Parkeringstal för cykel och bil

SAMHÄLLSBYGGNAD GÄVLE Parkeringstal för cykel och bil Gävle kommun 2014 Antagna av Tekniska Nämnden den 4 juni 2014 1

Inledning Bakgrund till parkeringstalen Lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon ska i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. PBL kap 3 15 punkt 6 Det är kommunens ansvar att tolka vad lämpligt utrymme i skälig utsträckning avser, liksom hur långt i närheten är. Detta görs genom riktlinjer för parkering och framtagandet av en parkeringsnorm eller parkeringstal. Parkeringstal beskriver förväntad efterfrågan på antalet parkeringsplatser per vald enhet (antal lägenheter, kvm kontorsyta etc). Den förväntade efterfrågan och därmed parkeringstalet baseras på beräkningar om befintligt bilinnehav i olika områden, boendetäthet där sådan statistik finns, bebyggelsens läge och då också möjligheter att resa på andra sätt än med bil. Färdmedelsanvändningen liksom markanvändningen ser olika ut i olika typer av områden. Parkeringstalen ska dels beskriva förväntad färdmedelsanvändning, men samtidigt också reglera önskad markanvändning. Bilinnehav och därmed efterfrågan på parkering har tidigare varit starkt relaterat till inkomst och lokalisering. Områden med höginkomsttagare har fler bilar per invånare än områden med en lägre genomsnittlig inkomstnivå, precis som att antalet bilar per invånare sjunker ju närmre stadskärnan i Gävle man kommer. Likadant har ofta hushåll i nybyggnadsområden högre bilinnehav än boende i äldre bebyggelse. Samtidigt sker just nu ett trendbrott, där det tidigare kontinuerligt stigande bilinnehavet planat ut. Detta är något som sker i riket och västvärlden i stort, men kan även noteras inom Gävle kommun. 455 450 445 449 449 449 446 446 445 440 435 432 436 437 440 430 425 420 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Figur 1. Antal personbilar i trafik per 1000 invånare i Gävle kommun, år 2003-2012. Observera att antalet personbilar i trafik och antal personbilar per hushåll skiljer sig åt. Källa SCBs årliga fordonsstatistik Fordon i län och kommuner. Parkeringstalen reglerar antalet parkeringsplatser i framtida bebyggelse, varför ett stort mått av flexibilitet är viktigt för att möta förändrade behov oavsett om det innebär en högre eller lägre efterfrågan på parkeringsplatser än förväntat. 2

