Falck Försäkringsaktiebolag Solvens- och verksamhetsrapport (SFCR) Räkenskapsåret Institutnummer: Organisationsnummer:

Falck Försäkringsaktiebolag Solvens- och verksamhetsrapport (SFCR) Räkenskapsåret 2016 Institutnummer: 22089 Organisationsnummer: 516401-8474 1

A VERKSAMHET OCH RESULTAT... 5 A.1 VERKSAMHET... 5 A.2 FÖRSÄKRINGSRESULTAT... 7 A.3 INVESTERINGSRESULTAT... 7 A.4 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VERKSAMHETER... 8 A.5 ÖVRIG INFORMATION... 8 B FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEM... 9 B.1 ALLMÄN INFORMATION OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET... 9 B.2 LÄMPLIGHETSKRAV... 12 B.3 RISKHANTERINGSSYSTEM INKLUSIVE EGEN RISK- OCH SOLVENSBEDÖMNING 14 B.4 SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL... 15 B.5 INTERNREVISIONSFUNKTIONEN... 17 B.6 AKTUARIEFUNKTIONENEN... 18 B.7 UPPDRAGSAVTAL... 19 B.8 ÖVRIG INFORMATION... 20 C RISKPROFIL... 21 C.1 TECKNINGSRISK... 22 C.2 MARKNADSRISKER... 23 C.3 KREDITRISKER... 25 C.4 LIKVIDITETSRISKER... 26 C.5 OPERATIVA RISKER... 27 C.6 ÖVRIGA MATERIELLA RISKER... 29 C.7 ÖVRIG INFORMATION... 30 D VÄRDERING FÖR SOLVENSÄNDAMÅL... 31 D.1 TILLGÅNGAR... 32 D.2 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR... 33 D.3 ANDRA SKULDER... 36 D.4 ALTERNATIVA VÄRDERINGSMETODER... 36 D.5 ÖVRIG INFORMATION... 36 E FINANSIERING... 37 E.1 KAPITALBAS... 37 E.2 SOLVENSKAPITALKRAV OCH MINIMIKAPITALKRAV... 38 E.3 ANVÄNDNING AV UNDERGRUPP FÖR DURATIONSBASERAD AKTIEKURSRISK VID BERÄKNING AV SOLVENSKAPITALKRAVET... 39 E.4 SKILLNADER MELLAN STANDARDFORMEL OCH ANVÄNDA INTERNA MODELLER.. 39 E.5 EFTERLEVNAD AV MCR OCH SCR... 39 E.6 ÖVRIG INFORMATION... 40 BILAGA I QRT BLANKETTER...41 BILAGA II ORDLISTA...49 2

Sammanfattning Bakgrund Den 1 januari 2016 infördes nya europeiska regler för hur försäkringsföretag ska säkerställa att de har tillräckligt kapital (solvens) för att göra utbetalningar till följd av de åtaganden de gjort i försäkringsavtalen avseende att betala ersättning vid olika typer av skador eller händelser. Solvensregelverket innehåller krav på att företagen måste hålla en riskbaserad kapitalbuffert, och ställer också krav på företagens styrning och riskhantering. Därtill finns även regler om att försäkringsföretag varje år i en särskild rapport ska offentliggöra information om sin solvenssituation och hur man uppfyllt vissa krav i regelverket. Falck Försäkringsaktiebolag (FFAB) har i enlighet med detta tagit fram denna solvens- och verksamhetsrapport avseende år 2016. Sammanfattning av rapportens innehåll FFAB bedriver huvudsakligen verksamhet inom vägassistans på den svenska marknaden. Bolaget ingår i den danska Falck koncernen. FFAB är ett volymmässigt förhållandevis litet försäkringsföretag med en premievolym som under 2016 uppgick till 322 768 st. Bolagets försäkringsresultat (tekniska resultat) uppgick år 2016 till 41 807 ksek (tusen kronor)., vilket innebar en reducering av resultatet med ca 35 procent jämfört med året innan. Minskningen berodde främst på ökade kostnader och på att bolaget beslutat sig för att inte längre sälja vissa produkter inom sakskadeförsäkring. Under året har FFAB gjort ett flertal förändringar i styrningen av bolaget och den interna kontrollen. Kompetensen inom styrelse och ledning samt inom andra väsentliga funktioner har höjts, och verksamheten har renodlats med en ny tydligare organisation. Bolagets risktagande är begränsat till i huvudsak skadeförsäkringsrisker inom vägassistans och risker kopplade till placering av bolagets tillgångar. Bolaget har en låg riskaptit och risktolerans, vilket bland annat återspeglas i placeringen av bolagets tillgångar samt i interna regler om en solvenskvot på 1,4 1,6. Försäkringsriskerna är förhållandevis okomplicerade. För att hantera teckningsrisken sker en regelbunden uppföljning av medelskada, premiens bärkraftighet, hur stor andel avtal som förnyas, antal incidenter samt kostnad per incident. Bolagets kapital placeras i banktillgodohavanden samt i räntebärande värdepapper som karaktäriseras av kort löptid och låg kreditrisk. Ett lån till moderbolaget ger upphov till en koncentrationsrisk som hanteras genom uppsatta limiter. Bolaget tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS i sin finansiella redovisning men för bedömningar av bolagets solvens värderas vissa poster i balansräkningen i enlighet med solvensregelverkets regler till ett annat värde (verkligt värde). Dessa poster omfattar för FFAB:s del bolagets fastighet och försäkringstekniska avsättningar (FTA). Kapitalbasen i FFAB utgörs till 100 procent av kapital som klassificerats som primärkapital nivå 1, den högsta kvaliteten på kapital enligt solvensregelverket. Kapitalbasen uppgick vid utgången av år 2016 till 183 405 ksek vilket ska relateras till solvenskapitalkravet som uppgick till knappt 111 552 ksek. Solvenskvoten översteg vid utgången av 2016 med god marginal det externa kravet på 1,0. 3

I maj 2016 beslutade Finansinspektionen att tilldela FFAB en varning och en straffavgift för brister i intern styrning och kontroll och i hantering av intressekonflikter. Detta har föranlett bolaget att vidta åtgärder för att fortsatt säkerställa fullgod regelefterlevnad. I övrigt har inga materiella händelser inträffat i bolaget under 2016. RAPPORTENS INNEHÅLL OCH STRUKTUR Rapporten följer den struktur som har specificerats i solvensregelverket. Den består av fem kapitel: A. Verksamhet och resultat B. Företagsstyrningssystemet C. Riskprofil D. Värdering för solvensändamål E. Finansiering Kapitel A ger en översikt över bolaget och dess resultat och verksamhet under 2016. Kapitlet återspeglar information som till stor del finns i bolagets årsredovisning. Kapitel B ger en överblick över bolagets företagsstyrningssystem, med fokus på hantering av bolagets risker. Solvensregelverket ställer krav på att försäkringsföretag inrättar fyra centrala funktioner; riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion, aktuariefunktion och internrevisionsfunktion. I kapitlet beskrivs hur FFAB implementerat dessa funktioner, och i vilken utsträckning man har lagt ut dessa och andra väsentliga funktioner på externa uppdragstagare. Kapitel C beskriver bolagets olika risker och hur materiella risker mäts och hanteras. I kapitel D redogörs för skillnader i värderingsmetoder för finansiell rapportering och för solvensändamål. Kapitel E innehåller en beskrivning av kapitalbasen och specificerar kapitalkravets storlek totalt och uppdelat på de olika riskkategorierna. Bolagets solvenssituation beskrivs. Bilaga I innehåller QRT (Solvens II) blanketter per 2016-12-31, det vill säga vissa uppgifter som bolaget enligt solvensreglerna ska rapportera till Finansinspektionen men också offentliggöra som en bilaga till denna rapport. En ordlista med förklaring till väsentliga ord och begrepp återfinns i Bilaga II. 4

A VERKSAMHET OCH RESULTAT A.1 VERKSAMHET Falck Försäkringsaktiebolag (FFAB) är ett svenskt skadeförsäkringsbolag som erbjuder produkter i form av vägassistansförsäkringar (försäkringsklass 18, Assistans) primärt inom Sverige. Bolaget har sedan mitten av 1990-talet varit den största leverantören av trygghet i form av vägassistans i Sverige. Försäkringsåtagandena innebär exempelvis att FFAB assisterar försäkringstagaren med reparation på plats eller med bärgning till verkstad om en försäkringshändelse skulle inträffa. Försäkringen kan också omfatta tillägg som hotellkostnader under reparation, fortsatt resa med andra färdmedel eller möjlighet till hyrbil. Geografisk täckning är normalt Sverige, men kan också vara Norden eller Europa. Till följd av bolagets specialiserade verksamhetsinriktning är FFAB ett förhållandevis litet försäkringsbolag med ett risktagande som är begränsat till ett fåtal jämförelsevis okomplicerade risker. FFAB har sitt huvudkontor på Lidingö utanför Stockholm, men bedriver verksamhet i hela landet. Bolagsuppgifter Falck Försäkringsaktiebolag (juridisk form försäkringsaktiebolag) Org.nr: 516401-8474 Förrådsvägen 2 181 41 Lidingö Finansinspektionen (FI) i Sverige, med adress Brunnsgatan 3, 111 38 Stockholm, ansvarar för den finansiella tillsynen av bolaget. Vald revisor för räkenskapsåret 2016 var Deloitte AB (org.nr. 556271-5309), adress Rehnsgatan 11, 113 79 Stockholm, med huvudansvarig revisor Petter Hildingson. Ägarförhållanden FFAB är ett bolag i den internationella koncernen Falck som har sitt säte i Danmark. Koncernen bedriver verksamhet inom räddning och säkerhet i fyra olika verksamhetsområden: Assistance - Assistans och säkerhet Emergency - Räddningstjänst och sjukvård Healthcare - Företagshälsovård Safety Services - Räddning och säkerhetsutbildning (ej i Sverige) 5

FFAB ägs till 100 procent av Falck Investment Sverige AB med säte på Lidingö, som i sin tur ingår som helägt bolag i Falckkoncernen i vidare led. Falck A/S har säte i Köpenhamn, Danmark. Inom verksamhetsområdet Assistance är FFAB ett av tre systerbolag i Sverige. FFAB har lagt ut skadehantering till Falck Räddningskår AB, som bland annat erbjuder bärgningstjänster. Betydande händelser 2016 Finansinspektionen beslutade i maj 2016 om att tilldela FFAB en varning och en straffavgift för brister i intern styrning och kontroll och i hanteringen av intressekonflikter. Detta har föranlett ett arbete inom Falck koncernen och FFAB som bland annat innebär att försäkringsverksamheten har renodlats och att ytterligare kompetenser har tillförts bolaget. 6

