Statistik om bussbranschen Augusti 217
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 3 INNEHÅLL 1 Förord... 6 2 Busstrafiken... 8 2.1 Persontransportarbete 195 214... 8 2.2 Trafikarbete 199 216... 9 2.3 Prognos för busstrafiken till år 23... 12 2.4 Antal kollektivtrafikresor per invånare... 13 2.5 Utbud av inrikes kommersiell linjetrafik på väg... 13 2.6 Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken... 14 2.7 Busstrafikens andel av det totala resandet... 14 2.8 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 216... 15 2.9 Bussens persontransportarbete, personkilometer... 16 2.1 Antal utbudskilometer per trafikslag och år... 18 2.11 Resande med buss per län... 19 2.12 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar... 2 2.13 RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer... 21 2.14 Storlek på bussavtalen... 22 2.15 De tio största trafikföretagen på bussavtalen... 22 3 Bussar... 23 3.1 Antal bussar i trafik och avställda bussar under 2 216... 23 3.2 Ny- och avregistrering av bussar åren 26 216... 25 3.3 Antalet nyregistreringar efter län år 216... 26 3.4 Antalet bussar i trafik efter län 29 216... 27 3.5 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 216... 27 3.6 Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar... 28 3.7 De tio största fabrikaten... 29 3.8 Antalet bussmodeller... 29 3.9 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik... 3 3.1 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik... 3 3.11 Antal bussar och vikt... 31 3.12 Antal bussar och längder... 31 3.13 Antal bussar och höjder... 32 3.14 Antalet färger på bussar... 32 3.15 Antalet leasade bussar... 33 3.16 Ålder på bussar... 33 3.17 Antalet bussar av årsmodell... 34 3.18 Andel bussar i glesbygd... 34 3.19 Totala och genomsnittliga körsträckor... 35 3.2 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår... 36 3.21 Körsträckor i antalet mil och län... 37 3.22 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare... 37 3.23 Andelen bussar med klimatanläggning AC... 38 4 Miljö... 39 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2 216... 39 4.2 Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh)... 41 4.3 Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn... 41 4.4 Antalet bussar drivmedel och bussklass... 42 4.5 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken... 42 4.6 Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken... 43 4.7 Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken... 44 4.8 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken... 45 4.9 Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning... 46 4.1 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn 215... 46 4.11 Busstrafikens utsläpp av växthusgaser 199 215... 47
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 4 5 Tillgänglighet... 48 5.1 Antal/andel bussar med låggolv... 48 5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift... 48 5.3 Antal/andel bussar med rullstolsplats... 49 6 Trafiksäkerhet... 5 6.1 Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken... 5 6.2 Antal dödade och svårt skadade i buss... 52 6.3 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad... 52 6.4 Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer... 53 6.5 Antal avlidna, allvarligt skadade och självmord... 53 6.6 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning... 55 6.7 Antal bränder i buss... 56 6.8 Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum... 57 6.9 Antal/andel bussar med bälten... 57 6.1 Antal/andel bussar med alkolås... 58 6.11 Antal/andel bussar med kameraövervakning... 58 7 Bussföretagen... 59 7.1 Inledning... 59 7.2 Bussbranschens utveckling 21, 25 och 28 215... 6 7.3 Bussbranschens utveckling 24 215... 6 7.4 Busstrafikföretagens omsättning... 61 7.5 Antal bussföretag... 62 7.6 Linjebuss- och turist-/beställningstrafikföretagen... 63 7.7 Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto... 68 7.8 Busstrafikföretagens vinstmarginal... 68 7.9 Busstrafikföretagens soliditet... 69 7.1 Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde... 69 7.11 Antal anställda och företag inom bussbranschen 24 214... 7 7.12 Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader... 71 7.13 Produktivitetsutvecklingen inom bussbranschen... 72 7.14 Bussbranschen utifrån företagsstorlek... 72 7.15 Antal anställda i olika storleksklasser inom bussbranschen 215... 73 7.16 Tillväxt i företag och anställda 28-215... 74 7.17 Tillväxt i förädlingsvärde och anställda 28 214... 74 7.18 De 3 största bussbolagen (nettoomsättning) 215... 75 7.19 Samverkansbolag (antal anställda, bussar och företag)... 76 7.2 Offentligt ägda bussföretag och antal bussar i trafik... 78 7.21 Översikt trafikföretag och övriga bussbolag... 78 7.22 Bussbranschen per län 215... 79 7.23 Marknadskoncentrationen inom bussbranschen... 81 7.24 Effektiviteten inom kollektivtrafikbranschen 28 215... 82 7.25 Jämförelser mellan olika transportslag inom kollektivtrafiken... 85 7.26 Skolskjutsar... 87 7.27 Åldersfördelning av styrelseledamöter... 87 7.28 Antal konkurser, likvidationer och fusioner... 88 7.29 Antal trafiktillstånd m.m.... 88 8 Busstrafikens kostnader... 9 8.1 Dieselkostnaderna... 9 8.2 Skatter på drivmedel för bussar... 92 8.3 Fordonsskatter inom kollektivtrafikens transportslag... 94 8.4 Trafikförsäkringsskatten... 94 8.5 Trängselskatter och broavgifter för bussar under 14 ton... 94 8.6 Transportstyrelsens avgiftsfinansiering... 94 8.7 Företagen betalar minst 28 kr per buss i skatt per år... 94
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 5 9 Personal... 95 9.1 Antal anställda i bussföretagen... 95 9.2 Anställda förare inom olika sektorer... 96 9.3 Anställda förare per län... 96 9.4 Antalet bussförare, mekaniker och tjänstemän... 97 9.5 Bussförares medelålder... 97 9.6 Andel bussförare över 55 år respektive 6 år... 98 9.7 Andelen bussförare 3 år eller yngre... 99 9.8 Andelen bussförare mellan 3 och 4 år... 1 9.9 Löneutvecklingen för bussförare... 1 9.1 Utan invandrare stannar bussen... 11 9.11 Körkortsinnehav för buss... 17 9.12 Antal körkortsinnehav för kvinnor och män samt deras ålder 216... 17 1 Jämställdhet... 19 1.1 Andelen bussförare efter kön... 19 1.2 Andel kvinnor i bolagsstyrelser i bussbranschen... 11 1.3 Andelen kvinnor i ledande befattningar i bussbranschen... 111
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 6 1 Förord Sveriges Bussföretag sammanställer årligen en statistikrapport om läget i svensk bussbransch. Rapporten uppdateras också kontinuerligt under året. Syftet är att sprida kunskap om branschen och ge fakta i debatten. Fakta för politiker, företagare, leverantörer, resenärer, forskare, studerande och journalister när kollektivtrafiken ska analyseras och beskrivas. Rapporten ger också förbundets egna medlemmar stöd i företagets egna omvärldsanalyser och strategiska planering. Sveriges Bussföretag är den största bransch- och arbetsgivarorganisationen för bussföretag och bussresearrangörer i landet och har huvuddelen av bussbolagen som medlemmar. Såsom branschpartner finns ett antal av de kommunalt ägda bussbolagen, vilka är medlemmar i annat arbetsgivarförbund men som är med och påverkar branschens utveckling genom branscharbetet i Sveriges Bussföretag. Medlemsföretagen är indelade i elva regionala bussbranschföreningar över landet. Medlemskap i Sveriges Bussföretag förutsätter medlemskap i den eller de regionala bussbranschföreningar där företaget har verksamhet och vice versa. Sveriges Bussföretag har lokal närvaro genom Transportföretagens nio regionala kontor. Medlemmar i Sveriges Bussföretag är också automatiskt medlemmar i Svenskt Näringsliv. Till Sveriges Bussföretag finns också ett 7-tal branschintressenter, huvudsakligen leverantörer och samarbetspartners till förbundet och dess medlemsföretag. Totalt har Sveriges Bussföretag 34 medlemsföretag med cirka 26 anställda (217). Av totalt 14 826 bussar i yrkesmässig trafik i Sverige (januari 217) har Sveriges Bussföretags medlemsföretag cirka 8 procent av det totala antalet bussar. Vi ser gärna att uppgifterna i denna rapport används och sprids, men ange Sveriges Bussföretag som källa. Besök webbplatsen www.sverigesbussforetag.se för ytterligare fakta och aktuella rapporter om svensk bussbransch. Fakta som talar till bussens fördel: Det är väsentligen säkrare att åka buss än att åka bil. Sverige ligger i framkant internationellt då det gäller säkerheten i bussar. Bussen minskar trängseln på vägarna och på gatorna i storstäderna en buss som rymmer 5 passagerare tar avsevärt mycket mindre plats än cirka 35 personbilar (med 1,4 personer i genomsnitt per bil). En buss drar cirka tre liter drivmedel per mil och tar 5 passagerare. Buss är ett flexibelt transportmedel. När människors vardagsrutiner ändras så förändras också busstrafiken. Bussen kan gå överallt där det finns en väg. Läs mer på www.sverigesbussforetag.se Fördel bussen.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 7 Källor: Statistiken är inhämtad ifrån följande statistikrapporter från Trafikanalys: Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2) Kommersiell linjetrafik på väg 216 (Statistik 217:18). Fordon 216 (Statistik 217:5) Fordon i län och kommuner (Statistik 217:3) Trafikarbets utveckling för svenskregistrerade vägfordon (215-3-25) Trafikarbete på svenska vägar (216-5-2) Transportarbete 195 214 (215-6-5) Körsträckor 216 (Statistik 217:1) Vägtrafikskador 216 (Statistik 217:12) Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (Rapport 215:13) Transportbranschens ekonomi 1997 215 (Statistik 216:37) Andra viktiga statistikkällor är Bisnode, SCB, UC, Svenskt Näringsliv, Energimyndigheten, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada), Skolverket, BilSweden, Transportstyrelsens vägtrafikregister och rapporter, databasen Frida 1 samt Sveriges Bussföretags databaser och utredningar. Definitioner: Buss Fordon som är inrättad för befordran av fler än åtta personer utöver föraren, även om fordonet dessutom är inrättad för annat ändamål. Resor Antal resor är ett mått på antal påstigningar i lokal och regional kollektivtrafik. Reser man tur och retur räknas det som två resor och reser man med övergång räknas varje övergång som en resa. Samtliga resor (avgiftsbelagda och kostnadsfria) per år redovisas. Utbudskilometer Utbudet ska avse den faktiskt utförda persontrafiken. Utbudskilometer är detsamma som tidtabellskilometer och exkluderar den trafik som ställs in och inkluderar den trafik som sätts in vid behov. Trafik såsom ut- och inkörning samt tomkörning bör om möjligt exkluderas. Utbudet för bantrafik mäts i vagnkilometer. Vagnkilometer är den sträcka i kilometer som vagnar upplåtna för resande framförts i järnvägs-, tunnelbane- och spårvägståg. Det vill säga, en vagn som kör en kilometer, är det samma som en vagnkilometer. Är det två vagnar som kör en kilometer, blir det två vagnkilometer och så vidare. Persontransportarbete Antal personkilometer är ett mått av den sammanlagda reslängden. Personkilometer är den sammanlagda reslängden och räknas fram genom att multiplicera antalet resor med medelreslängden. Medelreslängden anger resornas genomsnittliga längd. (Trafikanalys definition i Lokal och regional kollektivtrafik.) Kollektivtrafik Kollektivtrafik är i förväg organiserade, regelbundet tillgängliga transporter som erbjuds allmänheten eller en särskild personkrets enligt givna regler. Begreppet kollektivtrafik innebär att det är en gemensam, allmän nyttighet och att utbudet är känt i förväg. De resande erbjuds resa genom köp av biljett, en föreskriven rättighet eller erbjuden förmån. Även resor som företas med turist- och beställningstrafik (charterbuss) bör räknas in anser Sveriges Bussföretag då man reser tillsammans fler än åtta personer, men så lyder alltså inte den officiella definitionen än. 1 http://frida.port.se
