Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020



Relevanta dokument
Att budgetera Europeiska socialfonden

Att budgetera Europeiska socialfonden

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 104 Offentlig sektor Public sector 118 Privat sektor Private sector 129

Privat sektor, arbetare

Jobbmöjligheter i Jämtlands län. Christina Storm-Wiklander Marknadsområde Södra Norrland Maria Salomonsson Analysavdelningen

Yrke och sjukfall. Bilaga 1 (7) Datum Korta analyser 2015:1

Arbetsmarknad, invandring, integration. Medlemsföretaget Grönlunds Orgelbyggeri i Gammelstad

Genomsnittlig månadslön efter yrkesgrupp, utbildningsnivå och kön 2001 Average monthly salary by occupational group, level of education and sex 2001

Anvisning till Budgetmall Projektstöd

Antal av Radetiketter Dossienr

Projekthandbok. Uppdaterad

Stödberättigande utgifter

Indelning av kostnader

Hur utvecklas Alingsås? Hållbart samhälle; Näringsliv, yrken och arbetspendling

Anvisning till Budgetmall Projektstöd

nya jobb - behovet av kompetens i Uppsala län till år 2025

The occupational structure in Sweden 2003 Occupational statistics based on the swedish occupational register

Average hourly wages of manual workers in the private sector Högst lön i industrin, lägst lön i hotell- och restaurangbranschen

Sjukfrånvaroutvecklingen per yrke Sammanfattande intryck

Sjukskrivning i olika yrken

Average hourly wages of manual workers in the private sector 2004

Löner för arbetare inom privat sektor 2006

Löner för arbetare inom privat sektor Den genomsnittliga timlönen (lön för arbetad tid) för arbetare i privat sektor 2012 var 147,70 kronor

Yrkesgrupp Antal Köns- Medellön Kv:s. m.fl Försäljare, detaljhandel,

Totalt varav ansökan från person i Sverige med lagakraftvunnet avslag på asylansökan

Anvisning till Budgetmall Projektstöd

Anvisning till Budgetmall Projektstöd

Så har yrke kopplats till avtal i kommuner, landsting och regioner

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007

APRIL Analys av Migrationsverkets statistik av arbetstillstånd. Regional kompetensförsörjning och arbetskraftsinvandring

NULÄGE Ökad efterfrågan Färre bristyrken Färre jobb inom offentlig verksamhet

Den framtida Arbetsmarknaden i Norrbotten

Tabell 8. Samtliga sektorer All sectors 117 Offentlig sektor Public sector 131 Privat sektor Private sector Tabeller

Nyanmälda lediga platser januari juli 2009

Landareal: 406 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Bristindex inom datayrken

Budgeten i Projektrummet

Att ansöka om regionala projektmedel. Anvisningar till ansökningsblanketten

Landareal: 468 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 431 kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 741 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 602 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 394 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Jobbmöjligheter. I Västmanlands län Marcus Löwing Analysavdelningen

Landareal: 578 kvkm Invånare per kvkm: 22. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 10. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 43. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

M Kv Tot M Kv Tot Uppgift saknas Förvärvsarbetande 2007 Förvärvsarbetande efter sektor 2007

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,31. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 730 kvkm Invånare per kvkm: 6,63. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring M Kv

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm:

Löneskillnader mellan offentlig och privat sektor

Landareal: 221 kvkm Invånare per kvkm: 49. Ålder. Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 35 kvkm Invånare per kvkm: 317. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: 429 kvkm Invånare per kvkm: 44. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3,46. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Västervik. Folkmängd 31 december Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring Flyttningar Födda barn per kvinna/man

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 2. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Regionala matchningsindikatorer - exemplet Skåne

Landareal: 489 kvkm Invånare per kvkm: 64. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 12. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Indirekta kostnader. Definition. Stödberättigande indirekta kostnader. Ej stödberättigande indirekta kostnader

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm:

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 120. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6,26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landsbygden och myterna. Susanne Stenbacka, Kulturgeografiska institutionen, Uppsala universitet

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5,38. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 25. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 3. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Landareal: 342 kvkm Invånare per kvkm: 120. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 168 kvkm Invånare per kvkm: 89. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 5. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2011 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 6. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2014 Befolkningsförändring

Arbetsmarknadens lönestruktur

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2013 Befolkningsförändring

Landareal: 895 kvkm Invånare per kvkm: 17. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 0,

Landareal: 484 kvkm Invånare per kvkm: 26. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Stödberättigade utgifter

Landareal: 471 kvkm Invånare per kvkm: 15. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2009 Befolkningsförändring

