Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat och Natura 2000 området SE

Relevanta dokument
Beskrivning. Skydd Det finns inga skyddade områden längs vattendraget.

Tabell 1. Vattenkemiprov från Norra Hörken i närheten av utloppet ( förutom färg ).

Limmingsbäcken. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 11e1f. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 22 juni 2004

Kvarnbäcken-Lärkesån med kanal

Lerälven. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 10e7g, 10e7f och 10e6g

Göljebäcken. Avrinningsområde: Eskilstunaån Terrängkartan: 10f6a. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 23 och 25 augusti 2004

Hammarskogsån-Danshytteån

Kyrkån. Avrinningsområde: Gullspångsälven Terrängkartan: 9e7d, 9e7e och 9e6e. Vattendragsnummer: Inventeringsdatum: 19 augusti 2004

Lillån vid Vekhyttan Figur 1.

Eskilstunaåns avrinningsområde (61-121) BESKRIVNING

Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Svartälven vid Hammarn (tabell 1).

Svennevadsån-Skogaån Figur 1.

Samtliga inventerade vattendrag

Järleån/Dyltaån Figur 1.

Sverkestaån. Avrinningsområde: Arbogaån Terrängkartan: 11f4f, 11f3f, 11f2f, 11f1f,

Vasslabäcken-Meshattbäcken

Inventering av fisk och vattenbiotop i Veberödsbäcken

Sammanställning över genomförda biotopkarteringar i gotländska vattendrag. Rapporter om natur och miljö nr 2009: 18

Livet i vattnet vilka naturvärden finns och hur påverkas de av vattenkraften?

Murån Koord: X: / Y:

PM ÖRINGBIOTOPER I HULEBÄCKEN

Biotopkartering Göteborg 2016

Undersökning av Lindomeån ned Västra Ingsjöns utflöde Inseros avseende på ny bro

RASTÄLVEN - Grängshytteforsarna

Fiskvandring i Musslebobäcken mellan Lillån och Åkarp

Biotopinventering av Albäcken 2003

Biotopkartering Göteborg Hovåsbäcken

Miljöåtgärder i Rabobäcken

Björnån. Berggrunden i området utgörs av omvandlade vulkaniter och äldre graniter. Dominerande jordart är morän men kalt berg och torv finns också.

Fiske för alla i Hans Lidmans vildmark

Död ved i ravin Gnyltån syns inte

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2012

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2010

Biotopkartering av Fylleån Meddelande 2013:18

Biotopkartering. Rapport. Säveåns vattenråd. av Kullaån, Lerån och Kåbäcken

Projekt Kullån, Burån och Hovaån

Miljöövervakning av stormusslor, Delprogram inom Regional miljöövervakning

Fiskevårdsplan för Kabusaån Skönadals Fiskevårds och Sportfiskeförening

Bjärkeån. Betydelsen för forskning och undervisning är liten.

Rapport 2013:07. Biotopkartering inom Västra Götalands län Göta älvs avrinningsområde

Sammanställning av kartering och uppmätning av torrfåran vid Bosgårdens kraftverk i Storån

Inventering av Kvarnbäcken och Skarvsjöns utlopp i Skarvsjöby 2013

Inventering av stormusslor med fokus på hotade arter i Lillån samt Sjömellet i Hässleholms kommun Augusti 2010

Elfisken. 1 Finnatorp Vattendrag: 108 Säveån

Figur 1. Älvmagasin Bjurfors Nedre, 6.8 km långt, meter över havet.

Elfiske i Jönköpings kommun 2010

Biotopkartering av Björkerödsbäcken Naturvärden och behov av restaureringsåtgärder i ett biflöde till Vramsån i Helge å

Elfiske i Vojmån och Buföringsbäcken våren 2006

Blå målklasser i skogsbruksplan

Biotopkartering av Vramsån 2008

Provfisken i Holjeån hösten Uppföljning av fiskevårdsåtgärder

Inventering av vandringshinder - Höje å. Lunds kommun

Rapport 2013:06. Biotopkartering inom Västra Götalands län Viskans och Rolfsåns avrinningsområde

Elfiske i Jönköpings kommun 2009

Fiskevårdsplan. Helge å. Genastorp fvo

Biotopvårdsåtgärder i Tåmeälven 2008

Elfiske i Jönköpings kommun 2015

Fiskevårdsplan för Bäljane å Helsingborgs Sportfiske och fiskevårdsklubb

Bevarandeplan för Hovgårdsån

Förslag på åtgärder i Ljungbyåns HARO

Metod för kartering av vandringshinder och annan fysisk påverkan i vattendrag

Möjligheter och problem med geografiska analyser i arbetet med grön infrastruktur i limnisk miljö

Elfiske. Inledning. Rådande väderlek och lufttemperaturer vid elfisketillfället har noterats.