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 8 2 Busstrafiken 2.1 Persontransportarbete 195 214 Persontransportarbetet i Sverige, vilket inkluderar alla persontransporter, har under perioden 195 214 ökat från 18 miljarder personkilometer år 195 till 148,6 miljarder 214. Av det totala persontransportarbetet utgör vägtransporterna ungefär 84 procent. Personbilstrafiken växte kraftigt fram efter andra världskriget till slutet på 198-talet och nådde en marknadsandel på cirka 8 procent vid slutet av 196-talet. Toppnoteringen nåddes 1978 med 82 procent. Personbilstrafiken står för det dominerande resandet med 114,9 miljarder (77 procent) och kollektivtrafiken med 27,4 miljarder (18,5 procent), varav busstrafiken stod för 8,7 miljarder personkilometer (6 procent) år 214. 2 Persontransportarbete 195 214 16 14 149 Miljarder personkilometer 12 1 8 6 4 65 116 125 2 18 195 196 197 198 199 2 21 Under 195-talet bestod cirka hälften av persontransportarbetet, mätt i personkilometer, av kollektivtrafik. Kollektivtrafikens andel har därefter minskat från 49 procent 195 till 18,5 procent 214. Sedan början av 197-talet har andelen legat på omkring 2 procent med mindre årliga variationer. Nedgången är en följd av ökad privatbilism. 2 Trafikanalys rapport: Transportarbete 195 214 (215-6-5).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 9 2.2 Trafikarbete 199 216 En jämförelse mellan personbil, lastbil och buss ökning av trafikarbetet, antal miljoner kilometer per år, 199 216. 3 Trafikarbete 199-216 (Personbil, buss och lastbil, miljoner km) Antal miljoner kilometer 8 7 6 5 4 3 2 1 67 44 13 48 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Personbil Buss Lastbilar 986 3 Trafikanalys rapport: Trafikarbete på svenska vägar (217-5-19).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 1 14, Antal personkilometer (miljarder km) på väg 195-214 12, Miljarder personkilometer 1, 8, 6, 4, Buss Personbil Järnväg Tunnelbana Spårväg Gång, cykel, moped 2,, 195 1953 1956 1959 1962 1965 1968 1971 1974 1977 198 1983 1986 1989 1992 1995 1998 21 24 27 21 213 % 1% Kollektivtrafikens andel av persontransportarbete 1997-214 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% 18,% 18,5% % År 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 11 Kollektivtrafikens marknadsandel i regionerna, landstingen år 216. 4 Marknadsandel för kollektivtrafik, andel (%) Region Gotland Region Norrbotten Landstinget Västernorrland Landstinget i Kalmar län Landstinget i Värmland Landstinget Dalarna Region Kronoberg Region Jämtland Härjedalen Landstinget Sörmland Region Örebro län Region Halland Region Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Västmanland Västerbottens läns landsting Region Jönköpings län Landstinget i Uppsala län Region Skåne Västra Götalandsregionen Stockholms läns landsting 6 6 8 8 8 9 1 1 11 12 12 12 13 13 13 15 24 26 28 49 1 2 3 4 5 6 216 211 Antal personkilometer (miljarder km) med buss 195-214 12, 1, Miljarder personkilometer 8, 6, 4, Buss 2,, 195 1952 1954 1956 1958 196 1962 1964 1966 1968 197 1972 1974 1976 1978 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 4 Svensk Kollektivtrafiks Årsrapport 216 Kollektivtrafikbarometern och Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada). Marknadsandelen beträffande Stockholm och Sörmland avser år 215.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 12 Spårväg,4% Tunnelbana 1,2% Järnväg 8,1% Persontransportarbete 214 (procentuell andel) Inrikes luftfart 2,4% Färjor,5% Gång, cykel, moped 3,6% MC,6% Buss 5,8% Personbil 77,4% 2.3 Prognos för busstrafiken till år 23 Enligt Trafikverkets prognoser för busstrafiken kan de senaste årens ökning fortgå och att personkilometer med buss 23 kan ligga på samma nivåer som på 199-talet. Statistiken fram till 213 och det glidande medelvärdet för statistiken visar dock inte någon tydlig ökande trend för busstrafiken. 5 5 Trafikanalys rapport En jämförelse mellan trafikprognoser och faktisk trafikutveckling (PM 215:15), Trafikverkets prognosrapport 215:59, SIKA Rapport 25:8 och SIKA Rapport 22:1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 13 2.4 Antal kollektivtrafikresor per invånare Kollektivresorna per invånare, antalet påstigningar, ökade från 122 till 156 resor per invånare mellan 2 216, en ökning med motsvarande 28 procent. 6 Mellan år 215 och 216 ökade antalet påstigningar i subventionerad linjetrafik med 4,3 procent. Antal kollektivtrafikresor per invånare 2-216 15 + 28 % 145 14 135 13 125 156 12 115 11 122 15 1 2 216 2.5 Utbud av inrikes kommersiell linjetrafik på väg Med kommersiell linjetrafik avses linjelagd kollektivtrafik som bedrivs av kollektivtrafikföretag i egen regi eller på uppdrag av annan kommersiell aktör, utan subventioner från det allmänna eller med andra villkor knutna till trafiken. 7 Utbud av inrikes kommersiell linjetrafik på väg 212-216 212 213 214 215 216 Antal linjer 116 72 86 127 74 Antal avgångar, 1-tal 383 437 448 334 482 Antal sittplatser, 1-tal 22 383 18 94 19 355 18 925 Sittplatskilometer, miljoner 2 786 2 21 2 81 1 625 1 2 Körda kilometer, 1-tal 46 855 44 565 45 23 31 88 42 Antal resor/påstigningar i miljontal 9,2 Resande, i miljarder personkilometer 1, 6 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2). 7 Trafikanalys rapport Kommersiell linjetrafik på väg 216 (Statistik 217:18). Svarsbortfallet i undersökningen var relativt hög, vilket gör statistiken osäker.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 14 2.6 Antal resor i den lokala och regionala kollektivtrafiken Utav antalet resor/påstigningar inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, som totalt uppgick till 1 576 miljoner resor (216). En ökning med 43 procent för alla trafikslag sedan år 2, var antalet resor med buss 811 miljoner (52,5 procent av samtliga trafikslagen). Antalet bussresor har ökat med 37 procent från 2. Den största ökningen i antalet påstigningar skedde inom busstrafiken som totalt sett har ökat med 179 miljoner under de senaste 1 åren. 8 År Buss Spårväg T-bana Järnväg Sjöfart Totalt 2 592 91 284 13 7 1 77 21 61 95 283 111 8 1 98 22 61 96 283 115 8 1 13 23 61 11 279 12 8 1 118 24 69 18 278 118 7 1 12 25 68 11 276 124 7 1 125 26 635 114 297 131 8 1 185 27 639 122 33 142 7 1 213 28 657 123 36 151 8 1 245 29 66 124 37 151 9 1 251 21 681 131 31 156 9 1 287 211 719 15 39 167 9 1 354 212 736 14 32 172 9 1 377 213 738 154 328 189 11 1 42 214 747 149 33 198 11 1 434 215 775 15 338 28 12 1 482 216 811 157 35 215 12 1 546 2.7 Busstrafikens andel av det totala resandet Buss är det vanligaste kollektiva färdmedlet i Sverige. Under 216 var 52,5 procent av samtliga lokala och regionala kollektivtrafikresor bussresor. 9 Busstrafikens andel av resorna inom den lokala och regionala kollektivtrafiken 216 Järnväg 13,9% Sjöfart,8% T-bana 22,7% Buss 52,5% Spårväg 1,2% 8 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2). 9 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 15 Antal resor fördelade i procent mellan trafikslagen 2 216 Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 År Sjöfart Järnväg T-bana Spårväg Buss 2.8 Nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag år 216 Trafikuppgifter och nyckeltal för trafikuppgifter efter trafikslag på land år 216. 1 Buss T-bana Spårväg Tåg Totalt Buss % Påstigningar (1-tal) 811 512 35 157 494 215 272 1 534 278 52,9% Utbudskilometer (1-tal) 614 614 96 19 21 467 118 748 85 848 72,2% Sittplatskilometer/invånare (1-tal) 2 817 448 136 2 279 5 68 49,6% Personkilometer (1-tal) 7 49 27 1 958 663 472 6 383 249 16 53 748 43,9% Medelreslängd 9 6 4 3 Genomsnittligt antal sittplatser 45 46 63 19 Resor/Påstigningar/utbudskilometer 1,32 3,65 7,37 1,81 Personkilometer/utbudskilometer 11,47 2,39 3,91 53,75 1 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 16 2.9 Bussens persontransportarbete, personkilometer Persontransportarbetet räknas i personkilometer och det är den sammanlagda längden en person färdas i ett fordon som beräknas genom att summera alla resors längd eller genom att multiplicera summan av alla resor med medelreslängden. Antalet personkilometer uppgick för alla trafikslag på land med kollektivtrafik till 16 53 miljoner under 216, vilket är en ökning med 82 procent sedan 2 (8 788 miljoner). Det är med buss flest antal personkilometer inom kollektivtrafiken görs. Under 216 uppgick antalet personkilometer med buss till 7 49 miljoner, vilket innebär att busstrafiken ökade antalet resta personkilometer med 53 procent mellan 2 (4 599 miljoner km) och 216. 11 År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt 2 4 599 2 54 547 1 588 8 788 21 4 892 2 245 567 1 581 9 285 22 4 945 2 419 584 1 581 9 529 23 5 128 2 757 429 1 558 9 872 24 5 456 2 636 462 1 556 1 11 25 5 764 2 8 498 1 541 1 63 26 5 985 3 12 513 1 657 11 167 27 6 97 3 433 548 1 69 11 768 28 6 22 3 723 558 1 715 12 18 29 6 187 4 169 558 1 715 12 629 21 6 38 4 291 59 1 731 12 92 211 6 538 4 728 657 1 725 13 648 212 6 618 5 6 15 1 796 14 524 213 6 573 5 28 648 1 841 14 27 214 6 64 6 112 611 1 848 15 175 215 6 88 6 415 622 1 892 15 737 216 7 49 6 383 663 1 958 16 53 11 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 17 Andelen personkilometer per trafikslag och per år (2-216) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 År T-bana Spårväg Järnväg Buss Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken personkilometer år 216 Spårväg 4% T-bana 12% Buss 44% Järnväg 4%
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 18 2.1 Antal utbudskilometer per trafikslag och år År Buss Järnväg Spårväg T-bana Totalt 2 487 76 26 87 676 21 489 77 25 88 679 22 493 83 27 89 692 23 52 83 27 89 71 24 495 74 17 9 676 25 499 72 17 91 679 26 53 68 18 94 683 27 56 62 18 91 677 28 53 68 19 89 76 29 534 75 17 92 718 21 55 78 17 88 734 211 574 88 18 89 768 212 584 89 21 91 786 213 59 99 19 92 81 214 591 14 21 94 81 215 61 11 21 96 82 216 615 119 21 96 851 Andelen fordonskilometer per trafikslag (2-216) Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 År T-bana Spårväg Järnväg Buss
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 19 Bussens marknadsandel inom den lokala och regionala kollektivtrafiken, fordonskilometer år 216 Spårväg 3% T-bana 11% Järnväg 14% Buss 72% 2.11 Resande med buss per län Under 216 stod busstrafiken för ca 75 procent av det totala utbudet i linjetrafiken, mätt i utbudskilometer. I samtliga län dominerar bussutbudet per invånare mätt i utbudskilometer. Buss är också det enda kollektivtrafikslag som återfinns i samtliga län. Uppsala län och Jämtlands län hade det största bussutbudet, 91 respektive 9 kilometer per invånare, medan Västmanlands län och Gotlands län hade lägsta bussutbudet per invånare, 44 respektive 45 kilometer. 12 Län Påstigningar Utbudskilometer Personkilometer Sittplatskilometer (tusental) (tusental) (tusental) (tusental) Stockholms 322 122 4 1 867 6 117 122 Västra Götalands 158 125 119 426 1 341 698 5 527 997 Skåne 117 359 75 5 778 3 322 Uppsala 34 32 4 336 1 541 Östergötlands 2 519 22 176 241 912 1 236 275 Jönköpings 19 229 18 518 177 86 85 894 Gävleborgs 13 669 18 618 151 63 95 13 Västmanlands 12 82 11 829 153 624 532 35 Örebro 11 796 18 3 132 897 Västerbottens 11 727 23 422 265 43 1 171 85 Hallands 1 995 17 775 183 612 Värmlands 1 957 19 611 196 65 97 41 Södermanlands 1 933 15 758 122 45 741 581 Dalarnas 9 8 17 9 38 895 Västernorrlands 9 562 13 531 19 58 663 19 Norrbottens 9 28 17 18 128 677 765 428 Kalmar 8 199 17 841 164 71 823 775 Kronobergs 6 85 1 971 128 316 549 423 Blekinge 6 643 7 968 67 94 384 56 Jämtlands 6 26 11 466 19 846 Gotlands 96 2 582 13 397 12 21 12 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 2 2.12 Samhällets kostnader/bidrag till kollektivtrafiken ökar De totala kostnaderna för den regionala kollektivtrafiken uppgick 216 till drygt 45,6 miljarder kronor. Under 216 ökade kostnaderna med 5 procent, samtidigt som verksamhetsintäkterna ökade med 7 procent. Kostnaderna för linjetrafiken ökade 216 med drygt fem procent från 215 medan verksamhetsintäkterna ökade med knappt sju procent. Sedan 27 har kostnader för både produktionen och för verksamhetsintäkterna ökat med cirka 6 procent. Eftersom utbudet mätt i fordonskilometer inte ökat i samma utsträckning så har kostnaderna per fordonskilometer ökat med 28 procent sedan 27. Under 216 erhöll den subventionerade kollektivtrafiken totalt 23,6 miljarder kronor i bidrag/tillskott från landsting, kommun och stat, vilket motsvarar ett bidrag från varje invånare med i genomsnitt cirka 2 4 kr per år. Fördelningen var att landstinget stod för 88 procent, kommunerna tio procent och staten två procent. Samhällets trafikeringskostnader för kollektivtrafiken per utbudskilometer har ökat med 32 procent sedan 2. Samtidigt som kostnaden är 41 kronor per utbudskilometer är trafikintäkterna per utbudskilometer endast 23 kronor. 