Landareal: 26 kvkm Invånare per kvkm: 473. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 463 kvkm Invånare per kvkm: 16. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

JOBBPULS Kompetensförsörjningsrapport Jämtlands & Västernorrlands Län

Landareal: 515 kvkm Invånare per kvkm: 19. Ålder. Folkmängd 31 december 2007 Befolkningsförändring

Landareal: 605 kvkm Invånare per kvkm: 9. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2010 Befolkningsförändring

Landareal: 163 kvkm Invånare per kvkm: 75. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2012 Befolkningsförändring

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 7,10. Ålder. Folkmängd 31 december 2006 Befolkningsförändring

Att ansöka om regionala projektmedel. Anvisningar till ansökningsblanketten

Landareal: kvkm Invånare per kvkm: 1,19. Ålder. Källa: Befolkningsstatistik, SCB Folkmängd 31 december 2008 Befolkningsförändring

Transkript:

Datum: Version 2015-06-24 1.03 Att budgetera Europeiska socialfonden 2014-2020 Handledning till manuell budgetmall Innehåller uppdaterade enhetskostnader som gäller för projekt som startar från och med 1 januari 2016. Svenska ESF-rådet Huvudkontoret Box 47141, 100 74 Stockholm Besöksadress: Rosterigränd 12, 3 tr., 3 tr Telefon: 08-579 171 00 Fax: 08-579 171 01 www.esf.se

Innehåll Att budgetera Socialfonden 2014-2020... 3 Kostnader... 4 Personal... 4 Externa tjänster... 6 Resor och logi... 6 Utrustning och material samt externa lokaler (för deltagare i projektet).... 6 Lokaler och administration, är inte aktuellt för Socialfonden.... 7 Ungas mobilitetskostnader, TLN mobility... 7 Tabell 2... 8 Indirekta kostnader 15 %... 9 Intäkter... 10 Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF)... 10 Finansiering... 13 Offentligt och privat bidrag i annat än pengar... 13 Personal... 13 Övriga kostnader som medfinansiering... 14 Externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material.... 14 Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projektet... 15 Offentliga kontanta medel tillförda projektet... 16 Offentliga kontanta medel från projektägaren... 16 Privat bidrag i annat än pengar... 16 Externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material.... 16 Privata kontanta medel från projektägaren... 16 Yrkeskategorier inom timlönegrupp Programområde 1... 17 2 (21)

Att budgetera Socialfonden 2014-2020 Detta är en handledning för budgetering av kostnader i projekt som finansieras av Socialfonden under programperiod 2014-2020. Syftet med handledningen är att underlätta för er registrering av budget i den manuella budgetmall som ligger till grund för budget i det elektroniska projektrummet för programperioden 2014-2020. Budgeten har två delbudgetar, analys- och planeringsfas samt genomförandefas. När ni budgeterar gör ni en budget för respektive fas. Ni budgeterar för hela projekttiden. Budgeten är inte uppdelad årsvis utan omfattar hela projektperioden. Detta för att underlätta budgetändringar i framtiden. Den manuella budgetmallen bygger på excell och är uppdelad i olika flikar för registrering. Generella inställningar; en kort guide i 6 steg. Steg 1, val av programområde ni avser att söka stöd inom. Valet gör ni genom att ställa er i kolumnen C och rad 5 och välja i rullisten. Enhetskostnaderna för personal samt enhetskostnader för medfinansiering styrs utifrån val i rullisterna som ryms i flikarna för respektive projektfas. Steg 2, registrering av budget på aktuella flikar. Steg 3, 4 och 5 uppger ni eventuella intäkter i kolumn C rad 6,7,8. Steg 6, information om att ni kan följa budget under registrering i fliken budgetöversikt. Budgetöversikt Här summeras budget som registreras i de olika flikarna. Ni kan även följa andelen medfinansiering för avstämning mot vad som uppges i utlysningen. Flikar för registrering av budget. Data är en låst flik där datauppgifterna som ligger till grund för enhetskostnaderna ligger samlade. Endast för Svenska ESF-rådets bruk. 3 (21)

