Egenutgivning, kvalitet och läsaren Jerry Määttä Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Jerry.Maatta@littvet.uu.se
Egenutgivning (ibland självpublicering, efter eng. self-publishing)
13 procent av de böcker som registrerades på Kungl. biblioteket 2016 var egenutgivna, dvs. utgivna av privatpersoner utan hjälp av ett förlag Sammanlagt 1 679 titlar (av 13 237)
Nationalbibliografin i siffror (Kungl. biblioteket, 2017), s. 24
Nationalbibliografin i siffror (Kungl. biblioteket, 2017), s. 24
Egenutgiven barn- och ungdomslitteratur 159 egenutgivna titlar år 2016 var barn- och ungdomslitteratur, dvs. nästan 10 procent av allt egenutgivet. Den mest frekvent förekommande egenutgivaren bland dessa var Anita Örtengren.
Stort mörkertal Lågt skattat torde minst 15 procent av alla tryckta titlar i Sverige vara egenutgivna Okänt hur stor del egenutgivningen utgör av e-böckerna, och än mindre av de faktiskt sålda böckerna
Egenutgivningen i USA Utgör mellan 50 och 75 procent av den totala bokutgivningen, räknat i titlar År 2014 var nästan 15 procent av alla sålda böcker (både tryckta böcker och e-böcker) i USA egenutgivna 24 procent av den sålda vuxenlitteraturen var egenutgiven (stor andel billiga e-böcker)
Nationalbibliografin i siffror (Kungl. biblioteket, 2017), s. 23
Förlägga = ta ekonomisk risk
Svenska Allmogeförlaget (1926 1973) Författarförlaget (1969 1986) Författares bokmaskin (1972 )
En ny författarroll Rollerna på bokmarknaden i upplösning: Författaren blir, förutom sin egen förläggare, ofta också sin egen redaktör, formgivare, sättare, korrekturläsare, faktor, marknadsansvarige, säljare och distributör. Författaren får fullständig kreativ frihet och kontroll över produktionen Författaren tar den ekonomiska risken (men också mycket stor del av eventuell vinst)
Lars Furulands modell över den litterära processen Ur Lars Furuland, Litteratur och samhälle. Om litteratursociologin och dess forskningsfält, i Litteratursociologi. Texter om litteratur och samhälle, red. Johan Svedjedal (2012), s. 15-49
De viktigaste funktionerna i bokbranschen Ur Johan Svedjedal, Bortom bokkedjan. Bokmarknadens funktioner - en ny modell och na gra exempel, Tidskrift för litteraturvetenskap 1999:3 4, s. 3 18
Disintermediering
Konsekrationsmakt
Följder Ökad författarkontroll, estetiskt och ekonomiskt Ökad utgivning för en specialiserad, ofta lokal publik Demokratisering Marknadsliberalisering Möjlighet att tjäna mer pengar (för ett fåtal författare) Ökat utbud Svårare för läsare att hitta de bra böckerna Ökad konkurrens om läsare Ingen kvalitetskontroll
Ignorera
Avvakta andras urval 1) Försäljning 2) Förlagsbyten 3) Recensioner (litteraturkritik, bloggar) 4) Rekommendationer
Gör (en del av) jobbet själv 1) Professionella omslag och baksidestexter 2) Snygg layout/inlaga 3) Provläsning av någon sida
Miriam Nauri, KB: Att bli bevarad kan nog i vissa fall vara en lika stor drivkraft som att na ut i sin samtid.
De etablerade förlagen va gar sällan satsa på manus som sticker ut, som gör det där radikalt annorlunda, och där man inte omedelbart ser en självklar målgrupp. Men för en egenutgivare eller indieförläggare är sällan jakten på storsäljaren det primära. De drivs oftast av en längtan att få ut sina eller sina författares berättelser till läsarna. En enskild författare eller ett förlag som drivs av en eldsjäl vågar därför också satsa på mindre självklar och mer unik litteratur. Oskar Källner Foto: Angelica Klang
Det finns allt fra n genomuselt till fullkomligt lysande. Dock finns det genomgående en ambition och en drivkraft hos alla i indiegemenskapen att ständigt förbättra sig. Folk läser kurser, köper lektörstjänster, ger feedback på varandras texter och arbetar hårt för att ständigt skriva starkare texter. Så även om det finns verk av alla kvalitetsklasser på marknaden så upplever jag att indieförfattarna som grupp ständigt utvecklas och blir bättre. Oskar Källner
Källor Berglund, Karl, Deckarboomen under lupp. Statistiska perspektiv på svensk kriminallitteratur 1977 2010 (2012) Borg, Alexandra, Bokkedjan i bitar. Om egenutgivning i det digitala tidevarvet, opublicerat seminariemanus (2016) Johansson, Hans Olof, Svensk lyrik 1931 1960. En översikt av originalutgivningen i bokform (1969) Lenas, Sverker, Egenutgivning sätter press pa Kungliga Biblioteket, Dagens Nyheter, den 11 april 2015 Määttä, Jerry, Raketsommar. Science fiction i Sverige 1950 1968 (2006), Sin egen lyckas smed! Om egenutgivningen och fantastiken, Skrået, 15.2.2017 Nationalbibliografin i siffror (Kungliga biblioteket, 2017) Schultz Nybacka, Pamela, Samhälle och litteratur på regional nivå. Om den utökade satsningen på litteratur i Uppsala län (2017) Steiner, Ann, Litteraturen i mediesamhället, tredje upplagan (2015) Svedjedal, Johan, Bortom bokkedjan. Bokmarknadens funktioner - en ny modell och na gra exempel, Tidskrift för litteraturvetenskap 1999:3 4, s. 3 18, Egenutgivning och de reguljära förlagen, arbetspapper (2014) Warnqvist, Åsa, Poesifloden. Utgivningen av diktsamlingar i Sverige 1976 1995 (2007)