Katarina Kjellström och Inger Ridderlind

Relevanta dokument
Bedömning - ett verktyg för lärande. Katarina Kjellström

Visible teaching visible learning. Formativ bedömning en väg till bättre lärande

Bedömning. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning. Formativ bedömning. Visible teaching - visible learning

Lena Alm, Inger Ridderlind

Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Formativ bedömning - en väg till bättre lärande. Tre centrala processer för formativ bedömning

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Katarina Kjellström

Bedömning av kunskap för lärande och undervisning i matematik. PRIM-gruppen Gunilla Olofsson

Bedömning för lärande i matematik

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Observationsschema Problemlösningsförmåga

7E Ma Planering v45-51: Algebra

Ma7-Per: Algebra. Det andra arbetsområdet handlar om algebra och samband.

formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder,

Kunskapskrav. Materialet består av flera olika komponenter.

Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 1

Viktigt! Glöm inte att skriva Tentamenskod på alla blad du lämnar in. Skriv inte på bladens baksidor. Helst en uppgift per blad.

8F Ma Planering v45-51: Algebra

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Statistik, sannolikhet, algebra och funktioner, 3 hp. Studenter i lärarprogrammet F-3 III, 12F380 ht17 Varberg

bedömning Per Berggren och Maria Lindroth

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2012 ÄMNESPROV. Del C ÅRSKURS

Dagens innehåll Bedömning för lärande i matematik. PRIM-gruppen. Katarina Kjellström Inger Ridderlind Anette Skytt

22,5 högskolepoäng. Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Matematik 3hp. Studenter i inriktningen GSME. TentamensKod:

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Bedömning i matematikklassrummet

Nationella diagnosmaterial för skolår 2 och 7

7F Ma Planering v2-7: Geometri

Inledning...3. Kravgränser Provsammanställning...22

Lokal pedagogisk planering

Matematiksatsning Stödinsatser. Matematiksatsning Stödinsatser. Bakgrund OECD. Undersökningar på olika nivåer. Vad kan observeras

Av kursplanen och betygskriterierna,

Ämnesprov i matematik. Bedömningsanvisningar. Skolår 9 Vårterminen Lärarhögskolan i Stockholm

8F Ma Planering v2-7 - Geometri

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM KOMMUNAL VUXENUTBILDNING GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Bedömning som ett sätt att utveckla matematikundervisningen. Per Berggren och Maria Lindroth

9A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Lokal pedagogisk planering i matematik för årskurs 9

Kursplan för Matematik

Arbetsområde: Från pinnar till tal

9E Ma Planering v2-7 - Geometri

8B Ma: Procent och bråk

Lgr 11 matriser i Favorit matematik 4 6

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

8F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Ma7-Per: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

Handledarutbildning inom Matematiklyftet. Catarina Wästerlid Utbildningstillfälle 1 17 oktober-2016

Luleå universitet 16 mars 2012 PRIM-gruppen Astrid Pettersson

Ladokkod: TentamensKod: Tentamensdatum: Tid: Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Centralt innehåll. I årskurs 1.3

Provmoment: Tentamen Matematik och matematikdidaktik, 3 hp, tillfälle 1

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2009 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Planering - Geometri i vardagen v.3-7

Inledning...4. Bedömningsanvisningar...4 Allmänna bedömningsanvisningar...4 Bedömningsanvisningar Delprov B...5 Bedömningsanvisningar Delprov C...

PRIM-gruppen har på uppdrag av Skolverket utarbetat ett webbaserat

Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: 600

Bedömningsexempel Matematik årskurs 3

Ladokkod: Studenter i lärarprogrammet GF 11GF20 vt17 tillfälle 1 och vt16 tillfälle 4

Kursplanen i matematik grundskolan

Om LGR 11 FÖRMÅGOR CENTRALT INNEHÅLL. De matematiska förmågor som undervisningen i åk 1-9 syftar till att eleverna ska utveckla.

