Kunskapsunderlag för fortsatt strategisk styrning och planering av miljöarbetet i Landstinget i Östergötland

Kunskapsunderlag för fortsatt strategisk styrning och planering av miljöarbetet i Landstinget i Östergötland 20130221

2013-02-21 2 (33) Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 4 1.1 SYFTE... 4 1.2 AKTUELLA MILJÖMÅL... 4 1.3 UTVECKLINGSOMRÅDEN... 5 2 BAKGRUND... 6 2.1 SYFTE... 6 2.2 LANDSTINGETS VISION OCH STRATEGISKA STYRNING... 6 2.3 HÄLSA OCH MILJÖ... 6 2.4 MILJÖARBETE INOM EU... 7 2.4.1 Gemensamma kemikalieregler i EU... 7 2.4.2 EUs klimat- och energipaket... 7 2.4.3 EUs ramdirektiv för avfall... 8 2.5 MILJÖARBETE I SVERIGE... 9 2.5.1 Sexton nationella miljökvalitetsmål... 9 2.5.2 Fjorton etappmål... 9 2.5.3 Aktuella strategier för Sveriges miljöarbete... 10 2.6 MILJÖARBETE I ÖSTERGÖTLAND... 12 2.6.1 Länsstyrelsens handlingsprogram för att nå de nationella miljömålen... 12 2.6.2 Nya miljömål för Östergötlands klimat- och energiarbete... 12 2.6.3 Regionalt Utvecklingsprogram... 13 2.7 MILJÖARBETE I LANDSTING - NATIONELLA MILJÖNYCKELTAL... 13 2.8 MILJÖASPEKTER FÖR LANDSTINGET... 14 3 RELEVANTA BEGREPP... 16 3.1 HÅLLBAR UTVECKLING... 16 3.2 KLIMATANPASSNING... 16 3.3 LIVSCYKELANALYS (LCA) OCH LIVSCYKELKOSTNADER (LCC)... 17 4 NULÄGE OCH UTVECKLINGSPOTENTIAL... 18 4.1 UTMANINGAR FÖR EN MILJÖANPASSAD VERKSAMHET... 18 4.2 SYSTEMATISKT MILJÖARBETE... 18 4.2.1 Ansvar och organisation... 18 4.2.2 Miljö- och hälsokrav i upphandling...19 4.2.3 Medarbetares kunskap om verksamhetens hälso- och miljöpåverkan... 20 4.2.4 Incitament för bra miljöbeteende och långsiktigt goda miljöinvesteringar... 20 4.3 VERKSAMHET MED BEGRÄNSAD KLIMATPÅVERKAN... 21 4.3.1 Energieffektivisering... 21 4.3.2 Användning av fossila bränslen... 22 4.3.3 Minska transporter och resor... 24 4.3.4 Utsläpp av klimatpåverkande anestesigaser... 25 4.4 RESURSSNÅL VERKSAMHET... 26 4.5 GIFTFRI VERKSAMHET... 27 4.5.1 Användningen av hälso- och miljöfarliga ämnen... 27 4.5.2 Inköp av ekologiska livsmedel... 28 4.5.3 Miljöpåverkan från läkemedelsrester... 29

2013-02-21 3 (33) 5 FÖRDJUPNINGAR... 32 5.1 PRODUKTION AV FJÄRRVÄRME... 32 5.2 FÖRNYELSEBARA ELKÄLLOR... 32 5.3 FÖRNYELSEBARA VÄRMEKÄLLOR... 32 5.4 NÄRA-NOLLENERGIBYGGNAD... 33 5.5 ÅTGÄRDER FÖR HÅLLBARA TRANSPORTER OCH RESOR... 33 5.5.1 Grön resplan för US... 33 5.5.2 Projekt - Hållbar arbetspendling i Östergötland... 33 5.5.3 Parkeringspolicy, parkeringsstyrning... 33

2013-02-21 4 (33) 1 Sammanfattning 1.1 Syfte I kunskapsunderlaget sammanfattas gällande internationella, nationella och regionala miljömål och identifierade områden för fortsatt förbättring och utveckling av landstingets miljöarbete. Syftet är främst att fungera som underlag vid utformandet av strategisk plan och produktionsenheternas verksamhetsplaner. 1.2 Aktuella miljömål EU:s inriktning på miljöarbetet som har påverkan på landstingets verksamhet är främst inom kemikalieanvändning, klimatpåverkan, och resurshushållning. För att nå de nationella miljökvalitetsmålen har Sveriges regering fastställt etappmål inom fem prioriterade områden; luftföroreningar, farliga ämnen, avfall, biologisk mångfald och begränsad klimatpåverkan. Under hösten 2012 antog Länsstyrelsen nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till år 2020. Tabell 1 och 2 sammanfattar aktuella miljömål och hur landstingets miljöarbete förhåller sig till dem. Tabell 1. Klimat-, energi- och transportmål. EU-mål Nationellt mål Regionalt mål Kommentar Energieffektivisering 9 % år 2016 20 % år 2020 50 % år 2050 Jämförelseår är 1990. Utsläppen av växthusgaser år 2020 bör vara 20 % lägre än utsläppen år 1990 Andel förnybar energi 20 % år 2020 Förnybar energi i transportsektor 10 % år 2020 Utsläppen av växthusgaser år 2020 bör vara 40 % lägre än utsläppen år 1990 Andel förnybar energi 50 % år 2020 Fossiloberoende fordonsflotta år 2030 År 2020 ska den totala energianvändningen i bostäder och lokaler ha minskat med minst 15 % jämfört med år 2008. År 2020 ska utsläppen av växthusgaser ha minskat med minst 27 % jmf med 1990 År 2020 ska användningen av fossila bränslen ha minskat med 25 % jämfört med 2008 År 2020 ska utsläppen av växthusgaser från östgötska personbilar ha minskat med 20 % och från lastbilar med minst 10 % jämfört med år 2008 I Sverige används basår 2008. FM centrums bedömning är att mål om 20 % minskning mellan år 2008 och 2020 är jämförbart med EU:s målsättning. Någon samlad bild över landstingets totala utsläpp av växthusgaser finns inte för närvarande. Identifierade utsläppskällor är el-, värme- och kylanvändning, olika typer av transporter och anestesigaser. Landstingets el är förnyelsebar, värmen är till 75-96 procent förnyelsebar, kylan är från fjärrkyla (förnyelsebar) Målen är uppnådda. Andelen förnyelsebara bränslen i landstingets leasingbilar är 11 procent. Landstinget bedöms, i princip, kunna ha en fossiloberoende fordonsflotta år 2017. Stor del av landstingets transporter sker dock med privat bil i tjänst, där drivmedelstyp är okänt. Landstinget ställer krav om förnyelsebara drivmedel i personbilar och lätta lastbilar vid upphandling av godstransporter och vid vissa tjänster som kräver transport. Allteftersom upphandlingar förnyas kan kravet om förnybar energi i transportsektorn ställas. I kollektivtrafiken i länet är andelen förnyelsebar energi 62 procent (år 2011). Målet bedöms, i princip, kunna nås inom kollektivtrafiken år 2015/2016.

