Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog?



Relevanta dokument
Bekämpning av skador från granbarkborrar

Frågor och svar om granbarkborrar i skyddade områden i östra Götaland 2019

Granbarkborre Biologi och bekämpning

Vilka skogsskador kan vi förvänta oss framöver? Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Skogsstyrelsens arbete efter stormen Gudrun och Per - Seminarium i Ås Tema barkborrar

Almsjuka på Gotland Vi behöver din hjälp för att rädda de gotländska almarna!

Fångstvirkesfällor mot barkborrar

Snytbaggen - åtgärder i Norrland. Handledning producerad av Snytbaggeprogrammet vid SLU Kontakt:

Delrapport för projektet Granbarkborrens förökningsframgång 2010

FÖRESKRIFT Nr 2/2013. Skogsforskningsinstitutet Ånäsgränden Vanda. Datum Dnr 498/62/2013. Giltighetstid 1.1.

Uppföljning av avverknings- och drivningsskador i gallringar

Granbarkborren scenario - bekämpning. Hussborg Gunnar Isacsson

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2009

Varför blir det utbrott av granbarkborre? Martin Schroeder, Inst Ekologi, SLU

Norra distriktets test av en certifierad granbarkborrehund

Drivning av okvistade stammar. Fixteri

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2013

PM angående 10-årsdagen av stormen Gudrun och hur erfarenheterna av stormen har påverkat skogsbruket

Stormen Dagmar fällde 4-5 miljoner skogskubikmeter från Mälardalen i söder till Jämtland och Västernorrland i norr

Uppsala Martin Schroeder Inst Ekologi, SLU Box Uppsala. Granbarkborrens förökningsframgång under 2010

1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)

Gallring är viktigt för god skogsutveckling

Beskrivning av skogen kring vägbygget på östra Ringsö Fältbesök

Övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering 2011

BESKÄRNING Morfologi och grundläggande strukturer, samt kort om trädsjukdomar. Vi börjar med stammen och grenens uppbyggnad

Förökningsframgång för granbarkborre i stormfällda och dödade granar i Medelpad och Jämtland under 2015

FINLANDS FÖRFATTNINGSSAMLING

Stockholm

Utvärdering av "Sök och plock - sommar" - Slutrapport

Misslyckade angrepp av granbarkborrar - Slutrapport

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Verkställande av METSO och regionala mål med hjälp av Kemera-lagen

Nytt klimat nya skogsskador Gunnar Isacsson, Skogsstyrelsen

Exempel på kontinuerligt skogsbruk

FÖRESKRIFT Nr 1/2017. Datum Dnr 3512/ /2017. Giltighetstid tills vidare

SLU Åke Lindelöw Sören Wulff Rapport Normaltillstånd av barkborrepopulationen

Skogstillgångarna och avverkningsmöjligheterna inom Österbottens område

Naturvårdseffekter av granbarkborrebekämpningen

Nationell Riktad Skogsskadeinventering (NRS) 2015

Biotopsskyddsutredning, Torpa-Sjöbo 2:10, Borås. 2 Områdesbeskrivning

Skogens möjligheter och utmaningar med ett förändrat klimat

Kvalitet från planta till planka

TILLSAMMANS FÖRVERKLIGAR VI DIN DRÖMSKOG UPM SKOG

Fotodokumentation trädröjning vid banvall och i norra Älvsjöskongen

Konsekvensutredning om förslag på ändringar i Skogsstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SKSFS 2011:7) till 29 skogsvårdslagen

5 sanningar om papper och miljön

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2013

Handlingsplan för bekämpning av granbarkborren år 2008

Skötselplan för naturpark inom Laggarudden etapp 4

Biobränslehantering från ris till flis

3.1 Snickeri. Virkesval och -hantering

VILTVÄNLIGT SKOGSBRUK

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

ProduktBladet. Fakta och information om våra vedprodukter. Dessutom Vedskolan. Torr prima ved året runt

GRANENS STÖRSTA FIENDE Så vinner du striden mot granbarkborren

Rådgivning inom projektet Klimatanpassat skogsbruk och vatten

Anpassning av Svensk PEFC standard vid tillvaratagande av stormfällt virke och/eller barkborreangripna träd i områden drabbade av stormen Dagmar

Prova att lägga märke till olika spårtecken och du kommer att upptäcka att naturen är full av liv.

Skogsföryngring vid ledningsområden Plantskogsskötsel vid ledningsområden Förstagallring av trädbeståndet vid ledningsområden...

Ny teknik som ger dig snabbare betalt. Virkesmätning med skördare

PM Inventering Floda Nova Örnborg Kyrkander Biologi & Miljö AB

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Översiktlig naturvärdesinventering av strandnära miljöer i Grönklitt i Orsa

Nr 83 LANDSKAPSLAG. om skogsvård. Föredragen för Republikens President den 23 januari 1998 Utfärdad i Mariehamn den 21 april 1998

Biobränslen från skogen

Biologin och skogsbruksmetoderna i kalhyggesfritt skogsbruk

Naturvård och mångfald i skogen

Kronobergs läns författningssamling

Hej! Här kommer rådgivningskvittot digitalt. Jag skickar brochyr också men de kommer med post nästa vecka.

