TJÄNSTEUTLÅTANDE Handläggare: Mattias Andersson, Avfallsutredare Telefon: 0176-71355 E-post: mattias.andersson@norrtalje.se Dnr: KLML 15-359 Till Teknik och klimat nämnden Insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i Rimbo Förslag till beslut 1. Teknik- och klimatnämnden beslutar att Norrtälje kommun ska erbjuda ca 2000 hushåll och verksamheter i Rimbo möjlighet till fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall med automatisk eftersortering i sex fraktioner. 2. Förändringen i insamlingssystem finansieras inom taxehöjningen på ca 3 procent i avfallstaxan för 2016. Sören Fredriksson Helen Lott Henrik Lilliehöök Tf kommundirektör Tf samhällsbyggnads- renhållningschef direktör Sammanfattning I gällande avfallsplan finns mål om att det organiska avfallet ska återvinnas genom biologisk behandling. Med organiskt avfall menas matavfall från hushåll, restauranger och storkök. Ett ytterligare mål är att materialåtervinningen skall öka. Mot denna bakgrund har renhållningsavdelningen genomfört en förstudie där olika insamlingsalternativ studerats för att samla in organiskt avfall samt skapa förutsättningar för ökad insamling av förpackningar och tidningar. Det insamlingsalternativ som, enligt renhållningsavdelningens mening, bäst uppfyller uppsatta mål och kriterier är ett system med så kallad automatisk sortering i sex fraktioner. Detta innebär att medborgaren sorterar avfallet i sex förvalda fraktioner i hemmet. Systemet implementeras i etapper med uppstart under 2016. Fullt implementerat system planeras till utgången av 2018. Avfallstaxan kommer att behöva höjas med ca 13 procent från 2015 till 2019. Första etappen i införandet av insamlingssystemet finansieras av taxehöjning på ca 3 procent i avfallstaxan för 2016. P O S T AD R E S S B E S Ö K S AD R E S S T E L E F O N E - P O S T P LUS G I R O Box 800, 761 28 Norrtälje Estunavägen 14 0176-710 00 kommunstyrelsen@norrtalje.se 3 20 65-5 O R G A N I S AT I O N S N U M M E R T E L E F AX W E B B B A N K G I R O 212000-0217 0176-711 04 norrtalje.se 451-7694 n o r r t a l j e. s e K O M M U N S T Y R E L S E N
TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (9) Bakgrund Regeringens etappmål för att öka resurshushållningen i livsmedelskedjan innebär att: insatser ska vidtas så att senast år 2018 sorteras minst 50 procent av matavfallet från hushåll, storkök, butiker och restauranger ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara, och minst 40 procent av matavfallet behandlas så att även energi tas tillvara. Norrtälje kommun har i nuvarande avfallsplan, som gäller mellan 2012 och 2015, mål om att det organiska avfallet ska återvinnas genom biologisk behandling. Med organiskt avfall menas matavfall från hushåll, restauranger och storkök (avfall under kommunalt ansvar). Ett ytterligare mål i avfallsplanen är att materialåtervinningen skall öka. Mot denna bakgrund har renhållningsavdelningen undersökt vilka möjligheter som finns att införa ett nytt system för insamling och behandling av säck- och kärlavfall; ett system som innefattar insamling av organiskt avfall, men även förbättrar förutsättningarna för ökad insamling av förpackningar och tidningar. I detta tjänstemannautlåtande ger renhållningsavdelningen sitt förslag till system, samt beskriver hur första etappen i systemet ska genomföras. Beskrivning av ärendet Som ett led i utredningsarbetet har en förstudierapport utarbetats där insamlingsalternativ studerats utifrån bl.a. ett miljömässigt, tekniskt och ekonomiskt perspektiv. Förstudie Nedan beskrivs de system som utretts i förstudien och som är de vanligaste insamlingssystemen för säck- och kärlavfall i Sverige. Det är inte alltid som endast ett och samma