Standardkrav gällande parkeringens utformning För cykel Klass Funktionskrav Passande miljöer 3 Parkering med ramlåsning i väderskyddad och säker miljö (inomhus, i låst bur eller liknande) 2 Parkering med ramlåsning och väderskydd En särskild möjlighet i miljöer med långtidsparkering och stor efterfrågan på cykelparkering. Tillgodoser också behovet av ökad säkerhet för premiumcyklar. Som komplement till klass 1 i miljöer med långtidsparkering vid kollektivtrafikens bytespunkter och andra större publika målpunkter. Placeras lämpligen på något större avstånd från målpunkten för att minska trycket på de mest centrala parkeringsytorna. 1 Parkering med ramlåsning Ramlåsning är grundkravet för fasta ställ. Denna typ av cykelställ är det som i normalfallet ska komma i fråga. För bil Vid utformning av parkeringsplatser och parkeringsanläggningar är det av stor vikt att parkeringarna tillför den omkringliggande miljön ett estetiskt värde. En gatuparkering bör t.ex. vara en del i en hel gatumiljö och kan med fördel kombineras med grönska, i syfte att uppnå en effektiv markanvändning som ger en angenäm upplevelse för gaturummets alla besökare. Parkeringsplatser behöver vidare utformas med hänsyn till driftbarhet och dagvattenhantering. Detta ställer i sin tur krav på bredd och längd av parkeringsrutor så att de medger drift- och underhåll av fullstora arbetsmaskiner1 samt exempelvis materialval så att dagvatten dräneras. Parkering för rörelsehindrade 5 % av samtliga parkeringsplatser för bil (men minst 1 plats vid mindre antal parkeringsplatser) ska kunna anpassas för rörelsehindrade med särskilt parkeringstillstånd. Parkeringsplatsen ska förläggas nära entrén och gångavståndet får inte överstiga 25 m. Såväl parkeringen som gångvägen ska vara tillgänglighetsanpassad. Vid etablering av verksamheter där en stor andel av de boende eller besökarna kan antas ha rörelsehinder behöver särskild utredning av antalet parkeringsplatser för rörelsehindrade göras. På allmänna platser där det finns parkeringsplatser för rörelsehindrade med särskilt tillstånd, ska minst en plats utformas så att den medger att rullstolen tas in från sidan. Bredden på en sådan plats bör vara 5 m när platsen inte är belägen intill en fri yta. Parkeringsplatser för rörelsehindrade ska, där detta är möjligt att undvika, inte utformas så att föraren öppnar sin bildörr ut i passerande trafik. Detta bl a då bilar med automatisk frammatning av rullstol blir allt vanligare. Gatuparkering Gatuparkering ska anpassas till gaturummets sektion och kan med fördel kombineras med gröna ytor med växtlighet. Det är viktigt (framför allt i zon 1) att ta ett grepp om gatumiljöns helhet och inte se parkeringar som en isolerad fråga. 1 Exempelvis enskilda parkeringsrutor i kombination med trädplanteringar kan innebära att parkeringsrutorna inte kan skötas driftmässigt vintertid med annat än skottning för hand. Liknande utformning ska undvikas för att få en ekonomiskt försvarbar skötsel av parkeringsytor. 3

Samlad markparkering Större samlade markparkeringar bör avgränsas med grön/gångstråk för att visuellt minska intrycket av en stor sammanhängande parkeringsyta och underlätta kommunikationer mellan parkeringsplats och målpunkt. Vid större parkeringsanläggningar kan också med fördel t.ex. dagvattensystem (fördröjningsdammar etc.) eller trädrader i mindre skala lyftas fram som estetiska element. Parkeringshus och garage Parkeringshus ska ses som en byggnad och anpassas till omkringliggande miljö. Att utforma ett attraktivt parkeringshus kan vara ett positivt tillägg i bebyggelsemiljön. Parkeringshus kan med fördel kombineras med butiker, bostäder etc. för att skapa en mer levande fasad mot publika ytor. Parkeringshus ska även utformas så att de är tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Avstånd till parkering För att kunna samnyttja parkering och därmed åstadkomma en effektiv markanvändning, behöver ett visst gångavstånd accepteras mellan start- /målpunkt och parkering. Riktlinjer för gångavstånd mellan fastigheten och parkeringsplats för bil i Gävle kommun är; Parkering för rörelsehindrade, max 25 m Besöksparkering 0-200 m Boendeparkering, upp till ca 500 m Arbetsplatsparkering, upp till ca 700 m Min- eller maxnorm Parkeringstal har ofta angetts som miniminivå, dvs som det lägsta antal parkeringsplatser som ska anläggas vid nybyggnation. På grund av kostnaden anläggs ofta inte fler parkeringsplatser än vad miniminivåerna kräver. Detta gäller dock framförallt vid exploatering av attraktiv mark i centrala lägen - där marken är billigare blir också kostnaden för parkeringsplatser lägre och antalet ofta fler. Maximinivåer sätter ett tak för hur många parkeringsplatser som totalt får anläggas och avser för Gävle kommun att enbart reglera markparkering. Inga maxnivåer sätts för parkering i samlade parkeringsanläggningar i plan, så som parkeringsgarage eller parkeringshus. Motivet till detta är att parkering ska bidra till en effektiv markanvändning och möjligheten att öka samnyttjandet vid gemensamma parkeringsanläggningar är avsevärt hägre än för större, mer ytkrävande markparkering som är svår att samnyttja. Flexibla parkeringstal Parkeringstal för cykel och bil i Gävle medger avsteg från antagna parkeringstal. Detta betyder inte att avstegen får ske hur som helst eller när som helst, utan ska följa de riktlinjer som anges för avsteg i detta dokument för respektive kategori (se mer i tabellerna för parkeringstalen, där möjliga avsteg beskrivs vidare). Att tillåta avsteg utanför de fastställda nivåerna innebär att Gävle kommun arbetar utifrån principen om flexibla parkeringstal. Syftet med användandet av flexibla parkeringstal är att öka anpassningsmöjligheterna i parkeringssystemet och ta höjd för att det inte är möjligt att förutsäga samtliga exploateringars framtida parkeringsbehov. 4

