Minnesanteckningar från möte om ekosystemtjänster i skånska kustkommuner



Relevanta dokument
Exempel på regionalt samarbete kring vatten och innovation

- modell för smartare miljöarbete och innovationsutveckling inom hav och vatten i Skåne. Oktober 2013 december 2014

Implementering av ekosystemtjänstbegreppet i kommunal verksamhet. K. Ingemar Jönsson Projektledare Högskolan Kristianstad

Marint centrum. där havet är en tillgång

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en tillväxtmotor i sydöstra Skåne

Havet som resurs. Ann Marie Camper. 12 december Koordinator Skånes Hav och Vatten

Marint centrum i Simrishamn. Initiativ för en bättre Östersjömiljö och en motor för hållbar tillväxt i sydöstra Skåne

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014

Havs- och vattenkonferensen på Marint centrum 2014

Vattenregionen Skåne

Minnesanteckningar Advisory board 29 mars 2016

Implementering av ekosystemtjänstbegreppet på kommunal nivå

Ekosystemtjänster utlysningar & nätverk i Bryssel

Vattenvisionen så tar vi tillsammans nästa steg Daniel Hellström, Svenskt Vatten

Klimatförändringar Hur exakt kan vi förutsäga. Markku Rummukainen Lunds universitet

Marint centrum arrangerar event under Östersjöveckan

Working across borders

Utkast version Plattform för hållbar blå tillväxt Ansökan skrivarmedel Life

Kunskap om och för samhällets klimatarbete. Dialogmöte den 29 maj 2017

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Akademins bidrag till framtida innovationer. Annika Stensson Trigell Professor i Fordonsdynamik

Göteborgs Universitet Uttag webb artiklar. Nyhetsklipp

Mistra Urban Future Centrum för Hållbar Stadsutveckling

Fritidnämndens deltagande på utbildning och konferens

Regionala utvecklingsnämnden

Analys av potentiella innovationer i den blå sektorn

Strategi för Agenda 2030 i Väst,

ÖSTERSJÖINITIATIVET AVSIKTSFÖRKLARING HANDLINGSPLAN OM PARTERNA. Kalmar sunds kommissionen

Minnesanteckningar från workshop om ekosystemtjänster i Skånes kommuner

SLU:s underlag till genomförandet av Agenda Näringsdepartementets möte 30 november 2016 Göran Adelsköld och Carolyn Glynn

Kulturnäring Skåne 33 kommuner i samverkan Slutrapport för Media Evolutions uppdrag i projektet

SOUTHWESTERN BALTIC SEA TRANSNATIONAL AREA IMPLEMENTING NEW GEOGRAPHY

Fallstudier inom Formas ansvarsområde

INNOVATIONER INOM SJÖMATSOMRÅDET SKAPAR TILLVÄXT I SKAGERRAK OCH KATTEGAT. Susanne Lindegarth. Institutionen för biologi och miljövetenskap Tjärnö

Svenska IHP-kommittén 2014

Datum Förslag till Idéburet offentligt partnerskap/iop mellan Region Skåne och Nätverket Idéburen Sektor Skåne

Samordnade innovativa hållbara åtgärder mot övergödningen av Östersjön. Ansökan skrivarmedel Life

GRIP on LIFE IP

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Östersjöstrategin, strukturfonder, miljö och tillväxt

Minnesanteckningar vid Advisory Board: Kommunförbundet Skåne 27/8 2009

Kunskapsproduktion i samverkan:

Water Co-Governance for sustainable eco systems

Att ställa om till bioekonomi hur gör vi det i samverkan?

SLU och internationalisering. #slu40

U2008/3167/UH. Enligt sändlista

Preliminärt Program Restaurering i marin miljö 3 4 februari 2015

VAD HAVET GER OSS! - Ekosystemtjänster i Hav möter land och framöver. Jorid Hammersland Hav möte lands slutkonferens Larvik

Hållbar utveckling av strandnära områden

H A V S P L A N E R I N G I K R I S T I A N S T A D

Minnesanteckningar Workshop med IHP kommittén augusti 2009

Hur når man hela vägen fram? Johannes Hagström Hållbarhetsstrateg

I korthet. Över 70 projekt 600 personer 500 publikationer 500 citeringar 43 doktorander

Strategisk satsning på tech-sektorn i Uppsala

Sammanfattande beskrivning

Socialt entreprenörskap Finansierar projekt inom den sociala ekonomin. Den biobaserade byggnaden i den hållbara staden. Hur gör man i Skövde?