A.2 FÖRSÄKRINGSRESULTAT Bolagets försäkringsresultat (tekniskt resultat) består av premieintäkter, förändring i avsättning för intjänade premier, kostnader för försäkringsersättningar samt driftkostnader vilka bland annat består av personalkostnader, hyror och koncerngemensamma kostnader. Försäkringsresultat (ksek) 2015 2016 Premieinkomst 214497 201504 Förändring i avsättning för intjänade premier 1165 5741 Premieintäkt f.e.r 215662 207245 Försäkringsersättningar f.e.r -110329-93171 Driftskostnader -41485-72267 Tekniskt resultat 63848 41807 Premieintäkten uppgick för år 2016 till 207 245 ksek (tusen kronor) och vilket innebar en minskning med 4 procent jämfört med året innan. Förklaringen till minskningen är främst att bolaget inte sålt några nya cykel- och stöldförsäkringar under 2016, vilket bolaget delvis gjorde under 2015. Dessa försäkringar stod för ca 3 procent av premieintäkterna under 2016 jämfört med 5 procent under 2015. Drygt 99 procent av premieintäkterna under åren 2015 och 2016 avser försäkringar som är sålda inom Sverige och resterande del (1 procent) utgörs av försäkringar som är sålda till försäkringstagare i andra EES länder. Kostnaderna för försäkringsersättningar (skadekostnaderna) uppgick till -93 171 ksek under 2016, vilket innebar en reducering av kostnaderna med 16 procent jämfört med året innan. Den redovisade minskningen beror på att FFAB under 2016 gjorde en omklassificering av skaderegleringskostnader till driftsresultatet i syfte att ge en mer korrekt bild av verksamheten. Ökningen av driftskostnader från -41 485 ksek till -72 267 ksek förklaras huvudsakligen av ökade anskaffningskostnader och av en förändring i fördelning av koncerninterna kostnader till följd av ovan beskrivna omklassificering av skaderegleringskostnader. Det totala tekniska resultatet från försäkringsverksamheten reducerades med 22 041 ksek eller 35 procent mellan 2015 och 2016 vilket förklaras av reducerade intäkter och ökade kostnader i enlighet med vad som beskrivits ovan. A.3 INVESTERINGSRESULTAT Investeringsresultatet utgörs av ränteintäkter och räntekostnader från placeringar i kommunobligationer och placeringar i bank. FFAB har en försiktig hållning när det gäller placeringsverksamheten och undviker att ta risker. Investeringsresultatet kommer därför att reflektera det rådande ränteläget för korta placeringar med låg kreditrisk. 7

Räntenettot för år 2016 uppgick till -421 ksek och avsåg främst räntekostnader samt en mindre del ränteintäkter. För år 2015 uppgick räntenettot till -231 ksek, vilket innebar att det skedde en försämring av räntenettot med 190 ksek under 2016. Förklaringen till förändringen är att räntekostnaderna för investeringar i obligationer ökade samt att bolaget hade räntekostnader för inlåning med negativ ränta. FFAB har inga vinster eller förluster som redovisas direkt mot eget kapital och har inte gjort några investeringar i värdepapperisering. A.4 RESULTAT FRÅN ÖVRIGA VERKSAMHETER Resultat från övriga verksamheter omfattade under 2016 främst en vinst från försäljning av en bostadsrätt, vilket gav upphov till en vinst på 2 984 ksek. A.5 ÖVRIG INFORMATION Den sanktionsavgift som beslutades av FI i maj 2016 belastade bolagets resultat redan under år 2015. Under 2016 sålde bolaget det svenska beståndet av cykelförsäkringar, vilket gav en intäkt på 29 998 ksek. I övrigt finns ingen materiell information om företagets verksamhet och resultat under år 2016. 8

B FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEM B.1 ALLMÄN INFORMATION OM FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET B.1.1 FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMETS UTFORMNING Styrelsen Styrelsen ansvarar ytterst för FFAB:s verksamhet. Det är styrelsens ansvar att besluta om verksamhetens strategiska inriktning och att tillsätta och avsätta VD. Styrelsen i FFAB består av tre ledamöter och en suppleant. Under 2016 genomfördes en förändring av styrelsesammansättningen så att extern försäkringskompetens tillfördes styrelsen. Vid utgången av 2016 utgjordes styrelsen av följande personer: Michael Bergh, ordförande (extern) Malin Björkmo, ledamot (extern) Bo Uggerhöj, ledamot (anställd i Falck koncernen) Thomas Hindrichsen, suppleant (anställd i Falck koncernen) Styrelsen i FFAB har inte inrättat något revisionsutskott utan har istället valt att låta styrelsen som helhet utöva de uppgifter som annars skulle åligga ett revisionsutskott. Under 2016 genomförde styrelsen sex ordinarie möten. Styrelsen är ytterst ansvarig för bolagets system för företagsstyrning och ska säkerställa att bolaget styrs på ett sunt och ansvarsfullt sätt. Styrelsen beslutar även om riskhanteringssystemets utformning och vilka risker som ska tas i vilken omfattning, och ställer krav på internkontrollsystemet i bolaget. Styrelsen har upprättat ett antal styrande dokument för verksamheten. Styrningen sker med hjälp av dessa styrdokument som ses över och fastställs minst årligen. I dessa anges syfte, ansvar och roller, vad som ska utföras och krav som ska uppfyllas, samt hur återrapportering ska ske till VD och styrelse. Verkställande direktör FFAB:s VD, Anders Söderberg, tillträdde sin tjänst i bolaget i januari 2016. VD är inom ramen för styrelsens instruktioner ansvarig för den löpande förvaltningen av bolaget. Från den 1 februari 2017 har bolaget även en vice VD som bland annat har till uppgift att bidra till att bolagets företagsstyrningssystem ska fungera väl. 9

B.1.2 CENTRALA FUNKTIONER Styrelsen i FFAB beslutar om utformningen av bolagets företagsstyrningssystem och internkontrollsystem. Detta innebär att styrelsen även beslutar om de centrala funktioner som ska finnas i bolaget enligt solvensregelverket; internrevisionsfunktion, riskhanteringsfunktion, regelefterlevnadsfunktion och aktuariefunktion. Internrevisionsfunktionen Internrevisionsfunktionen är direkt underställd styrelsen och helt fristående från den operativa verksamheten och övriga centrala funktioner. Det är funktionens uppgift att övervaka företagsstyrningssystemet och systemet för internkontroll och verka för att dessa fungerar effektivt. Styrelsen har bland annat i syfte att uppfylla ovanstående valt att lägga ut arbetet inom internrevisionsfunktionen på en extern uppdragstagare. Styrelsen har beslutat om en instruktion för internrevisionsfunktionen och en av styrelsens ledamöter är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare av uppdraget. Riskhanteringsfunktionen Riskhanteringsfunktionen bistår styrelse och VD i riskhanteringsfrågor för att säkerställa att riskhanteringsstyrningssystemet fungerar effektivt. Funktionen övervakar riskhanteringssystemet och följer upp bolagets riskprofil, samt bevakar eventuella nya framväxande risker. Funktionen för riskhantering är underställd VD och fristående från de verksamheter den granskar. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till VD som styrelse. FFAB har under 2016 valt att lägga ut arbetet i funktionen på en extern uppdragstagare. VD är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Regelefterlevnadsfunktionen Regelefterlevnadsfunktionen bidrar till att säkerställa att bolagets risker rörande efterlevnad av externa och interna regler identifieras, bedöms och hanteras. Funktionen är både rådgivande och kontrollerande. Regelefterlevnadsfunktionen är underställd VD och ska vara oberoende och fristående i förhållande till den verksamhet som den granskar. Styrelsen har beslutat om en instruktion för funktionen, och funktionen rapporterar direkt såväl till VD som styrelse. FFAB har under 2016 valt att lägga ut arbetet i funktionen på en extern uppdragstagare, med VD som ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Aktuariefunktionen Aktuariefunktionen ansvarar för att samordna och svara för kvaliteten i de försäkringstekniska beräkningarna och utredningarna. Funktionen bistår också styrelsen och VD och rapporterar på eget initiativ till dem i frågor som rör metoder, beräkningar och bedömningar av FTA för solvensändamål och finansiell redovisning, värdering av försäkringsrisker samt återförsäkringsskydd och riskreduceringstekniker. Aktuariefunktionen har även till uppgift att bidra till att förbättra och stärka riskhanteringssystemet. Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till en extern konsult. Kersti Lagercrantz (tillförordnad CFO) är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. 10

B.1.3 FÖRÄNDRINGAR I FÖRETAGSSTYRNINGSSYSTEMET 2016 2016 har varit det första året i det nya solvensregelverket vilket inneburit att omfattande nya regler rörande företagsstyrningen trätt ikraft. För FFAB har det nya regelverket bland annat inneburit nya och förändrade styrdokument som under året implementerats i organisationen. FFAB har också tillsatt en ny VD och förstärkt försäkringskompetensen i styrelsen. Ansvaret för riskhanteringsfunktionen och regelefterlevnadsfunktionen innehades tidigare av en person som var anställd i FFAB. Under 2016 har uppdraget att utföra arbetet i funktionerna separerats och lagts ut på olika externa konsulter. Genom denna ändring har oberoende mellan de båda funktionerna uppnåtts och de har tillförts ytterligare resurser och kompetens. I slutet av 2016 beslutade bolaget att anställa en vice VD. En process påbörjades också för att rekrytera en person som ska ansvara för riskhanteringsfunktion och en person som ska ansvara för regelefterlevnadsfunktionen. Under 2016 påbörjades ett arbete med att renodla försäkringsverksamheten i bolaget, framför allt genom att bygga upp en egen ekonomifunktion och genom att lägga ut skaderegleringen till Falck Räddningskår AB. Med beaktande av att de inneboende riskerna i FFAB är få och inte komplexa till sin natur, är det styrelsens bedömning att bolaget i och med ovan beskrivna kompetenshöjning och efter genomförd omorganisation har ett företagsstyrningssystem som är lämpligt för verksamheten. B.1.4 ERSÄTTNINGSSYSTEM FFAB:s principer för ersättningar regleras i den av styrelsen fastställda ersättningspolicyn. Den grundläggande principen är att ersättningsmodellen ska uppmuntra till långsiktighet och ett balanserat risktagande, samt främja en sund och effektiv riskhantering. Lön och andra anställningsvillkor ska vara marknadsmässiga och möjliggöra för FFAB att attrahera och behålla kompetenta medarbetare. För att begränsa risken för intressekonflikter mellan en enskild medarbetares kortsiktiga ekonomiska intressen och FFAB:s långsiktiga mål är möjligheten till rörliga ersättningar begränsad. Fast ersättning (inte rörlig) ska alltid vara det tydligt dominerande inslaget i ersättningen. Den fasta ersättningen till anställd ska vara marknadsmässig och baseras på den enskilde medarbetarens ansvar och prestation. Härtill ska nivån på ersättningen uppfattas som balanserad av FFAB:s intressenter och kunder. Eventuell rörlig ersättning ska baseras på en sammanvägd bedömning av individens och FFAB:s totala resultat. Vid bedömning av individens resultat ska både ekonomiska och icke-ekonomiska kriterier beaktas. Styrelsen har beslutat att endast bolagets VD ska kunna erhålla rörlig ersättning. För säljande personal kan provisionsbaserad ersättning förekomma. 11