Eklövs Fiske och Fiskevård. Säbyholmsbäcken Provfiske. Säbyholmbäcken. Sid 1 (7)

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Bedömning: Något påverkad vilket ger 1- poäng. (-, 0)

Lokalbeskrivningsprotokoll. Leonard Sandin Inst för akvatiska resurser SLU


Vattendag varför bryr vi oss om vatten Niklas Kemi Ida Schönfeldt

Rapport 2016:17. Biotopkartering av 8 vattendrag 2015 Viskans och Ätrans avrinningsområden

Fiskevårdsåtgärder i Kungälv 2011

Kemisk/fysikaliska mätresultat. Biologisk funktion. Raritet. Biologisk mångformighet. Bedömning: Stark påverkan vilket ger 1- poäng.

Bevara Sommens nedströmslekande öring

Elfiske i Jönköpings kommun 2013

Allmänt om Tidanöringen

28/29 - Området mellan Ume älv och Hörnån

Biotopkartering av vattendrag i Slottsåns avrinningsområde 2003

Stormusslor på fem lokaler i Alsteråns vattensystem

Undersökning av FISKBESTÅNDET i omlöpet i Tämnarån hösten Johan Persson och Tomas Remén Loreth

Götarpsån: Hären - Töllstorpaån

Fiskevårdsplan för Pinnåns övre delar 2006

Fiskevårdsplan för Rönneåns nedre del, med inriktning på lax och havsöring

Åtgärdsområde 004 Västerån

Fiskundersökningar i Fyleån 2015

Redovisning av genomförda fiskevårdsåtgärder i Pjältån 2008

Fiskundersökningar i Höje å 2004

BIOTOPKARTERING BADEBODAÅN 2012

Förslag på åtgärder i Hagbyån-Halltorpsån

Samrådsunderlag gällande biotopvårdsförbättringar av Acksjöälven, , Hagfors kommun

Flottledsinventering Kvarnmårkan 2008

Ekologisk fiskevård i Kattisavan Inventeringsrapport inklusive åtgärdsplan för långsiktigt hållbart fiske och förbättrad tillgänglighet för besökare

Lygnöån och Marydsån, alingsås kommun

Åtgärd för att främja flodpärlmusslan

Hornån. Lantmäteriet Ur GSD-produkter ärende /188F

Elfiskeundersökning i Mölndalsån i Landvetter med utvärdering

Elfiskeuppföljning Nyträskbäcken 2015

Lillån Vattendragskartering och förslag på fiskevårdsåtgärder

Moren. Moren har inte haft någon betydelse för forskning eller undervisning. Sjön är inte heller något framstående exempel på någon sjötyp.

Nyttoeffekter av ett ökat flöde i Lillån

Restaurering av vattendrag på fastigheten Västansjö S:9 i Vilhelmina kommun (2 bilagor)

PMBiotopkartering och inventering av flodpärlmussla i Vuottasjohka,

Transkript:

Rastälven Avrinningsområde: Arbogaån 61-122 Terrängkartan: 11e4i, 11e3i, 11e3j, 11e2j & 11f2a Vattenförekomst: SE661195-145124 Kommun: Nora och Hällefors Vattendragsnummer: 122405 Inventeringsdatum: 10 och 11 augusti 2004 Koordinater: 6611935 1451247 Inventerad sträcka: 17 108 meter Figur 1. Karta över Rastälven. Förklaring till objekten på kartan finns för strukturelement i tabell 2 och för vandringshinder i tabell 3. Rutnätet består av km 2 stora rutor. 1

Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Beskrivning Rastälven rinner från Lilla Grängen via ett antal sjöar till Sången. Övre delen av vattendraget, Grängshytteforsarna, omges av variationsrik natur med inslag av barrskog, odlad mark, betesmarker och sumpskogar (Länsstyrelsen 2005f). Vissa sträckor går den odlade marken ända fram till älvkanten och det finns även områden med tomtmark och ruderat mark (Länsstyrelsen 2006f). Grängshytteforsarna är en av länets mest värdefulla forssträckor. Området är ca 1200 meter långt med en fallhöjd på ca 20 m med få motsvarigheter i denna del av landet (Länsstyrelsen 1981). Längre ner i Rastälven finns flera mindre forssträckor. Älven är karterad från Lilla Grängen ner till Sången och har främst lugnflytande karaktär. Skydd Början av vattendraget, Grängshytteforsarna, är naturreservat 1802076 och Natura 2000 området SE0240073. Naturvärden Bottenfaunan är art- och individrik och visar inga tecken på försurning eller övergödning (Länsstyrelsen 2006a). I älven finns fynd av den rödlistade flata dammusslan Pseudanodonta complanata (Länsstyrelsen opublicerad uppgift). Beskuggningen är obetydlig till måttlig. Förekomsten av död ved är liten med mindre än 6 stockar/100 meter. Täckningen av vegetation är 5 till 50 % och utgörs främst av övervattens- och flytbladsväxter. Flodpärlmussla Grängshytteforsarna är inventerade med avseende på flodpärlmusslor år 1994 och 2005 (Länsstyrelsen 2006f). Enligt de senaste inventeringarna är populationsstorleken 2200 individer med en täthet under 1 individ per 100 m 2. Ingen reproduktion har konstaterats. Gränshytteforsarna ingår i LIFE-projektet Flodpärlmusslan och dess livsmiljöer i Sverige. Fisk Elfisken är genomförda i Rastälven år 1979, 1988, 1994, 1999 och 2005. Två olika stationer är provfiskade och öringtätheten varierar från 3 till 25 individer per 100 m 2. Vid det senaste fisket var öringtätheten och reproduktion likartad med jämförbara bäckar (Länsstyrelsen 2006a). Stora delar av älven har endast områden som bedöms vara möjliga för lek och uppväxt av öring. Tillgången på ståndplatser för öring är något bättre. Vandringshinder och rensningsgrad Biotopkarteringen visar att Rastälven inte är rensad. Påverkan finns dock på tre platser genom att dämmen gör områden uppströms indämningspåverkade. Det finns 34 strukturelement. Sammanflöden med andra vattendrag är vanligast och finns på 14 platser. Det finns sju vandringshinder i Rastälven. Ett hinder är partiellt för öring och resten definitiva. För mört är alla definitiva. Fem är svåra att. Vattenkvalitet Vattenkemiprover från Rastälven, uppströms tillflödet av Vasslabäcken (tabell 1). Tabell 1. Vattenkemiprov från Rastälven (2001-2005). Totalkväve (μg/l) Totalfosfor (μg/l) Medelvärde Standardavv. Antal prov (n) Tot. år & antal prov (n) ph 6,8 0,1 10 1999-2005 (14) Alkalinitet (mekv/l) 0,18 0,06 10 1999-2005 (14) Färg (mg/l) 61 17 10 1999-2005 (14) 2

Rastälven Strömförhållande En stor del av Rastälven domineras av lugnflytande vatten med inslag av svagt strömmande och strömmande förhållanden (figur 2). Älven har även områden som domineras av strömmande förhållanden och en liten del domineras av svagt strömmande förhållanden. De områden som domineras av strömmande förhållanden har även inslag av forsande partier. Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 Strömförhållande 14000 12000 10000 8000 6000 4000 2000 0 Längd med dominans (m) Skuggningsförhållanden (längd i meter) 135 8120 8853 Saknas, 0% Obetydlig, <5% Måttlig, 5-50% God, >50% Figur 2. Längdviktat medelvärde 1 avläses från de ljusa staplarna på vänster y-axeln, sträcklängden som ett strömförhållande är dominerande avläses från de mörka staplarna på höger y-axel. Figur 3. Skuggningsförhållanden i Rastälven. Skuggningsförhållande och död ved Drygt hälften av Rastälven har en måttlig beskuggning på 5 till 50 %. Resten av vattendraget har främst mindre god beskuggning på under 5 %. En liten del av älven saknar beskuggning. Förekomsten av död ved är liten med mindre än 6 stockar/100 meter. Rensat/Påverkat Rastälven är inte rensad. Tre områden är påverkade av indämning. Figur 4. Vandringshinder i Rastälven (tabell 3, hinder 1). Figur 5. Vandringshinder i Rastälven (tabell 3, hinder 3). 1. Vid uträkning av medelvärdet för hela vattendraget tas hänsyn till hur lång varje enskild inventeringssträcka är. Genom att på detta sätt räkna ut ett längdviktat medelvärde får förhållanden på en längre delsträcka större genomslagskraft än de på en kort delsträcka. 3

Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Vattenvegetation I Rastälven är täckningen av vattenvegetation till största del 5 till 50 % (figur 6). Det finns även områden där täckningen av vegetation är över 50 %. Alla inventerade vegetationsgrupper finns på den karterade sträckan (figur 7). Vanligast är övervattensväxter och flytbladsväxter medan undervattensväxter är den vegetationsgrupp som har lägst förekomst. Täckning av vattenvegetation totalt 18% 82% Längdviktat medelvärde 3 2 1 0 1,8 1,8 Vattenvegetation 1,1 1,2 1,5 Saknas <5% 5-50% >50% Figur 6.Täckning av vattenvegetation i Rastälven. Figur 7. Längdviktat medelvärde för de olika vattenvegetationsgrupperna i Rastälven Öringbiotoper I Rastälven finns främst områden som endast bedömts vara möjliga för lek och uppväxt av öring (figur 8). För ståndplatser är förutsättningarna bättre och bedöms främst som tämligen goda. Det saknas öringbiotoper i 10 till 20 % av älven. Lekområden Uppväxtområden Ståndplatser 3796 8304 5008 2959 9141 4070 938 1934 2594 9801 2779 Saknas Möjliga T ämligen goda Goda-mycket goda Figur 8. Längden (m) på sträckor med område av olika lämplighet för öring. Även den procentuella andelen av sträckorna i vattendraget anges. Figur 9. i Rastälven, ovanifrån (tabell 3, hinder 2). 4 Figur 10. i Rastälven, nerifrån (tabell 3, hinder 2).