Kostnader Personal Svenska ESF-rådet har beslutat att tillämpa enhetskostnader vid redovisning av lönekostnader 1. För er som ska budgetera innebär det att ni ska använda er av de framtagna och beslutade schablonsummorna 2 för respektive yrkeskategori. Inom programområde 1 utgår enhetskostnaden från bestämda yrkeskategorier inom olika timlönegrupper. I programområde 2 utgår enhetskostnaden från yrkeskategorier utifrån arbetsuppgift i projektet. Observera att ni endast ska budgetera för den tid som medarbetarna arbetar i projektet. Tid för semester och övrig betald frånvaro ska inte räknas med i budget då det ingår i beräkningsunderlaget för enhetskostnaden. Om inte raderna i mallen räcker till att registrera alla medarbetare får ni klumpa ihop dem. I projektrummet finns det utrymme för fler rader. Redovisning av enhetskostnader behöver inte särredovisas i bokföringen. Programområde 1 Enhetskostnader per timme enligt nedan. I budgetmallen väljer ni timlönegrupp i rullisten. Vilken yrkeskategori medarbetaren tillhör beror på vilket yrke personen har när de går in i projektet. Är till exempel personen sjuksköterska när denne går in i projektet som projektledare är det yrkeskategori 323, sjuksköterskor som är det korrekta valet som då generar en enhetskostnad om 345 kronor respektive 319 kronor per timme som beräkningsunderlag, timlönegrupp 4. Ni uppger ni hur många timmar medarbetaren faktiskt kommer att arbeta i projektet. Mallen räknar automatiskt ut antal timmar baserat på årsarbetstid. Om en medarbetare arbetar del av heltid ( till exempel 25%, 50%, 75%) gör ni en beräkning enligt beskrivningen ovan och multiplicerar med andelen tjänstgöringsgrad och registrerar värdet i månadskolumnen. Använd fritextfältet för att beskriva beräkningen. Vilka yrkeskategorier som ryms inom respektive timlönegrupp, se sidan 15. 1 förordning (EU) 1303/302 art. 67. 1b 2 Inkl. semester och lönekostnadspålägg uppräknade till 2016 års löner 4 (21)

Timlönegrupp Region Stockholm 1 234 239 2 262 259 3 303 288 4 345 319 5 427 373 6 565 527 7 A 754 754 7 B 817 638 7 C 536 438 Samtliga regioner utom Stockholm Programområde 2 och 3 Enhetskostnad per timme enligt nedan. I budgetmallen väljer ni yrkeskategori i rullisten sen uppger ni hur många timmar den medarbetaren faktiskt kommer att arbeta i projektet. Mallen räknar automatiskt ut antal timmar baserat på årsarbetstid. Om en medarbetare arbetar del av heltid, till exempel 25 %, 50 %, 75 % gör ni en beräkning enligt beskrivning ovan och multiplicerar med andelen tjänstgöringsgrad och registrerar värdet i månadskolumnen. Använd fritextfältet för att beskriva beräkningen. Personal Region Stockholm Samtliga regioner utom Stockholm Projektledare större projekt 546 444 (+10 miljoner ESF-stöd) Projektledare mindre 488 413 projekt/delprojektledare större projekt Projektmedarbetare 338 306 Projektekonom 436 370 Projektadministratör 303 275 5 (21)

Övriga kostnader Externa tjänster Välj kostnadsslag i rullisten i kolumn A. Budgetering av externa tjänster sker genom att ni i fritextfälten beskriver vilka tjänster ni tänker använda er av i projektet. Använd fälten väl så att det tydligt framgår hur tjänsterna är kopplade till förväntade reslutat. Skriv sedan in budgeterad kostnad i rutan. Använd flera rader om det förtydligar. Externa tjänster budgeteras utifrån faktiska kostnader. Redovisning av externa tjänster ska särredovisas i bokföringen. Resor och logi Välj kostnadsslag i rullisten i kolumn A. Här ska kostnader för bland annat biljetter, milersättning, logi budgeteras. För mer information om vilka kostnader som är stödberättigande se förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder 3. Budgetering av resor och logi sker genom att ni i fritextfälten beskriver kostnaderna som är kopplade till projektet. Använd fälten väl så att det tydligt framgår hur kostnaderna är kopplade till förväntade reslutat. Skriv sedan in budgeterad kostnad i rutan. Använd flera rader om det förtydligar. Kostnader för resor och logi budgeteras utifrån faktiska kostnader. Redovisning av resor och logi ska särredovisas i bokföringen. Utrustning och material samt externa lokaler (för deltagare i projektet). Välj kostnadsslag i rullisten i kolumn A. Här ska utgifter för finansiering av utrustning och material till deltagarna i projektet som köps, hyrs eller leasas av er budgeteras. Hyra av externa lokaler för att genomföra projektet (lokaler för deltagare, lokaler för konferenser) ska budgeteras här. För mer information om vilka kostnader som är stödberättigande se förordning om förvaltning av EU:s strukturfonder 4. Budgetering av utrustning och material samt externa lokaler sker genom att ni i fritextfälten beskriver kostnaderna som är kopplade till projektet. Använd fälten väl så att det tydligt framgår hur kostnaderna är kopplade till förväntade reslutat. Skriv sedan in budgeterad kostnad i rutan. Använd flera rader om det förtydligar. Kostnader för utrustning och material samt externa lokaler budgeteras utifrån faktiska kostnader. Redovisning av utrustning och material samt externa lokaler ska särredovisas i bokföringen. 3 SFS 2014:1383, 33. 4 SFS 2014:1383, 34. 6 (21)