Inom FFAB förekommer inte att styrelseledamöter eller anställda ges rätt till aktieoptioner eller aktier. Det finns inte heller något system för tilläggspensioner eller förtidspensioner för ledning och styrelse eller personer som ansvarar för andra centrala funktioner. Riskhanteringsfunktionen ska minst årligen, eller vid behov, självständigt granska om ersättningarna i bolaget överensstämmer med bolagets ersättningspolicy. Resultatet rapporteras till styrelsen senast i samband med att årsredovisningen fastställs. Styrelseledamöter erhåller endast fast arvode för sitt uppdrag i styrelsen. Styrelseledamöter som är anställda i Falck koncernen erhåller inte styrelsearvode. Styrelsens ledamöter och VD har för år 2016 erhållit arvoden om totalt 1 287 ksek. B.1.5 MATERIELLA TRANSAKTIONER Under 2016 har det förekommit transaktioner med moderbolaget i form av utbetalning av utdelning på 70 000 ksek. FFAB placerar även en del av sin överlikviditet hos moderbolaget vilket gav upphov till 41 stycken transaktioner under året, där medelvärdet på transaktionerna uppgick till 4 370 ksek. De tre största transaktionerna var på mellan 50 000 ksek och 100 000 ksek. B.2 LÄMPLIGHETSKRAV Styrelsen i FFAB har fastställt en policy för lämplighetsbedömning i syfte att säkerställa att styrelse och VD och de som ansvarar för eller utför centrala funktioner vid var tid har kunskaper, erfarenheter och anseende som gör dem lämpliga för sina uppgifter i bolaget. B.2.1 LÄMPLIGHETSPRÖVNING AV STYRELSEN Styrelsen och styrelseledamöterna ska uppfylla de kompetenskrav som ställs i gällande regelverk, samt därtill ha den kunskap och erfarenhet som styrelsen vid var tid anser är relevant utifrån verksamhetens karaktär och inriktning. Kompetenskravet ska baseras på beslutad strategi och bedömningar av kommande utmaningar för styrelsen, och minst omfatta de kunskapsområden som anges i det externa regelverket (försäkrings- och finansmarknader, affärsstrategi och affärsmodeller, företagsstyrning, finansiell analys, aktuariell analys samt regler avseende den tillståndspliktiga verksamheten). Vid bedömningen av ledamöternas kompetens ska hänsyn tas till både teoretiska kunskaper som inhämtats genom utbildning och praktiska erfarenheter som tidigare befattningar medfört. Såväl den enskilde ledamotens kompetens som styrelsens samlade kompetens bedöms vid lämplighetsprövningen. En enskild ledamot behöver inte ha kompetens inom alla områden, men en tillräcklig kompetens för att kunna delta i styrelsearbetet på ett konstruktivt sätt. Vid bedömning av styrelsens samlade kompetens gäller att minst en ledamot ska ha så god kompetens som ger förutsättningar att styra och utmana inom vart och ett av de specificerade kunskapsområdena. Var och en av styrelseledamöterna ska uppfylla regelverkens krav på gott anseende. I linje med detta ställs krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att styrelseledamoten följer 12

gällande lagar och regler. Det genomförs en samlad bedömning av anseendet i varje enskilt fall och bedömningen baseras på de omständigheter som bedöms vara relevanta samt på den information som finns att tillgå med beaktande av begränsningar i lagstiftningen. Det görs vidare en bedömning av ledamotens integritet, det vill säga om personen kan förväntas agera objektivt, kritiskt och självständigt vid utövandet av uppdraget. Detta omfattar även en bedömning av om det finns intressekonflikter som kan påverka utförandet av uppdraget. En bedömning görs även av om den enskilda ledamoten, med hänsyn till antalet övriga uppdrag som personen innehar, kan förväntas lägga ned tillräckligt mycket tid för att fullgöra de skyldigheter som följer av styrelseuppdraget. Lämplighetsprövning görs vid förändringar av styrelsen. Även om inga förändringar sker ska lämpligheten bedömas årligen. Var och en av ledamöterna får årligen ange om det inträffat förändringar som skulle kunna påverka lämpligheten, och vart fjärde år görs en kontroll avseende anseendet. Styrelsen gör också årligen en bedömning av kompetensbehovet och utvärderar styrelsens befintliga kompetens för att säkerställa att den samlade kompetensen är tillräcklig. B.2.2 LÄMPLIGHETSPRÖVNING AV VD OCH VICE VD VD och vice VD (i detta avsnitt tillsammans VD ) ska uppfylla de kompetenskrav som ställs i gällande regelverk. En VD i FFAB ska ha erfarenhet av företagsledning, goda ledaregenskaper, goda kunskaper i ekonomi och juridik, god branschkännedom samt erfarenhet av arbete med försäkring eller finansiell verksamhet, samt uppfylla de eventuella ytterligare kompetenskrav styrelsen vid var tid finner relevanta. VD ska uppfylla de krav på gott anseende och i linje med detta ställer bolaget krav på ärlighet, integritet, ekonomisk redbarhet och att VD följer gällande lagar och regler. Detta prövas i FFAB:s process för lämplighetsprövning. Styrelsen gör en samlad bedömning av anseendet som baseras på de omständigheter som bedöms vara relevanta samt på den information som finns att tillgå med beaktande av begränsningar i lagstiftningen. För att säkerställa att lämplighetskraven hos VD fortlöpande är uppfyllda, ansvarar styrelseordföranden för att löpande bevaka att det inte inträffat några förändringar beträffade VD:s anseende. B.2.3 LÄMPLIGHETSPRÖVNING AV ANSVARIGA FÖR CENTRALA FUNKTIONER När en ny ansvarig för en central funktion utses tar rekryteringsansvariga fram en kravprofil. Bolaget genomför en bakgrundskontroll som åtminstone omfattar inhämtande av utdrag ur belastningsregistret, kreditupplysning samt i övrigt skriftliga dokument som styrker påståenden avseende erfarenhet, kompetens och anseende. De senare dokumenten ska så långt möjligt verifieras via referenstagning. Kandidaten ska också fylla i FI:s formulär för lämplighetsprövning. 13

Utifrån det underlag som framkommit i processen bedömer VD respektive ordförande (avseende internrevisionsfunktionen) kandidatens lämplighet innan rekrytering sker. Eftersom bolaget valt att lägga ut de centrala funktionerna avser ovanstående den beställaransvarige. För att säkerställa att lämplighetskraven hos ansvariga för de centrala funktionerna fortlöpande är uppfyllda, ansvarar VD för att löpande bevaka att det inte inträffat några förändringar beträffande deras anseende. De ska också årligen ange om det har inträffat några andra relevanta förändringar som skulle kunna ha en inverkan på bedömningen av deras lämplighet. B.3 RISKHANTERINGSSYSTEM INKLUSIVE EGEN RISK- OCH SOLVENSBEDÖMNING B.3.1 RISKSTRATEGI FFAB:s riskstrategi är en integrerad del i verksamhetsstyrningen. Givet affärsstrategin ska bolagets risktagande styras så att en bra avvägning mellan risknivå och förutsättningar för lönsamhet uppnås. Fastställande av riskstrategin omfattar ett ställningstagande till vilka risker som ska tas i verksamheten, och i vilken utsträckning sådana risker ska tas. FFAB:s riskstrategi är baserad på principen att endast sådana risker ska tas som har en direkt koppling till affärsverksamheten där FFAB har sitt särskilda kompetensområde. Utgångspunkten är att risktagandet ska förväntas bidra på ett positivt sätt till resultatet, med beaktande av de kostnader risktagandet medför. Andra mer indirekta eller oönskade risker ska så långt som möjligt elimineras, eller om detta inte är möjligt eller för kostsamt, hanteras så att de begränsas med beaktande av kostnaderna för detta. Den totala risken i FFAB kommer att bestå av de affärsmässigt betingade risker som styrelsen bedömt att det är ekonomiskt motiverat att ta och de övriga risker som man valt att inte eliminera fullt ut. Dessa risker måste täckas med kapital. Detta innebär att FFAB tar vissa försäkringsrisker som ett led i bedrivandet av affärsverksamheten. Övriga risker är oönskade, men tas i den utsträckning det är ekonomiskt motiverat. Styrelsen fastställer riskstrategin och hur enskilda risker ska hanteras och begränsas. En viktig grund för detta är bolagets arbete med att identifiera de risker det är eller kan komma att bli exponerat för. B.3.2 RISKHANTERING Det är styrelsens ansvar att FFAB har ett effektivt system för löpande hantering av samtliga risker i enlighet med fastställd riskstrategi. Styrelsen har därför fastställt tydliga interna regler som anger vem som är ansvarig för hanteringen av de olika riskerna, som definierar mandat och limiter och som anger hur återrapportering till VD respektive styrelse ska ske. Styrelse och ledning arbetar för en sund riskkultur med god kontrollmiljö och söker bygga en verksamhet som präglas av öppenhet, ansvarstagande och transparens. 14