Mötesanteckningar Advisory Board 16/

Biogas i framtidens Skåne Anna Hansson Biogas Syd

Minnesanteckningar; Beredningen för arbetsmarknads- och näringslivsfrågor

VALUES: Värdering av akvatiska livsmiljöers ekosystemtjänster Antonia Nyström Sandman

Utvecklings- och tillväxtplan för ett hållbart Åland

Peter Nilsson Telefon Fördjupad information om BYGE! (Mars 2010)

Bilaga till remittering av rapporten God Havsmiljö 2020

Regional kustplanering i Skåne med fokus på stränder och erosion

Agenda. Nuläge Inkubator och Science park Innovation Inkubator 2.0 förslag Finansiering Summering

Krafttag för bättre vatten

Lunds universitet, SLU, Hushållningssällskapet Skåne

Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster

Gävles framtida klimat. -Vad kan vi göra? -Baltic Climate. Lars Westholm Miljöstrateg, Kommunledningskontoret Gävle kommun

Vi kopplar samman stad och land.

Urban Food och Urban Health, Erik Fahlbeck Vicerektor SLU

SGUs arbete med havsplanering

Ädellövskog för framtiden: Skötsel och naturvård i praktiken

Policy för Hållbar utveckling

Resultat workshop. Lund 4 maj Samverkan idéburen sektor. Kommunförbundet Skåne

tema: havsmiljö INBJUDAN till MIA-dagen 15 november 2011 Ge dina idéer luft under vingarna!

Protected areas in Sweden - a Barents perspective

Samordning och organisation för en En skola på vetenskaplig grund inom FoU Skåne

Verksamhetsplan

Vinnovas arbete med Hållbara Städer. Jenny Sjöblom & Marie Karlsson

Utlysning av projektmedel

Race for the Baltic en cykelkampanj för Östersjön. varför inte cykla med en bit av sträckan tillsammans. från Ystad på morgonen

Överblick: FNs mål för hållbar utveckling Kartläggning mot VGRs verksamhetsområden Betydelse av FNs hållbarhetsmål för VGR Identifierade gap

Hur har jämställdheten utvecklats hos skånska kluster- och innovationsfrämjande aktörer?

VINNOVAs roll i strukturfonderna. Koordinerande myndighet/dialogpartner vad gäller FoI

EU-finansiering hur går det till och vad finns?

Miljömålsdagarna 2015 Örebro

maximalt 45 miljoner kronor. Minst 10 % av programmets sammanlagda budget.

Utlysningstext socialt entreprenörskap 2015

Rekommenderad finansiering strategiska forskningsområden

Teknik och Hållbar Utveckling - principer och tillämpning av industriell ekologi

Inbjudan till workshop Grön Tillväxt i Køge, Danmark den september

Handlingsplan för hållbart markbyggande

Svar på motion 2013:06 från Christer Johansson (V) om kartläggning av ekosystemtjänsterna i Knivsta kommun KS-2013/592

Vision Arvika kommun

Kunskap i havsfrågor 2020

WATER JPI Mats Svensson, Havs och vattenmyndigheten

Framtidens lantbruk djur, växter och markanvändning

Verksamhetsplan 2016 Energigården, Agroväst. Bakgrund. Syfte och mål

Transkript:

Datum 2013-09-11 Minnesanteckningar från möte om ekosystemtjänster i skånska kustkommuner Tid: 10 september 2013, klockan 13.00 15.00. Plats: Ekologihuset, Lund Närvarande: Ingemar Jönsson, Högskolan Kristianstad Karen Lagercrantz, Kommunförbundet Skåne, ordförande Carin Nilsson, Lunds universitet Torleif Bramryd, Lunds universitet, Campus Helsingborg Rasmus Fredriksson, Malmö stad Maria Adolfsson, Trelleborgs kommun Jonas Dahl, Vattenriket Rickard Sandberg, Vellinge kommun Helena Björn, Lomma kommun Mona Skog, Ystads kommun Erik Swietlicki, Centrum för Miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Juliana Dänhardt, Centrum för Miljö- och klimatforskning, Lunds universitet Ann-Marie Camper, Region Skåne Madeleine Lundin, Marint Centrum, Simrishamns kommun Mötet öppnades med att deltagarna i mötet en presenterade sig med en kort resumé av deras verksamheter och organisatoriska tillhörighet. Sedan fortsatte Erik Swietlicki och Juliana Dänhardt (Centrum för Miljö- och Klimatforskning, Lunds universitet) att presentera forskningen som bedrivs inom CEC. Det pågår en bred miljö- och klimatforskning inom CEC med tonvikt på ett interdisciplinärt arbetssätt. Erik och Juliana berättade bl.a. om det tvärvetenskapliga arbetet som pågår och tog som exempel det skånska jordbrukslandskapet. Se presentation här. En livlig diskussion vidtog efter presentationen. Ingemar Jönsson (Högskolan Kristianstad) presenterade ansökan Implementing the ecosystem services approach at the municipal level: a transdiciplinary project with coastal communities in south Sweden. Ansökan skickades in till Naturvårdsverket i juni (2013). Det tillgängliga beloppet i utlysningen var ca 5 miljoner kr, besked lämnas i oktober. Se presentation här. Postadress: Box 53, 221 00 Lund. Besöksadress: Porfyrvägen 8, Lund. Telefon: 046-71 99 00 Telefax: 046-71 99 30 Plusgiro: 34 68 83-2 Bankgiro: 312-8154 Organisationsnummer: 837600-9109 E-post: kansliet@kfsk.se Webb: www.kfsk.se

Ann-Marie Camper (Skånes hav & vatten, Region Skåne) berättade om arbetet som nu pågått under drygt ett år. Se presentation här. Avslutningsvis berättade Madeleine Lundin om verksamheten vid Marint Centrum i Simrishamn. Se presentation här. Nästa möte Nästa möte blir på Lomma Kommunhus den 28 november, kl. 12.30 15.30 där Lomma kommun bjuder på lunch. Vid tangenterna, Jonas Dahl

2013-09-13 Centrum för miljö- och klimatforskning Lunds Universitet EKOSYSTEMTJÄNSTER I KUSTNÄRA KOMMUNER ERIK SWIETLICKI, CARIN NILSSON, JULIANA DÄNHARDT From Environmental Science to CEC» 1998 Undergraduate education in Environ. Science» 2004 Dept. Studies in Environmental Science.» 2004 Undergraduate education Environ. Health.» 2006 PhD-education Environ. Science» 2006-09 New cross-disciplinary masters» 2010 Strategic Research Areas BECC and MERGE» 2010 Centre for Environmental & Climate Research» 2011 Outreach office (incl Climate Initiative )» 2011 Research School ClimBEco» 2012 CEC Fellows 1

2013-09-13 CEC Utbildning, Forskning, Kommunikation Två strategiska forskningsområden bildades 2010 MERGE Modelling the Regional and Global Earth System 70 forskare 30 doktorander Budget: approx 4 M Euro Involverar 6 universitet, högskolor och nationella institut Koordinator: Prof. Markku Rummukainen BECC Biodiversity and Ecocystems Services in a Changing Climate 100 forskare 75 doktorander Budget: approx 10 M Euro Involverar 12 institutioner vid två Universitet Koordinator: Prof. Henrik B Smith 2

2013-09-13 Centrum för miljö- och klimatforskning Göteborgs universitet Biologi Kemi Natur geografi Geologi Kungliga Tekniska Högskolan Imes Fysik SMHI LUCSUS CEC TVRL Linnéuniversitetet Chalmers Tekniska Högskola IIIEE Ekonomi Mat. Stat. Food tech Kultur geografi Statsvet. Klimatinitiativet CEC verkar för att stärka miljö- och klimatforskningen vid Lunds Universitet» En mötesplats för samverkan» Utveckla forskning med tydlig miljöeller klimatprofil, genom att involvera flera discipliner stäcka sig över ämnes och fakultetsgränser» Utveckla tvärvetenskaplig forskning och utbildning, genom att använda den fulla potentialen hos de olika disciplinerna» Samarbeta nära med samhället, utveckla god kontakt med näringsliv, kommuner, regioner, nationella myndigheter 3

2013-09-13 Syftet med BECC Effekter av klimatförändring på biologisk mångfald och ekosystemtjänster Utvärdera politiska alternativ som kombinerar klimatanpassning med bevarande av biologisk mångfald Tvärvetenskap: Sammanföra modellering, empirisk ekologi, ekonomi och statsvetenskap Integrera avnämares erfarenhet i forsknings processen Modellering och experiment i nära samarbete LPJ-GUESS COUP ForSAFE-Veg 4