13 6 Trafikkostnad per utbudskilometer (kr/km) 2-216 5 4 3 31 31 35 35 37 39 44 41 42 43 44 44 46 48 5 52 41 2 1 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Skattesubventioneringen av kollektivtrafiken uppgår till 2 361 kronor per år och invånare för hela riket. 3 Skattesubventionering av kollektivtrafiken per invånare 2-216 2 5 2 1 5 1 5 1 839 748 1 565 1 629 1 6531 1 476 1 39 1 296 1 229 1 27 1 13 1 15 1 131 2 361 2 28 2 17 2 4 Skattekronor 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 13 Trafikanalys rapport Regional kollektivtrafik 216 (Statistik 217:2).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 21 2.13 RKM effektiviseringsarbete och avtalsrekommendationer Partnersamverkan för en förbättrad kollektivtrafik har enats om ett effektiviseringsmål som syftar till att skapa ekonomiska förutsättningar att utveckla kollektivtrafikverksamheten. 14 En effektivisering i storleksordningen 2 procent är fullt möjlig. Kollektivtrafiken kan effektiviseras och sänka sina kostnader på en lång rad olika sätt. Ett sätt är genom att standardisera utformningen av de fordon som används inom kollektivtrafiken. Ett annat är ökad följsamhet till de indexrekommendationer som branschen enats kring. Ett tredje är att använda funktionskrav istället för detaljkrav vid upphandlingar. Sveriges Bussföretag har under lång tid även drivit att kollektivtrafiken ska effektiviseras genom att trafikföretaget får ta över ansvaret för tidtabellsplaneringen och omloppsplaneringen. 15 Sveriges Bussföretag har i rapporten Fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken (217) sammanställt i vilken utsträckning regionala kollektivtrafikmyndigheterna (RKM) har efterföljt de gemensamma framtagna avtalsrekommendationerna inom branschen. Andel upphandlad trafik som följer branschens gemensamma avtalsrekommendationer 216 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 1% 29% 71% 1% 9% 71% 29% Resandeincitament > 24 % Följer indexrekommendation Följer rek affärsneutrala betaln villkor Följer Buss 21, utan egna tillägg 1 procent av upphandlingarna som genomfördes 216 innehöll en resandeincitamentsandel på minst 25 procent. 9 procent följer indexrekommendationerna. 29 procent följer avtalsrekommendationen om affärsneutrala betalningsvillkor. 29 procent följer branschens standardiseringsrekommendationer för fordon, Buss 21, utan egna tillägg. 16 14 Se www.partnersamverkan.se. 15 Se www.svenskkollektivtrafik.se/fordubbling/avtalsprocessen/ och www.sverigesbussforetag.se. 16 Sveriges Bussföretags rapport Fler funktionsupphandlingar i kollektivtrafiken (217), www.sverigesbussforetag.se.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 22 2.14 Storlek på bussavtalen Bussavtalen i tre klasser avser busstrafik under år 213. 17 Storlek på avtal Antal avtal Antal bussar Utbetalningar, mkr 1-1 bussar 195 76 1 358 11-99 bussar 139 5 335 1 72 >1 bussar 16 2 952 6 33 S:a 35 8 993 18 363 2.15 De tio största trafikföretagen på bussavtalen De tio största trafikföretagen avseende upphandlad bussavtal och direkt tilldelad busstrafik 213. 18 Operatör Antal avtal Utbudskm, % Utbetalningar, % Nobina i Sverige AB 43 27,3% 23,6% Keolis i Sverige AB 22 15,8% 21,2% Transdev 25 9,7% 1,1% Arriva i Sverige AB 9 9,1% 1,2% Buss i Väst AB 2 6,2% 7,5% Nettbuss AB 2 5,2% 4,1% KR Trafik AB 22 4,4% 2,8% Bergkvara Buss AB 1 2,5% 2,1% Gamla Uppsala Buss 1 1,7% 1,9% Centrala Buss i Norrbotten 37 1,6% 1,1% Övriga operatörer 141 16,5% 15,4% S:a 35 1,% 1,% 17 Trafikanalys rapport Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (215:13). 18 Trafikanalys rapport Avtalen för den upphandlade kollektivtrafiken 213 (215:13).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 23 3 Bussar 3.1 Antal bussar i trafik och avställda bussar under 2 216 Antalet bussar i trafik har varit stort sett oförändrat under 2-talet, 14 826 (216). 19 Antal bussar i trafik och avställda bussar 2-216 25 2 15 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 Antal bussar 21 211 212 213 214 215 216 I trafik Avställda Under de senaste fem åren har antalet bussar i trafik återigen ökat till 14 826. 2 Utav dessa bussar var 12 982 i yrkesmässig trafik och 849 i firmabilstrafik. 21 Antal bussar i trafik 2-216 15 5 15 14 5 14 13 5 13 12 5 12 2 2 1 2 2 2 3 2 4 2 5 2 6 2 7 2 8 2 9 21 21 1 21 2 21 3 21 4 21 5 21 6 Antal bussar 14 4 17 14 2 46 14 13 13 7 42 13 3 63 13 4 77 13 6 43 13 3 15 13 4 74 13 5 48 13 8 67 13 9 47 13 9 68 14 3 14 1 94 14 7 3 14 8 26 19 Sveriges bussföretags databaser, januari 217, och Trafikanalys rapport Fordon 215 (Statistik 216:4). 2 Sveriges bussföretags databaser, januari 217. 21 Trafikanalys rapport Fordon 216 (Statistik 217:5).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 24 Antalet bussar i trafik fördubblades under åren 195 1974. Under det senaste decenniet är det antalet större bussar, exempelvis ledbussar, som ökat i antal. Det är bussar med fler än 81 passagerare och i storleksklassen 51 7 passagerare som ökat mest i den yrkesmässiga trafiken. Vidare har utnyttjandet av bussar blivit effektivare så att fler passagerare har kunnat transporteras med färre antal bussar i trafik. En och en halv buss per tusen invånare I Sverige fanns det 12 89 bussar i yrkesmässig trafik vid årsskiftet 212/13. Vid samma tid-punkt hade vårt land knappt 9,6 miljoner invånare, vilket innebär att det fanns knappt en och en halv buss per 1 invånare. År 212 var nästan hälften av bussarna i yrkestrafiken avsedda för fler än 7 passagerare. 22 Antal bussar 18 16 14 12 1 8 6 4 2 Antal bussar och per 1 invånare Åren 195-1974 - 216 195 1974 216 2,5 2, 1,5 1,,5, Antal bussar per 1 invånare Antal bussar Bussar per 1 invånare Under 216 nyregistrerades sammanlagt 1 382 bussar, vilket kan jämföras med 215 då 1 423 bussar registrerades. 23 Under 216 (januari-december månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum: 24 Bussar - status 216 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December i trafik 14 746 14 724 14 628 14 798 14 949 13 678 13 476 14 975 14 98 14 736 14 857 13 882 avställda 4 95 4 913 4 953 4 74 4 677 5 989 6 29 4 834 4 927 5 51 4 929 5 931 nyregistreringar 53 64 43 75 157 166 117 29 144 62 124 168 avregistreringar 18 118 94 18 51 113 94 76 43 177 125 135 Under 217 (januari-februari månad) har följande förändringar av bussbeståndet ägt rum: 25 Bussar - status 217 Januari Februari Mars April Maj Juni Juli i trafik 14 823 14 8 14 932 14 944 15 56 13 88 13 61 avställda 4 968 4 925 4 734 4 73 4 568 5 789 6 83 nyregistreringar 58 41 94 65 77 37 15 avregistreringar 78 11 151 87 85 55 47 22 Statistisk årsbok för Sverige 214 s. 25. 23 Trafikanalys rapport Fordonsstatistik månadsfil (217-3-2). 24 Trafikanalys rapport Fordonsstatistik månadsfil (217-3-2). 25 Trafikanalys rapport Fordonsstatistik månadsfil (217-8-1).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 25 Trafikanalys har sammanställt trafikarbetes utveckling för bussar. 26 3 Antal bussar som varit i trafik någon gång under åren 2-216 25 24 7 2 15 17 315 17 15 17 24 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 3.2 Ny- och avregistrering av bussar åren 26 216 Antalet nyregistreringar av bussar har ökat något under de senaste 1 åren. 27 Antalet nyregistreringar 26-216 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 1 742 1 712 1 465 1 423 1 323 1 262 1 382 1 51 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 26 Trafikanalys rapport: Körsträckor 215 (Statistik 216:32). 27 Trafikanalys rapport Fordon 215 (216:4).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 26 2 5 Antalet avregisteringar 26-216 2 1 93 1 5 1 5 1 281 967 1 573 853 996 738 97 654 1 79 56 897 582 1 349 811 1 94 737 723 1 474 94 1 242 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Avregistreringar därav utförda ur landet 3.3 Antalet nyregistreringar efter län år 216 Län Bussar Västra Götalands län 35 Stockholms län 331 Skåne län 116 Kalmar län 96 Örebro län 69 Uppsala län 62 Västerbottens län 61 Östergötlands län 45 Jönköpings län 45 Dalarnas län 43 Värmlands län 38 Norrbottens län 29 Gävleborgs län 26 Västmanlands län 24 Hallands län 16 Kronobergs län 11 Södermanlands län 6 Jämtlands län 6 Västernorrlands län 5 Blekinge län 2 Gotlands län 1 Totalt 1 382
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 27 3.4 Antalet bussar i trafik efter län 29 216 Bussar i trafik och län vid slutet av år 216. 28 Län Antal bussar 29 21 211 212 213 214 215 216 Stockholms län 2 572 2 61 2 91 3 239 3 66 2 975 2 897 2 852 Västra Götalands län 2 267 2 52 2 449 2 519 2 56 2 565 2 636 2 622 Skåne 1 44 1 43 1 49 1 25 1 162 1 14 1 148 1 182 Kalmar län 86 93 897 934 192 1 17 1 179 1 29 Jönköpings län 511 539 569 625 635 68 6 59 Västmanlands län 321 331 328 351 345 355 47 567 Uppsala län 486 48 465 495 485 521 554 55 Östergötlands län 63 68 581 568 558 552 527 54 Värmlands län 495 5 472 52 482 478 519 43 Dalarnas län 445 439 42 45 465 414 437 419 Västerbottens län 477 472 433 413 414 394 395 41 Norrbottens län 419 48 375 419 386 388 47 46 Västernorrlands län 357 359 328 35 348 37 394 386 Gävleborgs län 252 218 224 292 337 367 379 386 Örebro län 375 368 361 341 344 33 291 333 Södermanlands län 328 323 322 275 276 276 286 314 Hallands län 354 282 244 228 237 3 327 31 Jämtlands län 495 68 645 541 532 49 434 293 Kronobergs län 29 291 312 35 198 191 185 196 Gotlands län 14 19 73 58 63 59 56 58 Blekinge län 7 68 58 48 55 49 56 52 S:a 13 548 13 866 13 947 14 23 13 986 13 992 14 114 13 89 3.5 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 216 Bussar i trafik i yrkesmässig trafik efter tillåtet antal passagerare (både sittande och stående). 29 Sedan 24 har antalet bussar med fler än 121 passagerare ökat från 242 till 511. 2 1 8 1 6 1 4 1 2 1 8 6 4 2 Antal bussar i trafik efter tillåtet antal passagerare 216 1 491 1 463 1 31 1 111 1 177 1 41 824 88 783 511-2 21-4 41-5 51-6 61-7 71-8 81-9 91-1 11-12 121-28 Trafikanalys rapport Fordon i län och kommun (Statistik 217:3). Statistiken är delvis missvisande då en buss kan vara registrerad på ett företags kontor i ett län men sedan vara i trafik i ett annat län. 29 Trafikanalys rapport Fordon 216 (Statistik 217:5).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 28 3.6 Tillverkarnas andel av sålda tunga bussar Registrering av tunga bussar (över 1 ton) var 1 38 under år 216. 3 Totalt finns 11 818 bussar över 1 ton i yrkesmässig trafik. Registreringar av ny tunga bussar över 1 ton Marknadsandel (%) 216 215 214 213 212 211 21 29 28 216 215 214 213 212 211 21 29 28 Volvo 376 437 37 167 48 357 392 267 28 36,2% 42,9% 28,% 16,2% 31,4% 25,% 27,6% 28,9% 32,5% Scania 241 145 65 65 344 512 316 216 193 23,2% 14,3% 5,9% 6,3% 26,5% 35,8% 22,3% 23,4% 22,4% Mercedes-Benz 129 162 179 132 117 127 11 7 18 12,4% 16,% 16,3% 12,8% 9,% 8,9% 7,1% 7,6% 12,5% MAN 95 82 229 397 132 25 29 188 25 9,1% 8,1% 2,9% 38,4% 1,2% 14,3% 14,7% 2,3% 23,8% Kässbohrer-Setra 87 67 69 11 51 68 97 71 64 8,4% 6,7% 6,3% 9,8% 3,9% 4,8% 6,8% 7,7% 7,4% VDL 41 27 131 26 12 5 12 5 3,9% 2,7% 12,% 2,5% 7,9% 3,5%,8%,5%,% Temsa 19 18 3 15 18 9 1 1,8% 1,8%,3% 1,5% 1,4%,6%,%,1%,% Solaris 14 34 5 78 86 58 224 29 1,3% 3,4% 4,6% 7,5% 6,6% 4,1% 15,8% 3,1%,% Neoplan 1 14 1 1 13 19 17 8 12 1,1% 1,4%,1% 1,% 1,% 1,3% 1,2%,9% 1,4% Irizar 7 9 3,7%,9%,3%,%,%,%,%,%,% Ekova Electric 7,7%,%,%,%,%,%,%,%,% Iveco (och Irisbus) 5 1 41 4 16 15 42 8,5% 1,% 3,7% 3,9% 1,2% 1,% 3,%,9%,% BYD 5 2,5%,2%,%,%,%,%,%,%,% AMZ Kutno 1 1 1,1%,1%,%,1%,%,%,%,%,% Unvi Unbid 1,1%,%,%,%,%,%,%,%,% Optare Solo 4 3 2 5 2,%,4%,3%,2%,4%,1%,%,%,% VanHool 1 15 1 1,%,1% 1,4%,%,1%,%,1%,%,% Autosan 5 4 36,%,%,%,%,4%,3%,% 3,9%,% Automet 1 4,%,%,%,%,1%,3%,%,%,% Aytas 3 7,%,%,%,%,%,%,2%,8%,% Scala 3,%,%,%,%,%,%,2%,%,% Beulas 2 1,%,%,%,%,%,%,1%,1%,% Kutsenits 9,%,%,%,%,%,%,% 1,%,% King Long 5,%,%,%,%,%,%,%,5%,% Solbus 4,%,%,%,%,%,%,%,4%,% Totalt: 1 38 1 13 1 96 1 34 1 299 1 43 1 419 925 862 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% 1,% Volvokoncernens och Scanias sammanlagda globala tillverkning av tunga bussar uppgick under 215 till 15 79 enheter, varav 582 eller 4 procent såldes på den svenska marknaden. 