Riskerna i FFAB ägs av verksamheten, som ansvar för att riskerna som tas i det egna ansvarsområdet ligger inom de ramar som styrelsen beslutat om. Riskägaren värderar sina risker och fattar beslut om hur de ska hanteras inom sitt eget riskmandat. Riskhanteringsfunktionen har ett utpekat ansvar avseende riskhanteringssystemet för att bidra till att riskhanteringssystemet fungerar effektivt. Funktionen övervakar riskhanteringssystemet och FFAB:s riskprofil och säkerställer att styrelsen och VD får detaljerad rapportering av riskexponeringar. Riskhanteringsfunktionen ger också råd till styrelse och VD i frågor som rör riskexponering och riskhantering. Riskhanteringsfunktionen bidrar till att bolaget har en effektiv hantering av risker där materiella risker identifieras, värderas, övervakas, hanteras och rapporteras. B.3.3 EGEN RISK- OCH SOLVENSBEDÖMNING (ORSA) Det praktiska arbetet med riskstrategin och med bolagets affärsplanering sker inom ORSAprocessen. ORSA:n är en framåtriktad bedömning av FFAB:s risker, kapitalbehov och kapitalsituation. Den syftar till att säkerställa att strategier och affärsplanering är förenliga med bolagets framtida kapitalsituation, och att företaget styrs och drivs på ett sunt sätt med beaktande av de risker verksamheten är förknippad med. Genomförandet av ORSA:n ger en tydlig långsiktig koppling mellan verksamhetsbeslut, risker och kapitalbehov och ger därmed förutsättningar för en mer effektiv och ändamålsenlig företagsstyrning. FFAB genomför normalt en ORSA årligen. En extra ORSA ska också genomföras vid större förändringar i bolaget riskprofil. Styrelsen styr inriktningen på verksamhetens arbete med ORSA:n genom att fastställa ett styrdokument för ORSA:n och bidrar även löpande i arbetet bl.a. genom att utmana antaganden och resultat. Det innebär att ORSA:n behandlas vid ett flertal styrelsemöten under året. Styrelsen godkänner den slutliga ORSA-rapporten. ORSA:ns viktigaste syfte är att styra riskhanteringen och att säkerställa att det finns tillräckliga kapitalbuffertar för de risker bolaget väljer att ta. FFAB integrerar därför kapitalplaneringen i sitt ORSA-arbete. Bolaget har möjlighet att under året reglera kapitalkravets storlek genom det koncerninterna lånet men också kapitalbasens storlek genom utdelningsstrategin. B.4 SYSTEM FÖR INTERN KONTROLL B.4.1 BESKRIVNING AV DET INTERNA KONTROLLSYSTEMET FFAB har ett system för internkontroll som säkerställer en ändamålsenlig och effektiv organisation och förvaltning av verksamheten med hänsyn till dess mål. Det interna kontrollsystemet 15

säkerställer även tillgänglighet och tillförlitlighet i ekonomisk och icke-ekonomisk information och efterlevnad av tillämpliga lagar, förordningar och andra regler. Mot bakgrund av dessa övergripande mål för internkontrollsystemet har styrelsen beslutat om ett antal principer avseende systemet för intern kontroll i bolaget. Bolagets internkontrollsystem karaktäriseras bland annat av att det finns: en organisationsstruktur med tydliggjorda roller och ansvar, med befattningsbeskrivningar för ledande och väsentliga funktioner en struktur av styrdokument som möjliggör en effektiv styrning och definierar hur återkoppling och rapportering ska ske processbeskrivningar för väsentliga processer bland annat för att möjliggöra uppföljning och kontroll av eventuella väsentliga risker förknippade med processerna med hjälp av så kallade nyckelkontroller rapporteringsrutiner som ska möjliggöra uppföljning av styrelse och VD:s fattade beslut och som ska ge relevant information i deras beslutsfattande rutiner för hantering, uppföljning och utvärdering av uppdragsavtal attestordningar och dualiteter rutiner för att säkerställa att styrelse, VD och centrala funktioner är lämpliga för sina uppdrag en regelbunden process för att identifiera operativa risker och för att hantera och följa upp dem på ett ändamålsenligt sätt en beredskapsplan för att säkerställa driften i krissituationer, samt rutiner för att genomföra skaderevisioner och IT-revisioner Generellt gäller att alla typer av kontrollaktiviteter ska vara riskbaserade och utvecklas med beaktande av riskerna i de aktiviteter eller processer som ska kontrolleras. Ledningen arbetar löpande med att stärka riskkulturen i bolaget och för att skapa en kultur som uppmuntrar till att uppmärksamma möjliga förbättringar och till att utveckla kontroller och processer. För att säkerställa en sund och ändamålsenlig företagsstyrning behöver risker för skadliga intressekonflikter hanteras. Styrelsen har därför fastställt ett styrdokument för hantering av intressekonflikter, och dessa adresseras även i andra interna styrdokument. Bolagets centrala funktioner har genom instruktioner tilldelats ansvar för övervakning och rapportering rörande företagsstyrning och internkontroll. Regelefterlevnadsfunktionen är särskilt central i internkontrollsystemet och ansvarar för att följa upp och övervaka bolagets efterlevnad av interna och externa regler. Regelefterlevnadsfunktionen ger också stöd och råd avseende regelefterlevnad och övervakar nya regelverk så att implementering kan ske i tid på ett ändamålsenligt sätt. Riskhanteringsfunktionen ansvarar för att övervaka riskhanteringssystemet, bidra i riskidentifieringsprocesser och säkerställa att styrelsen får en relevant rapportering avseende bolagets riskexponeringar. Aktuariefunktionen ansvarar för att övervaka hanteringen av försäkringsrisker och internrevisionsfunktionen ansvarar för att utvärdera den interna kontrollen och företagsstyrningssystemet. VD säkerställer regelbundet och vid behov att företagsstyrningssystemet, inklusive dess organisering, granskas avseende effektivitet och ändamålsenlighet. Granskningens omfattning, resultat, och slutsatser rapporteras till styrelsen. 16

B.4.2 FUNKTIONEN FÖR REGELEFTERLEVNAD Regelefterlevnadsfunktionen är en del av internkontrollsystemet och verkar för dess effektivitet genom att bidra till att säkerställa att risker rörande efterlevnad av externa och interna regler identifieras, bedöms och hanteras. Regelefterlevnadsfunktionen är således en central funktion i företagsstyrningssystemet. Regelefterlevnadsfunktionen i FFAB har under tidigare år haft ett kombinerat ansvar för både funktionen för regelefterlevnad och för riskhantering. Under 2016 har detta förändrats så att ansvaret för att upprätthålla och utföra arbetet i regelefterlevnadsfunktionen nu innehas av en person som inte utför några andra uppgifter i bolaget. Bolaget har funnit det effektivt och ändamålsenligt att anlita en extern uppdragstagare för detta arbete. Bolagets VD är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Regelefterlevnadsfunktionen i FFAB är således underställd VD och arbetar självständigt och oberoende från verksamheten. Funktionen samarbetar dock nära med övriga centrala funktioner. Regelefterlevnadsfunktionen rapporterar direkt till styrelsen genom skriftliga rapporter och närvarar även i styrelsen när dessa behandlas. Vid tillsättandet av funktionen har beaktats att denna bemannas med personal som uppfyller bolagets lämplighetskrav. Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. B.5 INTERNREVISIONSFUNKTIONEN Internrevisionsfunktionen är direkt underställd FFAB:s styrelse och rapporterar också direkt till styrelsen. Styrelsen har valt att lägga ut arbetet i funktionen till en extern uppdragstagare. En ledamot i styrelsen är ansvarig för funktionen i egenskap av beställare. Vid införandet av internrevisionsfunktionen har styrelsen beaktat att denna funktion ska bemannas med personal som uppfyller bolagets lämplighetskrav. Styrelsen har fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. Den som utför arbetet i internrevisionsfunktionen avgör själv vilken information den behöver för att fullgöra sitt uppdrag. I funktionens befogenheter ingår att få obegränsad tillgång till system, personal, dokumentation och övriga uppgifter som den behöver för att fullgöra sitt uppdrag samt att självständigt bestämma de arbetssätt och metoder som den behöver för genomförande av internrevisionsplanen. Eventuella begränsning avseende internrevisionsfunktionens åtkomst till väsentlig information i utförandet av uppdraget ska rapporteras till styrelsen. Internrevisionsfunktionen upprättar årligen en granskningsplan som är baserad på en riskanalys och riskbedömning. I granskningen prioriteras verksamhetsområden som är riskfyllda ur ett internkontrollperspektiv. Planeringen samordnas med övriga centrala funktioner i syfte att undvika 17

överlappning och förbättra effektiviteten. Granskningsplanen fastställs av styrelsen och kan vid behov revideras under pågående år. Redovisning av uppdraget sker i form av en skriftlig granskningsrapport till styrelsen. Granskningsrapporten innehåller en redovisning av de granskningar som genomförts och vid behov rekommendationer till åtgärder, inklusive uppskattad tid för att genomföra åtgärderna. Det är styrelsens uppgift att besluta om åtgärder som ska vidtas och se till att dessa genomförs. I syfte att vidhålla sitt oberoende och sin objektivitet från den verksamhet den granskar så har internrevisionsfunktionen organisatoriskt placerats så att den är direkt underställd styrelsen och helt fristående från den operativa verksamheten och övriga centrala funktioner. Internrevisionsfunktionen utför sina uppgifter med opartiskhet, och är oberoende från den verksamhet den granskar. Genom att lägga ut arbetet i funktionen till extern uppdragsgivare hanteras också risken att den som utför arbete i verksamheten också granskar verksamheter eller uppgifter som den tidigare deltagit i. B.6 AKTUARIEFUNKTIONENEN FFAB eftersträvar ett effektivt och ändamålsenligt företagsstyrningssystem, som ska skapa förutsättningar för en sund och ansvarsfull företagsstyrning. Aktuariefunktionen ska vara en del av företagsstyrningssystemet och är en central funktion som ska bidra till dess effektivitet. Vid införandet av aktuariefunktionen har styrelsen beaktat att denna måste kunna utföra sitt arbete på ett sätt som garanterar frihet från påverkan som kan äventyra funktionens förmåga att utföra sina uppgifter på ett objektivt, korrekt och oberoende sätt. Därför är funktionen organisatoriskt fristående från affärsverksamheten och utgör en enskild enhet under VD. Styrelsen har valt att lägga ut utförandet av aktuariefunktionens uppgifter till en extern uppdragstagare. Vid tillsättandet av funktionen har beställaransvarige, som ansvarar för beställningen av den utlagda verksamheten, tillsett att denna bemannats med personal som uppfyller bolagets lämplighetskrav. Styrelsen har i interna styrande dokument fastställt vilka krav och vilken prövning som ska göras för beställaransvarig och vilka krav som gäller för den som upprätthåller och utför uppgifter i funktionen. Aktuariefunktionen upprättar en årlig riskbaserad aktivitetsplan, som godkänns av beställaransvarig, för sitt arbete. Styrelsen informeras om aktivitetsplanen och funktionen rapporterar därefter minst årligen utfallet av sitt arbete i en skriftlig rapport till VD och styrelse. Den som utför arbetet närvarar i styrelsen då rapporten presenteras. Aktuariefunktionen samarbetar med övriga centrala funktioner och samordnar sin planering med dessa i syfte att undvika överlappning och förbättra effektiviteten. 18