Lokaler och administration, är inte aktuellt för Socialfonden. Svenska ESF-rådet har beslutat att använda en schablon i Socialfonden för indirekta kostnader om 15 % baserat på personalkostnaderna som ska täcka kostnader för bland annat lokaler och administration för personal i projektet. Det innebär att ni inte ska budgetera för lokal- och administrationskostnader för projektets personal då dessa kostnader täcks av schablonen. Se vidare avsnittet kring indirekta kostnader 15 %. Har ni kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) för lokaler och administration för personal i projektet, se avsnitt gällnade ERUF. Ungas mobilitetskostnader, TLN mobility Svenska ESF-rådet deltar i lärandenätverket Transnational mobility measures for disadvantaged youth and young adults (TLN mobility). Enhetskostnader ska tillämpas för mobilitetskostnader för unga i ESF finansierade insatser inom TLN mobility. Vid budgetering i mallen väljs ungas mobilitet i rullisten för övriga kostnader. Eftersom enhetskostnaderna beror på flera olika parametrar så som antal dagar, olika länder samt avstånd få ni när ni budgeterar klumpa ihop summorna i budgetmallen och föra en separat räkning som verifierar summan. Enhetskostnaderna avser att täcka deltagarnas levnadsomkostnader i mottagarlandet, se tabell 1. Enhetskostnader för deltagarnas resor till och från mottagarlandet med utgångspunkt från avståndet mellan hemland och mottagarland, se tabell 2. 7 (21)

Tabell 1 Dagsbelopp för uppehälle och försäkring Dag 1-14 Dag 15-60 Dag 61-360 (euro) (kr) 5 (euro) (kr) (euro) (kr) UK 78 654 55 461 39 327 DK 76 638 53 445 38 319 NL 73 612 51 428 37 310 FR, IE, IS 70 587 49 411 35 294 CY, FI, LU 67 562 47 394 34 285 AT, BE, BG, CZ, IT 64 537 45 378 32 268 CH, EL, HU, LI, LT, NO, PL, RO, TR 62 520 43 361 31 260 DE, ES, LV, MK, MT, SK 59 495 41 344 30 252 PT 56 470 39 327 28 235 EE, HR, SI 50 420 35 294 25 210 Tabell 2 Avstånd i km (enkel väg) Ersättningsnivå (euro) Ersättningsnivå (kr) 0-99 0 0 100-499 180 1 510 500-1999 275 2 307 2000-2999 360 3 020 3000-3999 530 4 447 4000-7999 820 6 880 8000-1 100 9 229 5 Sek 8 kronor och 39 öre i enlighet med förordning 2014:200 om ändring i förordning en (1999:710) om valutakurs vid stöd från EG:s strukturfonder. 8 (21)

Indirekta kostnader 15 % Indirekta kostnader kallas ofta även för overheadkostnader och är gemensamma kostnader i stödsökandes organisation som fördelas ut på användarna. Det omfattar även kostnader som kan knytas till de anställda i projektet så som lokaler, kontorsmaterial, friskvård mm. se nedan. Svenska ESF-rådet har beslutat att använda en schablon för indirekta kostnader om 15 % baserat på personalkostnaderna. I budget betyder det att ni automatiskt får ett budgeterat stöd om 15 % baserat på de budgeterade personalkostnaderna. I budgetmallen ser ni värdet av de indirekta kostnaderna i flikarna när ni registrerar personalkostnaderna. De indirekta kostnaderna ska täcka: Övergripande styrning och ledning Övrig indirekt personalkostnad i organisationen till den del som inte arbetar direkt i projektet(ledning, kundservice, personalenhet, ekonomi, administration, IT-support, information, marknadsföring, juridik mm) Centralt personalstöd för all personal i organisationen Utbildning och annan kompetensutveckling Rekryteringskostnader inklusive utannonsering av tjänst Sjuk- och hälsovård Frisk- och personalvårdsförmåner Lokalkostnader för anställd personal i projektet Lokalkostnader administration Förvaltning och drift av lokaler, inkl. underhåll, städ/vaktmästeri och reparationer Försäkringar kopplade till lokaler för personal och till kontorsutrustning (brand, stöldförsäkring) El, värme, vatten Reception, kontorsservice, telekommunikation Kommunikation; telefon, fax, internet, postservice, porto Kontorsutrustning (möbler, datorer inklusive programvaror, mm); Inköp, hyra, avskrivning, reparation och underhåll Kontorsmaterial; papper, pennor, pärmar, mm Kopieringskostnader Bankavgifter; t.ex. konto- och kortavgift nödvändiga för projektet (inte ränte- och andra transaktionsavgifter) Böcker/tidningar, medlemsavgifter m.m. Registratur och arkivering Registratur- och arkiveringskostnader Övriga kostnader Parkeringskostnader 9 (21)