31 Scanias och Volvos totala produktion av bussar (198-216) Scania Volvo 14 12 Antal bussar 1 8 6 4 2 År 198 1982 1984 1986 1988 199 1992 1994 1996 1998 2 22 24 26 28 21 212 214 216 3 Bil Swedens statistik. 31 Uppgifter från BIL Sweden mars 217. Siffrorna avser tillverkning t.o.m. 26 och leveranser fr.o.m. 27.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 29 3.7 De tio största fabrikaten 13 622 bussar eller 92 procent av totala antalet bussar i Sverige utgörs av följande tio märken/fabrikat år 217 32. Fabrikat Antal Volvo 4 14 Mercedes-Benz 2 696 Scania 2 513 MAN 1 91 Setra,K-Setra 74 Solaris 567 VDL 447 IVECO 361 Neoplan 148 Irisbus 136 S:a 13 622 3.8 Antalet bussmodeller Utav 14 826 bussar finns det sammanlagt 2 12 olika fordonsbenämningar. 33 Detta är resultatet av de små serier som bussarna tillverkas i, vilket delvis är en följd av de vitt skilda krav på fordon som ställs av i de enskilda upphandlingarna. Ju mindre serier en buss tillverkas desto högre blir produktionskostnaden, som ytterst resenären och skattebetalarna får betala. Modellerna med över hundra exemplar utgörs av: Modell Antal VOLVO 89RLE 372 VOLVO B9S 281 VOLVO B12BLE 249 MAN A21 231 VOLVO 89 B8RLE 26 MAN A26 174 MAN B.27.46.1 164 MAN B.27.46.12 163 SCANIA OMNILINK 3 156 VOLVO B12B 121 MAN A23 117 MERCEDES-BENZ 96 116 SCANIA OMNILINK 3-116 SCANIA CITYWIDE 115 SOLARIS URBINO 15LE 111 MERCEDES-BENZ 18 SCANIA OMNILINK 11 32 Sveriges Bussföretags databaser 217. 33 Sveriges Bussföretags databaser 217.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 3 3.9 Antalet fordonstyper i upphandlad trafik Antalet bussar i den upphandlade trafiken var 9 956 den 1 augusti 217 34. Antalet dubbeldäckare har sedan 26 ökat från 4 till 226 stycken, antalet boggibussar från 1 286 till 3 736, antalet ledbussar från 42 till 1 794 och antalet dubbelledsbussar har från till 32 stycken. Antalet bussar efter fordonsstorlek Boggibuss Normalbuss; 3 66; 36% Boggibuss; 3 736; 38% Dubbeldäckare Dubbelledbuss Ledbuss Minibuss Normalbuss Minibuss; 538; 6% Ledbuss; 1 794; 18% Dubbelledbuss; 32 Dubbeldäckare; 226; 2% 3.1 Antalet fordonsklasser i upphandlad trafik Antalet bussar enligt fordonsklass 35 i den upphandlade trafiken år 217. 36 Antalet bussar efter fordonsklass Klass A; 231 Klass III; 473 Klass B; 311 Klass II 4 531 Klass I 4 369 Klass A Klass B Klass I Klass II Klass III 34 Frida fordonsdatabas 217-8-1. Normalbuss avser ca 12 meter långa bussar. Boggibussar kan vara mellan 12 14 meter långa. 35 Klass A och B är bussar som är inrättade för befordran av högst 22 passagerare utöver förare. Klass I-III avser bussar som är inrättade för fler än 22 passagerare. Klass B och III är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare, det är bussar som huvudsakligen används i turisttrafik, regiontrafik, skolskjuts etc. 36 Frida fordonsdatabas 217-8-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 31 3.11 Antal bussar och vikt Antal bussar (i trafik eller avställda) som är tyngre än 14 ton är sammanlagt 15 42. 37 Antal bussar och vikt (ton) 7 6 5 4 3 2 1 1825 1328 1532 4621 49 287 2841 2441 3,5-13,9 14-19,9 2-24,9 >25 Antal bussar i trafik Avställda bussar 3.12 Antal bussar och längder Antal bussar (i trafik eller avställda) efter längdstorlek. 38 6 Antal bussar och längder (meter) 5 4 1719 853 3 2 1 1143 4528 835 3647 195 415 2311 1654 1413 121 33 < 7,9 8-11,9 12 12,1-13,9 14-17,9 18-19,9 2-24 Antal bussar i trafik Avställda bussar 37 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 217. Det finns 4 373 bussar (i trafik eller avställda som är över 3,5 ton) som är under 14 ton och därmed berörs av trängsel-, bro och infrastrukturskatter. 38 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 217.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 32 3.13 Antal bussar och höjder Antal bussar (i trafik eller avställda) efter höjdstorlek. 39 14 Antal bussar och höjd (meter) 12 1 1873 8 6 4 2 9688 741 586 251 244 347 < 3 m 3-3,5 m 3,5-4 m > 4 m Antal bussar i trafik Avställda bussar 3.14 Antalet färger på bussar Antalet färger på bussar är sammanlagt 24. 4 Bussarnas olika färger Grå; 237 Mörkblå; 98 Lila; 97 Silver; 668 Grön; 82 Gul; 1 616; 12% Röd; 1 872; 14% Flerfärgade; 2 148; 16% Vit; 2 976; 22% Blå; 2 739; 21% Vit Blå Flerfärgade Röd Gul Grön Silver Grå Mörkblå Lila 39 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 217. 4 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 217. Text och symboler på bussar sätts som regel med specialfilm på en enfärgad buss.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 33 3.15 Antalet leasade bussar Utav de 14 826 bussar i trafik var 37 procent eller 5 499 bussar leasade, varav 2 753 är större bussar med fler än 81 passagerare. 41 7 6 5 4 3 2 1 Antalet leasade bussar i trafik (24-216) 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Andelen leasade bussar i trafik 216 61% Leasade bussar 39% Antal passagerare leasade bussar i trafik 216 1 6 1 4 1 367 1 2 1 8 6 51 84 1 45 666 4 2 129 123 111 29 236 255 2 21 4 41 5 51 6 61 7 71 8 81 9 91 1 11 12 121 - Okänd 3.16 Ålder på bussar Bussarna är den fordonspark i Sverige som är yngst och dessutom föryngrats mest de senaste tio åren. Medianåldern på en buss i trafik är idag fyra år, jämfört med 8,2 år 1998. Detta kan jämföras med personbilarna som var 9 år, lätta lastbilar 6 år och tunga lastbilar 7 år. 42 De nyare bussarna körs i genomsnitt flest mil per år. Av alla kilometer som körs är mer än hälften av bussar som är högst 4 år. Bussar som är 15 år och äldre kör endast två procent av bussarnas totala körsträcka. Medelåldern på bussar i den upphandlade trafiken är cirka 6 år. 43 Den låga genomsnittsåldern på bussar är en följd av stort slitage med långa körsträckor per år, upphandlingskrav och regelverken om miljözoner. Ökande miljökrav och ålderskrav vid upphandlingar har även medfört att antalet avställda bussar ökat sedan 1998. Den tekniska livslängden på bussar är avsevärt högre. 41 Statistiken är hämtad från Sveriges Bussföretags databaser 217 och Trafikanalys rapport Fordon 216 (217:5). 42 Trafikanalys rapport Lokal och regional kollektivtrafik 214 (Statistik 215:2). 43 Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 34 3.17 Antalet bussar av årsmodell Antal bussar fördelat på årsmodeller. 44 Antalet bussar av årsmodell 199-216 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 199 1991 1992 1993 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 3.18 Andel bussar i glesbygd Utav 14 826 bussar är 6 procent verksamma i glesbygd. 45 44 Sveriges Bussföretags databaser 217. 45 Sveriges Bussföretags databaser 217. Glesbygder har mer än 45 minuters bilresa till närmaste tätort större än 3 invånare samt öar utan fast landförbindelse. Definitionen kan inkludera både landsbygd och tätorter med upp till 3 invånare. Enligt det nedlagda Glesbygdsverkets definition sedan 1996 bor cirka 24 procent av Sveriges befolkning i gles- eller landsbygdsområden.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 35 3.19 Totala och genomsnittliga körsträckor Totalt kördes svenskregistrerade bussar 98 miljoner mil år 216 med en genomsnittlig körsträcka på 5 696 mil, vilket är cirka sju (7) procent längre än år 2. 46 Detta kan jämföras med 1 224 mil för en personbil. En lätt lastbil, som främst används som hantverks-/servicebil eller budbil, kördes i genomsnitt 1 398 mil år 216 medan en tung lastbil, som används för längre transporter, i snitt kördes 4 139 mil. Total körsträcka 2-216 (antal mil) 1 98 96 94 92 9 88 86 84 82 8 98 23 637 96 22 59 93 942 193 95 853 494 91 75 466 92 55 71 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Genomsnittlig körsträcka 2-216 (antal mil) 6 5 6 5 5 5 543 5 664 5 658 5 696 5 5 296 5 377 4 5 4 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 46 Trafikanalys statistikrapport Körsträckor 216 (Statistik 217:1).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 36 3.2 Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår Körsträckor och antal bussar efter årsmodell/tillverkningsår år 216. 47 År Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil -1998 578 392 526 1 1 1999 152 113 1 1 521 2 211 441 119 1 777 21 375 432 171 2 196 22 749 2 267 2 86 23 1 641 28 485 3 384 24 1 51 251 471 3 26 25 4 222 42 855 4 939 26 4 276 857 91 4 747 27 4 27 943 844 4 772 28 4 843 588 1 1 4 796 29 7 167 534 1 2 5 973 21 11 543 2 1 686 6 846 211 12 3 126 1 644 7 318 212 12 254 491 1 661 7 378 213 9 762 941 1 331 7 335 214 8 686 125 1 37 6 646 215 1 834 2 1 439 7 529 216 3 336 482 1 223 2 728 Totalt 98 23 637 17 24 5 696 47 Trafikanalys statistikrapport Körsträckor 216 (Statistik 217:1).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 37 3.21 Körsträckor i antalet mil och län Genomsnittlig körsträcka i mil efter län år 216 Län Antal mil Uppsala 7 295 Västmanland 6 66 Södermanland 6 559 Jämtland 6 65 Halland 6 18 Stockholm 5 838 Västra Götaland 5 777 Kalmar 5 699 Jönköping 5 619 Skåne 5 582 Gävleborg 5 539 Västernorrland 5 46 Västerbotten 5 317 Östergötland 5 248 Gotland 5 216 Dalarna 5 184 Värmland 4 973 Kronoberg 4 924 Örebro 4 835 Norrbotten 4 61 Blekinge 3 536 Totalt 5 696 3.22 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 216. 48 Körsträckor och antal bussar efter antal passagerare år 216 Antal passagerare Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil 2 4 821 882 1 86 2 592 21 4 3 949 914 1 229 3 214 41 5 6 36 18 1 222 4 939 51 6 1 15 5 1 6 6 316 61 7 5 876 34 1 5 876 71 8 8 861 77 1 52 5 83 81 9 12 412 83 1 729 7 179 91 1 11 34 166 1 617 7 13 11 12 7 533 317 1 146 6 574 121-3 347 343 559 5 988 Okänd 23 919 342 3 758 6 365 Totalt 98 23 637 17 24 5 696 48 Trafikanalys statistikrapport Körsträckor 216 (Statistik 217:1).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 38 3.23 Andelen bussar med klimatanläggning AC Andelen bussar med klimatanläggning, luftkonditionering (AC) inom den upphandlade trafiken var 87 procent 217 49 : Andelen bussar med klimatanläggning - AC 13% 87% 49 Frida fordonsdatabas 217-8-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 39 4 Miljö 4.1 Bussar i yrkesmässig trafik efter drivmedel, årsvis 2 216 Under perioden 2 216 har bussar med förnybart drivmedel mer än fördubblats. 5 De senaste åren är det framförallt HVO, elbussar och elhybrider som ökat kraftigt. 51 År Bensin Diesel RME HVO MDE El (1%) Elhybrider Etanol Natur-/biogas 1999 639 13 481 12 394-2 511 13 114 17 44-21 413 12 975 17 41 35 22 315 12 82 14 41 36 23 24 12 61 16 41 36 24 186 12 223 16 379 82 25 14 12 31 13 366 589 26 113 12 228 9 49 727 27 96 11 913 9 1 491 79 28 79 11 99 8 1 514 786 29 69 11 717 1 4 1 552 967 21 57 11 84 15 4 1 611 1 38 211 52 11 385 6 4 1 85 1 569 212 48 11 456 9 6 36 788 1 795 213 53 1 861 1 53 15 26 8 73 795 2 163 214 48 8 488 2 358 231 16 11 221 654 2 3 215 39 8 745 2 358 378 16 25 221 591 2 357 216 54 5 81 1 84 4 211 16 41 197 365 2 328 Bussar i trafik efter drivmedel 216 Natur-/biogas 15,7% Bensin,4% Etanol Elhybrider 2,5% 1,3% El (1%),3% MDE,1% Diesel 39,2% HVO 28,4% RME 12,2% Bensin Diesel RME HVO MDE El (1%) Elhybrider Etanol Natur-/biogas 5 Emellertid är mörkertalet stort i den officiella statistiken för hur många bussar som använder förnyelsebara biodrivmedel, då dieselbussar utan problem kan köras på HVO. 51 Sveriges Bussföretags databaser 217 och Trafikanalys rapport Fordon 216 (Statistik 217:5). Mörkertalet är stort