B.7 UPPDRAGSAVTAL FFAB:s styrelse har fastställt en policy för utlagd verksamhet som beskriver vilka krav som ska uppfyllas innan FFAB ingår avtal om utläggning av verksamhet, vad ett skriftligt uppdragsavtal ska innehålla, hur uppföljning ska ske och vilka ytterligare åtgärder som krävs vid utläggning av operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse. I syfte att ytterligare säkerställa att kraven i ovan nämnda policy efterlevs har bolaget även tagit fram ett antal mallar och checklistor som måste gås igenom och dokumenteras vid olika tillfällen i processen med hantering av utlagd verksamhet: Krav på avtalsinnehåll i det skriftliga uppdragsavtalet Beslutsunderlag vid uppdragsavtal avseende väsentlig verksamhet eller funktion Hemtagningsplan avseende utlagd verksamhet Uppföljning av utlagd verksamhet Vid utläggning som avser operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse gäller särskilda regler. Att en operativ verksamhet eller funktion är av väsentlig betydelse betyder att den är nödvändig för att FFAB ska kunna tillhandahålla tjänster åt sina försäkringstagare i enlighet med sitt tillstånd. Nedanstående tabell visar de uppdragsavtal som FFAB bedömt rör väsentlig verksamhet vid utgången av 2016. Uppgift/funktion Uppdragstagare Beställare Land Upprätthålla och utföra uppgifterna i regelefterlevnadsfunktionen PWC Anders Söderberg, VD Sverige Upprätthålla och utföra uppgifterna i riskhanteringsfunktionen PWC Anders Söderberg, VD Sverige Upprätthålla och utföra uppgifterna i aktuariefunktionen Hepteract Consulting AB Kersti Lagercrantz, tf CFO Sverige Upprätthålla och utföra uppgifterna i internrevisionsfunktionen EY Malin Björkmo, styrelseledamot Sverige Tillhandahålla modell för tillsynsrapportering (solvens), samt konvertering till XBRL Marsh Management AB Kersti Lagercrantz, tf CFO Sverige Ärendehantering och skadereglering Falck Räddningskår AB Christoffer Nordgren, Vice VD Sverige IT-tjänster inom IT-konsultation och systemutveckling Mjukvarukraft AB Christian Sundell, IT Director Sverige Ny utläggning av verksamhet som avser operativ verksamhet eller funktioner av väsentlig betydelse genomförs enligt rutiner som fastslagits i interna styrdokument, i syfte att säkerställa att uppdrag och uppdragstagare motsvarar de krav styrelsen ställt. 19

B.8 ÖVRIG INFORMATION FFAB tilldelades i maj 2016 en varning och straffavgift från Finansinspektionen avseende brister i intern styrning och kontroll och hantering av intressekonflikter. För att åtgärda bristerna har bolaget gjort betydande insatser för att stärka företagsstyrningssystemet, renodla försäkringsverksamheten samt kompletterat ledningen med ytterligare kompetenser inom försäkring och regelverk. 20

C RISKPROFIL I detta kapitel beskrivs FFAB:s riskprofil. I nedanstående figur illustreras bolagets risker utifrån strukturen i solvensregelverket för fastställande av solvenskapitalkrav. Solvenskapitalkravet i solvensregelverket fastställs som det belopp som behövs för att täcka risker inom de kommande 12 månaderna. Beräkningarna görs utifrån existerande affär, som antas fortlöpa. Solvenskapitalkravet beräknas enligt en i regelverket fastställd modell, och utgör den minsta storlek på det medräkningsbara primärkapitalet som krävs för att försäkringsföretag med 99,5 procents sannolikhet ska ha tillgångar under kommande tolv månader som täcker värdet av åtagandena gentemot försäkringstagarna och andra ersättningsberättigade på grund av försäkringar. De risker som presenteras som materiella nedan är de risker som utgör mer än 1 procent av FFAB:s grundläggande solvenskapitalkrav (BSCR) enligt solvensregelverkets krav. De risker som inte kunnat kvantifieras beskrivs med en uppskattning av riskens påverkan på bolaget. 21

C.1 TECKNINGSRISK C.1.1 ALLMÄNT OM TECKNINGSRISK Teckningsrisk är en del av försäkringsrisk, som består av premierisk (teckningsrisk), reservsättningsrisk och annullationsrisk. Teckningsrisk är risken för differens mellan estimerat försäkringstekniskt åtagande vid teckningstillfället och effektiva kostnader och åtaganden för tecknade avtal. Premierisken är relaterad till storlek och frekvens av framtida skador som inte kan bäras av premien och FTA. Teckningsrisken är relaterad till storlek och frekvens av framtida skador som inte kan bäras av premien och de försäkringstekniska avsättningarna. C.1.2 MATERIELLA RISKEXPONERINGAR FFAB:s försäkringsaffär karaktäriseras av frekvensskador med låga skadebelopp. Det samlade solvenskapitalkravet för premie- och reservsättningsrisk uppgick under 2016 till 60 150 ksek. Kapitalkravet för annullationsrisken som är betydligt mindre, har beräknats till 7 204 ksek. Premie-och reservsättningsrisken minskade något under 2016, vilket framför allt berodde på en något minskad volym av försäkringar. Även annullationsrisken minskade under 2016, vilket främst berodde på en ändring i hur denna risk beräknas. C.1.3 BEDÖMNING AV TECKNINGSRISK För att bedöma teckningsrisken gör FFAB fortlöpande analyser av bland annat medelskada, antal skador, hur stor andel avtal som förnyas, och av premiens bärkraftighet. Bolagets portfölj med assistansrisker är homogen och riskerna är oberoende av varandra. Skadefrekvens varierar under året men på årsbasis är den ganska förutsägbar. Även medelskadan varierar över året. Majoriteten av skadebeloppen ligger under 5 ksek. Portföljens sammansättning av risk är stabil. Under perioden har inga förändringar genomförts vad gäller åtgärder eller hantering av teckningsrisk i FFAB. C.1.4 RISKKONCENTRATIONER OCH RISKREDUCERINGSTEKNIKER Portföljen består i huvudsak av vägassistansförsäkringar för svenska fordon, vilket innebär att portföljen är homogen och riskerna är oberoende av varandra och lika fördelade. Det är svenska risker som hanteras, vilket kan betraktas som en riskkoncentration avseende försäkringsrisker till den svenska marknaden. Bolagets bedömning är dock, mot bakgrund av portföljens 22

sammansättning och spridning över landet, att det inte finns någon materiell riskkoncentration relaterad till försäkringsrisk. FFAB har valt att inte reducera riskerna med återförsäkring. Bolaget har valt att inte teckna försäkring för vissa fordonsmärken, där man gjort bedömningen att det finns en högre potentiell kostnad och därmed försäkringsrisk kopplade till dessa. Risker har också reducerats genom force majeure-klausul och vissa andra villkorsbegränsningar. C.1.5 RISKKÄNSLIGHET STRESSTESTER OCH SCENARIOANALYSER Som en del av riskhanteringsprocessen genomförs årligen stresstester av känslighet för försäkringsrisker. Detta sker i samband med ORSA processen. Bolaget har bland annat analyserat vägassistansförsäkringarnas premiekänslighet, genom att i ett stressat scenario komma fram till vilken storlek på medelpremie som krävs innan bolaget förlorar pengar respektive inte kan bära sina kostnader. Stresstestet visar god motståndskraft mot premieförändringar. C.2 MARKNADSRISKER C.2.1 ALLMÄNT OM MARKNADSRISK Marknadsrisk definieras som risken för förluster till följd av att värdet på bolagets placeringstillgångar eller försäkringsförpliktelser ändrar sig till följd av förändrade marknadspriser, exempelvis aktiekurser, räntor, valutakurser eller fastighetspriser. FFAB har exponeringar för följande marknadsrisker i enlighet med klassificeringen i solvensregelverket: koncentrationsrisk spreadrisk ränterisk fastighetsrisk valutarisk Koncentrationsrisk är risken för ökad värdeförändring genom koncentration av enskilda exponeringar. Spreadrisk är risken för värdeförändring på grund av förändringar i nivå eller volatilitet av differensen mellan marknadsräntor på obligationer med kreditrisk och värdepapper. Fastighetsrisk är risken för värdeförändring av tillgångar placerade i fastigheter på grund av förändringar i marknadspriser som avviker mot förväntade priser. Bolaget har generellt en låg aptit för marknadsrisker. 23

C.2.2 MATERIELLA RISKEXPONERINGAR FFAB:s marknadsrisk domineras av den koncentrationsrisk, och i mindre mån spreadrisk, som uppstår genom lån till koncernmoderbolaget som saknar officiell kreditrating. FFAB placerar överlikviditet hos moderbolaget som kortfristigt lån. Under året medför detta en växande fordran på moderbolaget samt ett konstant stigande kapitalkrav i beräkningen av SCR. Bolaget har också viss exponering mot fastighetsrisk till följd av ägandet av den fastighet i vilken bolagets verksamhet bedrivs. Koncentrationsrisken och spreadrisken minskade under 2016. Under året minskade bolaget den koncerninterna utlåningen, och i stället har andelen medel som placerats i kommunobligationer respektive på bank ökat. Kapitalkravet för ränterisk respektive valutarisk understeg båda en procent av bolagets totala solvenskapitalkrav under 2016. Marknadsrisk (ksek) 2015 2016 Koncentrationsrisk 190740 69832 Spreadrisk 8030 2961 Ränterisk 2980 489 Fastighetsrisk 7897 6082 Valutarisk 13 10 Diversifieringseffekt -18398-9085 TOTAL Marknadsrisker 191262 70289 Som framgår av ovan tabell har marknadsrisken minskat betydligt mellan 2015 och 2016. Framför allt har koncentrationsrisken men även spreadrisken minskat. Detta förklaras av att den koncerninterna utlåningen reducerats, och att de medel som placeras i kommunobligationer respektive på bank i stället har ökat. C.2.3 BEDÖMNING AV MARKNADSRISKER Marknadsriskerna bedöms med hjälp av standardmodellen i solvensregelverket. Detta innebär att kapitalkravet för lånet till moderbolaget, som saknar officiell kreditrating, beräknas utifrån antagandet att moderbolaget tillhör den sämsta riskklassen och att kapitalkravet för placeringar i kommunobligationer kommer att beräknas utifrån att dessa inte är förknippade med kreditrisk. Under perioden har koncentrationsrisk och spreadrisk hanterats genom de åtgärder som beskrivs ovan. C.2.4 RISKKONCENTRATIONER OCH RISKREDUCERINGSTEKNIKER På grund av det koncerninterna lånet till koncernens moderbolag och i viss mån innehavet i en fastighet uppstår en viss koncentrationsrisk i bolaget. Företagets koncentrationsrisk genererade ett kapitalkrav på 69 832 ksek per 2016-12-31. 24