Intern representation; mat och gåvor Indirekta kostnader kräver ingen särredovisning i bokföringen. ESF-rådet kräver inte heller underlag som styrker dessa kostnader då det är en uträknad och godkänd schablon. Intäkter Intäkterna registreras i budgetmallen i flik generella inställningar. Här budgeterar ni för förväntade intäkter som projektet genererar. Redovisade kostnader ska minskas med de intäkterna. Intäkterna ska sedan löpande redovisas och dessa minskar stödet från Socialfonden. Som intäkter räknas bland annat inkomster från försäljning, uthyrning, tjänster, anmälningsavgifter mm. Beskriv i fritextfältet vilka intäkter som är aktuella och skriv belopp i rutan. Intäkter ska särredovisas i bokföringen. Kostnader av regionalfondskaraktär (ERUF) I Sverige finns åtta regionala strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Dessa förvaltas av Tillväxtverket och finansieras av Europeiska Regionala Utvecklingsfonden (ERUF). Fonden syftar till att minska den regionala obalansen inom EU och finansierar bl.a. insatser inom infrastruktur, sysselsättning, lokal och regional utveckling. Ett Socialfondsprojekt kan innehålla utgifter för aktiviteter som faller inom ramen för ERUF. Högst 49 procent av projektets finansiering från socialfonden kan avse sådana utgifter. Budgeten för kostnader av regionalfondskaraktär skiljer sig något från Socialfonden. Budgetering av personalkostnader (faktiska kostnader). Schablon 42,68% för lönebikostnader. Schablon för indirekta kostnader (två alternativ 15 % resp. 20 %). Benämning av investeringar och utrustning (jfr utrustning och material). Det är de faktiska kostnaderna som ligger till grund för budget. I mallen uppger ni faktisk timlön eller faktisk månadslön * sysselsättningsgrad * 42,68% (avser lönebikostnader) *antal timmar alternativt antal månader. Kostnader för personal omfattar utbetalda faktiska lönekostnader för egen personal anställd för projektet eller egen personal särskilt avdelad för att arbeta i projektet. I lönekostnaderna får medräknas semesterlön (enligt lag 12 % vid 25 semesterdagar) och har den anställde rätten till fler semesterdagar ökas 10 (21)

procentsatsen. Projektets lönebikostnader ska beräknas med ett lönekostnadspåslag. Lönekostnadspåslaget är ett schablonpåslag på 42,68 procent av periodens lönekostnader. Påslaget motsvarar ett genomsnitt av lagstadgade arbetsgivaravgifter, kollektivavtalade pensioner samt avtalsförsäkringar för hela arbetsmarknaden. Ni ska använda schablonen för all personal i projektet, oavsett vilka faktiska lönebikostnader ni har för personalen. Ni behöver inte bokföra lönebikostnaderna på projektet. Eftersom de stödberättigande lönebikostnaderna beräknas med schablonen behöver ni inte heller skicka in kopior på betalda pensionspremier och liknande. Endast så stor del av de utbetalda faktiska lönekostnaderna som motsvarar den anställdes tid i projektet är stödberättigande. Eventuella arbetsgivarstöd, exempelvis lönebidrag, ska avräknas från den redovisade lönekostnaden. Schablonen för indirekta kostnader för Universitet, Högskolor och forskningsorganisationer knutna till dem är 20 % beräknat på direkta personalkostnader. För övriga organisationer är schablonen för indirekta kostnader 15 % av direkta personalkostnader. Följande typer av kostnader ingår i schablonen. Ni får därför inte budgetera eller redovisa dem som direkta kostnader. Utbildning för projektpersonal Sjuk- och hälsovård för projektpersonal Frisk- och personalvård för projektpersonal Frukt, fika, fikabröd och annan förtäring för projektpersonal Intern representation Interna konferenser Hyra för kontorslokaler som används av personal som arbetar i projektet Försäkringsavgifter och skatter för kontorslokaler och för kontorsutrustning Kontorsmaterial Ekonomi- och löneadministration (som utförs av annan personal än de som är avdelade att arbeta med projektet) Bankavgifter för konton och kort Arkiv Underhåll, städning, reparationer Säkerhet IT-system El, gas, värme och vatten Kommunikation (t.ex. telefon, fax, internet, post, visitkort) Receptionskostnader 11 (21)