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 4 Antalet biogasbussar har ökat starkt från ett trettiotal bussar i början på 2-talet till dagens cirka 1 8 bussar i trafik. Under de senaste tio åren har användningen av RME ökat markant, men de senaste åren alltmer ersatts av HVO. HVO har ökat kraftigt från ett tiotal bussar 213 till idag mer än 4 211 och är det drivmedel som bidragit mest till att minska användningen av fossila drivmedel inom busstrafiken. Etanol är på väg att fasas ut som drivmedel inom busstrafiken. 52 El, elhybrider och förnybara biodrivmedel för bussar 2-216 5 4 5 Antal bussar 4 3 5 3 2 5 2 Etanol Biogas Helelektrisk RME Elhybrider MDE HVO 1 5 1 5 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 216. 53 Körsträckor och antal bussar efter drivmedel år 216 Drivmedel Totalt antal körda mil Antal bussar Medelkörsträcka i mil Bensin 54 591 66 827 Diesel 68 881 249 12 965 5 313 Biodiesel (RME/HVO) 8 485 614 1 192 7 119 El 137 278 4 3 432 Elhybrider 366 58 96 3 818 Etanol/ etanol flexifuel 2 569 597 413 6 222 Gas/gas bi-fuel 17 531 823 2 428 7 221 Övriga 176 978 4 4 424 Totalt 98 23 637 17 24 5 599 52 Sveriges Bussföretags databaser 217. Statistiken om antalet bussar som använder biogas, RME och HVO är behäftad med stora osäkerheter då buss klassade som dieselbussar också kan (och ofta) körs på exempelvis HVO, som är ett syntetiskt, helt förnybart drivmedel. Däremot ger diagrammet en bild av utvecklingstrenden. 53 Trafikanalys statistikrapport Körsträckor 216 (Statistik 217:1). Den officiella statistiken om antal körda mil, bussar och medelkörsträckor avseende diesel och biodiesel (RME och HVO) är behäftad med stora osäkerheter.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 41 4.2 Energianvändning i transportsektorn per bränsle (TWh) Under de senaste åren har energianvändningen av biodiesel ökat starkt. Användningen av bioetanol har stagnerat, precis som diesel och naturgas. Biogas och bioetanol har endast en marginell roll i transportsektorn. 54 År Diesel Bioetanol Biodiesel Biogas Naturgas El 2 25,,2,,,1 3,2 21 25,5,2,,1,1 2,9 22 29,1,5,,1,1 2,9 23 3,5,9,1,1,2 2,8 24 33,8 1,5,1,1,2 3, 25 35,3 1,7,1,2,2 2,8 26 36,4 1,9,6,2,3 2,9 27 37,6 2,2 1,2,3,3 2,4 28 37,8 2,5 1,5,3,3 2,4 29 36,9 2,3 1,9,4,3 2,4 21 4,4 2,3 2,1,6,3 2,4 211 41,3 2,4 2,7,7,5 2,6 212 4,1 2,3 3,7,8,6 2,7 213 39,5 2,1 5,4,9,6 2,8 214 38,5 1,9 8,1 1,,6 2,6 215 39,5 1,5 1,5 1,1,5 2,6 4.3 Användningen av biodrivmedel inom transportsektorn Låginblandat HVO var det biodrivmedel som ökade mest i absoluta tal och uppgick under 216 till drygt 946 m3. Ren FAME 55 ökade till drygt 26 m3. 56 Flytande biodrivmedel 216 (TWh) Etanol höginblandning Ren FAME Etanol låginblandning,3,7,9 FAME låginblandning Ren HVO 2,4 2,5 HVO låginblandning 8,9 2 4 6 8 1 54 Energimyndighetens rapport Energiläget i siffror 217 (217-2-2). 55 FAME är förkortningen för fettsyrametylestrar som kan baseras på olika oljeväxter. Den vanligaste råvaran är rapsolja som förestras till rapsmetylester, RME. Det går att köra vanliga dieselmotorer på 1 % ren FAME, men det krävs att fordonet godkänts för FAME-drift av tillverkaren. 56 Energimyndighetens statistik 217-3-3.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 42 4.4 Antalet bussar drivmedel och bussklass Antalet bussar i respektive bussklass och användning av drivmedel. 57 Bussklass Drivmedel A B I II III Övr S:a Diesel 134 1 866 1 976 4 178 2 259 1 112 11 525 Fordonsgas 5 1 616 418 3 286 2 328 Biodiesel 96 358 26 6 486 Etanol 29 9 147 365 El 36 2 3 41 S:a 134 1 871 3 933 4 965 2 288 1 554 14 745 4.5 Antal bussar med olika drivmedel inom den upphandlande kollektivtrafiken År 217 var andelen fordonskilometer med förnyelsebara drivmedel och elektricitet i upphandlad busstrafik 89,1 procent av totalt 9 956 bussar. 58 Andel fordonskilometer per drivmedel i upphandlad busstrafik år 217 Diesel; 1,1% RME/FAME; 23,8% HVO; 43,4% Etanol; 3,4% Biogas; 19,2% El;,1% 57 Sveriges Bussföretags databaser 217. 58 Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 43 4.6 Andel förnybara drivmedel i bussar i kollektivtrafiken Andel bussar som körs på förnybara drivmedel i kollektivtrafiken ökar snabbt. 59 Andel förnybara drivmedel i bussar i upphandlad kollektivtrafik, procent 217 Landstinget Västmanland Stockholms läns landsting Region Halland Landstinget Sörmland Region Östergötland Landstinget Dalarna Landstinget Blekinge Region Gävleborg Landstinget Västernorrland Landstinget i Kalmar län Region Örebro län Västra Götalandsregionen Norrbottens läns landsting Region Kronoberg Region Skåne Region Jönköpings län Landstinget i Värmland Landstinget i Uppsala län Region Jämtland Härjedalen Region Gotland Västerbottens läns landsting,,5,8,9 1,8 3,6 4,6 4,6 5,5 8,6 4,5 12,5 16,2 15,1 17,6 18,8 19,3 22,7 25,1 25,4 26,6 34, 2,1 12,5 4,1 11,6 23,3 23, 14,6 12,1 91,5 78,8 96,2 95,1 9,5 93,2 7,8 81,5 51,9 71,5 88,2 92,7 59,1 53,5 6,4 59 39,6 4,5 8,5 14,7 14,8 4,8 13,1, 7,4 2,1, 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 1, Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El Län Fossila Etanol Biogas RME/FAME HVO El Västerbottens läns landsting 92,7 5,2 2,1 Region Gotland 88,2, 4,4 7,4 Region Jämtland Härjedalen 34, 4,5 2,4 59 Landstinget i Uppsala län 26,6 12,1,7 6,4,2 Landstinget i Värmland 25,4 3,1 71,5 Region Jönköpings län 25,1 14,6 47,2 13,1 Region Skåne 22,7 51,9 2,1 4,8,5 Region Kronoberg 18,8 23, 43,5 14,8 Norrbottens läns landsting 17,6 81,5,9 Västra Götalandsregionen 15,1 11,6 32,8 4,5 Region Örebro län 12,5 23,3 1,6 53,5 Landstinget i Kalmar län 8,6 2,1,4 7,8 Landstinget Västernorrland 5,5 1,1 93,2,2 Region Gävleborg 4,6 4,5,4 9,5 Landstinget Blekinge 4,6,2 95,1 Landstinget Dalarna 3,6,2 96,2,2 Region Östergötland 1,8 19,3,2 78,8 Landstinget Sörmland,9 16,2 67,7 14,7,5 Region Halland,8 4,1, 59,1 Stockholms läns landsting,5 14,1 12,5 33,2 39,6 Landstinget Västmanland, 91,5, 8,5 59 Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 44 4.7 Förnybara drivmedel i kollektivtrafiken Den sammantagna andelen förnybara drivmedel i upphandlad kollektivtrafik ökade till 89,9 procent 217. 19 landsting har en förnybar andel över 66 procent. Det är en övergång från fossil diesel till biodiesel (främst HVO) samt biogas som bidragit till den högre andelen förnybar energi inom kollektivtrafiken. 6 Andel förnybara drivmedel i kollektivtrafiken, i procent 211 och 217 Västerbottens läns landsting Region Gotland Region Jämtland Härjedalen Landstinget i Uppsala län Landstinget i Värmland Region Jönköpings län Region Skåne Region Kronoberg 7,3 11,8 66 73,4 74,6 74,9 77,3 81,2 217 211 Norrbottens läns landsting Västra Götalandsregionen Region Örebro län Landstinget i Kalmar län Landstinget Västernorrland Region Gävleborg Landstinget Blekinge Landstinget Dalarna Region Östergötland Landstinget Sörmland Region Halland Stockholms läns landsting Landstinget Västmanland 82,4 84,9 87,5 91,4 94,5 95,4 95,4 96,4 98,2 99,1 99,2 99,5 1, 2, 4, 6, 8, 1, Andel i procent. 6 Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 45 4.8 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlande kollektivtrafiken Utav 7 296 dieselbussar i den upphandlade trafiken 217 är 85,9 procent av bussarna Euro V och Euro VI. 61 Miljöklassade dieselbussar inom den upphandlade kollektivtrafiken Euro,% Euro II,2% Euro VI 3,2% Euro III 7,% Euro IV 6,9% Euro V 55,7% Euro Euro I Euro II Euro III Euro IV Euro V Euro VI Inom EU finns det lagstiftade utsläppskrav för de reglerade emissionerna. Benämningen på motorer avseende avgasutsläpp kallas för Euro-klass eller utsläppsklass, de s.k. Euronormerna. 62 Klassindelningen startar vid Euro O och högsta möjliga miljöklass är idag Euro 6. Det är möjligt att med hjälp av särskilt godkänd avgasrening uppgradera miljöklasser, så att en Euro 4 kan bli exempelvis en Euro 6. 61 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1. 62 Europaparlamentets och rådets direktiv 25/55/EG, senast ändrad genom kommissionens direktiv 26/51/EG och Avgaslag SFS 211:318.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 46 För bussar som drivs med etanol och fordonsgas i upphandlad trafik. 63 Miljöklass, etanol-, fordonsgasbuss Euro 6 14% sämre än Euro 5 1% Uppfyller Euro 5 eller EEV 76% Euro 6 sämre än Euro 5 Uppfyller Euro 5 eller EEV 4.9 Antalet bussar med eftermonterad reningsutrustning År 217 finns det i upphandlad busstrafik 521 bussar med eftermonterad reningsutrustning (KPF, EGR och SCR). 64 Med eftermonterad avgasutrustning kan bussarnas livslängd förlängas och därmed ge ett förbättrat ekonomiskt resursutnyttjande och bättre miljöprestanda. I praktiken kan man med godkänd eftermonterad utrustning uppgradera en buss till en högre Euroklass. 4.1 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn 215 Busstrafikens andel av utsläpp av växthusgaser från vägtrafiken uppgår till ca 4 procent. 65 Utsläpp av växthusgaser från vägtransportsektorn 215 Motorcykel och moped 1% Buss 4% Tung lastbil 22% Lätt lastbil 9% Personbil 64% 63 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1. 64 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas 217-8-1. 65 Trafikverkets rapport Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi 216-2-23.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 47 4.11 Busstrafikens utsläpp av växthusgaser 199 215 Utsläppen av växthusgaser från busstrafiken har minskat med en fjärdedel sedan 199. 66 Andelen biodrivmedel inom vägtransportsektorn ökade från 11,7 procent 214 till 14,2 procent 215. Ökningen beror till största delen på ökad inblandning av biodiesel i diesel huvudsakligen i form av hydrerade växtoljor (HVO). Mängden HVO ökade under 215 med 53 procent, samtidigt ökade också mängden RME med 14 procent. Det resulterade i att andelen biodiesel i diesel ökade från 14 procent till 19 procent. Mängden fordonsgas till personbilar och bussar ökade under 215 med 2 procent. Mängden biogas ökade medan mängden naturgas 67 minskade, vilket resulterade att andelen biogas i fordonsgasen ökade från 63 procent till 68 procent. Mängden etanol till bussar minskade jämfört med föregående år. 1,2 Utsläpp av växthusgaser från busstrafiken 199-215, miljoner ton 1,,8,6,91 1,3,82,88,81,79,67,4,2, 199 1991 1992 1993 1994 1995 1996 1997 1998 1999 2 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 66 Trafikverkets rapport Ökande trafik dämpar effekter av energieffektivisering och förnybar energi 216-2-23. 67 Naturgas är ett fossilt drivmedel.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 48 5 Tillgänglighet 5.1 Antal/andel bussar med låggolv År 217 var andelen bussar med låggolv inom den upphandlade kollektivtrafiken 8 procent eller 7 99 av totalt 9 956 bussar. 68 Bussar med låggolv 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 78% 8% 8% 72% 74% 61% 66% 66% 21 211 212 213 214 215 216 217 5.2 Antal/andel bussar med ramp/lift År 217 var andelen bussar med ramp eller lift inom den upphandlade kollektivtrafiken 92 procent eller 9 956 bussar. 69 Bussar med ramp eller lift 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 89% 91% 92% 92% 86% 73% 73% 58% 21 211 212 213 214 215 216 217 68 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1. 69 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 49 5.3 Antal/andel bussar med rullstolsplats År 217 var andelen bussar med rullstolsplats inom den upphandlade kollektivtrafiken cirka 93 procent eller 9 956 bussar. 7 Bussar med rullstolsplats 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 91% 93% 93% 93% 87% 84% 74% 78% 21 211 212 213 214 215 216 217 Vidare är 81 procent av alla bussar inom den upphandlade trafiken utrustade med audiovisuellt utrop och 92 procent har barnvagnsplats. 71 Antal barnvagnsplatser 8% 3 eller fler 32% 1 33% 2 27% 1 2 3 eller fler 7 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1. 