2013-02-21 5 (33) Tabell 2. Avfalls- och återvinningsmål EU-mål Nationellt mål Kommentar Minst 50 % materialåtervinning av papper, metall, plast och glas Minst 50 % av matavfallet från storkök och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara senast år 2018. Återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av ickefarligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 % senast år 2020. Nuvarande materialåtervinningsgrad för sjukhusen är cirka 30 procent. Då ingår även andra fraktioner än det europeiska målet ex trä. Bedömningen är att målet är rimligt att nå. Helhetsbild över hur mycket matavfall som slängs från landstingets verksamheter saknas. På två av tre sjukhus återvinns matavfallet där det uppstår stora volymer (kök/restaurang). Oklar bild i dag hur läget ser ut. 1.3 Utvecklingsområden Landstinget behöver, för att följa målsättningar och lagstiftning inom miljöområdet sträva efter att utföra sitt uppdrag på ett sätt som är resurssnålt, kretsloppsanpassat och med begränsade utsläpp. Detta kräver i sin tur att organisationens miljöarbete ständigt anpassas och utvecklas. Följande utvecklingsområden har identifierats: Systematiskt miljöarbete Utveckla det systematiska miljöarbetet i varje verksamhet. Systematiskt ställa och följa upp miljö- och hälsokrav vid upphandling. Utveckla verktyg och rutiner för att väga in miljöhänsyn i beslut. Ge medarbetare förutsättningar för att ha god kunskap om verksamhetens hälso- och miljöpåverkan. Skapa incitament för bra miljöbeteende och långsiktigt goda miljöinvesteringar. Verksamhet med begränsad klimatpåverkan Ytterligare effektivisera energianvändningen. Ställa om till förnyelsebara bränslen. Aktivt arbeta med att minska transporter och resor. Minska klimatpåverkan från anestesigaser. Resurseffektiv verksamhet Aktivt välja resurssnåla och kretsloppsanpassade metoder, material och produkter. Gynna återanvändning av produkter och återvinna material. Giftfri verksamhet Fortsätta undvika material och produkter som innehåller miljö- och hälsofarliga ämnen. Ständigt öka andelen ekologiska livsmedel. Ha god kunskap om läkemedels påverkan på miljön och ta miljöhänsyn vid val av läkemedel. Sprida kunskap till medborgare om hur de kan minska läkemedels miljöpåverkan.

2013-02-21 6 (33) 2 Bakgrund 2.1 Syfte Detta kunskapsunderlag ger en nulägesbild av miljöarbetet i Landstinget i Östergötland i relation till internationella, nationella och regionala mål inom området. I underlaget identifieras också områden för fortsatt förbättring och utveckling av landstingets miljöarbete. Syftet är att materialet ska fungera som underlag vid utformandet av strategisk plan och produktionsenheternas verksamhetsplaner. Kunskapsunderlaget är också ett underlag för landstingsdirektörens och produktionsenheternas utformande av handlingsplaner och uppföljning av miljöarbetet. 2.2 Landstingets vision och strategiska styrning Landstingets vision är Bra vård och bättre hälsa. Detta innebär att östgötarna ska ges bästa möjliga förutsättningar att få uppleva en god hälsa och känna en trygghet i att en effektiv hälso- och sjukvård med ett hälsofrämjande synsätt finns tillgänglig när den behövs. Landstingets i Östergötlands vision är utgångspunkten för allt arbete som bedrivs, så även för miljöarbetet. Landstinget ska bland annat arbeta för detta genom att ställa sin kunskap till förfogande och aktivt delta i det förebyggande folkhälsoarbetet tillsammans med andra aktörer. Visionen innebär också att Östergötland ska uppfattas som en attraktiv värdeskapande region en region som skapar goda levnadsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Landstinget strategiska styrning sker utifrån de fyra olika perspektiven medborgare, process, medarbetare och ekonomi. I processperspektivet definieras det strategiska målet för miljöarbetet som Minsta möjliga miljö och klimatpåverkan. I landstingets strategiska plan för perioden 2013-2015 finns ett avsnitt som behandlar hållbar utveckling. Arbetet för hållbar utveckling är en process som omfattar sociala, ekologiska och ekonomiska aspekter. Landstingets verksamhet berör i varierande omfattning alla dessa aspekter, där allt ifrån kollektivtrafik till hälso- och sjukvård måste ta hänsyn till hållbarhetsaspekterna. Det finns inom varje perspektiv strategier där kravet på hållbar utveckling är mer uttalat. Någon övergripande strategi för hållbar utveckling är inte antagen utan styrning för hållbar utveckling sker uppdelat per delområde i varje perspektiv. För att skapa en hållbar utveckling har det fastställts att hälso- och sjukvården aktivt måste arbeta med utvecklingsområdena tillgänglighet, kvalitet, delaktighet, hälsofrämjande arbete och ledning och styrning. 2.3 Hälsa och miljö Med den övergripande visionen om bättre hälsa för medborgarna är det viktigt att landstinget är ett föredöme när det gäller att förebygga ohälsa. Hälsan samspelar med och påverkas av villkoren i den miljö vi lever i. Vi är beroende av ren luft, rent vatten och närhet till gröna miljöer för att få förutsättningar för ett liv med livskvalitet. Luftföroreningar och farliga kemiska ämnen är några av de miljöfaktorer som har stor inverkan på människors hälsotillstånd. Luftföroreningar förekommer i form av partiklar, marknära ozon och kväveoxider och de kan orsaka cancer, hjärt/kärlsjukdomar och luftvägsbesvär. Luftföroreningar uppkommer från trafik, uppvärmning (förbränning), energiförsörjning och