48 p G: 29 p VG: 38 p

kan använda sig av matematiskt tänkande för vidare studier och i vardagslivet kan lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt

matematik Syfte Kurskod: GRNMAT2 Verksamhetspoäng: KuRSplanER FöR KoMMunal VuxEnutBildninG på GRundläGGandE nivå 55

Kunskapskrav och nationella prov i matematik

MATEMATIK 3.5 MATEMATIK

C. Stöd för lärarlagets lägesbedömning av undervisningsprocessen

Innehåll. Inledning... 3

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Bedömning av matematiska förmågor. Per Berggren och Maria Lindroth

Matematikutvecklingsschema

Handboken - undervisning, kartläggning och analys. och lärares. för att fördjupa elevers kunnande

Dagens innehåll. Syftet med materialet är att. Bedömning för lärande i matematik. Katarina Kjellström

MATEMATIK 5.5 MATEMATIK

8A Ma: Geometri. Det tredje arbetsområdet handlar om geometri.

9F Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

ämnesområden. Funktioner och räta linjens ekvation. Hur funktioner kan användas för att undersöka förändring, förändringstakt och andra samband.

9A Ma: Statistik och Sannolikhetslära

8G Ma: Bråk och Procent/Samband

Ma7-Åsa: Procent och bråk

Lokal pedagogisk planering i matematik för åk 8

Syfte. Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING. prövning grundläggande matematik

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet matematik

Skolverkets förslag till kursplan i matematik i grundskolan. Matematik

Kursplanen i ämnet matematik

Upprepade mönster (fortsättning från del 1)

Variation i undervisning och bedömning. Per Berggren och Maria Lindroth

Studenter i lärarprogrammet GF(11GF20) 46 p G: 28 p VG: 38 p

Grundläggande matematik fo r grundlärare med inriktning mot arbete i grundskolans a rskurs 4-6, 15 hp VT ho gskolepoäng

Kursplan Grundläggande matematik

8E Ma: Aritmetik och bråkbegreppet

Karlshamn 20/ Bedömning i matematik

Matematik. Bedömningsanvisningar. Vårterminen 2010 ÄMNESPROV. Delprov C ÅRSKURS

Förslag den 25 september Matematik

15 högskolepoäng. Grundläggande matematik fo r la rare med inriktning mot arbete i fo rskoleklass och grund-skolans a rskurs 1-3, 15 hp VT17

Bedömning av kunskap och för lärande i matematik

Del ur Lgr 11: kursplan i matematik i grundskolan

ESN lokala kursplan Lgr11 Ämne: Matematik

Kursplan för matematik År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN

Kommentarmaterial till kunskapskraven i matematik

Extramaterial till Matematik X

Transkript:

Olika perspektiv på bedömning Katarina Kjellström och Inger Ridderlind

Innehåll för detta pass Bedömning, något om forskning Analys och Analysschemat Arbeta med att analysera elevlösningar Dokumentation Elevers delaktighet i sin egen kunskapsutveckling

PRIM-gruppens erfarenhet Genom att belysa, diskutera och fördjupa sig i olika bedömningsmetoder och teorier för bedömning kan lärares inställning till undervisningen i matematik påverkas.

(Caroline Gipps) In the UK it has been found that where teachers come together to discuss performance standards or criteria it becomes a process of teacher development with wash-back on teaching. It seems that coming together to discuss performance or scoring is less personally and professionally threatening than discussing, for example, pedagogy. But discussion of assessment does not end there: issues of production of work follow on and this broadens the scope of discussion and impacts on teaching.

Undervisningsproblem (resultat från Nu-03) För stor fokusering på målen att uppnå. Duktiga elever lämnas oftast åt sig själva. Läroboksberoende Bristen på variation i arbetssätt Enskilt arbete likställs med individualiserad undervisning Utvärdering sker oftast med enskilda tidsbegränsade skriftliga prov och resultaten presenteras oftast med poäng Mer än hälften av eleverna missnöjda med den återkoppling de får

Bedömning som förbättrar lärandet Effektiv feedback. Engageras i sitt lärande. Att undervisningen anpassas till resultatet av bedömningen. Att bedömningens stora inflytande på motivation och självuppfattning erkänns, eftersom båda har avgörande betydelse för lärandet. Eleverna behöver kunna bedöma sig själva och förstå hur de ska förbättra sig.