insamlingssystem lämpar sig för en hel kommun. Flera kommuner i Sverige använder sig av olika insamlingssystem beroende på boendetyper, t.ex. ett system för villor och ett annat för flerbostadshus. Automatisk sortering Automatisk sortering innebär att medborgaren sorterar säck- och kärlavfallet i en eller flera förvalda avfallsfraktioner i hemmet, t.ex. tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, matavfall och brännbart avfall. Det finns två system för hur detta kan föregå. Det ena systemet bygger på olika färger på avfallspåsarna, en färg definierad för varje avfallsslag. De olikfärgade påsarna läggs i samma kärl och transporteras till en anläggning där de sorteras med hjälp av ett optiskt öga som läser av färgen på påsarna. Denna sortering kallas optisk sortering. Det andra systemet bygger på samma princip, men istället för att använda påsar med olika färger klistras en tagg på påsen. Taggarna har av pedagogiska skäl olika fördefinierade färger (d.v.s. samma princip som vid optisk sortering), men sorteringen sker efter ett chip som finns i taggen, inte efter färgen på klisterlappen. Vid detta system kan alltså vilken plastpåse som helst användas. Denna märkning av påsen kallas RFID-märkning.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 3 (9) Tvåkärlssystem Det vanligaste systemet i Sverige för insamling av utsorterat matavfall och brännbart avfall är separata kärl för respektive fraktion. Systemet innefattar alltså inte förpackningar och tidningar. För dessa fraktioner krävs kompletterande system motsvarande de som finns idag med återvinningsstationer och fastighetsnära insamling. Flera av Norrtälje kommuns grann- och närkommuner har detta tvåkärlssystem, däribland Uppsala, Knivsta, Österåker, Vaxholm och Sigtuna. Tvåkärlssystem skulle kunna vara ett passande insamlingssystem för Norrtälje kommuns fastland och lämpar sig för såväl villor, flerbostadshus, fritidsboende och verksamheter. För öar och fastland med avfallshämtning med båt (s.k. skärgårdshämtning) krävs andra lösningar. Fyrfackssystem Insamling via fyrfackssystem innebär att villahushållen sorterar sitt avfall i två större kärl uppdelade i fyra fack vardera. Kärlen delas av med insatsbehållare och mellanväggar som bildar fack av olika volym, ofta två mindre och två större i varje kärl. Insamlade fraktioner är tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, färgade glasförpackningar, ofärgade glasförpackningar, matavfall och brännbart avfall. För förpackningar och tidningar används inga påsar utan fraktionerna läggs direkt ner i respektive fack. Avfallshämtningen sker med ett fyrfacksfordon där tömningen av de fyra fraktionerna i det ena kärlet vanligen sker varannan vecka och fraktionerna i det andra kärlet var fjärde till var sjätte vecka. De fordon som krävs för detta system är större än de som används idag. Systemet är vanligast i Skåne, men finns i ett 30-tal kommuner i Sverige. Systemet med fyrfacksfordon förkastades i ett tidigt skede av projektet. Fyrfacksfordonets vikt gör att kommunens många enskilda vägar med dålig bärighet och framkomlighet inte gör det möjligt att införa detta system. Dessutom medför de specialkärl som krävs för fyrfackssystemet medför behov av en investering på ca 120 miljoner. Förslag till insamlingssystem Renhållningsavdelningens förslag: Ett system med automatisk sortering i sex fraktioner. Automatisk sortering där säck- och kärlavfallet sorteras hemma i separata olikfärgade påsar för till exempel, tidningar, pappersförpackningar, metallförpackningar, plastförpackningar, matavfall och brännbart avfall. Återvinningsstationerna i Norrtälje kommun kommer till största delen finnas kvar som en fortsatt möjlighet att lämna förpackningar och tidningar.