2013-02-21 7 (33) industriell verksamhet för att framställa de produkter vi konsumerar. De flesta farliga kemiska ämnen som sprids i miljön kommer från varor och produkter. De kan finnas i matvaror, rengöringskemikalier, förbrukningsartiklar och byggmaterial. Till farliga kemiska ämnen hör till exempel tungmetaller och långlivade organiska ämnen som dioxiner. Dessa föreningar kan ansamlas i fettvävnader hos djur och människa och orsakar p.g.a. sin giftighet hälsoskador. De hälsoskador som forskning kunnat koppla till exponering för dessa gifter är cancer, skador på centrala nervsystemet (beteendestörningar, inlärningssvårigheter och koncentrationssvårigheter), nedsatt funktion hos immunsystemet och nedsatt fortplantingsförmåga. Risken för att vår hälsa påverkas negativt kan vi påverka genom vårt beteende till exempel genom vårt val att produkter och hur vi transporterar oss. 2.4 Miljöarbete inom EU De miljöproblem som finns idag sträcker sig över stora områden. Utsläpp av växthusgaser, ozonuttunning, surt regn och långväga luftföroreningar är globala problem och överenskommelser och lösningar behövs på den internationella arenan. EU:s inriktning på miljöarbetet som har påverkan på landstingets verksamhet är främst inom kemikalieanvändning, klimatpåverkan, och resurshushållning. 2.4.1 Gemensamma kemikalieregler i EU Större delen av kemikaliereglerna är idag gemensamma inom EU. Reglerna är införlivade i Sverige antingen genom implementering i svensk lagstiftning eller som en direkt gällande förordning. Det grundläggande regelverket är kemikalieförordningen Reach (Registration, Evaluation, Authorization of Chemicals) och CLP-förordningen 1. De ställer upp kunskapsoch märkningskrav för alla kemiska ämnen som tillverkas i eller importeras till EU. Reach har också mekanismer för att utvärdera ämnenas risker samt för att sätta upp tillståndskrav eller begränsningar för användningen. 2.4.2 EUs klimat- och energipaket Det övergripande målet för EU:s klimatpolitik 2 utgår från IPCC 3 :s bedömning av risken för en farlig klimatförändring och anger att temperaturen inte ska öka mer än max 2 grader Celsius jämfört med förindustriell nivå. Figur 1 sammanfattar målsättningar inom energi- och klimatområdet i EU. Energieffektivisering 9% 2016 Reducering växthusgaser 20% 2020 Energieffektivisering 20 % 2020 Andel förnybar energi 20% 2020 Energieffektivisering 50 % 2050 Förnybar energi i transportsektorn 10% 2020 1 Förordning (EG) nr 1272/2008 som gäller klassificering, märkning och förpackning av kemiska ämnen och blandningar 2 Källa: http://www.regeringen.se/sb/d/8857 3 IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Change, samarbete mellan FN-organen UNEP och WMO.

2013-02-21 8 (33) Figur 1. Mål inom energi- och klimatområdet i EU. Utöver övergripande målsättningar är det särskilt tre EU-direktiv inom klimatområdet som landstinget berörs av; Energitjänstedirektivet, Direktiv om byggnaders energiprestanda och Ekodesigndirektivet. Energitjänstedirektivet innehåller bland annat krav på att medlemsstater ska anta energieffektiviseringsmål och se till att den offentliga sektorn tar en ledande roll beträffande effektivisering av energianvändningen. En nationell strategi för hur man skall uppfylla kraven i direktivet antogs under 2008, Slutbetänkande vägen till ett energieffektivare Sverige SOU 2008-110. Direktiv (2010/31/EU) om byggnaders energiprestanda syftat till att främja en förbättring av energiprestanda i byggnader samtidigt som hänsyn tas till utomhusklimat och lokala förhållanden samt till krav på inomhusklimat och kostnadseffektivitet. I direktivet fastställs till exempel tillämpning av minimikrav avseende energiprestanda på nya byggnader, befintliga byggnader och byggnader som genomgår större renoveringar. Av direktivet framgår att offentlig sektor skall bygga nära-noll-energibyggnader från december 2018. Övrig sektor skall bygga nära-noll först två år senare. I Ekodesigndirektivet (2009/125/EG) fastställs att vissa typer av produkter måste ha en viss energi- och resurseffektivitet för att få användas inom den europeiska marknaden och/eller tas i bruk. Exempel på ingående produkter är elmotorer, belysning, fläktar, pumpar och vitvaror. Syftet med direktivet är ökad energieffektivitet, högre miljöskyddsnivå men också ökad försörjningstrygghet av energi. 2.4.3 EUs ramdirektiv för avfall Europaparlamentet och Europeiska rådet beslutade under hösten 2008 om ett avfallsdirektiv (2008/98/EG). Reglerna infördes i svensk lagstiftning under sommaren 2011. I det nya avfallsdirektivet lyfter man fram avfallshierarkin som prioriteringsordning för lagstiftning och politik på avfallsområdet, se figur 2. Minimera uppkomst av avfall Återanvända produkter Materialåtervinning Energiåtervinning Deponering Figur 2. Avfallshierarkin.

2013-02-21 9 (33) Avfallsdirektivet ställer krav på medlemsstaterna att ta fram nationella program för förebyggande av avfall. I programmen ska mål för det förebyggande arbetet sättas upp. Medlemsstaterna ska också överväga de åtgärder som anges i en bilaga till direktivet. Exempel på åtgärder som tas upp i direktivet är: Främja forskning/utveckling av renare produkter och teknik som gynnar hushållning med resurser, Främja ekodesign, Ekonomiska styrmedel - incitament för miljöanpassade inköp och Främja återanvändning och/eller reparation av uttjänta produkter/komponenter. I avfallsdirektivet finns krav på medlemsstaterna att främja återanvändning och materialåtervinning och ett mål om minst 50 procent materialåtervinning av papper, metall, plast och glas. 2.5 Miljöarbete i Sverige Det övergripande målet för miljöarbetet i Sverige, det s.k. generationsmålet, är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen i Sverige är lösta, utan att orsaka miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Utöver generationsmålet innehåller det svenska miljömålssystemet även sexton miljökvalitetsmål och fjorton etappmål. 2.5.1 Sexton nationella miljökvalitetsmål Sverige har 16 nationella miljökvalitetsmål, se figur 3. Målår är år 2020 för alla miljökvalitetsmålen utom för mål Begränsad klimatpåverkan som har målår 2050. Figur 3. Sveriges 16 nationella miljökvalitetsmål. 2.5.2 Fjorton etappmål Regeringen har fastställt etappmål som ska styra och ange steg på vägen mot de samhällsförändringar som behövs för att miljökvalitetsmålen och generationsmålet ska kunna nås. I april 2012 beslutades om tretton etappmål inom fyra prioriterade områden:

2013-02-21 10 (33) luftföroreningar, farliga ämnen, avfall och biologisk mångfald. Sedan tidigare finns ett etappmål till miljökvalitetsmålet begränsad klimatpåverkan. Etappmålet för begränsad klimatpåverkan är att utsläppen av växthusgaser för Sverige år 2020 bör vara 40 procent lägre än utsläppen år 1990. Inom området luftföroreningar finns tre etappmål som handlar om: - begränsade utsläpp av gränsöverskridande luftföroreningar i Europa, - luftföroreningar från sjöfarten och - luftföroreningar från småskalig vedeldning. Inom området farliga ämnen finns tre etappmål som främst inriktas på att Sverige ska påverka beslut inom EU och internationellt. Det handlar bland annat om att särskilt farliga ämnen även ska omfatta hormonstörande respektive kraftigt allergiframkallande ämnen och att beslut ska tas om utfasning av särskilt farliga ämnen. Vidare finns etappmål om att information om hälso- och miljöfarliga ämnen som ingår i material och varor ska göras tillgängliga under varans hela livscykel genom harmoniserade system som omfattar prioriterade varugrupper. Inom området avfall finns följande två etappmål: - Minst 50 procent av matavfallet från storkök och restauranger sorteras ut och behandlas biologiskt så att växtnäring tas tillvara senast år 2018. - Återanvändning, materialåtervinning och annat materialutnyttjande av icke-farligt byggnads- och rivningsavfall är minst 70 viktprocent senast år 2020. Inom området biologisk mångfald finns följande fem etappmål: - Viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande är identifierade och systematiserade senast 2013. - Senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt. - Åtgärdsprogram för att uppnå gynnsam bevarandestatus för sådana hotade arter och naturtyper som inte kan säkerställas genom pågående åtgärder för hållbar mark- och vattenanvändning och befintligt områdesskydd ska vara genomförda eller under genomförande senast 2015. - Invasiva främmande arters effekter i Sverige vad avser biologisk mångfald samt socioekonomiska effekter på bland annat hälsa ska vara bedömda och prioriterade insatser för bekämpning ska ha inletts senast 2015. - En kartläggning och övervakning av den genetiska mångfalden ska ha inletts senast 2015. 2.5.3 Aktuella strategier för Sveriges miljöarbete 2.5.3.1 Energi- och klimatmål för Sverige Den svenska regeringen har i något fall förändrat de europeiska energi- och klimatmålen så att det blir en bättre anpassning för Sverige. Se förändringarna i figur 4.