Avrundning Samtliga avrundningar när detta behövs sker uppåt. Det betyder för mindre etableringar, exempelvis ett flerbostadshus med 4 lägenheter ger i zon 1 att minst 2 parkeringsplatser behöver anläggas och maximalt 3,6 alltså 4 parkeringsplatser får anläggas i markplan. Avsteg Avsteg från gällande parkeringsnorm får enbart ske Under gällande mintal: Om avtal skrivs för alternativa åtgärder som genomförs i syfte att reglera förväntad efterfrågan på parkering. Över gällande maxtal: - Om det överskridandet antalet parkeringsplatser (eller samtliga parkeringsplatser) inryms i en samlad parkeringanläggning i form av parkeringsgarage eller parkeringshus. - Om det överskridandet antalet parkeringsplatser utfromas som parkeringsplatser med laddstolpe och möjlighet till laddning av elbilar. Uppföljning Parkeringspolicyn med parkeringsnormen är de huvudsakliga verktyg som kommunen förfogar över för att kunna planera för framtida efterfrågan på parkering vid nybyggnation och exploatering. För att möjliggöra uppföljning och eventuell revidering utifrån förändrade behov är det viktigt att resonemang om avsteg och beräkningar av efterfrågan på framtida parkering dokumenteras och avtalas. Exempel på parkeringsdokument som ska bifogas bygglovet finns i bilaga 1. Samtliga bygglov där parkering behandlas efter den 1 jan 2016 ska inkludera ett parkeringsdokument som beskriver förväntad efterfrågan på parkering för den aktuella fastigheten samt hur den efterfrågan ska hanteras. 5

Områdesindelning Figur 2. Kartan redovisar zon 1 i områdesindelningen för parkeringstalen. Zonen delas huvudsakligen in av Karlsborgsgatan/Norra gatan och Kanalgatan i norr, Västra vägen/parkvägen och Skogsmursvägen i väster, Söderbågen/Österbågen i Söder och Atlasgatan i öster. 6

Parkeringstalen är indelade i fyra stycken zoner, zon 1-4: Zon Område 1 Gävle stad 2 Gävles ytterområden: Sätra, Hagaström, Fridhem, Andersberg, Hemlingby, Bomhus, Strömsbro, Valbo 3 Mindre tätorter i Gävle kommun; Hedesunda, Bergby, Forsbacka 4 Landsbygd Syftet med zonindelningen och intervallen är att efterfrågan på parkering, både för bil och cykel, förväntas skilja sig åt beroende på var i kommunen exploateringen sker, exploateringens storlek och målgrupp, kollektivtrafikförsörjning och service i närområdet mm. Intervallets spann ger möjlighet att anpassa parkeringsutbudet efter projektets förutsättningar. 7