Kontorsservice Kopieringskostnader Övriga IT-kostnader (programvara m.m. för normala kontorsrutiner) Böcker och tidningar Registratur- och arkiveringskostnader Medlemsavgifter Indirekta löne- och lokalkostnader i organisationen (ledning, HR/ekonomi/administration/information/juridik m.m.) Kostnaden för direkta kostnader av regionalfondskaraktär ska särredovisas i bokföringen. Indirekta kostnader behöver dock inte särredovisas. Svenska ESFrådet behöver inte heller underlag som styrker dessa kostnader då det är en uträknad och godkänd schablon. För ytterligare information om Europeiska Regionala Utvecklingsfonden se Tillväxtverkets hemsida www.tillvaxtverket.se 12 (21)

Finansiering Offentligt och privat bidrag i annat än pengar Personal Offentligt och privat bidrag i annat än pengar följer samma princip som för direkta personalkostnader och övriga kostnader. Observera att om ni budgeterar i programområde 1 är det endast timlönegrupp 1 som utgör beräkningsunderlag för medfinansieringen. Redovisning av enhetskostnader kräver inte särredovisning i bokföringen. Programområde 1 Enhetskostnader per timme enligt timlönegrupp 1. I budgetmallen anger ni medfinansiär. Ni väljer timlönegrupp 1 och den region personen arbetar i, i rullisten och uppger hur många månader totalt som era medarbetare kommer att delta i projektets kompetensutvecklingsinsatser. Räkneexempel: För att räkna ut medfinansieringen i projektet behöver ni räkna fram hur många deltagare och hur många timmar respektive deltagare ska delta i kompetensutvecklingsinsatser. I budgetmallen ska tiden anges i antal månader. För att räkna fram detta använd följande beräkningsunderlag: Årsarbetstid: 1 862 timmar Arbetstid per månad: 155,16 timmar (1 862 timmar/12 månader). Exempel: 25 personer kommer delta 40 timmar var i projektets kompetensutvecklingsinsatser vilket ger 1 000 timmar. 1 000 timmar dividerat med arbetstid per månad 155,16 timmar ger en total deltagartid på 6,4 månader. Deltagartiden i månader registreras under fliken Privat bidrag i annat än pengar om deltagarna är sysselsatt inom privata sektorn och under fliken Offentligt bidrag i annat än pengar om deltagarna kommer från offentlig sektor. Endast timlönegrupp 1 (se tabell nedan) kan utgöra beräkningsunderlag för medfinansieringen, väljs i rullistan i excelmallen. Använd fritextfältet för att beskriva beräkningen. 13 (21)

Timlönegrupp Region Stockholm 1 234 239 2 262 259 3 303 288 4 345 319 5 427 373 6 565 527 7 A 754 754 7 B 817 638 7 C 536 438 Programområde 2 och 3 Samtliga regioner utom Stockholm I budgetmallen väljer ni vilken medfinansiär som bidrar till medfinansieringen. Ni väljer yrkeskategori och den region personen arbetar i, och uppger hur många månader medarbetaren faktiskt kommer att arbeta i projektet. Mallen räknar automatiskt ut antal timmar baserat på årsarbetstid. Om en medarbetare arbetar del av heltid (till exempel 25 %, 50 %, 75 %) gör ni en beräkning enligt beskrivning ovan och multiplicerar med andelen tjänstgöringsgrad och registrerar värdet i månadskolumnen. Använd fritextfältet för att beskriva beräkningen. Enhetskostnad per timme enligt nedan. Personal Region Stockholm Samtliga regioner utom Stockholm Projektledare större projekt 546 444 (+10 miljoner ESF-stöd) Projektledare mindre 488 413 projekt/delprojektledare större projekt Projektmedarbetare 338 306 Projektekonom 436 370 Projektadministratör 303 275 Övriga kostnader som medfinansiering Externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material. I budgetmallen uppger ni vilken medfinansiären är, CFAR nummer, beskrivning vad medfinansiären bidrar med i fritextfältet samt belopp. För övrigt likt beskrivning av budgetering för direkta kostnader. 14 (21)