2013-02-21 11 (33) Energieffektivisering 9% 2016 Reducering växthusgaser 20% 2020 40% Energieffektivisering 20 % 2020 Andel förnybar energi 50% 20% 2020 Energieffektivisering 50 % 2050 Förnybar energi i transportsektorn 10% 2020 Fossiloberoende Fordonsflotta 2030 Figur 4. Sveriges energi- och klimatmål. För att uppnå kraven i EU:s energitjänstedirektiv har Sverige utlyst ett ekonomiskt stöd genom Energimyndigheten för alla Sveriges kommuner och landsting där stödet ska bidra till att finansiera en energistrategi med handlingsplaner och målsättningar inom klimatområdet. Stödet får inte användas till rena investeringar utan ska användas till strategiskt arbete, utredningar och kartläggningar. 2.5.3.2 Strategi för miljökvalitetsmålet Giftfri miljö Miljökvalitetsmålet giftfri miljö till år 2020 innebär att miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Grunden i arbetet för Giftfri miljö är att förebygga skador på människors hälsa eller i miljön av kemiska ämnen, produkter och varor. I betänkandet SOU 2012:38 Minska riskerna med farliga ämnen! redovisas vad som krävs för att uppnå målet om en giftfri miljö. Sedan tidigare finns etappmål kring särskilt farliga ämnen, kunskap om ämnens hälso- och miljöegenskaper och information om farliga ämnen i varor. I strategin konstateras att nästa steg för att uppnå förutsättningarna för en giftfri miljö behöver till stor del tas gemensamt inom EU. Därför kompletteras Sveriges befintliga etappmål med etappmål om att Sverige ska driva på det gemensamma europeiska arbetet med förbättrad lagstiftning, effektivare tillsyn, likvärdiga krav inom EU vad gäller innehåll av farliga ämnen i material och ökad miljöhänsyn i EU:s läkemedelslagstiftning. Utöver det finns mål om att minska barns exponering för farliga ämnen. 2.5.3.3 Avfallsplan 2012-2017 Naturvårdsverket har tagit fram en ny nationell avfallsplan: Från avfallshantering till resurshushållning - Sveriges avfallsplan 2012-2017. Avfallsplanen innehåller mål och åtgärder för fem prioriterade områden; avfall i bygg- och anläggningssektorn, hushållens avfall, resurshushållning i livsmedelskedjan, avfallsbehandling och illegal export av avfall till andra länder. Exempel på åtgärder som lyfts fram i avfallsplanen är att minska avfallets mängd, minska avfallets farlighet, bättre ta vara på resurserna i avfallet, stoppa spridningen av farliga ämnen och förbättra avfallshanteringen.

2013-02-21 12 (33) 2.6 Miljöarbete i Östergötland 2.6.1 Länsstyrelsens handlingsprogram för att nå de nationella miljömålen År 2003 fastställde Länsstyrelsen Östergötlands miljömålsprogram Mål i sikte. Miljömålsprogrammet samlade länets delmål och förslag till åtgärder för att nå dem. Delmålens målår var satta till år 2010 och 2012. År 2012 fastställdes nya delmål inom Begränsad klimatpåverkan, se kap 2.6.2. År 2006 formulerade Länsstyrelsen i Östergötland, i bred samverkan, fem handlingsprogram som rör fem miljöområden som är extra viktiga för arbetet med att nå miljömålen i länet. Dessa områden är energi, byggd miljö, övergödning, odlingslandskapet och transporter. Visionen för de olika miljöområdena är: Energi Energiförsörjningen i Östergötland är hållbar och bygger på en effektiv energianvändning och en hög andel av förnybara energikällor. Energisystemet är anpassat till de behov och den potential till ökad energiproduktion som finns i regionen, och beaktar allt ifrån tätorternas specifika förutsättningar till förhållandena på landsbygden. Byggd miljö Den byggda miljön i Östergötland är anpassad tillmänniskors behov och visar stor hänsyn mot miljö och natur samtidigt som den vittnar om och bevarar vårt kulturarv. Samspelet mellan bebyggelseutveckling och en säker, hälsosam och attraktivmiljö bidrar till en hög livskvalitet. Övergödning I Östergötland finns en förvaltning där vattenplanering sker med hänsyn till en långsiktigt hållbar användning och god hushållning. Tillförseln av växtnäringsämnen till länets sjöar, vattendrag och kustområden ger goda förutsättningar för balans i ekosystemen. Odlingslandskapet Det östgötska odlingslandskapet med sina många värdefulla kulturoch naturvärden ar öppet, varierat och levande. Ett fortsatt brukande utvecklas för internationell konkurrenskraft med hänsyn till miljön. Landsbygdsföretagen är mångsidiga och producerar produkter av hög kvalitet. Transporter I Östergötland sker transporten av människor och varor på ett effektivt och resurssnålt sätt. Det miljöanpassade transport-systemet utgör en ryggrad i regionens utveckling och bidrar till byggandet av ett långsiktigt hållbart Sverige. Under 2012 har Länsstyrelsen påbörjat en process för att ta fram ett samlat regionalt åtgärdsprogram för miljömålen i Östergötland och de befintliga handlingsprogrammen fungerar som underlag. Åtgärdsprogrammet planeras att skickas på remiss under 2013. 2.6.2 Nya miljömål för Östergötlands klimat- och energiarbete Under hösten 2012 antog Länsstyrelsen nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till år 2020. Utgångspunkten har varit Sveriges nationella miljömål och den egna regionala klimat- och energistrategin Ett vinnande klimat.