Rastälven Strukturelement Det finns 34 strukturelement i Rastälven (tabell 2). Vanligast är sammanflöden med andra vattendrag som finns på 14 platser. Näst vanligast är att vattendraget korsas av väg vilket sker på elva platser. Det finns fyra sjöinlopp respektive sjöutlopp och en sträcka rinner genom en ravin. Tabell 2. Strukturelement numrerade nedifrån och uppströms i Rastälven. Nr Vattendragsnamn Xkoord Ykoord Strukturelement 1 Rastälven 6611915 1451257 Sjöinlopp 2 Rastälven 6612460 1451063 Sammanflöde 3 Rastälven 6612510 1451057 Korsande väg 4 Rastälven 6613158 1449960 Sträcka i ravin 5 Rastälven 6613269 1449730 Sammanflöde 6 Rastälven 6613412 1449178 Korsande väg 7 Rastälven 6613386 1448640 Korsande väg 8 Rastälven 6613787 1447935 Sammanflöde 9 Rastälven 6615367 1446916 Korsande väg 10 Rastälven 6615645 1446765 Sjöutlopp 11 Rastälven 6616370 1445248 Sjöinlopp 12 Rastälven 6616587 1444910 Korsande väg 13 Rastälven 6617252 1444429 Sammanflöde 14 Rastälven 6617295 1444445 Sammanflöde 15 Rastälven 6617500 1444409 Korsande väg 16 Rastälven 6617744 1444276 Korsande väg 17 Rastälven 6617794 1444255 Sammanflöde 18 Rastälven 6617841 1444179 Sjöutlopp 19 Rastälven 6619144 1443467 Sjöinlopp 20 Rastälven 6619679 1443260 Korsande väg 21 Rastälven 6619896 1443206 Sammanflöde 22 Rastälven 6619936 1443152 Sammanflöde 23 Rastälven 6619575 1442918 Sjöutlopp 24 Rastälven 6620026 1442313 Sjöimlopp 25 Rastälven 6620527 14420093 Korsande väg 26 Rastälven 6621303 1442036 Sammanflöde 27 Rastälven 6621684 1442096 Korsande väg 28 Rastälven 6621697 1442110 Sammanflöde 29 Rastälven 6621828 1442598 Sammanflöde 30 Rastälven 6622920 144294 Sammanflöde 31 Rastälven 6623017 1442597 Sammanflöde 32 Rastälven 6623117 1442607 Sammanflöde 33 Rastälven 6623358 1442858 Korsande väg 34 Rastälven 6623348 1442921 Sjöutlopp 5

Arbogaåns avrinningsområde (61-122) Vandringshinder för fisk Det finns sju vandringshinder för fisk i Rastälven (tabell 3). Ett av hindren är endast partiellt för öring medan resterande är definitiva. Samtliga hinder är definitiva för mört. Fem av hindren bedöms svåra att och alla dessa är definitiva för öring och mört. Två hinder skulle gå att genom byggnation av ett så kallat omlöp. Dessa hinder har vid karteringen inte bedömts vara av kulturhistoriskt värde men finns i kulturmiljö. Tabell 3. Vandringshinder numrerade nedifrån och uppströms i Rastälven. Nr Xkoord Ykoord Typ av Natur. Hindret Kultur- Hinder Hinder Används Föreslagen hinder hinder kultur miljö (mört) (öring) idag till åtgärd 1 6613429 1448303 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt 2 6613429 1448303 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt 3 6614258 1447561 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt 4 6614258 1447561 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt 5 6615418 1446909 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Ingenting Vägpassage 6 6615632 1446795 Nej Nej Ja Definitivt Partiellt Ingenting Omlöp 7 6617480 1444366 Damm Nej Nej Ja Definitivt Definitivt Sågdamm Omlöp Figur 11. Vandringshinder i Rastälven (tabell 3, hinder 4). Figur 12. Vandringshinder i Rastälven (tabell 3, hinder 5). Figur 13. Vandringshinder i Rastälven (tabell 3, hinder 6). Figur 14. Vandringshinder i Rastälven (tabell 3, hinder 7). 6