2013-09-13 Tvärvetenskap för att undersöka samhälleliga strategier Land use Agro-ecosystem Production functions Incentives/ Governance Farmer s valuation Costs (c) X i, j Ecosystem processes Biodiversity (D) Crop yield (y) Ecosystem services (E) Threatened species Prices (p) A E S (s) V A L U E (V) Farmer s preferences Geographical context Brady et al. Modellering för att av biologisk mångfald och ekosystemtjänster i jordbrukslandskapet Biologisk mångfald i marken Ekosystem tjänster Cirkulation av näringsämnen Kollupptag Sjukdomsresistens Pollinering 5

2013-09-13 Interaktion klimat skötsel: Risk för ökade skador på gran i ett förändrat klimat Vind Temperatur Nederbörd Stormar skapar material för fortplantning Avsaknad av markfrost gör träden känsligare för vind Tiden det tar för att fullgöra en barkborre livscykel Skogstillväxt Tork-stressade träd har reducerat försvar mot barkborrar skötsel *Fredrik Lagergren & Anna Maria Jönsson Ekosystemtjänster i det Skånska jordbrukslandskapet: Kartläggning, bristanalys och framtida scenarier Steg 1: Beskrivning och bristanalys Steg 2: Visualisering och kartläggning Steg 3: Utveckling och utvärdering av scenarier för framtida markanvändning i Skåne Från Jönsson m fl subm. Från Steingröver m fl. 2010 6

2013-09-13 Ömsesidigt lärande Förse oss forskare med första-hands information om problem Integrera kunskap och erfarenhet som inte är tillgänglig i formellt akademisk form Etablera en kanal för att föra ut forskningsresultat Gemensam refernsgrupp för BECC och MERGE Diskutera frågor Planera kommunikation Aktivt deltagande/utbyte mellan forskare och experter!??! 7

2013-09-13 Vad? Och Hur? Workshop för stakeholders/avnämare med fokus på skogssektorn, jordbrukssektorn, och luftkvalitet,vatten och sårbarhet TACK! 8

2013 09 13 Utlysning Naturvårdsverket: Värdet av ekosystemtjänster 18 juni 2013 - Sista ansökningsdag Oktober 2013 - Beslut om finansiering OKtober (prel) 2013: Projektstart Projekttitel: Implementing the Ecosystem Services Approach at the municipal level: a transdisciplinary project with coastal communities in south Sweden. 3-årsprojekt, ca 5 milj. kr sökt. Sökande: Ingemar Jönsson, Thomas Palo, Nils Ekelund, Torleif Bramryd, Christine Wamsler. Huvudsakliga frågeställningar: I vilken utsträckning utgör ekosystemtjänstkonceptet redan en del av den kommunala planerings- och beslutsprocessen, implicit eller explicit? Vilka strukturella hinder finns för att implementera ekosystemtjänstkonceptet i plan- och beslutsprocesser? Vad är attityden till ekosystemtjänstkonceptet bland kommunala politiker och tjänstemän? Är TEEBs sex-stegsmodell användbar som ett verktyg på kommunal nivå? Kan planeringen för klimatanpassning i kommunerna koordineras med ekosystemtjänstkonceptet? 1

2013 09 13 TEEBs sex-stegsmodell : Syfte: Att underlätta inkorporering av ekosystemtjänsterna i lokalt och regionalt beslutsfattande. 1. Identifying and agreeing on the problem with stakeholders. 2. Identify the ES which are most relevant and pressing in municipality planning. 3. Collect and identify the information needs and the method to collect the data. 4. Assess expected changes in ES due to decision. 5. Identify policy options based on changes in ES. 6. Assess social and environmental impacts. WPI: Identifying challenges to implementing the ES approach at the municipal level: case studies of municipal decision making and planning with favorable and unfavorable outcomes in terms of sustainable ecosystem services. WP1:1 Initial consultation with municipality representatives and studies of municipal organization and policy documents. WP1:2 Analyses of past municipal decisions with impact on ecosystem services. WP1:3. Analyses of ongoing planning cases in the municipalities with relevance to ecosystem services. 2