71 Källa: Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 5 6 Trafiksäkerhet 6.1 Antal dödade och svårt skadade i vägtrafiken Den största trafikantgruppen bland de omkomna var bilister (151 omkomna), följt av motorcyklister (36 omkomna) och gående (42 omkomna). Under 216 omkom en person i buss (en passagerare). Under hela perioden 1985 216 omkom 96 personer i buss, vilket ger ett genomsnitt på 3 personer per år. 72 Antal dödade personer vid vägtrafikolyckor år 216 Cykel 8,1% Fotgängare 15,6% Övriga trafikelement 4,1% Moped 3,% MC 13,3% Personbil 51,1% Buss,4% Lastbil 4,4% 72 Trafikanalys statistikrapport (217:22) Vägtrafikskador 216 (217-4-26).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 51 Antal dödade personer och svårt skadade personer samt antal trafikelement vid polisrapporterade vägtrafikolyckor med dödlig eller svår personskada efter trafikmiljö under år 216. 73 Trafikelement Antal dödade personer Antal dödade och svårt skadade personer Personbil 138 1 54 Personbil med släp el. husvagn - 4 Tung lastbil 2 15 Tung lastbil med släp 4 26 Lätt lastbil eller husbil 6 8 Lätt lastbil med släp - 1 Lastbil (okänd viktklass) - 5 Buss, ev. med släp 1 18 Tung MC, ev. med sidovagn 29 245 Lätt MC 1 6 MC (okänd viktklass) 6 25 Okänt motorfordon - - Moped klass 1 2 71 Moped klass 2 3 31 Moped (okänd klass) 3 27 Cykel 22 237 Fotgängare 42 273 Övriga trafikelement 11 49 Totalt: 27 2 617 Trafikelement Antal dödade personer Antal svårt skadade personer Buss singel - 8 Personbil buss 4 13 Lastbil buss - 2 Buss buss - - Buss motorcykel - 3 Buss moped - 2 Buss cykel 1 7 Buss gående 2 9 Buss djur - - Buss traktor - - Buss övrigt - - Totalt: 7 44 73 Trafikanalys statistikrapport (217:22) Vägtrafikskador 216 (217-4-26).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 52 6.2 Antal dödade och svårt skadade i buss Under år 216 omkom en person i buss vid trafikolycka. Trenden med antalet svårt skadade och dödade i buss är nedåtgående samtidigt som busstrafiken har ökat. Dödsfallen och huvuddelen av olyckor med svårt skadade ägde rum utanför tätbebyggt område. 74 Antal dödade och svårt skadade i buss vid olyckor 23-216 Antal 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 55 52 35 35 29 29 25 27 21 17 18 2 18 1 11 14 4 6 1 1 2 2 2 1 2 1 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Dödade Svårt skadade 6.3 Antal dödade och svårt skadade med buss inblandad Under år 216 omkom 7 personer i olyckor samband med buss inblandad. 75 44 personer skadades svårt i olyckor med buss inblandad. Antal dödade och svårt skadade i olyckor med buss inblandad 25-216 Antal 2 18 16 14 12 1 8 6 4 2 118 128 17 89 77 78 83 66 67 36 4 43 44 13 15 13 17 16 19 18 11 11 4 7 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Dödade Svårt skadade 74 Trafikanalys statistikrapport (217:22) Vägtrafikskador 216 (217-4-26). 75 Trafikanalys statistikrapport (217:22) Vägtrafikskador 216 (217-4-26).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 53 6.4 Antal dödade och svårt skadade per miljarder personkilometer Antal döda och svårt skadade per miljarder personkilometer i buss under åren 25-216 Antal per miljard personkm 12, 1, 9,5 8, 6, 5,7 5,8 5, 4, 4,3 4, 2,8 3,2 2,8 3,1 2,3 2, 2,8 2, 1,,2,2,,3,3,3,2,3,,2, 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Antal döda,2 2, 1,,2,,3,3,3,2,3,,2 Svårt skadade 5,7 9,5 5, 2,8 2,3 5,8 4, 4,3 3,2 2,8 3,1 2,8 6.5 Antal avlidna, allvarligt skadade och självmord Nedan redovisas antal avlidna, allvarligt skadade och självmord som ägt rum inom kollektivtrafiken under åren 25 216. 76 Antal avlidna (järnväg, spårväg, T-bana och buss) Antal avlidna 8 7 6 5 4 3 2 1 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Järnväg Summa avlidna Buss Summa avlidna Spårväg Summa avlidna T-bana Summa avlidna 76 Transportstyrelsens rapport Bantrafikskador 216 (Statistik 217:25).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 54 Antal allvarligt skadade (järnväg, spårväg, T-bana och buss) Antal allvarligt skadade 2 15 1 5 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Järnväg Summa allvarligt skadade Buss Summa allvarligt skadade Spårväg Summa allvarligt skadade T-bana Summa allvarligt skadade Antal självmord (järnväg, spårväg, T-bana och buss) 12 1 Antal självmord 8 6 4 2 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Järnväg Självmord Spårväg Självmord Buss Självmord T-bana Självmord
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 55 6.6 Godkända bussar vid Bilprovningens kontrollbesiktning Utav 15 649 förrättningar, besiktigade bussar över 3,5 ton år 216 godkändes 68 procent. Antalet underkända bussar med krav på efterkontroll var 3 579 eller 23 procent. 77 Procent 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Andel godkända bussar (> 3,5 ton) vid kontrollbesiktning 21-216 51% 44% 49% 51% 49% 48% 46% 47% 55% 56% 56% 59% 62% 64% 67% 68% 21 22 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 77 Transportstyrelsens statistik.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 56 6.7 Antal bränder i buss En sannolik orsak till bränder i bussar är ökande krav på bussarnas minskade miljörelaterade utsläpp och bullernivåer, vilka resulterat i högre motortemperaturer då bussarnas motorrum isolerats mer i syfte att dämpa bullernivåerna. 78 Bussbranschen drev därför tillsammans med försäkringsbranschen krav på obligatorisk brandskyddskontroll vid besiktningen, vilket infördes 22. Från 24 infördes även krav på sprinklersystem i motorrummet som villkor för att kunna brandförsäkra bussar över 1 ton. Under de senaste åren har antalet bussbränder minskat. Antalet bussbränder ska ses i relation till det ökande bussresandet. Sedan 1998 har antalet utbudskilometer inom busstrafiken ökat med 24 procent, antalet personkilometer med 7 procent och antalet resor med buss med 18 procent. Den genomsnittliga körsträckan (5 64 mil) med en buss ökade under samma period med sex procent. Bussarna utnyttjas mer, rullar längre och det är fler som reser med buss jämfört med slutet av 199-talet. Risken att skadas av bussbrand är mycket liten. År 1976 var det senast någon dog till följd av brand i buss i Sverige. 79 Antal inrapporterade bussbränder 1996-215 Antal bussbränder 18 16 14 12 1 8 6 68 65 64 83 15 121 123 139 162 153 125 131 137 139 141 147 139 123 122 116 119 114 111 15 99 11 92 86 82 66 4 2 Vid en närmare granskning av MSB:s statistik från 25 214 visar det sig att närmare en tredjedel av insatserna felaktigt klassats som bussbränder och inte rörde yrkesmässig busstrafik. De blåa staplarna visar det egentliga antalet bussbränder i yrkesmässig busstrafik. 78 Sveriges Provnings- och Forskningsinstituts rapport Fire Safety in Buses WP1 report: Bus and Coach fires in Sweden och Norway, SP Report 26:59. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps IDA-portal, http://ida.msb.se. 79 Se Sveriges Bussföretags rapport Bussar och brandsäkerhet (216), www.sverigesbussforetag.se.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 57 6.8 Antal/andel bussar med brandsläckning i motorrum År 217 var andelen bussar med brandsläckning i motorrum inom den upphandlade kollektivtrafiken 94 procent eller 9 335 av totalt 9 956 bussar. 8 Bussar med brandsläckning i motorrum 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 93% 94% 9% 86% 8% 7% 62% 51% 21 211 212 213 214 215 216 217 6.9 Antal/andel bussar med bälten År 217 var andelen bussar med bälten inom den upphandlade kollektivtrafiken 67 procent eller 6 631 av totalt 9 956 bussar. 81 Varav 1 173 bussar har tvåpunktsbälten och 5 458 bussar har trepunktsbälten. Endast bussar i Klass II, Klass III och Klass B ingår i nyckeltalet. 82 Har ej 33% 3-punktsbälte 55% 2-punktsbälte 12% 8 Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1. 81 Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1. 82 Buss klass 1: gjord för stadstrafik, har ej bälteskrav och tillåter stående. Buss klass 2: regionaltrafik (inomlänstrafik) Har bälteskrav men tillåter stående. Buss klass 3: turistbuss eller långväga busstrafik har bälteskrav och tillåter inte stående. Buss klass B är inte utformade för befordran av ståplatspassagerare. Ett fordon i denna klass saknar utrymme för ståplatspassagerare.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 58 6.1 Antal/andel bussar med alkolås År 217 var andelen bussar med alkolås inom den upphandlande kollektivtrafiken cirka 95 procent eller 9 53 av totalt 9 956. 83 Dessutom tillkommer 285 så kallade alkoskåp. 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Bussar utrustade med alkolås 91% 94% 95% 95% 79% 59% 48% 35% 21 211 212 213 214 215 216 217 6.11 Antal/andel bussar med kameraövervakning År 217 var andelen bussar med kameraövervakning (trygghet) inom den upphandlande kollektivtrafiken 63 procent eller 6 277 av totalt 9 956. 84 Bussar med kameraövervakning 1% 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % 62% 63% 56% 58% 49% 41% 41% 34% 21 211 212 213 214 215 216 217 83 Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1. 84 Frida miljö- och fordonsdatabas, 217-8-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 59 7 Bussföretagen 7.1 Inledning Uppgifterna om bussföretagen har inhämtats från dels officiella statistikkällor, som exempelvis SCB:s statistikdatabas och Trafikanalys rapporter, och dels genom en analys av bussföretagens årsredovisningar (21, 25 och 28 215), som utförts av Bisnode under mars 217 på uppdrag av Sveriges Bussföretag. Analysen av företagens ekonomi utgår från att bussbranschen definieras enligt följande SNI koder: Företag inom SNI 49.311 (Linjebussverksamhet) och 4939 (Annan landtransport av passagerare) med minst en buss. Ett urval av företag inom SNI 49.32 (Taxitrafik), för mindre företag gäller minst,5 bussar/anställd. Ett urval av företag inom SNI 49.319 (Övrig kollektivtrafik). Samt ett antal aktiebolag inom SNI koderna 79.12 (Researrangemang), 79.11 (Resebyråverksamhet), 52.219 (Övriga stödtjänster till landtransport) och 49.41 (Vägtransport, godstrafik) med minst en buss. Bussföretagens ekonomiska utveckling utifrån årsredovisningarna 21, 25, 28 215 har analyserats. För analysen av bussföretagens utveckling har Simpler-modellen använts som är en metod för att beskriva lönsamhet utifrån hur effektivt företagen skapar sitt förädlingsvärde. Förädlingsvärdet kan enkelt beskrivas som försäljning minskat med inköp samt avskrivningar. Kostnaderna som krävs för att skapa förädlingsvärdet är personalkostnader samt kapitalkostnader. Kapitalkostnaderna består dels av kostnader för lånat kapital (ränta) och dels av kostnader för det egna kapitalet (genomsnittlig ersättning till aktieägare). Vi använder en för svenskt näringsliv genomsnittlig (medel) avkastning till aktieägarna vilket ger ett benchmark mot hela näringslivet. Genom att ställa personalkostnader och kapitalkostnader (förädlingskostnader) mot förädlingsvärdet skapas Simplerindex. Om förädlingskostandera är större än förädlingsvärdet erhålls ett Simpler-index som är större än ett (>1) och innebär låg lönsamhet och skulle kunna innebär att bolaget går med förlust, dvs. att intäkterna inte ens täcker personalkostnaderna. Detta är i längden en ohållbar situation, vilket antingen leder till omstrukturering av företagets verksamhet eller kräver tillskott från aktieägarna. Om det omvända gäller, att förädlingskostnaderna är lägre än förädlingsvärdet erhålls ett Simpler-index mindre än ett (<1) vilket innebär hög lönsamhet. Om förädlingskostnader och förädlingsvärdet är lika stora fås ett index som är lika med ett, vilket innebär att företaget kan betala personalkostnader, lånekostnader samt ge en genomsnittlig avkastning till sina aktieägare. För att åskådliggöra lönsamheten och tillväxten för ett företag eller en bransch sätts Simpler-index (lönsamhet) på y- axeln och tillväxten i förädlingsvärde på x-axeln (se grafen nedan till höger) och företaget eller branschens storleks visar förädlingsvärdets storlek. Om företaget eller branschen har god lönsamhet och växer i förädlingsvärde kommer det att positioneras i den översta högra kvadranten (grönt område). Om företaget har svag lönsamhet och negativ tillväxt i förädlingsvärde befinner vi oss i den nedersta vänstra kvadranten i grafen. Det finns även situationer där företaget kan ha god lönsamhet men ingen tillväxt (översta vänstra kvadranten) samt svag lönsamhet men tillväxt (nedersta högra kvadranten).