Riskreducering avseende koncentrationsrisken sker genom att storleken på koncernlånet begränsas så att bolaget uppfyller av styrelsen beslutad solvenskvot. FFAB har inte använt sig av några speciella riskreduceringstekniker under 2016. Förvaltningen av bolagets placeringstillgångar regleras i en investeringspolicy, som fastställs av styrelsen och ses över minst en gång per år. I policydokumentet definieras mål och syfte med kapitalförvaltningen, principer och regler för hur tillgångarna får placeras och hur olika risker ska begränsas och kontrolleras. Aktsamhetsprincipen FFAB:s placeringstillgångar investeras i enlighet med den s.k. aktsamhetsprincipen. Detta innebär att placeringstillgångarna endast investeras i tillgångar och instrument vars risker bolaget kan identifiera, mäta, övervaka, hantera, kontrollera och rapportera, och på lämpligt sätt beakta i bedömningen av det övergripande solvensbehovet. Aktsamhetsprincipen har implementerats via bolagets investeringspolicy, som utöver det koncerninterna lånet och den befintliga fastigheten, endast medger investeringar som är lämpliga med hänsyn till skuldernas art och duration i räntebärande värdepapper vars kreditrisk enligt solvensregelverket är immateriell. C.2.5 RISKKÄNSLIGHET STRESSTESTER OCH SCENARIOANALYSER FFAB:s marknadsrisker mäts med de olika stresstester som anges av solvensregelverket för beräkning av kapitalkrav. FFAB gör därtill årligen stresstester avseende ränterisk genom att utvärdera effekten av en ränteuppgång respektive räntenedgång om en procentenhet. Bolagets känslighet för variationer i ränterisken är mycket liten. C.3 KREDITRISKER C.3.1 ALLMÄNT OM KREDITRISKER Kreditrisker kan uppstå via investeringar i finansiella instrument då förändringar i marknadens värdering av sannolikheten för att emittenten kan fullgöra sina förpliktelser kan leda till förändringar av marknadsvärdet. Dessa risker hanteras i solvensregelverket under marknadsrisker (koncentrationsrisk och spreadrisk) och har i denna rapport behandlats under rubriken C2. Kreditrisk kan också utgöras av andra motpartsrisker, det vill säga risker för förlust till följd av motparters fallissemang eller av att motparter inte fullgör sina åtaganden. I solvensregelverket hanteras dessa under en särskild modul för motpartsrisker. I detta avsnitt beskrivs FFAB:s exponering mot motpartsrisker. Bolaget har ingen egentlig aptit för motpartsrisker. 25

C.3.2 MATERIELLA RISKEXPONERINGAR Bolagets motpartsrisk härrörde 2016 huvudsakligen från placeringar på bankkonto. Motpartsrisken utgör en liten del av FFAB:s totala risker. Enligt standardmodellens beräkning uppgick motpartsrisken till 3 584 ksek och utgjorde 3,2 procent av bolagets totala risker vid utgången av 2016. Mot bakgrund av detta har inga scenarioanalyser eller stresstester utförts för att ytterligare utvärdera denna risk. C.3.3 BEDÖMNING AV KREDITRISKER FFAB värderar motpartsrisk enligt standardmodellen. Motpartsrisken uppkommer via placeringar hos banker med officiell rating som minst ska uppgå till A och vars kapitalhantering sker i enlighet med EU-regelverk och som står under myndigheters tillsyn. Under perioden har inga förändringar genomförts vad gäller åtgärder eller hantering av kreditrisk i FFAB. C.3.4 RISKKONCENTRATIONER OCH RISKREDUCERING FFAB anser inte att man har någon väsentlig riskkoncentration inom motpartsrisker, då bolagets motpartsrisk uppkommer genom placering av överskottslikviditet i bank med god rating. Någon väsentlig förändring avseende riskkoncentrationer har inte skett under 2016. FFAB placerar bolagets tillgångar enligt bolagets investeringspolicy. I investeringspolicyn definieras vilken rating som andra motparter än koncernbolaget minst ska ha. I de fall ratingen ändras till en nivå som inte är tillåten ska ett nytt beslut tas om eventuella åtgärder. C.4 LIKVIDITETSRISKER C.4.1 ALLMÄNT OM LIKVIDITETSRISK FFAB definierar likviditetsrisk som risk att företaget inte kan avyttra tillgångar eller hämta hem kassa tillräckligt snabbt för att förebygga eller minimera förluster. C.4.2 MATERIELLA RISKEXPONERINGAR Bolagets analys visar att det inte finns några materiella likviditetsrisker i bolaget. 26

FFAB:s försäkringsaffär karaktäriseras av mycket låg eller obefintlig likviditetsrisk då premier betalas årsvis i förväg för årliga abonnemang, vilket innebär att det inte finns någon förväntad vinst som ingår i framtida premier. Viss del av bolagets överskottslikviditet förs löpande över till koncernmoderbolaget i form av lån, men endast om bolagets krav avseende solvenssituationen är uppfyllda. Övrig likviditet placeras på konto i bank eller i räntebärande tillgångar som karaktäriseras av god likviditet och en kort duration som återspeglar durationen på åtagandesidan. C.4.3 BEDÖMNING AV LIKVIDITETSRISK Bolaget bevakar fortlöpande kända och förväntade framtida betalningsflöden. Under perioden har inga förändringar genomförts vad gäller åtgärder eller hantering av likviditetsrisk i FFAB. C.4.4 RISKKONCENTRATIONER OCH RISKREDUCERINGSTEKNIKER Kraven i FFAB:s investeringspolicy innebär en god riskspridning bland likvida placeringar vilket innebär att materiella riskkoncentrationer inte uppstår. Bolaget använder inga särskilda riskreduceringstekniker utöver ovanstående. C.5 OPERATIVA RISKER C.5.1 ALLMÄNT OM OPERATIV RISK Operativ risk är risken för förluster till följd av att interna processer och rutiner fallerar, är felaktiga eller inte ändamålsenliga, mänskliga fel och bedrägerier, systemfel (såsom IT, telefoni), bristande regelefterlevnad eller externa händelser (såsom storm, terrorism, epidemier) som kan påverka driften av verksamheten. En operativ risk är en potentiell händelse som kan leda till skada för affärsverksamheten. Operativa risker är generellt oönskade risker som styrelsen önskar mitigera när så är möjligt och ekonomiskt försvarbart. Detta innebär att vissa operativa risker måste accepteras, medan toleransnivån för andra risker, såsom risker för bristande regelefterlevnad är mycket låg. 27

C.5.2 MATERIELLA RISKEXPONERINGAR Kapitalkravet för operativ risk uppgick till 6 217 ksek under 2016. FFAB:s operativa risker kategoriseras i följande områden: Processrisk - risk för materialiserade förluster genom incidenter i ej ändamålsenliga eller bristfälliga interna processer Personalrisk - risk för materialiserade förluster genom incidenter på grund av att resurssituation inte är ändamålsenlig IT risk - risk för materialiserade förluster genom incidenter i ej ändamålsenliga eller fallerande IT-system som överstiger de förväntade förlusterna Compliance risk risk för bristande efterlevnad av externa regler i författning och av interna styrdokument, vilket exempelvis kan medföra avgifter och förlorat förtroende till följd av beslutade sanktioner från tillsynsmyndighet Under rapporteringsperioden har nya operativa riskexponeringar identifierats relaterade till regelefterlevnad samt till organisering av verksamheten. C.5.3 BEDÖMNING AV OPERATIVA RISKER FFAB beräknar sitt kapitalkrav för operativa risker med hjälp av solvensregelverkets standardmodell, vilken bedöms ge en tillräcklig buffert mot materialisering av dessa risker. FFAB har rutiner för regelbunden riskidentifiering av operativa risker. I samband med detta arbete bedöms möjliga konsekvenser av identifierade risker om de skulle inträffa och sannolikheten för detta. C.5.4 RISKKONCENTRATIONER OCH RISKREDUCERINGSTEKNIKER Bolagets bedömning är att det inte förekommer några materiella riskkoncentrationer för operativa risker. FFAB har en intern kontrollmiljö med ett flertal styrdokument och processer som ska förebygga att de operativa riskerna materialiseras eller som ska minska konsekvenserna för bolaget om de inträffar. Styrelsen beslutar om Policy för hantering av operativa risker och ställer övergripande krav på utformningen av internkontrollsystemet i Policy för företagsstyrning och internkontroll. För varje identifierad risk görs bedömningar av om och hur risken kan hanteras så att den reduceras eller helt tas bort. Om det bedöms ekonomiskt motiverat genomförs hanteringen och effekterna följs upp. 28

C.6 ÖVRIGA MATERIELLA RISKER C.6.1 ALLMÄNT OM ÖVRIGA MATERIELLA RISKER Vad gäller ytterligare risker som inte omfattas av kapitalkrav enligt solvensregelverket, är det för FFAB främst fråga om exponering mot affärsrisker, framväxande risker samt ryktesrisk. FFAB definierar affärsrisk som risken för att svårare konkurrensförhållanden, fel strategi eller felaktiga beslut påverkar bolagets marknadsandelar, marginaler, affär eller affärsmodellen negativt. Med affärsrisk avses därmed både risker inom bolagets kontroll (beslutsrisk) och risker utanför bolagets kontroll (omvärldsrisk). FFAB definierar framväxande risker som nya eller förändrade omvärldsrisker som är svåra att kvantifiera och bedöma sannolikheten för samtidigt som de teoretiskt har potential att påverka företaget materiellt vid ett negativt utfall. FFAB definierar ryktesrisk som risk för intäktsbortfall och andra materialiserade förluster från bolagets existerande och potentiella kunder samt intressenter om de förlorar tilltron till bolaget på grund av negativ publicitet, rykten om bolaget eller allmänt om branschen. C.6.2 MATERIELLA RISKEXPONERINGAR FFAB bedömer att det under 2016 inte fanns materiella affärs- eller ryktesrisker. Bolaget bevakar två framväxande risker: Förhöjda skadekostnader för TMA (Truck Mounted Attenuator) - Arbetsmiljöverket driver frågan om krav på TMA, ett påkörningsskydd som används vid bärgningar för att skydda bärgaren. Det är idag oklart hur regler och krav kommer att formuleras Förbud för gruppförsäkringar via partners - Konsumentverket har riktat sin uppmärksamhet mot försäkringsföretag som använder sig av gruppanslutningar som ett sätt att sälja fler försäkringar genom s.k. negativ avtalsbindning, vilket ur Konsumentverkets syn drabbar ovetande konsumenter. Konsumentverket önskar en lagändring som begränsar möjligheten till gruppavtal. FFAB anser att detta regelverk endast i viss mån är relevant för bolagets produkter och att Konsumentverket främst är kritiska till upplägg som FFAB inte använder sig av. Trots det kan ett nytt regelverk till viss del påverka FFAB:s framtida möjligheter till att distribuera försäkringslösningar via partners. C.6.3 BEDÖMNING AV ÖVRIGA MATERIELLA RISKER FFAB bedriver ett aktivt arbete rörande deltagande i relevanta frågeställningar som berör verksamheten. Styrelsen behandlar löpande strategiska frågeställningar och bedömer framväxande risker och bolagets risk- och regelefterlevnadsfunktioner bevakar och återrapporterar väsentliga affärsrisker löpande till ledningen och styrelse för hantering. 29