2013-02-21 13 (33) De regionala miljömålen för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan är att år 2020 ska: - utsläppen av växthusgaser ha minskat med minst 27 procent jämfört med 1990, - den totala energianvändningen i bostäder och lokaler ha minskat med minst 15 procent jämfört med 2008, - industrins arbete med energieffektivisering och förnybar energi ha intensifierats så att användningen av fossila bränslen har minskat med 25 procent jämfört med 2008, - godstransporterna ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från östgötska personbilar har minskat med 20 procent jämfört med 2008, - godstransporterna ha förändrats så att utsläppen av växthusgaser från lastbilar har minskat med minst 10 procent jämfört med 2008, - den årliga produktionen av biodrivmedel uppgå till minst 1600 GWh, varav biogas utgör minst 350 GWh, - den årliga produktionen av förnybar el uppgå til minst 2000 GWh och - alla kommuner har identifierat och analyserat de betydande riskerna för ökade extrema väderhändelser och deras konsekvenser. Kommunerna ska beakta riskerna i sin fysiska planering och ska ha tagit fram förslag på åtgärder för anpassning av befintlig miljö. 2.6.3 Regionalt Utvecklingsprogram Ett nytt regionalt utvecklingsprogram, RUP, fastställdes på Regionförbundets fullmäktige den 3 maj 2012. Det regionala utvecklingsprogrammet anger strategier för den regionala utvecklingen utifrån ett sammanhållet samhällsperspektiv. Regionförbundet Östsam har i uppdrag från staten att utarbeta RUP för Östergötland. I RUPen 4 formuleras den långsiktiga ambitionen att Östergötland ska uppfattas som en attraktiv, värdeskapande region en region som skapar goda levnadsbetingelser och hållbar tillväxt genom kreativitet, nytänkande, sunt resursutnyttjande samt en öppen och inbjudande attityd. Utifrån denna ambition har åtta strategier utarbetats för att skapa en gemensam agenda för alla aktörer i Östergötland. En av de åtta strategierna är formulerad på följande sätt: Ställa om Östergötland till en robust och resurssnål region. Kärnan i strategin handlar om att ställa om regionens utveckling i en riktning som är ekologiskt hållbar ur ett lokalt och globalt perspektiv. Detta ger även möjligheter att förbättra livskvalitet och välbefinnande. Speciell vikt läggs vid att öka regionens robusthet mot högre energipriser och minska användningen av naturresurser. För att ytterligare konkretisera åtgärderna pågår för närvarande ett arbete med att ta fram ett insatsprogram för Energi och klimat. 2.7 Miljöarbete i landsting - nationella miljönyckeltal I november 2012 publicerades 5 för första gången en rapport med nationella miljönyckeltal för landsting och regioner. Jämförelsen syftar till att lära av varandra men är också ett sätt för att få en förbättrad och mer enhetligt sätt att redovisa data och att ge en sporre i miljöarbetet. Nyckeltalen är utvalda utifrån att de är relevanta ur miljösynpunkt, har hög datakvalitet och att de är jämförbara. Framöver kan fler nyckeltal komma att inkluderas i jämförelserna, i takt med att datakvaliteten utvecklas. De fem nyckeltalen är: 4 Läs mer om RUP på http://ostsam.se/article.asp?id=183 5 Hela rapporten återfinns på Sveriges kommuner och landstings webbplats: http://www.skl.se/press/nyheter_2/miljoarbete-jamfors

2013-02-21 14 (33) 1. Total antibiotikaförskrivning, recept per 1000 invånare 2. Andel ekologiska livsmedel 3. Total energianvändning, kwh/m 2 4. Andel förnybar energi i kollektivtrafiken 5. Klimatpåverkan från medicinska gaser, kg CO 2 -ekvivalenter per invånare Samtliga landsting har minskat antibiotikaförskrivningen sedan år 2008 men flera landsting visar en ökning de senaste två åren. Alla landsting är långt ifrån det nationella målet. Landstinget i Östergötlands antibiotikaförskrivning ligger på cirka 350 recept per 1000 invånare och är därmed bland de tio bästa landstingen när det gäller att minska antibiotikaförskrivningen. Under 2011 nådde sex av 21 landsting upp till det nationella målet 25 procent ekologiska livsmedel, och 18 landsting rapporterar en ökning av den ekologiska andelen jämfört med 2010. Landstinget i Östergötland är ett av de landsting som har ökat och har 22 procent ekologiska livsmedel. Landstingens och regionernas arbete med energieffektivisering i fastigheter har pågått under många år och visar en mycket positiv utveckling. Landstinget i Östergötland har en relativt hög energiförbrukning vilket till stor del kan förklaras med att vi har ett äldre byggnadsbestånd. Fem landsting hade över 50 procent förnybart drivmedel i kollektivtrafiken år 2011 och är därmed halvvägs att nå det nationella målet om en fossiloberoende fordonsflotta. Med 62 procent förnybara drivmedel i kollektivtrafiken hamnar Landstinget i Östergötland på en andraplats. Lustgasens klimatpåverkan är ett problem som alla landsting arbetar för att minska. 2009 fanns bara tre lustgasdestruktionsanläggningar, men 2011 fanns ett dussintal installerade i landet. Stockholms läns landsting, Region Skåne och Landstinget i Uppsala län (LUL) har anläggningar på samtliga förlossningssjukhus. Landstinget i Östergötland har ingen rening eller destruktion av lustgas men är ändå bland de tio landstingen som släpper ut minst per invånare. 2.8 Miljöaspekter för landstinget Landstinget i Östergötland har en lång tradition av miljöpolitiska program för att långsiktigt styra det egna miljöarbetet. Det första miljöprogrammet togs fram för perioden 1988-1992. I stort sett har vi i dag samma målområden som vi har haft sedan början av 2000-talet, med tillägg på senare år av livsmedel och läkemedel. Inför framtagandet av landstingets miljömål för perioden 2010-2012 identifierades följande miljömålsområden: 1. Avfall 2. Energiförbrukning 3. Transporter och resor 4. Farliga ämnen 5. Livsmedel 6. Läkemedel

2013-02-21 15 (33) Två ytterligare områden, eller viktiga verktyg, som identifierats för att nå miljömålsområdena är upphandling och inköp samt utbildning. Till miljömålsområdena hör också flera miljömål och målvärden som har förlängts och kommer att gälla även för år 2013. De identifierade miljömålsområdena kan också ses som landstingets miljöaspekter. Enligt miljöledningsstandarden ISO 14001 menas med miljöaspekter de delar av en organisations aktiviteter/verksamhet eller produkter eller tjänster som kan påverka miljön. Någon rangordning över vilket miljömålsområde som är det mest betydande för landstinget har hittills inte gjorts. Kontinuerligt och systematiskt miljöarbete behöver ske inom samtliga miljömålsområden även om det kan skilja åt mellan landstingets olika verksamheter kring vilket område som är mest betydelsefullt att arbeta med. För att kunna rikta insatser, när det gäller till exempel klimatpåverkan, kan det ändå vara angeläget att tydliggöra vilka processer som ger den största påverkan. Örebro Läns Landsting har kartlagt sin klimatpåverkan och kommit fram till följande fördelning, se figur 5. Figur 5. Örebro Läns Landstings kartläggning över klimatpåverkan från olika processer. Örebro Läns Landstings kartläggning visar att användningen av förbrukningsartiklar är en betydande källa till utsläpp av klimatpåverkande utsläpp. När det gäller transporter och resor så omfattar inte figuren ovan patienters och personalens resor till och från vårdinrättningar eller arbetsplatser. Erfarenheter från tidigare undersökningar i landsting visar att dessa resor är större källor till koldioxidutsläpp än tjänsteresorna. I Landstinget i Östergötland har en preliminär beräkning gjorts för att jämföra klimatpåverkan från anestesigaser med utsläpp från landstingets tjänsteresor. Beräkningen visar att tjänsteresorna år 2011 gav upphov till 1 068 ton koldioxidekvivalenter 6 och anestesigaserna samma år till 1 980 ton. I relation till klimatpåverkande utsläpp från tjänsteresor är utsläppen från lustgasanvändningen betydande. 6 Preliminär beräkning baserat på bränsleförbrukning för leasingbilar, körda km med privat bil och förmånsbil i tjänst och uppgifter från resebyrå om flyg- och tågresor i tjänsten.