2013 09 13 WP1:3. Analyses of ongoing planning cases in the municipalities with relevance to ES Case study I: The value of trees in Helsingborg (T. Bramryd). Case study II: The water treatment capacity of wetlands (T. Bramryd). Case study III: Green areas and wetlands within the urban renewal project H+ (T. Bramryd). Case study IV: Establishment of a marine spatial and climate adaptation plan linked to the plan review for Kristianstad municipality (I. Jönsson). Case study V: Coastal fillings and ecosystem services in Malmö (N. Ekelund). Case study VI. Restoration of coastal sand step communities in Simrishamn s municipality; Vitemölla Natural Conservation Area (T. Palo). WP2. ES as a tool for climate change adaptations in coastal municipalities Frågor kring ekosystemtjänster och klimatförändringar har starka kopplingar. Kan ekosystemtjänstkonceptet och klimatanpassningsarbetet användas som ett gemensamt verktyg för att öka de värden som ekosystemen levererar? 3

2013 09 13 Kommunförbundets roll facilitering och kommunikation mot samhället Samordnande roll - avnämare och forskare. Bygga en webb-plattform för information and kommunikation. Producera populärvetenskapliga rapporter från projektet. 4

2013 09 13 Skånes Hav och Vatten september 2013 en kort presentation Skånes Hav och Vatten? Funktion finansierad av Region Skåne Hemmahamn: Marint Centrum, Simrishamn Uppstartsfas; 6 augusti 2012 + ca 3 år Hela Skåne och alla typer av vatten är arbetsfält Mål: bygga en skånsk plattform för utveckling 1

2013 09 13 Visionen Friskt och livskraftigt hav och vatten skall vara en tillgång för Skånes invånare och näringsidkare Uppdraget Skapa en plattform kring vatten och hav i Skåne Vara en resurs för andra aktörer i regionen Främja kunskaps och erfarenhetsutbyte Nätverksbyggande skapa samarbete Projekt; initiera o eller driva Innovationsutveckling nya företag, idéer Vattenteknikutveckling i miljöns tjänst Forskning + företag. Vid behov! 2

2013 09 13 Aktuella områden Läkemedelsrester. Nätverk i Skåne byggs Situationsanpassad avloppsvattenrening Morgondagens vattenbruk (closing the nutrient loop) Ekosystemtjänster hav och vatten Kustzonssplanering/ÖP Modell finansierad Klimatpåverkan vatten o marin miljö Påverkansplattformen för hydrosolidaritet Bucefalos projektet Hör av dej om du har frågor eller idéer! Ann Marie Camper Skånes Hav och Vatten Marint Centrum, Simrishamn 0709 819090 ann marie.camper@skaneshavochvatten.se 3

2013 09 13 Inbjudan till möte om Hanöbukten 20 september, kl 13 16, Marint Centrum, Simrishamn Moderator: Ann Marie Camper, Skånes Hav och Vatten Program: Introduktion och sammanfattning av miljötillståndet i Hanöbukten Mats Svensson Hanöbuktens marina ekosystem Pia Norling Säl i Hanöbukten Karl Lundström, SLU Miljögifter i Hanöbukten Bengt Fjällborg Vattenkvalitet Mats Svensson Fisk och fiske i Hanöbukten o Södra Östersjön Andreas Sundelöf Förslag till åtgärder (och kostnader för dessa) Mats Svensson Diskussion & Frågor & Kaffe Sammanfattning Anmälan: ann marie.camper@skaneshavochvatten.se 4

Marint centrum där havet är en tillgång

Marint centrum är en plats där entreprenörskap, forskning och omsorg om havsmiljön drivs och korsbefruktas för att främja Östersjöregionen.

Mål och syfte Syftet med Marint centrum är att skapa en arena som värnar vår marina miljö och ökar kunskapen om Östersjön. Marint centrum ska vara en tillväxtmotor i regionen. Marint centrum stärker Simrishamn/Österlen som varumärke för inflyttare, företag och besökare. Marint centrum ska: Skapa en mötesplats för verksamheter som bidrar till en bättre havsmiljö. Synliggöra och stötta de verksamheter som är en del av Marint centrum. Verka för att olika kompetenser möts, utvecklas och skapar samarbeten. Bidra till att projekt, tillämpad forskning och affärsmöjligheter uppstår. Skapa förutsättningar för utveckling och innovationskraft från havet och därmed också ökad tillväxt och sysselsättning i Skåne.