Offentligt finansierad ersättning till deltagare i projektet Svenska ESF-rådet har beslutat att tillämpa enhetskostnader vid redovisning av deltagarersättningar 6. För dig som ska budgetera innebär det att ni ska använda er av de framtagna och beslutade schablonsummorna för respektive ersättningstyp kopplat till deltagaren. Ni budgeterar för den tid ni beräknar att deltagarna kommer att vara närvarande i projektet. Uppge medfinansiär, CFAR, välj form av ersättning i rullisten. Enhetskostnad för vald ersättning kommer upp automatiskt. Uppge beräknad närvarotid i månader och hur många personer som omfattas. Mallen räknar automatiskt om månader till årsarbetstid i timmar. Etableringsersättningen budgeteras per dag då den ersättningen bygger på dagsersättningar. Det är bara ersättningen som kan ligga till grund för medfinansiering, inte tilläggen. Enhetskostnader per timme enligt tabell Medfinansiär Typ av deltagarersättning Ålder Enhetskostnad/timme Kommun Ekonomiskt bistånd 18-24 32 kr 25-29 40 kr 30-64 46 kr Arbetsförmedlingen Aktivitetsstöd och utvecklingsersättning 15-19 17 kr 20-24 33 kr 25-29 51 kr 30-44 55 kr 45-69 68 kr Etableringsersättning 20-64 308 kr per dag Försäkringskassan Aktivitetsersättning 19-29 51 kr Sjukersättning 30-64 58 kr Sjukpenning, rehabiliteringspenning och arbets-och yrkesskadeersättning -19 48 kr 20-64 68 kr 6 förordning (EU) 1303/302 art. 67. 1b. 15 (21)

Redovisning av enhetskostnader kräver inte särredovisning i bokföringen. Offentliga kontanta medel tillförda projektet När ni budgeterar uppger ni vilken offentlig aktör som är aktuell, dess CFAR nummer, belopp samt ett fritext fält där ni kan beskriva vad de kontanta medlen avser. Observera att dessa kontanta medel avser annan extern offentlig aktör. Offentliga kontanta medel från projektägaren Här ska ni budgetera för den del av de direkta kostnaderna som ni avser att stå för själva och på det sättet bidra till medfinansieringen. Notera att ni ska ha tagit upp kostnaderna under antingen analys- och planeringsfasen eller genomförandefasen. När ni ansöker om utbetalning kommer er medfinansiering i form av kontanta medel att utgöras av en andel av direkta ansökta kostnader. Privat bidrag i annat än pengar Externa tjänster, lokaler och administration, resor och logi samt utrustning och material. I budgetmallen uppger ni vilken medfinansiären är, beskrivning vad medfinansiären bidrar med i fritextfältet samt belopp. För övrigt likt beskrivning av budgetering för direkta kostnader. Privata kontanta medel från projektägaren Här budgeterar ni om ni är en privat aktör och ska stå för en del av projektkostnaderna själv och redovisa det som medfinansiering. Här ska ni även budgetera in den egenfinansiering som ni själva bidrar med enligt gruppundantaget för statsstöd 7 Ni fyller i belopp och anger i fritextfältet vad som avses när det gäller gruppundantaget. 7 Kommissionens förordning (EU) nr 651/2014 av den 17 juni 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget http://www.notisum.se/rnp/eu/fakta/..%5clag%5c314r0651.htm 16 (21)

Yrkeskategorier inom timlönegrupp Programområde 1 Nivå 1: 234 resp. 239 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 912 städare m.fl. 913 köks- och restaurangbiträden 919 övriga servicearbetare 921 medhjälpare inom jordbruk, trädgård, skogsbruk och fiske Nivå 2: 262 resp. 259 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 414 biblioteksassistenter m.fl. 415 brevbärare m.fl. 421 kassapersonal m.fl. 422 kundinformatörer 512 storhushålls- och restaurangpersonal 513 vård- och omsorgspersonal 514 frisörer och annan servicepersonal, personliga tjänster 515 säkerhetspersonal 522 försäljare, detaljhandel; demonstratörer m.fl. 611 växtodlare inom jordbruk och trädgård 612 djuruppfödare och djurskötare 613 växtodlare och djuruppfödare, blandad drift 614 skogsbrukare 826 maskinoperatörer, textil-, skinn- och läderindustri 17 (21)