2013-02-21 16 (33) 3 Relevanta begrepp 3.1 Hållbar utveckling Miljöarbetet är en del i landstingets arbete att bidra till hållbar utveckling. Begreppet hållbar utveckling blev allmänt känt i samband med FN:s rapport Vår gemensamma framtid 7. I rapporten definieras hållbar utveckling som "en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov". Hållbar utveckling består av de tre delarna ekologisk hållbarhet, social hållbarhet och ekonomisk hållbarhet. Hållbar utveckling handlar om gemensamt ansvar och solidaritet mellan generationer, mellan kvinnor och män och mellan folkgrupper och länder. Vår livsstil och politik påverkar och påverkas av andra. Landstinget arbetar med de olika delarna inom hållbar utveckling på flera sätt. Ett exempel är att upphandlingsfunktionen Upphandlingscentrum anslutit sig till att ställa krav om uppförandekod för leverantörer i alla relevanta upphandlingar. Uppförandekoden baseras på ILO 8 :s åtta kärnkonventioner, FN:s mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt tillverkningsländernas nationella lagstiftning gällande arbetarskydd, arbetsmiljölagstiftning och arbetsrätt. När leverantörer undertecknar kontrakt innebär det att de förbinder sig vid att de varor som levereras ska vara framställda under förhållanden som är förenliga med kraven i uppförandekoden. Hållbar utveckling är ett mycket brett perspektiv där landstingets interna miljöarbete ingår som en del. 3.2 Klimatanpassning Att begränsa klimatpåverkan är en av de största utmaningarna i miljöarbetet globalt, nationellt, regionalt sett men också för landstinget. Även om vi genom olika åtgärder kan begränsa klimatförändringen så behöver vi förbereda oss för att klimatet förändras. De effekter som identifierats för Östergötland beskrivs i Introduktion till klimatanpassning i Östergötland utgiven av Länsstyrelsen i september år 2011. Kortfattat är de effekter vi kan vänta oss, vissa redan nu, följande: - ökad nederbörd och stigande havsnivåer med risk för översvämning, - värmeböljor, - ökad risk för ras, skred och erosion vid kust och vattendrag, - dricksvattenförsörjning påverkas av förändrade vattennivåer och temperaturer, - ökad belastning på VA-system, - ökad ohälsa och dödlighet vid extrema väder och - ökade allergier och förändrad pollensäsong Att anpassa landstingets verksamhet till ett förändrat klimat är en relativt ny men viktig aspekt vid planering och utveckling av verksamheten när det gäller t.ex. fastighetsrelaterade åtgärder men även vad gäller planering av framtida vårdbehov, smittorisker och kris- och katastrofsituationer. Att arbeta med klimatanpassning är därmed en mycket bred fråga och kräver ett tvärsektoriellt arbetssätt. Ett utökat samarbete behövs för att åstadkomma den anpassning och beredskap som behövs för att möta klimatförändringens effekter. Representanter för kris- och katastrofberedskap, smittskydd, säkerhet, fastighet och miljö i 7 Brundtlandkommissionen, 1987 8 ILO, International Labour Organisation är FNs fackorgan för sysselsättnings- och arbetslivsfrågor.

2013-02-21 17 (33) landstinget samverkar i dessa frågor och planerar att utföra en gemensam risk- och sårbarhetsanalys kring klimatförändring för att identifiera fortsatt arbete. Landstingets miljöarbete är en del i anpassningsarbetet genom att bidra till en ökad kunskap om att vi står inför en klimatförändring och hur den kan begränsas. 3.3 Livscykelanalys (LCA) och livscykelkostnader (LCC) Livscykelanalys eller Life Cycle Assessment (LCA) är en metod för att åstadkomma en helhetsbild av hur stor den totala miljöpåverkan är under en produkts livscykel från råvaruutvinning, via tillverkningsprocesser och användning till avfallshanteringen, inklusive alla transporter och all energiåtgång i mellanleden, se figur 6. Utvinning av naturresurser Produktion av material Hopsättning Försäljning Användning Avfallshantering Från vaggan till graven Figur 6. Schematisk bild över delarna i en livscykelanalys. Ett lågt inköpspris gör inte nödvändigtvis en vara billig. Ett sätt att räkna fram ett helhetspris för en vara är livscykelkostnader, LCC. En dyrare investering kan löna sig genom lägre drifts och underhållskostnader eller lägre kostnader för förbrukningsartiklar, energiåtgång och avfallshantering.

