kartor samt visat stort intresse för vårt arbete. Resultatet visas enklast i bild, så här nedan följer några av de bilderna som vi renderat fram under slutfasen av projektet. 1 2
Förteckning över underlag www.turbosquid.com, Gratismodeller över båtar och möbler, 2009-04-06 http://www.norrkoping.se/bo-miljo/bygga/planerritningar/planer/utveckling-arkosund/, Norrköpings kommuns hemsida med nyheter och planer över Arkösund, 2009-04-18 1 3