Nivå 3: 303 resp. 288 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 331 förskollärare och fritidspedagoger 348 pastorer 411 kontorssekreterare och dataregistrerare 412 bokförings- och redovisningsassistenter 413 lager- och transportassistenter 419 övrig kontorspersonal 711 gruv-, bergarbetare och stenhuggare 712 byggnads- och anläggningsarbetare 713 byggnadshantverkare 714 målare, lackerare, skorstensfejare m.fl. 721 gjutare, svetsare, plåtslagare m.fl. 722 smeder, verktygsmakare m.fl. 723 maskin- och motorreparatörer 724 elmontörer, tele- och elektronikreparatörer m.fl. 731 finmekaniker m.fl. 732 drejare, glashyttearbetare, dekorationsmålare m.fl. 734 grafiker m.fl. 741 slaktare, bagare, konditorer m.fl. 742 möbelsnickare, modellsnickare m.fl. 743 skräddare, tillskärare, tapetserare m.fl. 811 malmförädlingsoperatörer, brunnsborrare m.fl. 812 processoperatörer vid stål- o metallverk 813 processoperatörer, glas och keramiska produkter 814 processoperatörer, trä- och pappersindustri 815 processoperatörer, kemisk basindustri 816 driftmaskinister m.fl. 817 industrirobotoperatörer 821 maskinoperatörer, metall- och mineralbehandling 822 maskinoperatörer, kemisk-teknisk industri 823 maskinoperatörer, gummi- och plastindustri 824 maskinoperatörer, trävaruindustri 825 maskinoperatörer, grafisk industri, pappersvaruindustri 827 maskinoperatörer, livsmedelsindustri m.m. 828 montörer 18 (21)

829 övriga maskinoperatörer och montörer 831 lokförare m.fl. 832 fordonsförare 833 maskinförare 834 däckspersonal 914 tidningsdistributörer, vaktmästare m.fl. 915 renhållnings- och återvinningsarbetare 931 grovarbetare inom bygg och anläggning 932 handpaketerare och andra fabriksarbetare 933 godshanterare och expressbud Nivå 4: 345 resp. 319 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 223 barnmorskor; sjuksköterskor med särskild kompetens 232 gymnasielärare m.fl. 233 grundskollärare 234 speciallärare 235 andra pedagoger med teoretisk specialistkompetens 243 arkivarier, bibliotekarier m.fl. 249 psykologer, socialsekreterare m.fl. 313 fotografer; ljud- och bildtekniker, sjukhustekniker m.fl. 322 sjukgymnaster, tandhygienister m.fl. 323 sjuksköterskor 324 biomedicinska analytiker 332 andra lärare och instruktörer 342 agenter, förmedlare m.fl. 343 redovisningsekonomer, administrativa assistenter m.fl. 344 tull-, taxerings- och socialförsäkringstjänstemän 345 poliser 346 behandlingsassistenter, fritidsledare m.fl. 347 tecknare, underhållare, professionella idrottsutövare m.fl. 511 resevärdar m.fl. 011 militärer 19 (21)

Nivå 5: 427 resp. 373 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 213 dataspecialister 221 specialister inom biologi, jord- och skogsbruk m.m. 231 universitets- och högskollärare 241 företagsekonomer, marknadsförare och personaltjänstemän 244 samhälls- och språkvetare m.fl. 245 journalister, konstnärer, skådespelare m.fl. 246 präster 247 administratörer i offentlig förvaltning 248 administratörer i intresseorganisationer 311 ingenjörer och tekniker 312 datatekniker och dataoperatörer 315 säkerhets- och kvalitetsinspektörer 321 lantmästare, skogsmästare m.fl. 341 säljare, inköpare, mäklare m.fl. Nivå 6: 565 resp. 527 kr per timme Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 211 fysiker, kemister m.fl. 212 matematiker och statistiker 214 civilingenjörer, arkitekter m.fl. 222 hälso- och sjukvårdsspecialister 242 jurister 314 piloter, fartygsbefäl m.fl. 20 (21)

Nivå 7: A = 754 kr per timme B = 817 resp. 638 kr per timme C = 536 resp. 438 kr per timme Chefsnivå A Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 121 verkställande direktörer, verkschefer m.fl. Chefsnivå B Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 111 högre ämbetsmän och politiker 123 chefer för särskilda funktioner Chefsnivå C Nettotimlön inkl semester 12 % och LKP 42,68 % 131 chefer för mindre företag och enheter 122 drift- och verksamhetschefer 21 (21)