2013-02-21 18 (33) 4 Nuläge och utvecklingspotential 4.1 Utmaningar för en miljöanpassad verksamhet En verksamhet som strävar efter att vara miljöanpassad, uppnå målsättningar och följa lagstiftning inom miljöområdet behöver utföra sitt uppdrag på ett sätt som är resurssnålt, kretsloppsanpassat och med begränsade utsläpp. Omsatt till landstingets verksamhet så kan det väsentliga miljöarbetet systematiseras i följande områden: Verksamhet med begränsad klimatpåverkan som innebär begränsning av utsläpp av klimatpåverkande gaser såsom anestesigaser och utsläpp som kommer från förbränning av fossila bränslen vid energianvändning och transporter. Det innebär omställning till förnyelsebara energikällor, energieffektivisering och minskade transporter. Resurseffektiv verksamhet innebär resursanvändning som förebygger att avfall uppstår och främjar återanvändning och återvinning. Många miljöproblem har direkt eller indirekt att göra med flödet och användningen av naturresurser och material och kommer av produktion och konsumtion av varor och tjänster. Effektiviseringar kan ske av materialförbrukning i landstingets verksamheter men att vara effektiv med resurser innebär också att ta miljöhänsyn vid val av produkt och i beslut. Giftfri verksamhet innebär att minska användning och spridning av hälso- och miljöfarliga ämnen och minska spridning av läkemedelsrester. Redan i inköps- och upphandlingsskedet av kemiska produkter, varor och byggmaterial kan ställningstaganden göras för att gynna material som är giftfria. Genom ökade kunskaper om läkemedels miljöpåverkan kan miljöhänsyn tas vid upphandling och förskrivning. Systematiskt miljöarbete. En förutsättning för ett framgångsrikt miljöarbete är att det bedrivs systematiskt i alla delar av verksamheten. Detta förutsätter i sin tur aktiv styrning och uppföljning och att organisationens miljöarbete ständigt anpassas och utvecklas. 4.2 Systematiskt miljöarbete 4.2.1 Ansvar och organisation 4.2.1.1 Nuläge Landstingsfullmäktige har det yttersta ansvaret för miljöarbetet i landstinget. För att kunna uppfylla miljöansvaret delegerar landstingsfullmäktige det praktiska ansvaret till landstingsdirektören som har vidaredelegerat uppgifterna till respektive produktionsenhetschef. Där också befogenheter, resurser och kompetens ska finnas. Särskilt miljöansvar för det övergripande miljöarbetet på respektive sjukhus är vidaredelegerat till så kallade samordningsansvariga. Fastighetsrelaterat miljöskydd är delegerat till chefen för FM centrum. Produktionsenhetscheferna har i regel fördelat uppgifterna i miljöarbetet till de chefer som har bäst förutsättningar att utföra uppgifterna eller se till att de blir utförda. Den som tilldelats ansvar i miljöarbetet ansvarar också för att planera miljöarbetet med utgångspunkt i vision och mål för landstingets miljöarbete i syfte att uppfylla lagkrav, landstingets miljömål och anvisningar samt se till att miljöarbetet drivs enligt detta.

2013-02-21 19 (33) Inom Centrum för hälso- och vårdutveckling finns sedan januari 2013 en Miljö- och säkerhetsenhet med en miljöstrateg och för respektive länsdel finns säkerhets- och miljöcontroller som fungerar som stöd i miljöarbetet på respektive sjukhus och i länsdelen. Framgångsfaktorn Styrning som stödjer ett systematiskt miljöarbete finns i dag i landstingets verksamhetsplaner och har följts upp genom uppföljning av hur väl landstingets checklista för riskhantering inom miljöområdet används. Under år 2012 har uppföljningen kompletterats med kvalitativ bedömning av varje produktionsenhets miljöarbete. Som ett första steg har kontaktpersoner för miljöarbete utsetts i varje produktionsenhets ledningsgrupp. Varje produktionsenhet ansvarar också för att analysera vilka miljömål de berörs av och kan utveckla arbete inom. Varje produktionsenhet ska utarbeta egna handlingsplaner för att nå miljömålen. I slutet av år 2012 hade 14 av 18 produktionsenheter kartlagt sin miljöpåverkan och utvecklingsmöjligheter och nio har fastlagt handlingsplaner. De produktionsenheter som ännu inte genomfört arbetet påtalar att det saknas resurser och kunskap i den egna verksamheten. Hur väl landstingets verksamheter lever upp till vision och mål redovisas dels i årsredovisningen men också i en särskilt miljöredovisning där resultat för målvärden presenteras. 4.2.1.2 Utvecklingspotential För att nå landstingets miljömål är det väsentligt att aktiviteter och åtgärder för miljöarbetet införlivas i verksamhetsplanering, LEAN-arbete, beslutsunderlag, krav i avtal och budgetarbete. Till sin hjälp behöver verksamheterna vägledning för att göra enkla miljökonsekvensbedömningar inför beslut. Ett verktyg för detta saknas i dag. 4.2.2 Miljö- och hälsokrav i upphandling 4.2.2.1 Nuläge Miljökrav ställs i regel i alla upphandlingar av produkter och tjänster där det bedöms relevant. Miljökraven anpassas efter varje upphandling för att få skarpa krav i proportion till produkten eller tjänstens miljöpåverkan. Miljöstyrningsrådets 9 (MSR) miljökriterier tillämpas i regel alltid när sådana finns. MSRs kriterier har olika nivåer och det kan variera om deras bas eller avancerade miljökriterier ställs i landstingets upphandlingar. Generellt sett så brukar en produkts kostnad i användningsskedet räknas in vid val av produkt i upphandling. Exempel på sådana kostnader är kostnader för förbrukningsmaterial, elförbrukning/vattenförbrukning och underhåll/service. Ingen särskild policy, mallar eller rutiner finns över när livscykelkostnadskalkyl (LCC) ska nyttjas utan det bestäms av upphandlaren i samråd med referensgrupp. Exempel på upphandlingar där LCC tagits med är i upphandling av disk/spol, lågtemperaturfrys och läkemedelskylskåp. Uppföljning sker av miljökrav som ställs på de stora entreprenörerna som levererar tjänster till landstinget såsom fastighetsdrift, vaktmästeri, städ och kost. För produkter bedöms om kraven uppfylls i samband med utvärdering av anbuden. 9 Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad och annan hållbar upphandling.

2013-02-21 20 (33) 4.2.2.2 Utvecklingspotential Riktlinjer för miljökrav i upphandling saknas. Riktlinjer skulle kunna tydliggöra för såväl upphandlare och verksamhet vilken typ av produkter som ska gynnas och hur eventuella merkostnader ska hanteras. Sådana riktlinjer skulle också kunna tydliggöra när livscykelanalys och livscykelkostnad ska vägas in vid val av produkt och över vilka uppgifter som bör ingå i en LCC-kalkyl. Uppföljningen av ställda krav på egen och extern verksamhet kan utvecklas och bör alltid ske på de miljömässigt prioriterade upphandlingarna. 4.2.3 Medarbetares kunskap om verksamhetens hälso- och miljöpåverkan 4.2.3.1 Nuläge De senaste åren har främst riktade miljöutbildningar erbjudits landstingets medarbetare. Exempel på utbildningar är Läkemedel och miljö och utbildning i landstingets kemikaliehanteringssystem Klara. Säkerhets- och miljöcontroller har också genomfört riskinventeringar i de verksamheter som så har önskat. Landstinget delar årligen ut ett miljöpris på 75 000 kronor till den verksamhet som genomfört en åtgärd eller ett projekt som innebär ett nytänkande/nyskapande som kan fungera som det goda exemplet och således vara inspirationskälla för andra inom landstingets verksamheter. År 2012 beslutades att inget pris delas ut eftersom de verksamheter som sökt priset inte ansågs ha gjort något mer än det som förväntas av dem utifrån landstingets visioner och mål för miljöarbetet. 4.2.3.2 Utvecklingspotential För ett aktivt miljöarbete krävs att såväl chefer som medarbetare känner sig delaktiga och förstår sin roll i miljöarbetet. Varje verksamhet behöver också ha goda rutiner för att delge nyanställda och medarbetare landstingets och den egna verksamhetens mål, handlingsplaner och rutiner för miljöarbetet. Ett sätt att, i stort sett, nå samtliga medarbetare är att erbjuda en grundläggande webbaserad miljöutbildning. Miljöseminarier skulle också kunna erbjudas inom aktuella områden. Landstinget bör också utveckla arbetet med att skapa föredömen och identifiera framgångsrika arbetssätt som sedan kan spridas vidare i hela organisationen. 4.2.4 Incitament för bra miljöbeteende och långsiktigt goda miljöinvesteringar 4.2.4.1 Nuläge Alla verksamheter inom landstinget ska arbeta för att uppnå uppsatta miljömål. Resultatet av insatser i miljöarbetet kan i vissa fall direkt ge en kostnadsbesparing i verksamheten som när resor ersätts med videokonferens eller webbmöte. I andra fall har inte den verksamhet som kan göra en miljöinsats några ekonomiska incitament för att utföra insatsen och det finns då en risk att åtgärder som är miljömässigt viktiga och dessutom är ekonomiskt lönsamma för landstinget uteblir. Kostnader för avfallshantering, el- och vattenanvändning läggs i dag på hyran utan att verksamheten får någon återkoppling på de insatser som görs för att källsortera eller energieffektivisera. Vid upphandling av till exempel energi- eller vattenkrävande utrustning finns inga ekonomiska incitament för den upphandlande verksamheten att ställa krav på resurssnål utrustning. 4.2.4.2 Utvecklingspotential Verksamheters miljöprestanda skulle bättre kunna synliggöras genom att en miljöersättning betalas ut till de verksamheter som gör ett gott arbete med exempelvis källsortering och

