INNEHÅLL Förord Maud Olofsson 8 Författarens tack Roger Lundgren 10 Drottning Silvia Sverige får en drottning 15 Drottning och mamma 39 Förebilderna 49 Arbetsplats: Slottet 59 Statsbesöken 75 Familjens hem 93 Engagemanget för de utsatta 107 Att forma framtida drottningar 135 Stark i stormen 145 Älskade drottning En viktig röst i världen HM Konung Carl XVI Gustaf 158 Drottningens betydelse för monarkin HKH Prinsessan Benedikte av Danmark 162 Att bygga en hovstat Överhovmästarinnan Alice Trolle-Wachtmeister 166 Drottningen och media Elisabeth Tarras-Wahlberg 172 Modet att tala för dem utan röst HM Drottning Rania av Jordanien 176 Drottningens kristna tro Michael Bjerkhagen 180 En sann eldsjäl Marilyn Carlson Nelson 184 Med hjärta för de minsta Helena Karlén 188 En pionjär inom demensvården Wilhelmina Hoffman 192 Min oslagbara gudmor Josephine Zapata Génetay 196 Sveriges främsta tjänare Signhild Arnegård-Hansen 200 Drottningens del i landets varumärke Carl-Henric Svanberg 204 Ett varmt stöd för oss med handikapp Lena Maria Klingvall 208 Drottningen väcker respekt Elisabeth Olsson 212 En tröst i sorgen Hans Brevik 218 Vår älskade mamma Drottningens barn 222 Det kungliga året 2013 40 år på tronen 229 Prinsessan Madeleines bröllop 245 Prins Daniel 40 år 261 Vi minns vår brittiska ros 275 Efterord Ulf Karlberg 292 Bildindex 294
Kungen och jag försöker alltid prioritera att resa runt i Sverige, mötet med det svenska folket är mycket viktigt för oss. Det finns så mycket att belysa i vårt land, och vi är tacksamma över att våra besök kan ge viktiga initiativ och projekt värdefull uppmärksamhet. I samband med kung Carl XVI Gustafs 40-årsjubileum som monark i september 2013, invigde hans syster prinsessan Christina en utställning på Kungliga slottet om hans regenttid. I invigningstalet sade prinsessan att kungen inte arbetar 9- till-5, utan snarare 24/7, alltså dygnet runt. Detta gäller även drottning Silvia. Att vara kung och drottning innebär att man alltid innehar sitt uppdrag; som kunglig är man aldrig ledig. Och ingen dag är den andra lik. För det mesta börjar dock dagen tidigt hemma på Drottningholm, där drottningen i lugn och ro äter frukost och läser morgontidningarna. Hon reser därefter in till Stockholms slott i en av hovstallets bilar, ofta tillsammans med kungen, som föredrar att själv köra bil framför att ha chaufför. Väl inne på det ombonade kontoret på slottet, möter drottningen upp sina närmaste medarbetare inom hovstaten: statsfrun Kristine von Blixen-Finecke, hovdamen Christina von Schwerin och sekreteraren Sigrun Berg. De går snabbt igenom dagens agenda, och drottningen tar del av den stora mängd post som skickas till henne. Det har under alla år kommit mycket brev. Många skriver av ren vänlighet, medan andra är mer konkreta och ber om hjälp, dels finansiellt understöd men även goda råd. För kungen och mig har det alltid varit viktigt att se till att dessa brev når rätt myndighet, att vidareförmedla korrespondensen till rätt departement, socialförvaltning eller annan aktuell myndighet. På så vis känner vi att vi kan hjälpa. Det är naturligtvis inte så att jag skulle blanda mig i personligen i dessa ärenden, men visst blir man rörd när man senare kanske får ett tackbrev, när personen i fråga fått den hjälp han eller hon behövde. Även när någon medlem av den kungliga familjen fyller år eller gifter sig, eller vid något annat jubileum, blir brevskörden enorm. Ändå är det angeläget att alla får svar med ett tack för den visade vänligheten. 61
62 63