Äger du ett gammalt träd?

Uppföljning av planteringar med Conniflexbehandlade. Claes Hellqvist SLU, Institutionen för ekologi

Efter istiden, som tog slut för ca år sedan, började Finland det vill säga landet stiga upp ur havet.

Bekämpning av rotröta med stubbehandling

Långsiktig övervakning av granbarkborre med feromonfällor och kantträdsinventering

Ohyra och andra skador på gloxiniaväxter

Utvärdering av storskalig barkborrebekämpning med feromonfällor

Vem tänder på flisstackar?

MEDDELANDE Övervakning av insektsangrepp. - Slutrapport från Skogsstyrelsens regeringsuppdrag. Lennart Svensson

Skogsskötsel och svampskador en översikt

Virkesprislista BL130S. Leveransvirke SCA SKOG. Från den 9 juni 2014 och tills vidare avseende SCA SKOG AB, Västerbotten

Bli proffs på plantering

Kalkbarrskogen ovanlig och hotad skogsmiljö Maria Forslund med hjälp av Niina Sallmén, Länsstyrelsen i Uppsala

Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken

Skötselplan Brunn 2:1

TRÄ, GEMENSAMT ALLMÄNT

Det är skillnad på spår och spår

Skogsbruksplan. Bänarp 1:2, 1:3 Frinnaryd Aneby Jönköpings län. Fastighet Församling Kommun Län. Ägare Adress

VIRKESPRISLISTA OCH LEVERANSBESTÄMMELSER

Skogliga åtgärder vintern 2011/2012

Kunskap och teknik som effektiviserar dina gallringar. Gallring

Kronobergs läns författningssamling

2. Gallringsskog. 1. Plantskog. 4. Förnyelseyta. 3. Förnyelsemogen skog

Kvalitetsuppföljning av naturvården i ekonomiskogar SAMMANFATTNINGSRAPPORT (hela Finland) Allmänna uppgifter om bedömningsmaterialet

SCA Skog. Contortatall Umeå

Asp - vacker & värdefull

Nationell Riktad Skadeinventering (NRS) 2014

Mätdonet bör fungera tillförlitligt under alla drivningsförhållanden.

Offertfö rfrå gån Avverkning öch rö jning vid Vå rmlånds Så by

Granbarkborren och andra skadeinsekter på granskog

Transkript:

Förebygg granbarkborreskador Har du döda granar eller stormfällen i din skog? Skogscentralen och Skogsforskningsinstitutet 2014

{ 2 } Gå ut i skogen och kontrollera framför allt dina gamla granbestånd! Upptäcker du stående döda granar, enskilda eller i grupp särskilt i kanten av gläntor eller på torra växtplatser? Kan granbarkborre eller någon annan barkborre vara orsaken till detta? Vad göra? Om barken redan har lossnat och det finns gnagmärken på stammen? Då har granbarkborrarna redan lämnat trädet. Det är nu för sent att vidta åtgärder för att bekämpa skadorna, eftersom det inte längre finns några barkborrar på trädet, utan bara deras naturliga fiender. Virket är ofta redan förstört av blånadssvamp och duger som sågvirke endast för husbehov. Ur bekämpningssynpunkt är det inte nödvändigt att avlägsna sådana enstaka träd, utan de kan lämnas kvar för att utöka mängden död ved och mångfalden i ekonomiskogar. För att minska skadorna är det bra att avverka hela den beståndsfigur där döda träd påträffas. Att avlägsna enskilda döda träd minskar inte mängden granbarkborrar, eftersom de förökar sig i färskt virke och i försvagade, levande granar. Det mest effektiva sättet att minska förekomsten av granbarkborre är att avverka under vårsäsongen, helst i juni. Dessutom ska virket transporteras bort från avlägget genast efter att barkborrarna har svärmat i juni eller början av juli. Gnagmärken efter granbarkborre Granbarkborre

{ 3 } Då är granbarkborren i färd med att förstöra trädet. Med tanke på fortsatt tillväxt är dessa träd snart förlorade, men om du vidtar snabba åtgärder är de helt användbara för förädling. Om träden avlägsnas från skogen senast i början av juli minskar också barkborrebeståndet. Men det är inte ändamålsenligt att avverka enskilda träd, utan avverkningen bör omfatta hela beståndsfiguren. Att granbarkborrar har angripit trädet ser man på det rödbruna borrmjölet kring stambasen. Skogsskadelagen ålägger skogsägaren att före utgången av tidsfristerna i juli avlägsna skadade granar, även stormfällen, som kan sprida skadeinsekter. Skyldigheten gäller virkesmängder som överskrider 10 m 3 /ha. Även uppbrutna stubbar ska transporteras bort inom två år.