2013-02-21 21 (33) energibesparingar. Ett exempel som används i en del landsting är sk gröna hyresavtal som innebär att verksamheten får avdrag på hyreskostnaden under förutsättning att visa åtaganden och insatser görs. Vid utveckling av nya miljöanpassade produkter och tjänster behöver landstinget vara berett att initialt acceptera en viss merkostnad for att driva på utvecklingen. Till exempel Stockholms Läns Landsting har tagit fram en särskild modell för finansiering av långsiktigt och landstingsövergripande miljömässigt goda investeringar som sker i enskilda verksamheter. 4.3 Verksamhet med begränsad klimatpåverkan 4.3.1 Energieffektivisering 4.3.1.1 Nuläge FM centrum har i samarbete med miljöstrateg, enligt Energimyndighetens råd, tagit fram en energistrategi 10 under år 2010. I strategin framgår att de mest betydande energiaspekterna för landstinget är fastighetsdrift, byggnation, IT och medicinteknisk utrustning (MTU). I energistrategin har energimål specificerats, se figur 7. Målen uppdateras allt eftersom energieffektiviseringsarbetet fortskrider. Energimål 2011-2020 270 265 260 Energianvändning kwh/kvm BRA 255 250 245 240 235 230 225 220 215 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Figur 7. Energimål i landstingets energistrategi. Energistrategin innehåller även handlingsplaner fram till år 2015 och inkluderar bland annat bildande av en energigrupp i driftorganisationen, utredning kring vindkraft, upprättande av kravspecifikationer vid inköp av medicinteknisk utrustning, kartläggningar av energianvändning inom IT och medicinsk teknik samt kartläggning av produktionsenheters resor i tjänst. Pågående arbete som syftar till energieffektivisering är: Fastighetsdrift - En energigrupp arbetar med driftoptimering och effektivisering och leds av FM centrum. Byggnation - Vid stora byggnationer tillsätts en energisamordnare som samordnar arbetet mellan de olika projektörerna samt med arkitekterna. Minimikrav finns 10 Energistrategin är framtagen på tjänstemannanivå av FM centrum.

2013-02-21 22 (33) upprättat i en miljöriktlinje och projektet tar utifrån det fram ett projektspecifikt energimål. Målen i de pågående nybyggnationerna är mycket tuffa och innebär att landstinget redan idag bygger så att energianvändningen inte överstiger energimyndighetens förslag på definition av NNE-byggnader (direktivet om byggnaders energiprestanda), dvs 50 kwh/kvm, år. IT - En utredning pågår för att kvantifiera och identifiera energibesparingspotentialen inom IT. MTU - En utredning pågår hos Medicinteknik i Östergötland samt Upphandlingscentrum för att kvantifiera och identifiera energibesparingspotentialen inom medicinsk-tekniks utrustning. 4.3.1.2 Utvecklingspotential Inom fastighetsdrift finns fortfarande stor förbättringspotential att effektivisera energianvändningen. En handlingsplan finns för energieffektiviseringsåtgärder och många åtgärder för år 2013 är redan planerade. Genom att styra anläggningarna efter verksamhetstider och personbelastning görs stora energiminskningar utan någon investerings alls. Nyinvesteringar i teknisk utrustning minskar energianvändningen ytterligare. FM centrum ser fördelar med ett landstingsövergripande och långsiktigt mål för energieffektivisering som motsvarar EU:s mål om 20 procents minskning till år 2020. En sådan målsättning kan sedan fungera som styrning i verksamhetsplaner och brytas ned till målsättningar kring energiförbrukning per kvadratmeter och år. Genom att engagera verksamheterna inom IT och medicinteknik i energifrågan kan ytterligare stora besparingar göras. Hur stora och genom vilka åtgärder kommer de utredningar som nu pågår att visa under våren 2013. Vissa åtgärder kommer troligen även riktas till varje verksamhet som använder utrustningen. 4.3.2 Användning av fossila bränslen 4.3.2.1 Nuläge Landstinget köper el som är producerad av biobränsle, vindkraft och vattenkraft vilket innebär att elanvändning i landstinget är fossilfri. Landstingets värmeanvändning består framförallt av fjärrvärme, som produceras olika beroende på kraftverk och kommun, och är till 75-96 procent fossilfri. Någon oljeeldning finns inte kvar utöver reservkraft och endast en liten del elvärme finns i landstingets fastighetsbestånd. I dagsläget utreds alternativa uppvärmningsmetoder för de två fastigheter som fortfarande är eluppvärmda. En liten del av värmeförsörjningen sker med fossila bränslen. Att påverka energileverantörer att välja förnyelsebara bränslen är svårt och det kan verka lättare att landstinget producerar egen värme exempelvis genom värmepumpar, solpaneler och egna biobränsleanläggningar. Samhällsekonomiskt och miljömässigt har ställningstagandet i landstinget hittills varit att det är mest lämpligt att nyttja den fjärrvärme som finns i området och det är det val som landstinget har som första handsval när värmekälla väljs. Den kyla som används i landstingets lokaler kommer dels från fjärrkyla och dels från eldrivna kylmaskiner. Olika typer av transporter som sker för landstingets räkning och där möjlighet finns att påverka utsläppen genom att välja förnyelsebara bränslen är godstransporter, tjänsteresor, sjukresor och ambulans och kollektivtrafiken. Landstinget är kollektivtrafikmyndighet och därmed ansvarig för kollektivtrafiken. I kollektivtrafiken i länet var andelen förnyelsebar energi 62 procent år 2011, vilket är näst bäst i Sverige. Kollektivtrafiken bedöms kunna vara