En stor del av posten utgörs av inbjudningar till olika tillställningar, där man önskar att den kungliga familjen ska närvara. Dessa inbjudningar tas sedan upp vid de planeringsmöten som kungafamiljen genomför varje vecka tillsammans med sina närmaste medarbetare. Kungen och jag försöker alltid prioritera att resa runt i Sverige, mötet med det svenska folket är mycket viktigt för oss. Det finns så mycket att belysa i vårt land, och vi är tacksamma över att våra besök kan ge viktiga initiativ och projekt värdefull uppmärksamhet. Tyvärr kan vi inte tacka ja till alla de fina inbjudningar vi får; det går helt enkelt inte av på grund av tidsbrist. De programpunkter som hovet redovisar på den officiella hemsidan, är bara en bråkdel av kungahusets alla arbetsuppgifter. Varje år genomför drottningen drygt 200 officiella uppdrag. Om man multiplicerar det med antal år som hon varit Sveriges drottning, innebär det att hon har haft 7 400 offentliga framträdanden! Utöver dessa tillkommer interna möten, intervjuer, planeringssammanträden och intensiva inläsningar. Drottningen lämnar aldrig något åt slumpen, utan är alltid väl förberedd och påläst innan hon genomför ett officiellt åtagande. För dem som möter henne betyder detta mycket: att hon som drottning visar ett genuint intresse och dessutom har viss kännedom om de aktuella frågorna. Som kunglighet måste man inte vara expert inom ett område, men det är viktigt att man kan lite om det mesta. Om drottningen befinner sig på Slottet, äter hon ofta lunch tillsammans med sina medarbetare eller med kungen. Om kungaparet däremot är ute på representationsuppdrag, är lunchen vanligtvis en del av de officiella programpunkterna. Man vänjer sig aldrig vid att bli fotograferad, det är en mycket speciell situation, framför allt numera, när människor har kamera med sig i sin telefon. Att alltid vara iakttagen och i centrum bland andra människor, är självklart oerhört påfrestande. Även om våra kungligheter är vana vid att leva i offentlighetens ljus, är det speciellt att ständigt vara mittpunkten och ständigt bli fotograferad. Man vänjer sig aldrig vid att bli fotograferad, det är en mycket speciell situation, framför allt numera, när människor har kamera med sig i sin telefon. När kungen och jag genomförde länsbesöken i samband med hans 40-årsjubileum, möttes vi dagligen av ett hav av mobiltelefoner som var riktade mot oss. Det ser onekligen lite märkligt ut. 64 65
Varje år håller drottningen ett stort antal tal, inte bara på svenska, utan även på engelska och ibland tyska. Talen är en viktig del av hennes utåtriktade verksamhet och blev än viktigare sedan hon grundat organisationerna Mentor och World Childhood Foundation. Drottningen är noga med att själv vara med i processen att skriva sina tal. De flesta kvällar i veckan tillbringar kungaparet på olika middagar; lediga aftnar på Drottningholm är ytterst sällsynta. Ofta bjuder kungen och drottningen själva in till olika representationsmiddagar på Kungliga slottet, och eftersom drottningen då alltid är värdinna, lägger hon stor vikt vid menyn, dukningen, bordsplaceringen och blomster- Jag tycker mycket om att vara tillsammans med min familj, mina syskon och mina vänner. Men även den kristna tron har alltid betytt mycket för mig. Där hämtar jag styrka och finner stöd. arrangemangen. Hennes ambition är att allt ska vara perfekt och att de som besöker slottet ska bära med sig ett unikt minne för livet. När kungaparet själva är gäster vid middagar, är de naturligtvis även då i centrum, men det är ändå lite enklare att vara gäster än värdpar. Dagsprogrammen kräver flera klädbyten varje dag, men drottningen är efter alla år van vid