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 6 7.2 Bussbranschens utveckling 21, 25 och 28 215 Bussbranschen 215 utgjordes av bland annat 549 aktiebolag med 27 758 anställda. Effektiviteten inom bussbranschen har förbättrats från år 21 fram till 215. Åren 29, 214 och 215 är de första åren under 2-talet som bussbranschen ligger under linjen (Simpler-index 1,), dvs. branschen har en något bättre genomsnittlig avkastning än som för svenskt näringsliv. Omsättningen och förädlingsvärdena har nästan tredubblats under perioden 21 215. Bussbranschen 21 25 28 29 21 211 212 213 214 215 Förädlingsvärde (FV) 5 359 35 7 44 584 9 742 2 1 474 698 1 346 881 1 587 414 11 594 699 12 121 757 12 915 76 14 278 496 Omsättning 11 971 299 17 229 485 22 72 278 22 682 885 23 531 716 24 833 115 26 715 354 28 111 5 29 35 725 31 329 717 Inköp Varor/Tjänster 6 611 948 17 134 787 12 33 78 12 28 187 13 31 486 14 335 658 15 18 886 16 48 89 16 179 893 17 22 998 Förädlingsgrad 44,8% 43,2% 44,1% 46,2% 44,% 42,6% 43,4% 43,1% 44,5% 45,6% Personalkostnad (PK) 5 473 342 7 345 887 9 51 472 9 371 266 9 786 764 1 227 197 1 995 168 11 65 12 11 95 782 12 97 268 Kapitalkostnad (KK) 525 7 534 822 743 243 783 58 772 744 77 337 59 896 674 55 711 661 568 238 Förädlingskostnad (FK) 5 999 42 534 822 9 794 715 1 154 774 1 559 58 1 934 535 11 586 64 12 324 157 12 617 443 13 475 56 Personaleffektivitet 1,2,99,93,89,95,97,95,96,92,9 Kapitaleffektivitet,1,7,8,7,7,7,5,6,6,4 Simpler-index 1,12 1,6 1,1,97 1,2 1,3 1, 1,2,98,94 Värdeavstånd -639 692-44 124-52 526 319 942-212 627-347 121 8 634-22 4 298 316 82 99 Antal anställda 18 38 2 522 23 958 24 1 23 977 24 49 25 524 26 32 27 8 27 758 Antal företag 45 573 592 62 614 576 562 549 548 549 7.3 Bussbranschens utveckling 24 215 Vinstmarginalen var år 215 4,5 procent och soliditeten 28,4 procent. Bussbranschen 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Förädlingsvärde (FV) 7 4 698 7 391 48 8 159 457 8 911 768 9 742 2 1 474 698 1 346 881 1 587 414 11 594 699 12 121 757 12 915 76 14 278 496 Omsättning 15 978 897 17 33 15 18 772 928 2 27 794 22 72 278 22 682 885 23 531 716 24 833 115 26 715 354 28 111 5 29 35 725 31 329 717 Nettoomsättning 15 685 811 16 72 655 18 389 516 19 842 223 21 698 87 22 182 624 23 73 451 24 276 695 26 126 436 27 563 35 28 517 41 3 777 75 Inköp Varor/Tjänster 8 938 199 9 641 741 1 613 471 11 359 26 12 428 117 12 738 412 13 31 486 14 335 658 15 18 886 16 48 89 16 179 893 17 22 998 Förädlingsgrad 44,1% 43,4% 43,5% 44,% 44,1% 46,2% 44,% 42,6% 43,4% 43,1% 44,5% 45,6% Personalkostnad (PK) 7 3 623 7 32 828 7 742 42 8 359 87 9 51 472 9 371 266 9 786 764 1 227 197 1 995 168 11 65 12 11 95 782 12 97 268 Kapitalkostnad (KK) 56 12 529 411 585 658 649 234 743 249 783 486 772 744 77 337 59 896 674 55 711 661 568 238 Förädlingskostnad (FK) 7 563 726 7 832 238 8 328 6 9 9 41 9 794 721 1 154 752 1 559 58 1 934 535 11 586 64 12 324 157 12 617 443 13 475 56 Personaleffektivitet,99,99,95,94,93,89,95,97,95,96,92,9 Kapitaleffektivitet,8,7,7,7,8,7,7,7,5,6,6,4 Simpler-index 1,7 1,6 1,2 1,1 1,1,97 1,2 1,3 1, 1,2,98,94 Värdeavstånd -52322-4483 -168611-97276 -52521 319946-212627 -347121 8634-224 298316 8299 Antal anställda 2 174 2 392 21 294 22 816 23 954 24 23 977 24 49 25 524 26 32 27 8 27 758 Antal företag 531 545 56 577 592 62 614 576 562 549 548 549 Bussar 12 785 13 316 13 92 14 11 13 796 13 898 Vinstmarginal,2%,5% 2,3% 2,8% 3,2% 5,% 2,4% 1,5% 2,3% 1,7% 3,5% 4,5% Soliditet 21,4% 22,1% 22,1% 21,7% 22,4% 28,2% 25,4% 23,3% 22,7% 21,9% 26,9% 28,4% Resefin -29 222-119 168 224 951 292 29 277 249 841 944 358 355 67 976 243 47 136 854 733 649 1 156 21 Under perioden 28 215 har tillväxt i förädlingsvärde varit 24 (35) procent, antalet anställda ökat med 1 (1) procent och antalet företag minskat med 7 (+49) procent. (Siffrorna i parantes avser Sveriges näringslivs genomsnittliga avkastning.)