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 4 (9) Ett avtal kommer att skrivas med Förpacknings- och tidningsinsamlingen AB (FTI) om ersättning och ansvar för insamling av förpackningar och tidningar. Implementeringen genomförs i etapper med start i Rimbo (under 2016). Avfallet transporteras under första etappen till extern anläggning för sortering och behandling. Att påbörja implementeringen i Rimbo medför en möjlighet att testa utformning av informations kampanj, fyllnadsgrad i sopbilar och behov av ändrad kärlsstorlek samt utvärdera fraktioner som är lämpliga i systemet. I Rimbo finns alla kundtyper varför det kommer ge ett relevant resultat som i nästa steg kan användas för hela kommunen. Några kommuner, däribland Österåker, Östhammar, Stockholm samt SÖRAB, har visat intresse för samarbete om en sorteringsanläggning. Fortsatta diskussioner kommer att föras med dessa parter för att hitta den bästa sorteringslösningen för Norrtälje kommun. Detta tjänstemannautlåtande gäller endast implementering av automatisk sortering i Rimbo. Ett beslut innefattande avfallshanteringen i hela kommunen förväntas tas under 2016. Systembeskrivning En- och tvåborstadshus Avfallet sorteras i påsar med olika färger eller förses med tagg/etikett för respektive fraktion. Alla färgade eller taggade avfallspåsar lämnas i befintligt avfallskärl. Eftersom fler fraktioner läggs i kärlet jämfört med i dag kan vissa hushåll (exempelvis familjer med blöjbarn ) komma att behöva ett större kärl. Planer finns på att erbjuda en- och tvåbostadshus inom tätbebyggt område ett extra kärl för utsortering av trädgårdsavfall. Detta ligger dock utanför ramen för detta projekt. Flerbostadshus Det sorterade avfallet läggs i befintliga kärl, alternativt bottentömmande behållare (eller sopsug). För glasfraktionen krävs separat insamling. Fastigheter med exempelvis redan väl fungerande fastighetsnära insamling kan välja att ha kvar befintligt system. Den automatiska sorteringen tillämpas då endast för matavfall och brännbart avfall. Verksamheter Det automatiska systemet passar även för verksamheter med hushållsliknande avfall. För storkök kan insamling av matavfall göras med separat tur. Eftersom dessa turer lossar matavfallet i separat bunker vid sorteringsanläggningen behövs inte de färgande avfallspåsarna (vid optisk sortering) eller taggarna (vid RFID-sortering). Kvarn till tank kan vara en lösning för exempelvis sjukhus. I dag finns denna lösning på Roslagens sjukhus där ca 30 ton matavfall sorteras ut varje år. (Kommunens VA-avdelning tillåter generellt inte kvarn kopplat till spillvattennätet). Insamling Vid insamling med efterföljande automatisk sortering kan befintlig fordonsflotta med enfackade avfallsfordon användas. Komprimeringen av lasten kan dock inte vara lika stor som idag eftersom
TJÄNSTEUTLÅTANDE 5 (9) påsarna då går sönder, vilket omöjliggör sorteringen. Införande av automatisk sortering innebär ingen större förändring avseende arbetsmiljön för hämtningspersonalen. Förutsatt att hämtningsintervallen är de samma kommer däremot kärlens vikt att öka jämfört med idag. Avfallshämtaren utsätts för mindre mikrobiellt damm vid insamling av mat i plastpåse än vid insamling av matavfall i papperspåse i separat kärl. Behandling Uppföljning av eventuellt felsorterat avfall är svår att genomföra eftersom endast löst avfall i kärlet (eller i säcken vid skärgårdshämtning) kan upptäckas. Det kommer att undersökas juridiskt i vilken utsträckning som det är möjligt att följa upp och kontrollera enskilda abonnenters avfall. Plockanalyser kommer att genomföras för att följa upp hur utsorterings- och renhetsgraden förändras inom ett visst område. Resultaten från dessa analyser kan sedan ligga till grund för statistisk uppföljning och informationskampanjer. För att uppnå önskad renhetsgrad krävs manuell eftersortering av pappersförpackningar och tidningar. I framtiden kommer det troligen bli möjligt att automatisera även denna hantering, något som undersöks av bl.a. Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB. Kommunen Befintliga kärl för brännbart restavfall kan användas, men ca 25 % av småhuskunderna beräknas behöva större kärl. Idag finns ett stort antal utbytta 330 liters kärl som kommer användas till småhuskunderna i Rimbo under etapp 1 som behöver större kärl. Omfattande informationsinsatser krävs inför och under införande av systemet, liksom en genomtänkt logistik för distribution av startpaket och påsar alternativt taggar. Färgade och ofärgade glasförpackningar är två fraktioner som inte är lämpligt för dessa typer av sorteringsanläggningar. Dessa fraktioner kräver följaktligen separat insamling via återvinningsstationer eller annat system. Vid val av insamlingssystem för flerbostadshus (exempelvis underjordsbehållare eller sopsug) krävs att de specifika krav som ställs vid automatisk sortering noga beaktas. Ekonomi Budget Införandet av det föreslagna insamlingssystemet i Rimbo medför en engångskostnad på ca 1,5 miljoner kr under år 2016 och därefter en ökad årskostnad på ca 1,3 miljoner från år 2017. Vid ett införande i hela kommunen innebär det föreslagna insamlingssystemet en kostnadsökning på ca 12 miljoner per år. Under utredningen gjordes en kostnadsjämförelse mellan olika insamlingssystem där den årliga kostnaden beräknades öka med ca 15 miljoner för insamlingen av hushållsavfall i två kärl och ca 12 miljoner för automatisk sortering. Den stora kostnaden för tvåkärlsystemet beror på fördubblingen av antal kärl som hämtas jämfört med idag.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 6 (9) Vid automatisk sortering i hela kommunen beräknas inversteringsbehovet till ca 5,5 miljoner kr för ca 10 000 nya kärl. Vid tvåkärlssystemet beräknades investeringarna till ca 20 miljoner för ca 40 000 nya kärl. I nedanstående tabell redovisas detaljbudget för införandet av insamlingssystem för fastighetsnära hämtning av sorterat hushållsavfall i hela Norrtälje kommun: Kostnadsposter Automatisk sortering Tvåkärlssystem Investeringskostnader (kr) Kärlinvestering 5 425 000 20 000 000 Tot. Investeringskostnader (kr) 5 425 000 20 000 000 Årliga kostnader: (kr/år) Pås-/Taggförbrukning 5 116 800 2 300 000 Förändring behandling brännbart avfall -2 800 000-1 680 000 Förändring behandling, matavfall 1 950 000 1 950 000 Ökade insamlingskostnader 4 007 813 10 600 000 Sorteringskostnader 7 786 667 Avskrivningar kärl 775 000 2 700 000 Räntekostnad investering kärl 189 875 500 000 Total årlig kostnad 17 178 054 16 370 000 Årliga intäkter: (kr/år) Ersättning från FTI -1 822 975 Ökade intäkter (p.g.a. ändrade abonnemang och mängd) -2 985 938-980 000 Total årlig intäkt -4 808 913-980 000 Ökad årlig kostnad (kr/år) 12 369 142 15 390 000 Årliga kostnader år 2019 124 000 000 127 000 000 Årliga intäkter år 2019 124 000 000 127 000 000 Taxehöjning 2016-2019 13 % 18 % Avfallstaxan Avfallstaxan som gäller från och med 2016 höjs med 3 procent, vilket täcker kostnadsökningarna för införandet av insamlingssystemet i Rimbo. För att införa automatisk sortering i hela kommunen behöver avfallstaxan höjas med ca 13 procent mellan 2015 och 2019. Motivering Studerade alternativ har i huvudsak utvärderats utifrån avfallsplanens mål. Av dessa är det primärt mål ett, tre och fyra som är relevanta för detta projekt. Mål 1: Avfallshanteringen [ ] skall utgå från kundens behov och tillhandahålla god service [ ].