{ 4 } Vinter Granbarkborrarna övervintrar i marken. De tål köld mycket bra. Vår Granbarkborrarna svärmar och angriper färskt virke och stående träd när temperaturen går över 18 grader. Det börjar dyka upp högar av brunt borrmjöl på stammarna och kring stambasen. Avverkning på vintern Avverkning på vintern minskar inte granbarkborrestammen, men virket kan ännu vara brukbart. Om virket har transporterats bort före svärmningen angriper granbarkborrarna skogen närmast intill. Skadegörelsen fortsätter.

{ 5 } Sommar Nya angrepp under sommarens gång. Gnagmärken under barken. Avverkning på försommaren Även virke som mellanlagrats efter vinteravverkning ska transporteras bort före mitten av juli. De granbarkborrar som finns i virket försvinner då från skogen, och skadorna minskar. Vid långvarig lagring finns det risk för att virket blånar. Höst Granbarkborrarna söker sig ner i förnan för att övervintra. Barken på angripna träd börjar lossna. Inspektera dina granbestånd så att du upptäcker eventuella nya skador! - döda granar? - barken lossnar? - gnagmärken? Nästa år Då avverkningen har gjorts i rätt tid är angreppen mindre i närliggande bestånd. Skogsskadelagen ålägger skogsägaren eller ägaren av virket att transportera bort granvirke som avverkats under vintern samt skadade träd, även stormfällen, från skogen och avläggen (den del som överstiger 10 m 3 /ha): Granvirke som avverkats i Södra Finland sommartid, ska enligt lagen transporteras bort inom 30 dagar från avverkningen. På längre sikt kan skador förorsakade av granbarkborre förebyggas genom att man bevarar grandbestånden friska och livskraftiga med hjälp av avverknings- och skötselåtgärder, framför allt genom att i tid förnya överåriga granbestånd och granbestånd i dåligt skick. Att avlägsna enskilda angripna träd är ingen lösning, utan hela beståndsfiguren måste åtgärdas.

{ 6 } Skador förorsakade av granbarkborre började öka i sydöstra Finland under den torra och varma som- är varma och torra, är det risk för att skadorna förvärras. Under en normal sommar dör lika många granar i ett angripet bestånd som föregående år, men under en varm sommar avsevärt fler. Därför är det viktigt att skogsägarna håller ett öga på grövre granbestånd och eventuella stormskador. Om det finns tecken på skador bör man genast planera avverkningsåtgärder. På det sättet kan man minska granbarkborrestammen och få ut användbart virke. Granbarkborrar / fällgrupp < 5 000 5 001-10 000 10 001-15 000 15 001-20 000 20 001-25 000 25 001-30 000 > 30 000 Granbarkborrar / fällgrupp < 5 000 5 001-10 000 10 001-15 000 15 001-20 000 20 001-25 000 25 001-30 000 > 30 000 Ju rödare område, desto rikligare förekomst av granbarkborre och därmed större skaderisk även i fortsättningen. Källa: Seppo Neuvonen, Olli-Pekka Tikkanen och Heli Viiri, 2014. Kirjanpainajatilanne Suomessa 2012-2013 feromoniseurantojen perusteella. I publikationen: Esa Heino och Antti Pouttu (red.) Metsätuhot vuonna 2013. Metlan työraportteja 295, s. 11-18. ISBN 978-951-40-2474-0 (pdf). http://www.metla.fi/julkaisut/workingpapers/2014/mwp295.htm

{ 7 } Avverkning i rätt tid och snabb borttransport av virket är de mest effektiva sätten att bekämpa skador förorsakade av granbarkborre. Travar av energived är problematiska eftersom de lagras i skogen en längre tid, och då hinner skadeinsekterna föröka sig och sprida sig i omgivningen. Risken var mindre tidigare när man tog ut endast hyggesrester och klent virke som energived. Ju grövre barrträd som lagras i skogen, desto större är risken för skador. Om över hälften av volymen på avlägget har en diameter på 10 cm eller mer, ska träden transporteras bort från skogen före de utsatta datumen. Om det grova virket i ett energivedsupplag kan placeras i mitten av traven och täckas med ett lager lövträd minskar risken för att skadeinsekter sprider sig. Att täcka över energivedstravar är i allmänhet inte ett tillräckligt skydd mot skadeinsekter. En presenning som bretts över för att veden ska torka, hindrar inte granbarkborrar och tallvivlar från att förökar sig. Med hjälp av feromonfällor eller fångstträd kan man försöka skydda enskilda mindre objekt. För mer omfattande bekämpning lämpar de sig inte, i så fall skulle det behövas så stora mängder av dem. Fermonfällor används i huvudsak för uppföljning av granbarkborrestammar. Feromonfällor placeras nära granskogen, kant. De ska inte placeras inne i granskogen.

{ 8 } Skogsägarens kom-ihåg-lista: av granbarkborre. beståndsfiguren, och transportera bort virket senast i början av juli. behöver inte avlägsnas. Mer information: Den här guiden är utgiven med stöd av Pohjola Försäkring och LokalTapiola. Bilder: Erkki Oksanen, Skogsforskningsinstitutet Illustrationer: Olavi Creative