Gällande ryktesrisk, så är FFAB ett relativt litet bolag med en nischad produkt inom den globala Falck koncernen. Det starka varumärket Falck kan ha både positiv och negativ påverkan på bolaget. FFAB har förberett en kommunikationsstrategi med tydligt definierade aktiviteter och kommunikationskanaler som används ifall bolaget får negativ eller positiv publicitet i media eller på annat sätt. Det starka varumärket Falck och de resurser bolaget globalt har till förfogande för att hantera ryktesrisken leder till FFAB:s bedömning att positiva effekter neutraliserar negativa effekter ur ett ryktesriskperspektiv. Under perioden har inga väsentliga förändringar skett inom FFAB avseende övriga materiella risker eller hanteringen av dessa. C.6.4 RISKKONCENTRATIONER OCH RISKREDUCERINGSTEKNIKER FFAB:s bedömning är att det inte förekommer materiella koncentrationer av affärsrisk, framväxande risk eller ryktesrisk. Hantering av affärsrisker sker bl.a. genom verksamhetsplaneringen och i styrelsens strategiarbete. Konsekvenser av framväxande risker reduceras genom åtgärder såsom god riskkontroll och god beredskap på ledningsnivå. Att påverka en framväxande risk innebär att relevanta åtgärder planeras och genomförs i tid såsom att säkerställa beredskap i organisationen. Ryktesrisken hanteras genom att verka för en god riskkultur och en välfungerande kontrollmiljö. Därtill finns beredskap i form av en kommunikationsstrategi med tydligt definierade aktiviteter och kommunikationskanaler. C.7 ÖVRIG INFORMATION FFAB har ingen övrig information av materiell art att rapportera avseende riskprofilen. 30

D VÄRDERING FÖR SOLVENSÄNDAMÅL Bolaget tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS i sin finansiella redovisning. Med detta avses internationell redovisningsstandard som har godkänts för tillämpning med de begräsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2015:12. Detta innebär att samtliga av EU antagna IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Tillgångar och skulder är i den finansiella redovisningen redovisade till anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar som är värderade till verkligt värde. Finansiella tillgångar som är värderade till verkligt värde redovisas via resultaträkningen. I enlighet med solvensregelverket redovisas vissa poster till ett annat värde än det som anges i den finansiella redovisningen och årsredovisningen. Av sammanställningen nedan framgår de två poster i balansräkningen där det finns en skillnad mellan solvensredovisning och finansiell redovisning. Denna skillnad ingår i avstämningsreserven som är en del av kapitalbasen. Skillnad mellan kapitalbas enligt Solvens II/ finansiell redovisning (ksek) 2016 2016 Finansiell redovisning Solvens II Försäkringstekniska avsättningar 101 990 85 342 Materiella anläggningstillgångar 11 915 24 327 Summa 113 905 109 669 Differens 4 236 Värderingen av tillgångar och skulder till verkligt värde i FFAB:s balansräkning i enlighet med etablerad IFRS-standard delas upp i värdekategori baserat på hur dessa värderats, vilket i korthet beskrivs nedan. Nivå 1: Verkligt värde på finansiella instrument som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade marknadspriser på balansdagen. Det noterade marknadspriset som använts för bolagets finansiella tillgångar är den aktuella köpkursen. Nivå 2: Verkligt värde på finansiella tillgångar som inte handlas på en aktiv marknad fastställs med hjälp av värderingstekniker som i så stor utsträckning som möjligt utgår från marknadsinformation medan företagsspecifik information används i så liten utsträckning som möjligt. Samtliga väsentliga indata som krävs för verkligt värde värdering av ett instrument är observerbara. Nivå 3: I de fall ett eller flera väsentliga indata inte baseras på observerbar marknadsinformation. Detta gäller exempelvis för onoterade instrument. De tillgångar och skulder som bolaget bedömt vara materiella är de som överstiger 3 000 ksek och som därmed utgör mer än 1 procent av FFAB:s totala tillgångar (enligt solvensredovisning och finansiell redovisning). För dessa poster finns beskrivning av regler, metoder och huvudsakliga antaganden som använts för värdering för solvensändamål. De poster i balansräkningen som understiger denna materialitet har inte kommenterats ytterligare, men framgår beloppsmässigt av kommande tabeller. FFAB har inte gjort några förändringar av redovisningsprinciper, värderingsprinciper eller uppskattningar under rapporteringsperioden. 31

D.1 TILLGÅNGAR I nedanstående tabell presenteras en översikt över bolagets tillgångar inklusive en jämförelse mellan den värdering som gäller enligt solvensregelverket respektive den värdering som gäller för den finansiella rapporteringen. FFAB har inga materiella leasingkontrakt. De kontrakt som finns redovisas som operationella leasingkontrakt vilket innebär att de kostnadsförs linjärt över leasingperioden. FFAB har inga uppskjutna skattefordringar och inga immateriella tillgångar. För materiella kategorier av tillgångar finns nedan en beskrivning av regler, metoder och huvudsakliga antaganden som använts för värdering för solvensändamål respektive finansiell redovisning. * Avser placeringar i kommunobligationer **Avser främst utlåning till koncernföretag ***Avser utlåning till bank Tillgångar (ksek) 2016 2016 Finansiell redovisning Solvens II Materiella anläggningstillgångar som innehas för eget bruk 11 915 24 327 Statsobligationer * 80 045 80 045 Övriga lån och hypotekslån** 98 704 98 704 Försäkringsfordringar och fordringar på förmedlare 28 28 Kontanter och andra likvida medel*** 119 463 119 463 Övriga tillgångar som inte visas någon annanstans 3 446 3 446 Totala tillgångar 313 601 326 013 Materiella anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar som innehas för eget bruk avser främst andelar i en bostadsrätt som FFAB bedriver sin verksamhet i. Denna är i den finansiella redovisningen värderad till anskaffningsvärde och i solvensredovisningen till verkligt värde (värdekategori 2). Bostadsrätten är inte föremål för värdeminskningsavdrag. Nedskrivning eller uppskrivning sker vid bestående värdeförändringar. För att fastställa det verkliga värdet på bostadsrätten har FFAB utgått ifrån aktuella marknadspriser. Värde har fastställts baserat på senaste försäljningen av likvärdig lokal i området. Bolagets övriga materiella anläggningstillgångar redovisas i den finansiella redovisningen till anskaffningsvärde med avdrag för avskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår utgifter som direkt kan hänföras till förvärvet av tillgången. Tillkommande utgifter läggs till tillgångens redovisade värde eller redovisas som en separat tillgång, beroende på vilket som är lämpligt, endast då det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma bolaget tillgodo och tillgångens anskaffningsvärde kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Redovisat värde för den ersatta delen tas bort från balansräkningen. Alla andra former av reparationer och underhåll redovisas som kostnader i resultaträkningen under den period de uppkommer. 32

Obligationer Statsobligationer och andra räntebärande värdepapper ses som tillgångar som hålls till förfall i den finansiella redovisningen. Det innebär att tillgångarna redovisas till verkligt värde. Detta värde har fastställts genom tillämpning av publicerade prisnoteringar på en aktiv marknad (klassificeras som nivå 1 i verkligt värde-hierarkin). Som framgår av ovan översikt över balansräkningens tillgångar, finns det inga skillnader mellan värdet enligt solvensregelverket och finansiell redovisning. Övriga lån och hypotekslån Balansposten avser i all väsentlighet ett koncerninternt lån. Lånet uppkommer vanligen vid transaktioner utanför den löpande verksamheten och någon säkerhet erhålls inte. I den finansiella redovisningen är lånet redovisat till anskaffningsvärde som motsvarar upplupet anskaffningsvärde, då lånet dels är kortfristigt, dels löper utan ränta. Bedömningen är att det verkliga värdet på fordringarna motsvarar det redovisade värdet varför samma värdering gäller i solvensredovisningen som i den finansiella redovisningen. Kontanter och andra likvida medel Balansposten avser kassamedel samt disponibla tillgodohavanden hos banker eller motsvarande institut. Likvida medel är enligt solvensregelverket och i finansiell redovisning värderade till upplupet anskaffningsvärde (diskonterat nuvärde) enligt effektivräntemetoden. Upplupet anskaffningsvärde för likvida medel utgörs av det nominella värde av pengar som finns att tillgå när det gäller mynt, eller sedlar och enligt saldo på kontoutdrag. Likvida medel i utländsk valuta omräknas enligt växelkursen per det datum då likviderna kunnat disponeras av bolaget. Bedömningen är att det verkliga värdet på kontanter och andra likvida medel motsvarar det redovisade värdet varför samma värdering gäller i solvensredovisningen och den finansiella redovisningen. D.2 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR I nedanstående tabell presenteras en översikt av FTA med uppdelning på bästa skattning och riskmarginal, samt en jämförelse mellan den värdering som gäller enligt solvensregelverket och den värdering som gäller för den finansiella rapporteringen. FTA (ksek) 2016 2016 Finansiell redovisning Solvens II Försäkringstekniska avsättningar 101 990 85 342 Bästa skattning 0 81 311 Riskmarginal 0 4 031 33

D.2.1 SKILLNADER MELLAN SOLVENSREDOVISNING OCH FINANSIELL REDOVISNING Den finansiella rapporteringen baseras på en försiktig värdering av FTA. I värderingen av FTA i solvensregelverket läggs en riskmarginal till den realistiska värderingen av de framtida kassaflödena. Solvensregelverket och den finansiella rapporteringen skiljer sig också åt genom olika diskontering. I den finansiella redovisningen diskonteras inga kassaflöden på grund av den korta löptiden på dessa. I värderingen för solvensändmål diskonteras kassaflöden i enlighet med EIOPA:s riktlinjer. D.2.2 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR I DEN FINANSIELLA REDOVISNINGEN FTA utgörs av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker samt avsättning för oreglerade skador. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker utgörs i balansräkningen av avsättningar som motsvarar företagets ansvarighet för försäkringsfall, förvaltningskostnader och andra kostnader under resten av avtalsperioden för löpande försäkringsavtal. Med löpande försäkringar menas försäkringar enligt ingångna avtal oavsett om dessa helt eller delvis avser senare försäkringsperioder. Vid beräkning görs en uppskattning av de förväntade kostnaderna för skador som kan komma att inträffa under dessa försäkringars återstående löptid samt förvaltningskostnaderna under denna tid. Kostnadsuppskattningar bygger på FFAB:s erfarenhet men hänsyn tas också till såväl den observerade som den prognostiserade utvecklingen av relevanta kostnader. Avsättning för oreglerade skador utgörs i balansräkningen av uppskattade odiskonterade kassaflöden. Dessa avser slutliga kostnader för att tillgodose alla krav som beror på händelser som har inträffat före räkenskapsårets utgång med avdrag för belopp som redan utbetalats med anledning av ersättningskrav. I beloppet inräknas beräknade odiskonterade kassaflöden avseende framtida driftskostnader för att reglera inträffade men vid balansdagen ännu inte slutreglerade skador som förfallit till betalning. Företagets tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper gällande avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker innebär automatiskt en prövning av att avsättningarna är tillräckliga avseende förväntade framtida kassaflöden. Anskaffningskostnader har inte aktiverats som förutbetalda kostnader, då aktiverbara kostnader anses utgöra en oväsentlig del av driftskostnaderna. 34