TJÄNSTEUTLÅTANDE 7 (9) Automatisk sortering i sex fraktioner är det enda lösningsalternativ som innebär att hushållen erbjuds möjlighet att sortera stora delar av sitt hushållsavfall i hemmet. Detta kan anses som särskilt viktigt i en kommun som Norrtälje med en stor landsbygd med många enfamiljshus. Mål 3: Öka materialåtervinningen i kommunen. Studier utförda av Avfall Sverige 1 visar att fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper ökar de insamlade mängderna av dessa fraktioner och minskar mängden kärl- och säckavfall till energiåtervinning. Ett statistiskt säkerställt underlag för automatisk sortering i sex fraktioner saknas dock eftersom det i dagsläget endast är en aktör i Sverige (Eskilstuna Strängnäs Energi och Miljö AB) som har detta system. Mål 4: Organiskt avfall skall återvinnas genom biologisk behandling. I samtliga studerade system samlas organiskt avfall in och återvinns genom biologisk behandling. Vid val av system är mål fyra följaktligen inte utslagsgivande. Kostnaderna för automatisk sortering och tvåkärlssystemet är relativt lika stora, varför inte heller ekonomiska aspekter ansetts centrala vid jämförelsen. Information Genomtänkt information är en av de främsta framgångsfaktorerna för ett lyckat införande av ett nytt insamlingssystem. Informationen ska vara tydlig i varför det nya insamlingssystemet införs och ger konkreta instruktioner om hur systemet ska användas. Undersökningar utförda i samband med matavfallsinsamling visar att de som sorterar ut sitt avfall behöver få löpande information; inte enbart information i ett initialt skede när systemet införs. Det är viktigt att påpeka hur det utsorterade avfallet tas om hand och vilken miljönytta det gör. Det är lämpligt att ta fram en informationsplan för hur informationsinsatsen skall gå till. I denna identifieras de olika målgrupperna, de informationskanaler som ska användas samt när och hur ofta kommunikationen ska ske. Tidsplan Beslut i Teknik- och klimatnämnden, den 10 november 2015 Implementering av etapp ett i Rimbo, december 2015 december 2016 Beräknad första hämtning i Rimbo oktober 2016 1 Guide # 6 januari 2014, Införande av system för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper
TJÄNSTEUTLÅTANDE 8 (9) Fortsatt arbete Vid ett beslut om projektgenomförande kommer det fortsatta arbetet att bl.a. innefatta upphandlingar, planering av informationsinsatser, anpassning av styrdokument och rutiner samt detaljprojektering. Arbetet med etapp ett kommer kontinuerligt att utvärderas vad gäller utformning av informations kampanj, fyllnadsgrad i sopbilar, behov av ändrad kärlsstorlek samt fraktions indelning. Resultatet kommer användas inför planeringen att införa systemet i hela kommunen. Slut Beslut skickas till Miljö- och hälsoskyddsenheten. Bilaga För- och nackdelar med automatisk sortering.
TJÄNSTEUTLÅTANDE 9 (9) Bilaga För- och nackdelar med automatisk sortering Fördelar: En stor fördel med detta system är att det är lämpligt för hela kommunen, inklusive öar och fastland med båthämtning (s.k. skärgårdshämtning). God service för villahushållen i och med att de kan få hämtning av förpackningar och tidningar vid fastighet. Mindre antal transporter till återvinningsstationer för att lämna förpackningar och tidningar. I huvudsak kan befintliga avfallskärl användas. Samma typ av enfacksfordon kan användas för insamlingen av avfallet som idag. Kommunen får större möjlighet att påverka den insamlade mängden förpackningar och tidningar. Systemet kan anpassas till att i framtiden hantera ytterligare fraktioner, exempelvis textilier. Nackdelar: Volymen avfall ökar i kärlet samtidigt som komprimering av avfallet inte kan ske i samma utsträckning som för dagens brännbara restavfallsfraktion, vilket eventuellt leder till fler transporter. Omfattande distribution av avfallspåsar (vid optisk sortering) alternativt taggar (RFID-taggar). Manuell eftersortering av pappersförpackningar och tidningar. (Det undersöks närmare vilka förutsättningar som finns för att automatisera denna hantering). Fler fraktioner kräver fler påsar alternativt etiketter. Det krävs ett kompletterande system för insamling av glasförpackningar, t.ex. via återvinningsstationer.