Följande faktorer som hindrar lärandet har identifierats En tendens att lärarna bedömer kvantitet snarare än kvalitet. Större uppmärksamhet riktas mot poängsättning och betygsättning än mot att ge eleverna råd om förbättringar. En betoning på att jämföra eleverna med varandra. Lärarnas feedback handlar mer om elevernas uppförande och beteende än om att hjälpa eleverna att lära mer effektivt. Lärarna känner inte till sina elevers lärandebehov.

Varierade utvärderingsformer Bedömning av kunskap (Summativ) Bedömning för kunskap (Formativ) - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - - Bedömning som en integrerad del av lärandet Allsidig utvärdering (Läroplanen) Eleven som medaktör (ansvar, motivation) Varierat arbetssätt / arbetsformer kräver varierade utvärderingsformer

Situation (många olika) Tolka/Analysera Återkoppling (på olika sätt) Dokumentera (på olika sätt) Bedöma (på olika sätt)

www.prim-gruppen.se info@prim-gruppen.se

Analysschema i matematik för skolår 6 9 Diagnostiska uppgifter för skolår 6-9 11 www.skolverket. se

Analysschemat matematiskt innehåll Taluppfattning Statistik och sannolikhet Mätning, rumsuppfattning och geometriska samband Mönster och samband Nya kursplanen centralt innehåll Taluppfattning och tals användning Sannolikhet och statistik Geometri Algebra Samband och förändring

Utveckla förmågan att (enligt förslag till ny kursplan) formulera och lösa matematiska problem samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa logiska matematiska resonemang, använda ett matematiskt språk för att samtala om och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Progressionen inom problemlösningsförmågan Några enkla metoder för att lösa vardagsnära problem Till En bredd av strategier, metoder och modeller för att lösa alltmer komplexa problem

Progressionen inom procedurförmågan Liten repertoar av procedurer i ett begränsat talutrymme Till Till Större talområde och även algebraiska uttryck Utökad repertoar av procedurer Problemlösningsuppgifter övergår till uppgifter av standard karaktär

Analysschema Mätning, rumsuppfattning och geometriska samband I rutorna kan datum och analyser antecknas. Analyser omfattar såväl vad eleven kan som hur eleven visar sin kunskap. Vilka rutor som fylls i beror framför allt på vad läraren och eleven väljer att fokusera. Rutorna är inte ordnade i en progressionsordning vad gäller svårighetsgrad. Visar tilltro och tar ansvar Visar tilltro till och intresse för sitt lärande. Visar medvetenhet om och tar ansvar för sitt lärande. Hanterar och löser problem Analyserar, reflekterar, drar slutsatser, generaliserar. Jämför, tolkar och värderar lösningar. Använder tekniska hjälpmedel. Tillämpar matematik I olika situationer: i andra ämnen, temaarbete, vardagsliv, samhälle. Integrerar matematik från olika områden. Inser värdet av och använder relationer och satser. Använder matematiska modeller. Kommunicerar Beskriver, förklarar, lyssnar, argumenterar muntligt och skriftligt. Använder gester, bild, ord, symboler. Matematiskt språk Använder matematisk terminologi, matematiskt symbolspråk. Känner igen, jämför, tolkar, beskriver, definierar begrepp.

Diagnostisk uppgift En uppgift som avslöjar något om elevens begreppsutveckling, strategier eller avslöjar missuppfattningar. Exempel: Hur många tal finns det mellan 3 och 4?