Parkeringstal Inledning Max anger maximala antalet platser för markparkering. Inget max-tak är satt för parkeringsplatser i samlade anläggningar dvs parkeringsgarage eller parkeringshus. Bostäder För bostäder är aktuella mål framförallt Parkering ska medverka till en effektiv markanvändning Parkering ska främja resandet till fots, med cykel och kollektivtrafik Samtliga parkeringstal i tabellen för bostäder nedan är inklusive besöksparkering: 0,5 för cykel och 0,1 för bil. Typ Zon P-tal för cykel, cpl per lght, min Parkeringstal för bil, bpl per bostad/lght Min Max Kommentar En- och tvåbostadshus (småhus, villa) 1-4 - 1 - Fastighetens behov av parkering anordnas inom den egna tomten. Allmän gatumark är till för rörlig trafik och eventuell besöksparkering. Flerbostadshus 1 2,5 0,5 0,9 Intervallen anger riktvärden Student- och ungdomsbostäder Särskilda boendeformer 2 2,5 0,7 1,0 för bilparkering utan 3 2,5 1,0 1,5 alternativa åtgärder. Vid 4 2,5 1,0 2,0 genomförandet av bilpool, kollektivtrafikkort till de boende, cykelgarage eller andra åtgärder som påverkar efterfrågan på bilparkering kan lägre parkeringstal godkännas. 1-4 1,5 0 0,5 För studentbostäder prioriteras en låg hyra och god tillgång på cykelparkering. 1-4 - - - Exempelvis äldreboenden, gruppboenden. Dessa behöver utredas särskilt utifrån uppgifter om antal boende och förväntad personaltäthet. 8

Arbetsplatser För arbetsplatser är aktuella mål framförallt Parkering ska medverka till en effektiv markanvändning Parkering ska främja resande till fots, med cykel och kollektivtrafik Parkering används som verktyg för att minska trafikarbetet med bil Parkering ska medverka till att de skadliga utsläppen från biltrafiken minskar Typ Zon Parkeringstal för cykel, cpl per 1 000 kvm BTA, min Parkeringstal för bil, bpl per 1 000 kvm BTA Min Max Kommentar Kontor 1-2 20 7 15 Lägre parkeringstal kan 3-4 20 10 20 godkännas vid gröna Industri, 1-2 20 10 20 parkeringsköp. tillverkning 3-4 15 15 30 Industri, 1-4 5 5 10 Parkeringstalen och intervallen är utifrån när lager det enda kända är BTA, men behöver anpassas utifrån personaltäthet och mer information om planerade verksamheter. 9

Skolor För skolor är aktuella mål framförallt Parkering ska medverka till en effektiv markanvändning Parkeringar i Gävle upplevs som trygga och välskötta Parkering ska främja resandet till fots, med cykel och kollektivtrafik Parkering ska användas som verktyg för att minska trafikarbetet med bil Typ Zon Parkeringstal för cykel Parkeringstal för bil Per barn, min Per personal, min Per barn, min Per personal, min Per personal, max Förskola 1-2 Väderskyddade 0,5 0,05 0,2 0,5 1 3-4 0,5 0,1 0,3 0,8 1 Skola, grundskola Skola, gymnasium Skola, högskola och vuxenskola platser att lämna barnvagn och ev cykelkärra 1-2 0,5 0,5 0,03 0,2 0,5 2 3-4 0,5 0,5 0,1 0,3 0,8 2 1-2 0,5 0,5 0 0,2 0,5 2 3-4 0,5 0,5 0,03 0,3 0,8 2 1-2 0,5 0,5 0 0,2 0,5 1 3-4 0,5 0,5 0,03 0,3 0,8 1 För fastighetsskötsel, totalt Bilparkering för hämtning och lämning ska alltid vara tidsreglerad. Riktlinjen för detta är 20 min. Acceptabelt gångavstånd till parkering ska likställas med gångavståndet till närmsta hållplats för kollektivtrafik. Personalparkering för bil och bilparkering för äldre elever ska vara avgiftsbelagd med marknadsmässig prissättning. 10