Verksamhet Processledning, matchmaking och projektutveckling Företagsrådgivning Inkubatorprocessen Blue Innovation Arrangemang Omvärldsbevakning Stort kontaktnät Opinionsbildning Exponering/utställning Kontorsplats Konferens och möten

Inkubatorprocessen Blue Innovation Simris Alg 2010-2012 International Baler Service/EcoBark 2011 OneWell 2012 SE Aquatic Solutions 2013

Havet som tillgång Havsmiljön är en hjärtefråga för många, men en livsnerv i Simrishamn. Ett välmående hav är en förutsättning för ett levande Österlen. Marint centrum är en plattform för tradition och nytänkande med havet som bas. Utgångspunkten för verksamheten är tilltron till att havet är en tillgång som kan användas för att skapa innovation, tillväxt och samtidigt bidra till en hållbar marin miljö i framtiden. Det finns en närhet till havet, inte bara i Marint centrums affärsidé, utan även i verksamhetens placering i Simrishamn, direkt på kajen vid Östersjön.

Kommersiell odling av mikroalger

Kunskap Marint centrum ska vara ett kompetensnav och en mötesplats för insamling och spridning av kunskap om Östersjön. Kunskap är den viktigaste tillgången och genom att samla olika kompetenser i dialog kring gemensamma sakfrågor skapas nytänkande kring havet. En viktig roll för Marint centrum är att dela sig av, förklara och synliggöra den kunskap som föds och lever hos de företag, projekt och organisationer som är en del av plattformen Marint centrum. Därmed skapas en kunskapsinfrastruktur som ger grogrund för nya innovationer och idéer med havet som bas.

Innovation & utveckling Marint centrum erbjuder en kreativ och utvecklande miljö där forskare, entreprenörer och organisationer kan mötas för att kommersialisera idéer. Innovation handlar om att tillhandahålla en arena där kompetenser kan mötas på nya sätt, för att med havet som inspiration finna nya affärsmöjligheter. Därmed skapas en innovationskraft på naturens villkor, som ger tillväxt för Österlens näringsliv och attraktionskraft för regionen som en plats att besöka och bosätta sig på.

Syresättning av döda havsbottnar IVL Cage Fishery, South Baltic FLAG

Verksamheter på plats BoSum Competens Hamnkontor Havs- och vattenmyndigheten IVL Svenska Miljöinstitutet KIMO Baltic Sea Kultivera Kustbevakningen Montico Nyföretagarcentrum SE Aquatic Solutions Skånes Hav och Vatten Sydkustens Fiskeområde WEREC Projekt: Biogas från fiskrens (SFO) Blåmusslor (KIMO) Burfiske (SFO) Draggning efter spökgarn (KIMO) Fishing for Litter (KIMO) Fosforfilter (IVL) Hemmahamn (SFO) Kustplanering (KIMO) Oljespillsberedskap (KIMO) Syresättning av Östersjön (IVL) Översiktsplanering och havet (SEAS)

Marint centrum + Skånes Hav och Vatten En plattform för näringsliv, akademi, offentlig sektor och civilsamhället i Skåne med bas i Simrishamn. I fokus är frågor som är för stora för enskilda aktörer eller kluster. Erbjuder stöd och tjänster som synliggör, förbättrar och utvecklar havs- och vattennäringen och -miljön. Syftet är att underlätta och stödja idéutveckling, innovation, entreprenörskap, projekt, forskning och utveckling. Prioriterade områden efter behovsanalys. Resultat: Bättre havs- och vattenmiljö Utveckling av ny teknologi, nya företag, nya arbetstillfällen och tillväxt Ökad kunskap och förståelse för hav, vatten och miljö till gemensam gagn Idéer förverkligas

Hur tänker vi? Utgångspunkten för vår verksamhet är att hav och vatten är en tillgång. Omsorg om havs- och vattenmiljön kan bidra till tillväxt, innovationer och hållbar utveckling. Vi utgår ifrån devisen från land till hav, vilket medför ett helhetsperspektiv på havs- och vattenfrågorna. Detta möjliggör aktivitet och engagemang också bland icketraditionella havs- och vattenaktörer, vilket skapar en bredare och mer grundläggande förändring. Ingen annan har tagit denna position.

Vår modell Affärs- och innovations -utveckling Vattenverkstan MC/SHoV Projektutveckling Kommunikation och omvärld Mötesplats Utbildning Strategiska områden

Kompetensutveckling, arrangemang Fokusgrupper (processledning) Affärs- och projektutveckling T. ex. läkemedelsrester i vatten, start sept 2013 Resultat: innovationer, företag, arbetstillfällen etc.

Tack!