Hur många tal finns det mellan 3 och 4? --------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -------------------------------------------------------------------------------------------------------------- ----------------------------------------------------------------------------------------------------------------- -----------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Beskriv en vardagshändelser som leder till 14,5 följande beräkning: = 29 0,5 A. Nikolas skulle få 14,5 kr av 2 kompisar då fick han 29 kr B. I Olles klass finns det 29 elever. Olle bakar 14,5 kakor som ska delas upp på alla i klassen. En person får då (0,5) en halv kaka C. Man köper tuggummi för 14,50 kr. Man får 29 stycken. D. Ola har en planka som är 14,5 meter lång. Han delar den i halvmetersbitar och får därmed 29 bitar

Skriv en text till en uppgift som man kan lösa med ekvationen 2 x + 7 = 30 A) Gösta har 2x systrar. Plötsligt får han 7 till. Hur många systrar hade han innan? B) x =11,5 Jag köpte 2 äpplen för 7 kr st och ett päron för 7 kr. Vad blir det tillsammans? C) Merta är 2x år och hennes bror 7 år. Totalt sätt är dom 30 år. Hur gammal är Merta? D) En triangel har basen 7 och omkretsen 30. Hur långa är då de två andra sidorna?

Analys och kategorisering av uppgifter 1. Vilket matematiskt innehåll prövar denna uppgift? 2. Prövar uppgiften begreppsförståelse eller bara reproduktionsförmåga? 3. Är uppgiften lämplig att användas i diagnostiska syfte? 4. Hur öppen är uppgiften? 5. Passar uppgiften som enskilt arbete eller som par/gruppuppgift? 6. Är uppgiften lämpligast att redovisa skriftligt eller muntligt? 7. Kan uppgiften lösas på olika kvalitativa nivåer?

Mönster och samband - Del MB1 Ett långt bord är sammansatt av småbord. Runt det långa bordet har man ställt stolar, som figuren visar. a) Hur många stolar finns det plats till om vi sätter samman 4 småbord på samma sätt? b) Hur många stolar blir det plats till om man sätter samman 15 småbord på samma sätt?

Analys och dokumentation av elevarbeten Analysera vilka kunskaper elevarbetet visar. Analysera vilka eventuella missuppfattningar och brister som elevarbetet visar. Dokumentera vilka kunskaper elevarbetet visar samt det som eleven behöver utveckla.

Elevarbete A Elevarbete B Elevarbete C

Elevarbete A Dokumentation Hanterar och löser problem Analyserar, reflekterar, drar slutsatser, generaliserar. Jämför, tolkar och värderar lösningar. Använder tekniska hjälpmedel. Löser problem med konkret metod, i detta fall bilder. Tillämpar matematik I olika situationer: i andra ämnen, temaarbete, vardagsliv, samhälle. Integrerar matematik från olika områden. Inser värdet av och använder relationer och satser. Använder matematiska modeller. Mönster Uppfattar, avbildar, fortsätter, beskriver, konstruerar, generaliserar. Beskriver med ord, bild, symboler. Uppfattar och fortsätter mönster. Beskriver med bilder. Utvecklingsområde: att generalisera mönster och beskriva med ord och med matematiskt språk.

Elevarbete B Dokumentation Hanterar och löser problem Analyserar, reflekterar, drar slutsatser, generaliserar. Jämför, tolkar och värderar lösningar. Använder tekniska hjälpmedel. Löser problem med generell metod. Tillämpar matematik I olika situationer: i andra ämnen, temaarbete, vardagsliv, samhälle. Integrerar matematik från olika områden. Inser värdet av och använder relationer och satser. Använder matematiska modeller. Använder matematisk modell förklarad med bilder och ord. Mönster Uppfattar, avbildar, fortsätter, beskriver, konstruerar, generaliserar. Beskriver med ord, bild, symboler. Generaliserar mönster samt beskriver med ord och bild. Utvecklingsområde: att skriva samband med hjälp av matematiska symboler. www.prim-gruppen.se info@prim-gruppen.se

Elevarbete C Dokumentation Hanterar och löser problem Analyserar, reflekterar, drar slutsatser, generaliserar. Jämför, tolkar och värderar lösningar. Använder tekniska hjälpmedel. Tillämpar matematik I olika situationer: i andra ämnen, temaarbete, vardagsliv, samhälle. Integrerar matematik från olika områden. Inser värdet av och använder relationer och satser. Använder matematiska modeller. Beskriver samband med matematiskt språk. Mönster Uppfattar, avbildar, fortsätter, beskriver, konstruerar, generaliserar. Beskriver med ord, bild, symboler. Upptäckt ett mönster och använder det. Utvecklingsområde: Rimlighet och hur man kontrollerar om ett samband stämmer.