Serviceverksamheter För serviceverksamheter är aktuella mål framförallt Parkering ska medverka till en effektiv markanvändning Parkering ska medverka till en god tillgänglighet till centrum, i första hand för besökare Parkering ska medverka till att de skadliga utsläppen från biltrafiken minskar Parkering ska medverka till att godstrafiken i den centrala staden minskar För serviceverksamheter finns inga maxnivåer angivna i form av parkeringstal. Istället gäller maxnivåer utifrån att parkeringens yta ej får överstiga byggnadsytan (BYA). Anordnas större yta för markparkering än den aktuella fastighetens byggnadsyta, behöver följande villkor beaktas: 1. Förutsättningar att gå och cykla till den planerade verksamheten ska tillgodoses i form av anslutningar till kommunens övergripande gångoch cykelnät. 2. Hållplats för kollektivtrafik ska finnas inom 300 m från entrén till den planerade verksamheten och gångförbindelsen mellan hållplatsen och entrén till verksamheten ska vara av god standard. 3. Ytan ska samnyttjas med och vara tillgänglig för närliggande verksamheter. Detta ska regleras i ett parkeringsdokument som bifogas bygglovet. Vid beaktande av dess tre villkor tillåts större yta för markparkering än den planerade verksamhetens byggnadsyta (BYA). Typ Zon Parkeringstal Besökare, Kommentar för cykel, cpl per 1 000 kvm BTA min, bpl per 1000 kvm BTA Dagligvarubutiker 1-2 30 20 Lägre parkeringstal än min kan godkännas om samnyttjande kan 3-4 15 30 motiveras. Detta regleras i så fall Sällanköpsvarubutiker 1-2 15 10 med särskilt parkeringsavtal. 3-4 10 20 Stormarknader 1-4 25 50 Volymhandel (ej mat) 1-4 25 10 Idrottsanläggning 1-4 0,5* 0,2 Särskilda utredningar krävs beroende på typ av anläggning; efterfrågan varierar stort mellan mindre idrottsplats och större idrottsarena. Vårdinrättning 1-4 30 20 Särskilda utredningar krävs beroende på typ av inrättning och utifrån uppgifter om antal besökande och förväntad personaltäthet. Hotell 1-4 0,1* 0,3* Lägre parkeringstal än min kan godkännas om samnyttjande kan motiveras. Detta regleras i så fall med särskilt parkeringsavtal. * Per besökande 11

Bilaga 1. Parkeringsdokument i samband med bygglov avseende fastigheten XX Lämpligt utrymme för parkering, lastning och lossning av fordon ska i skälig utsträckning anordnas på tomten eller i närheten av denna. PBL kap 3 15 punkt 6 Parkeringsdokumentet ska bifogas bygglov med en förväntad efterfrågan av parkeringsplatser för bil (enfamiljshus undantaget). Syftet är att redogöra för och dokumentera på vilket sätt Plan- och bygglagens krav om lämpligt utrymme för parkering uppfylls. Fastighetens ändamål och förväntad efterfrågan på parkering Byggnadens storlek och antal lägenheter/hushåll/kontor/anställda etc. Beräkningar av förväntad efterfrågan på parkering för den aktuella fastigheten utifrån parkeringstalen för cykel och bil. Ytor för parkering (såväl cykel som bil), utritade antal platser m.m ska redovisas på en måttsatt situationsplan. Förutsättningar att resa till och från platsen som kan förväntas påverka efterfrågan på parkering. Övrigt med hänsyn till efterfrågan på parkering som är aktuellt för fastigheten. Åtgärder för att påverka framtida efterfrågan på parkering Cykelparkering klass 3 Bilpool Cykelpool Annat: Kollektivtrafikkort Inga åtgärder Beskrivning av åtgärden/åtgärderna: Avtal om parkering Särskilt avtal om åtgärderna finns upprättat och bifogat detta dokument Ja Nej Handläggare XX, avdelningen för Trafik och tillstånd Samhällsbyggnad Gävle 12