D.2.3 FÖRSÄKRINGSTEKNISKA AVSÄTTNINGAR ENLIGT SOLVENSREGELVERKET Verksamheten delas upp i två olika affärsgrenar, assistans och egendom. Utifrån dessa görs beräkningar av FTA för den finansiella redovisningen/bokföringen. En justering av FTA utförs för solvensredovisningen enligt best estimate. De tekniska avsättningarna delas i sin tur upp i: Avsättningar för ej intjänade premier (premiereserv) Avsättningar för oreglerade skador (ersättningsreserv) Avsättningar för skaderegleringskostnader Kassaflöden för varje avsättning tas fram och diskonteras med EIOPAs räntekurva. Bolaget har i nuläget ingen återförsäkring, det vill säga kassaflöden för återförsäkrares andel finns inte. Premiereserven Hela premien sätts av till premiereserven när ett avtal börjar gälla. Avsättningen löses sedan upp linjärt i takt med att bolaget tjänar in premien. Ersättningsreserven Vid bokslutstillfället är alla skador rapporterade. Ingen efterrapportering av skador finns. Ersättningsreserven baseras på medelskadekostnad och antalet rapporterade skador. Avsättning för skaderegleringskostnader Bolaget gör en uppskattning av hur mycket det i genomsnitt kostar att reglera en skada. Avsättningen baseras på antalet öppna skador och genomsnittlig kostnad för att reglera skador. Riskmarginal Bolaget tillämpar en förenklingsregel vid beräkning av riskmarginalen (i enlighet med artikel 37 i kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35). Durationen för alla reserver är mycket kort och de flesta skadorna är till beloppet små. Metoderna för att beräkna alla avsättningar är i proportion till bolagets verksamhet. Skillnaden mellan bokförda reserver och reserver enligt solvensregelverket beror främst på riskmarginalen och att det finns vinstmarginaler i premien. Andra skillnader som exempelvis diskontering av kassaflöden är försumbara. Avtalsgränser De avtalsgränser som tillämpas är högst ett år och premien kan inte delas upp i delbetalningar, vilket gäller samtlig försäkringsverksamhet och har beaktats i värderingen av FTA. Det finns inga avtal som individuellt är betydande för bolaget inom ramen för den befintliga verksamheten. Övrig information När ersättningsreserven ska beräknas är alla skador till antalet rapporterade. Den osäkerhet som finns i reserven består av att medelskadan på öppna skador kan avvika från uppskattad medelskada. Bolaget tillämpar inte någon matchningsjustering eller volatilitetsjustering och träffas inte heller av några övergångsregler för FTA. Bolaget träffas inte heller av övergångssystemet för riskfria räntesatser för relevanta durationer som avses i artikel 308c i direktiv 2009/138/EG. 35

Det har inte skett några materiella förändringar i de antaganden som görs vid beräkningen av FTA jämfört med föregående rapporteringsperiod. D.3 ANDRA SKULDER I nedanstående tabell presenteras en översikt av bolagets skulder (utom FTA) inklusive en jämförelse mellan den värdering som gäller enligt solvensregelverket respektive den värdering som gäller för den finansiella rapporteringen. Skulder (ksek) 2016 2016 Finansiell redovisning Solvens II Skulder (leverantörsskulder inte försäkring) 3 388 3 388 Övriga skulder som inte visas någon annanstans 53 877 53 877 Totala skulder 57 265 57 265 För materiella kategorier av skulder finns nedan en beskrivning av regler, metoder och huvudsakliga antaganden som använts för värdering för solvensändamål respektive finansiell redovisning. Skulder (leverantörsskulder inte försäkring) Posten avser främst leverantörsskulder. Dessa är i finansiell redovisning värderade till upplupet anskaffningsvärde (diskonterat nuvärde) enligt effektivräntemetoden vilket i de flesta fall approximeras av det nominella belopp som skall betalas vid förfall. Bolagets bedömning är att det inte finns några skillnader mellan detta värde och verkligt värde, varför någon justering inte har gjorts i solvensredovisningen. Övriga skulder som inte redovisas någon annanstans Skulderna omfattar främst skulder till koncernbolag. I den finansiella redovisningen är skulderna redovisade till anskaffningsvärde som motsvarar upplupet anskaffningsvärde, då lånet dels är kortfristigt, dels löper utan ränta. Bedömningen är att det verkliga värdet på skulderna motsvarar det redovisade värdet varför samma värdering gäller i solvensredovisningen som i den finansiella redovisningen. D.4 ALTERNATIVA VÄRDERINGSMETODER FFAB använder inga alternativa värderingsmetoder. D.5 ÖVRIG INFORMATION Det finns ingen övrig materiell information om värdering av tillgångar och skulder för solvensändamål. 36

E FINANSIERING E.1 KAPITALBAS Kapitalbasen för år 2016 utgörs till 100 procent av primärkapital nivå 1 (Tier 1), vilket är den högsta kvalitén på kapital enligt solvensregelverket. Kapitalbasen uppgick vid utgången av år 2016 till 183 405 ksek och det har inte skett någon förändring i struktur eller kvalitét på kapitalbasen jämfört med året innan. Under affärsplanens tidshorisont på tre år, kommer kapitalhanteringen att beakta de risktoleranser som styrelsen beslutat om, vilket säkerställer att bolaget har en kapitalbas som medför att solvenskvoten inte understiger beslutade nivåer (se avsnitt E.5). Hela beloppet för primärkapitalet får räknas med för att täcka både minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet. Ingen del av primärkapitalet omfattas av övergångsreglerna enligt artiklarna 308b.9 och 308b.10 i direktiv 2009/138/EG. Det finns ingen skillnad mellan kapitalbasen enligt solvensredovisning och överskottet av tillgångar mot skulder enligt solvensregelverket och det finns inte heller några poster som dras av från kapitalbasen. Det finns inga betydande begränsningar som påverkar tillgång och överföring av kapitalbasmedel inom företaget. Avstämningsreserven uppkommer till följd av att värderingen av tillgångar och skulder skiljer sig åt mellan solvensbalansräkningen och den finansiella redovisningen (se beskrivning och tabell under avsnitt D). Kapitalbasen för år 2015 och 2016, enligt finansiell redovisning och enligt solvensregelverket, framgår nedan. 2015 2015 2016 2016 Finansiell redovisning Solvens II Finansiell redovisning Solvens II Stamaktiekapital (egna aktier netto) 3 643 3 643 3 643 3 643 Balanserade vinstmedel, aktieägartillskott och överkursfond Kapitalbas (ksek) 218 273 218 273 148 203 148 203 Överskottsmedel 2 500 2 500 2 500 2 500 Avstämningsreserv 0 41 202 0 29 059 Belopp med vilket tillgångar överstiger skulder 0 265 618 0 183 405 Total kapitalbas 224 416 265 618 154 346 183 405 Som kan utläsas av sammanställningen ovan, har kapitalbasen reducerats mellan år 2015 och 2016. Minskningen förklaras främst av en utdelning på 70 000 ksek, som beslutades av bolagsstämman i juni 2016. 37

E.2 SOLVENSKAPITALKRAV OCH MINIMIKAPITALKRAV FFAB:s solvenskapitalkrav respektive minimikapitalkrav uppgick vid utgången av 2016 till 111 552 ksek respektive 32 066 ksek. Bolaget tillämpar standardformeln vid beräkningen av SCR kravet, och uppdelningen efter riskmoduler framgår av följande sammanställning. Kapitalkrav (ksek) 2015 2016 Premie- och reservsättningsrisk 68483 60150 Annullationsrisk 31762 7204 Katastrofrisk 0 0 Diversifieringseffekt -24755-6774 TOTAL Försäkringsrisk 75490 60580 Motpartsrisk 509 3584 Koncentrationsrisk 190740 69832 Spreadrisk 8030 2961 Ränterisk 2980 489 Fastighetsrisk 7897 6082 Valutarisk 13 10 Diversifieringseffekt -18398 60747 TOTAL Marknadsrisker 191262 70289 Diversifieringseffekt -44581-29118 BSCR 222680 105335 Operativ risk 12940 6217 Övrig risk 0 0 MCR 58905 32066 Diversifieringseffekt -44581-29118 SCR 235620 111552 Solvenskvot 1,13 1,64 Kapitalbas 265618 183405 Minimikapitalkravsberäkningen är gjord på ett vägt indata baserat på premier och FTA. Dock slår golvvärdet till vid beräkningen, vilket innebär att indata till beräkningen är SCR. Enligt regelverket utgör minimikapitalkravet 25 procent av SCR. Under rapporteringsperioden 2016 har solvenskapitalkravet och minimikapitalkravet minskat, vilket främst förklaras av att bolaget valt att reducera sin utlåning till moderbolaget och istället placerat medel hos bank med god motpartsrating. Detta har inneburit en reducering av koncentrationsrisken relaterad till koncernlånet och därmed lägre kapitalkrav. Förändringen har genomförts mot bakgrund av att styrelsen under året beslutat om ett önskat intervall för solvenskvoten mellan 1,4-1,6. 38

E.3 ANVÄNDNING AV UNDERGRUPP FÖR DURATIONSBASERAD AKTIEKURSRISK VID BERÄKNING AV SOLVENSKAPITALKRAVET FFAB använder inte några undergrupper för durationsbaserad aktiekursrisk vid beräkning av solvenskapitalkravet. E.4 SKILLNADER MELLAN STANDARDFORMEL OCH ANVÄNDA INTERNA MODELLER FFAB använder standardformeln vid beräkning av solvenskapitalkravet. E.5 EFTERLEVNAD AV MCR OCH SCR FFAB har såväl under innevarande år som 2016, fortlöpande uppfyllt minimikapitalkravet och solvenskapitalkravet. Då solvenskvoten uppgick till 1,64 vid utgången av år 2016 så hade FFAB en god marginal ned till det lagstadgade lägsta kravet på 1,00. Styrelsen har i interna styrdokument beslutat om risktoleransnivåer som ska säkerställa att bolaget inte riskerar att brista i uppfyllandet av kapitalkraven. Kapitalhanteringen sker med beaktande av dessa, som framgår nedan. Utdelningsnivå = 1,6 Bevakningsnivå = 1,4 Toleransnivå = 1,2 1,6 1,4 1,2 De olika nivåerna innebär följande: Utdelningsnivå kvot 1,6 Utdelning och långivning till koncernmoderbolaget får endast ske om solvenskvoten överstiger 1,6 och under förutsättning att den inte bedöms nå ned till bevakningsnivån under den kommande 12-månadersperioden. Utdelning/långivning ska endast ske ned till utdelningsnivån. En förutsättning för att utdelning ska kunna ske är också att aktiebolagslagens försiktighetsregel är uppfylld. Det innebär att en utdelning endast får ske om det efter utdelningen finns full täckning för bolagets bundna egna kapital, och om utdelningen framstår som försvarlig med hänsyn till de krav som verksamhetens art, omfattning och risker ställer på det egna kapitalet, och bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt. 39