det höga tempo som hennes dagar innebär. För att varva ner uppskattar drottning Silvia att läsa, simma, promenera eller cykla i Drottningholmsparken, liksom att ägna sig åt trädgårdsarbete. Allra bäst trivs hon när hon får vara tillsammans med kungen, barnen och prinsessan Estelle. Jag tycker mycket om att vara tillsammans med min familj, mina syskon och mina vänner. Men även den kristna tron har alltid betytt mycket för mig. Där hämtar jag styrka och finner stöd. Ett annat intresse, som kungaparet delar, är att besöka loppmarknader. Det är verkligen roligt, och vi har gjort många roliga fynd genom åren. Bland annat köpte vi en klocka som går baklänges och som vi har i kaffetorpet på Solliden. Den gör besökarna väldigt förvirrade. Vi har även hittat ett portionsljus med små bollar som hänger ihop, där varje ljus brinner varsin dag, liksom en tandemråttfälla, många fina böcker och andra roliga saker. 69
FÖLJANDE TAL HÖLLS AV DROTTNING SILVIA I PARIS 1995, VID ETT INTERNATIONELLT FORUM FÖR BARNS RÄTTIGHETER: Jag har valt att tala om barnpornografi, eftersom antalet pedofiler som utnyttjar, missbrukar, drogar och säljer oskyldiga barn ökar över hela världen. Pedofiler verkar i mörkret; de kan finnas överallt. De är lärare, de är advokater, de är till och med läkare, och de kan vara dina grannar, som du litar på. De reser utomlands, de arrangerar charterresor, medvetna om att få länder stoppar och straffar dem. Men några gör det. Många länder har skrivit under Förenta nationernas Barnkonvention. Det gjorde Thailand, och det gjorde Sverige. Med hjälp av svenska Rädda barnen, kunde en svensk medborgare gripas i Thailand när han utnyttjade en minderårig. Med hjälp av thailändska myndigheter fördes han tillbaka till Sverige, där han åtalades och fängslades för sitt brott. Om myndigheter kan arbeta tillsammans internationellt, som i nämnda fall, och straffa pedofiler i såväl landet där brottet begicks som hemlandet, tror jag att ett viktigt steg har tagits för att skydda barnen. För några år sedan, när filmer fortfarande behövde framkallas, var det mycket svårare att producera och sprida barnpornografi. Numera, i vår datoriserade tid när kommunikation sprids snabbt, är det svårt att kontrollera spridningen. Dessutom kan en större potential kunder som vill konsumera barnpornografi nås med en ny, attraktiv marknad. Den hastighet som den moderna teknologin utvecklas i, arbetar emot oss. Jag talar därför om lagstiftning, som måste anpassas till denna utveckling. Jag talar även om internationella samarbeten, och att polisen får de medel de behöver för att dels kunna bygga upp ett effektivt nätverk i syfte att finna de kriminella, dels kunna implementera nuvarande lagstiftning. Jag talar till er i egenskap av mor. Vi som är vuxna behöver lära oss att se pedofilerna genom ett barns ögon, ett litet barn som blir fysiskt och mentalt torterat och våldtaget. Vi måste komma ihåg att barnpornografi inte bara är film det är reell ondska, och ska anses som bevis i domstolarna. 27-31 augusti nästa år (1996; red. anm.) är Sverige värd för den första världskongressen emot kommersiell sexuell exploatering av barn. Jag är beskyddare för denna kongress, och inbjudningar har skickats ut till regeringarna i samtliga länder som är medlemmar av FN. Jag uppmanar alla närvarande att uppmuntra era regeringar att delta i denna kongress. Om vi alla samarbetar, kan kongressen bli ett fundament för en global handlingsplan emot kommersiell sexuell exploatering av barn, så att vi kan avskaffa denna förnedrande, oacceptabla form av modernt slaveri, kallat barnpornografi. 73