Elevarbete a) b)

Elevarbete efter gensvar 1 2 3

Gensvar från läraren Bra! Du har förstått problemet och kommit fram till rätt svar. Du kan översätta problemet till matematiskt språk och beskriva med tal. Du förklarar också vad som händer när det blir ett bord till. Kan du? 1. Visa hur du har tänkt när du svarade på a)? 2. Hur många stolar blir det om det är 100 småbord tillsammans? 3. Om det var ett okänt antal bord, kan du förklara hur man ska tänka för att kunna lösa problemet?

Feedback Feedbacken fungerar bara formativt om den används av eleven för att förbättra lärandet. Black & Wiliam 1998

Forskning om gensvar Gensvar (feedback) ska riktas mot uppgift och inte mot person Gensvar kan vara i form av en fråga så att eleven får hjälp med nästa steg och inte en fullständig lösning av problemet Gensvar i form av kommentar poäng, betyg, two stars and a wish Feedback - feed forward Eleverna måste få tid att läsa, svara och agera på synpunkterna

Formativ bedömning Black & Wiliam (1998) 1. Feed-back Vad eleven kan och vilka kvaliteter som elevens prestationer visar. 2. Feed-forward Vad eleven bör fokusera sitt lärande på framöver. Nya och konkreta mål för sitt lärande

Hur ska vi få eleverna att bli delaktiga i processen?

Min egen Matematik Elever värderar själva vad de kan Elevbok (skriva för att lära) Loggskrivande och planeringsschema Elevmedverkan i prov och bedömning

Självvärdering och planeringsschema

Elevkonstruerad uppgift En pizza med diametern 40 cm räcker till tre personer. Vilken diameter ska pizzan ha om den ska räcka till 6 personer? Läser man uppgiften snabbt verkar den enkel, men egentligen är den ganska klurig för det är arean man äter. Vi tycker att om man löser den borde det vara VG. Två pojkar årskurs 9

Mött olika typer av bedömning

Elevkommentarer Titta så slarvig jag varit! Varför gjorde jag så här, jag vet ju att Jag drar av ett poäng för det här är ingen bra redovisning, jag borde ha ritat

Reflektioner efter ett prov Nämn något som du inte är nöjd med. - Jag jobbade ibland nästan för fort och då smög sig en massa slarvfel in i bilden. Är det något du måste ta igen, lära dig? - Jag måste lära mig att se över det jag har räknat ut. Stämmer verkligen svaret och uträkningarna. Pojke årskurs 9

Utvärdering efter prov

Elevbok Syftet är att eleverna ska skriva tankar, ord, begrepp och regler som ska vara en hjälp och struktur för lärandet. Eleverna bestämmer vad som ska skrivas i elevboken, ibland med hjälp av läraren.

Exempel från Elevbok

Exempel från Elevbok

Vilka fördelar finns det med en elevbok? Man behöver inte fråga läraren hela tiden. Man har skrivit det mesta man behövt. Flicka, åk 7 Det är som ett komihågblock som är jättebra att använda på lektioner, hemma och till tester. Du lär dig mer eftersom du lättare kommer ihåg saker som du skriver ner. Pojke åk 9. 52

Lärarreflektioner över elevbok Den ger struktur till eleverna. Flera elever har uttryckt detta och vi lärare ser det. Elevboken kan fungera som reflektion över flera skolår. Bra att ha elevbok över tid. Den stärker självförtroendet. Svaga elever känner sig trygga genom att ha boken på bänken vid provet.

Formativ bedömning Ge information som kan utveckla elevers lärande Fokusera mer på kvaliteter i kunskap Under arbetsprocessens gång Vägleda arbetsprocessen (enligt Gipps 1994)

Mathematics inside the black box (2006) Classroom dialogue Feedback and marking Peer and self-assessment Finns nu översatt till svenska av Stockholms stad

Läs mer på www.prim-gruppen.se Skriv till oss på info@prim-gruppen.se