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 61 7.4 Busstrafikföretagens omsättning År 216 var bussföretagens omsättning i Sverige 31,2 miljarder kronor. 85 4 35 3 25 2 15 1 5 Busstrafikföretagens omsättning 24-216 (tkr) 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Bussbranschens nettoomsättning 28-215 (tkr) 35 3 25 Turist- /beställningsbussföretag 2 Linjebussföretag 15 1 Bussbranschen 5 28 29 21 211 212 213 214 215 85 UC branschrapport Busstrafikföretag 217:1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 62 7.5 Antal bussföretag Antalet bussföretag (även inklusive enskilda firmor och handelsbolag) har minskat med 16 bolag under perioden 23 216. 86 Antalet aktiebolag har ökat från 531 till 547 (23 215). Enskilda firmor har sedan 21 minskat från 235 till 222. Linjebussföretagen har blivit färre under perioden. Charterbussföretagen och bussföretag för fjärrtrafik ökade i antal fram till ca 213, men har därefter minskat något. 87 Antal bussföretag 23-216 Antal bussföretag 1 9 8 7 6 5 4 3 2 1 591 632 613 64 65 48 41 33 297 281 27 23 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 216 Linjebussföretag Charterbussföretag Antal enskilda firmor inom bussbranschen. 88 Antal enskilda firmor och antalet anställda 21-215 3 25 235 24 255 233 232 222 2 15 146 127 14 114 1 69 69 5 21 211 212 213 214 215 Antal anställda Antal företag 86 Källa: SCB:s statistikdatabas 216-2-12. Företag (FDB) efter näringsgren SNI 27. SNI kod 49.311 linjebussföretag och 49.39 charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik. Ett företag kan bedriva både linjebuss- och charterbussverksamhet. 87 Siffrorna över antalet bussföretag kan variera, beroende på skilda definitioner hos olika källor, som SCB och UC. Osäkerheten i den tillgängliga statistiken beror bland annat på oklara gränser mot andra verksamheter, som till exempel taxi- och resebyråverksamhet samt mot regionala kollektivtrafikmyndigheter (RKM) respektive mot andra transportslag. Flera av de större busstrafikföretagen har också spår- och båttrafik i sin verksamhet. 88 Avser enskilda firmor, ej aktiebolag, inom SNI-koder 49 311, 49 39 och 49 319, exkl. Stockholmståg Kommanditbolag.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 63 3 25 2 15 1 5 Enskilda firmors förädlingsvärde och omsättning 21-215 (tkr) 21 211 212 213 214 215 Förädlingsvärde Omsättning 7.6 Linjebuss- och turist-/beställningstrafikföretagen Utav de 27 linjebussföretagen hade 94 bolag inga anställda och sex bolag över 5 anställda. 89 Linjebussföretag Antal bolag (216) Antal anställda (213) anställda 94 1-4 anställda 66 24 5-9 anställda 34 257 1-19 anställda 28 436 2-49 anställda 17 536 5-99 anställda 14 563 1-199 anställda 9 1 996 2-499 anställda 2 658 5+ anställda 6 15 84 Totalt: 27 19 58 Utav de 65 charterbussföretagen, bussföretag för fjärrtrafik, fanns 39 företag utan anställda, och 7 bolag med över 1 anställda. 89 SCB:s statistikdatabaser 217-3-1.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 64 Charterbussföretag, bussföretag för fjärrtrafik Antal bolag (216) Antal anställda (213) anställda 39 1-4 anställda 127 32 5-9 anställda 61 41 1-19 anställda 54 86 2-49 anställda 37 883 5-99 anställda 1 748 1-199 anställda 4 453 2-499 anställda 3 592 5+ anställda Totalt: 65 4 239 År 215 hade linjebussföretagen en nettoomsättning på drygt 18,4 miljarder kronor samt turist- och beställningsbusstrafikföretagen (charterbussföretagen) en nettoomsättning på cirka 4,4 miljarder kronor. Det är endast turist- och beställningsbusstrafikföretag som har minst en buss som ingår i denna kategori. Resultatet efter finansnetto uppgick år 215 till 619 94 tkr för linjebussföretagen och till 217 27 tkr för turist- och beställningsbussföretagen. 2 Nettoomsättning utveckling 28-215 (tkr) 18 16 14 12 Linjebussföretag 1 8 6 4 Turist- /beställningsbuss företag 2 2 8 2 9 2 1 2 11 2 12 2 13 2 14 2 15
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 65 Vinstmarginal 28-215 7,% 6,% 5,% 4,% 5,7% 6,6% 5,% 4,6% 4,4% 5,6% 6,1% 4,% 3,% 2,% 2,8% 2,3% 1,2% 1,8% 2,8% 1,%,5%,% 28 29 21 211 212 213 214 215 Turist-/beställningsbussföretag Linjebussföretag Soliditet 28-215 4,% 35,% 3,% 25,% 2,% 28,3% 25,8% 26,6% 28,% 21,6% 22,1% 2,8% 3,6% 17,9% 31,5% 32,3% 24,6% 25,7% 15,% 1,% 5,%,% 28 29 21 211 212 213 214 215 Turist-/beställningsbussföretag Linjebussföretag
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 66 4 Antal företag 28-215 35 3 25 2 15 1 5 32 325 325 34 29 316 315 179 179 184 177 179 169 168 167 28 29 21 211 212 213 214 215 Turist-/beställningsbussföretag Linjebussföretag Antal bussar 21-215 9 8 7 6 5 4 3 2 1 7 891 7 477 7 541 7 837 7 787 7 8 2 347 2 718 2 632 2 548 2 52 2 723 21 211 212 213 214 215 Turist-/beställningsbussföretag Linjebussföretag Precis som hela bussbranschen växer turist- och beställningstrafiken i förädlingsvärde och är lönsamma 215. Lönsamheten för turist- och beställningstrafiken är något bättre än för linjebussföretagen.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 67
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 68 7.7 Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto under perioden 24 215. 1 4 1 2 1 8 6 4 2-2 -4 Busstrafikföretagens resultat efter finansnetto 24-215 (tkr) 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 7.8 Busstrafikföretagens vinstmarginal Den stora avvikelsen i vinstmarginalen 29 beror på den reavinst som uppstod vid People Travel Group försäljning av dotterbolaget FAC Flygbussarna Airport Coaches AB till Veolia Transport Sverige AB (idag Transdev AB). Utan detta företag är vinstmarginalen för bussbranschen 3,2 procent 29. Denna försäljning påverkar även avvikelsen för soliditeten för 29 och utan People Travel Group är soliditeten 27, 5 procent (se avsnitt 7.9). Busstrafikföretagens vinstmarginal 24-215 6,% 5,% 5,% 4,5% 4,% 3,% 2,3% 2,8% 3,2% 2,4% 2,3% 3,5% 2,% 1,5% 1,7% 1,%,%,2%,5% 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 69 7.9 Busstrafikföretagens soliditet 4,% Busstrafikföretagens soliditet 24-215 35,% 3,% 25,% 21,4% 22,1% 22,1% 21,7% 22,4% 28,2% 25,4% 23,3% 22,7% 21,9% 26,9% 28,4% 2,% 15,% 1,% 5,%,% 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 7.1 Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde 35 Bussbranschens omsättning och förädlingsvärde 24-215 (tkr) 3 25 2 15 Förädlingsvärde Omsättning 1 5 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 7 7.11 Antal anställda och företag inom bussbranschen 24 214 Bussbranschen antal anställda och företag 24-215 3 7 Antal Anställda 25 2 15 1 5 6 5 4 3 2 1 Antal företag Antal anställda Antal företag 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Antalet anställda 28-215 12 1 8 6 4 Utländska Offentliga Utländska Privata Svenska Offentliga Svenska Privata 2 28 29 21 211 212 213 214 215
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 71 7.12 Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader 16 14 Bussbranschens förädlingsvärde och personalkostnader 24-215 (tkr) 12 1 8 Förädlingsvärde Personalkostnader 6 4 2 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215 Utvecklingen av förädlingsvärde inom bussbranschen 28-215. 6 Förädlingsvärde 28-215 5 4 4 8 4 2 3 6 Utländska Offentliga Utländska Privata Svenska Offentliga Svenska Privata 3 2 4 1 8 1 2 6 28 29 21 211 212 213 214 215 Bussbranschens förädlingsvärde/anställd 24-215 (tkr) 8 7 6 5 4 349 362 383 391 47 436 432 434 454 461 478 514 FV/anställd 3 2 1 24 25 26 27 28 29 21 211 212 213 214 215
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 72 7.13 Produktivitetsutvecklingen inom bussbranschen Produktiviteten mäts som förädlingsvärde per anställd i tkr (löpande priser). Bilden visar hur mycket förädlingsvärde varje heltidstjänst skapar, dock inte hur effektivt denna skapas. Produktivitetsutvecklingen är god inom bussbranschen och är i snitt på ca 515 kronor per anställd. Detta kan jämföras med besöksnäringen där värdet är ca 35 kronor per anställd och industrin ca 8 kronor. 6 Produktivitetsutvecklingen 28-215 (tkr) 55 5 45 4 Svenska Privata Utländska Offentliga Utländska Privata Svenska Offentliga 35 28 29 21 211 212 213 214 215 7.14 Bussbranschen utifrån företagsstorlek Bussbranschen -9 anst. 1-5 51-1 11-5 >5 Totalt: Förädlingsvärde (FV) 649 772 1 357 166 929 25 2 917 929 8 424 424 14 278 496 Omsättning 3 15 444 4 21 29 1 966 841 6 46 21 15 542 22 31 329 717 Inköp Varor/Tjänster 2 511 891 2 861 4 1 39 17 3 543 912 7 247 48 17 22 998 Förädlingsgrad 21% 32% 47% 45% 54% Personalkostnad (PK) 53 374 1 139 755 762 781 2 592 28 7 882 15 12 97 268 Kapitalkostnad (KK) 84 532 11 434 47 917 138 664 186 691 568 238 Förädlingskostnad (FK) 614 96 1 25 189 81 698 2 73 872 8 68 84 13 475 56 Personaleffektivitet,82,84,82,89,94 Kapitaleffektivitet,13,8,5,5,2 Simpler-index,95,92,87,94,96 Värdeavstånd 34 866 16 977 118 57 187 57 355 583 82 99 Antal anställda 1 293 2 597 1 739 5 465 16 664 27 758 Antal företag 357 136 25 25 6 549 Andel av total antal anställda 5% 9% 6% 2% 6%
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 73 7.15 Antal anställda i olika storleksklasser inom bussbranschen 215 I en jämförelse med övrigt näringsliv är hela 6 procent av alla sysselsatte inom bussbranschen anställda av sex företag med fler 5 anställda. 7% Antal anställda i olika storleksklasser 6% 6% % av totalt antal sysselsatta 5% 4% 3% 2% 21% 23% 18% 2% 29% 1% 5% 9% 9% 6% % -9 anställda 1-5 51-1 11-5 >5 Sverige 215 Bussbranschen 215 Bussföretagen med 51-5 anställda har snabbast tillväxt i förädlingsvärde 28-215.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 74 7.16 Tillväxt i företag och anställda 28-215 Antalet anställda växer för alla ägandeformer. De utländska offentliga företagen växer snabbast i anställda följt av de svenska offentliga. 7.17 Tillväxt i förädlingsvärde och anställda 28 214 Bussbranschen växer i förädlingsvärde oavsett ägandeform. De privata företagen, både svenska och utländska har bättre lönsamhet än de offentligt ägda.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 75 7.18 De 3 största bussbolagen (nettoomsättning) 215 Det 3 största bussföretagen (koncernmodern) 215, sorterat efter nettoomsättning: Bussföretag (Koncernmoder) FV Nettoomsättning Resefin Vinstmarginal Soliditet Anställda Antal Bussar Företagsnamn Nobina AB (publ) 3 259 212 5 883 623 389 53 6,7% 25,9% 5 968 2 293 - Keolis SA 2 424 834 4 142 178 1 627 2,8% 33,% 5 39 1 667 Keolis Sverige AB Deutsche Bahn AG 1 193 625 2 455 97-179 767-6,1% 17,2% 2 714 838 Arriva Sverige Aktiebolag Transdev Group SA 1 135 321 2 173 558 112 467 5,9% 12,4% 1 883 817 - NSB AS 584 53 1 449 616 52 153 5,% 2,1% 92 626 - Mekka Traffic AB 613 474 1 245 169 122 488 11,% 23,8% 1 1 867 Bergkvara Buss AB Buss i Väst AB 18 38 1 96 368 6 78,6% 15,7% 13 56 - Björks & Byberg AB 356 782 1 9 822 18 37 2,5% 22,9% 754 446 - SAMBUS AB 6 75 876 694 5 413,6% 22,9% 2 1 SAMBUS Aktiebolag Västmanlands Läns Landsting 238 215 44 27 12 365 3,6% 25,9% 482 167 AB Västerås Lokaltrafik Uppsala Läns Landsting 242 993 41 379 6 953 2,9% 44,6% 446 196 Gamla Uppsala Buss AB Sandarna Transporter AB 217 72 344 597 14 424 4,4% 24,9% 578 127 - Söne Buss AB 152 961 298 954 12 914 4,8% 28,1% 329 22 - Smolandia AB 125 49 28 815 11 86 4,8% 47,8% 193 15 - Byberg & Nordins Busstrafik AB 126 687 277 335 25 938 1,3% 38,6% 182 138 Byberg & Nordins Busstrafik AB Karlssonbuss i Vaggeryd AB 116 432 235 41 29 117 13,3% 26,1% 195 16 - Mohlin Holding AB 83 17 174 749 3 678 3,8% 13,9% 13 91 Mohlins Bussar AB Skellefteå Kommun 91 456 169 897 2 23 2,% 43,5% 188 127 Skelleftebuss Aktiebolag Sverige Resor Krister Engdahl AB 9 83 168 323 9 998 6,9% 27,7% 187 136 - Borås Kommun 15 756 167 397 2 288 12,4% 63,3% 198 61 Borås Lokaltrafik Aktiebolag Göteborgs Kommun 73 696 163 476 4 856 3,% 64,1% 146 69 GS Buss AB Uddevalla Kommun 74 675 158 26-5 92-2,6% 25,8% 163 14 Uddevalla Omnibus Aktiebolag Borås Handel & Konsult AB 48 136 128 937 8 34 1,8% 9,3% 84 91 - Ramsell Holding AB 62 31 128 91 6 2 6,3% 12,7% 146 98 Västanhede Trafik Aktiebolag Luleå Kommun 62 762 125 439-4 543-2,9% 34,8% 146 67 Luleå Lokaltrafik Aktiebolag Nilsbuss AB 58 293 123 118 9 723 9,% 31,3% 137 86 - StångåBuss Transport AB 62 268 122 744 6 267 6,9% 27,3% 188 79 StångåBuss Trafik Aktiebolag Svenska American Motors Sam-Ser 42 449 16 556 7 221 7,6% 3,2% 76 28 Westin Buss Stockholm AB Ceris Resor AB 42 354 92 919 3 489 4,8% 15,2% 123 54 Ceris Resor Aktiebolag Ringarums Busstrafik AB 35 919 86 647 183 2,1% 26,2% 92 38 - S:a 24 536 951 22 784 9 88 Flertalet av företagen i branschen växer i förädlingsvärde och är lönsamma. Nobina och Keolis växer och är lönsamma. Arriva växer i förädlingsvärde men har något svag lönsamhet 215. Transdev minskar i förädlingsvärde men har god lönsamhet.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 76 Övriga stora aktörer (ej Nobina, Keolis, Arriva och Transdev) är Bergkvara, Merrresor, Nettbuss, Sandarna, Västerås Lokaltrafik och Gamla Uppsala buss. Samtliga dessa företag växer och är lönsamma, utom Gamla Uppsala buss. 7.19 Samverkansbolag (antal anställda, bussar och företag) Samverkansbolag Förädlingsvärde Anställda Bussar Företag Sambus 665 1 1 322 679 21 Buss i Väst 519 756 1 59 694 31 Centrala Buss i Norrbotten 243 4 459 3 19 Centrala Buss i Jämtland/Härjedalen 186 462 312 236 9 Förenade Buss i Värmland 85 87 168 156 13 Busspoolen Västerbotten 76 781 16 125 2 GotlandsBuss 51 793 89 87 12 Mittbuss 16 36 24 28 5 Together (där flera av samverkansbolagen ingår) 1 692 21 3 38 2 38 14
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 77 Alla samverkansbolag, utom Busspolen Västerbotten, har god lönsamhet. Lönsamheten för Mittbuss är mycket god. Centrala Buss i Jämtland och Sambus har mycket god tillväxt i förädlingsvärde. Centrala Buss i Jämtland, Gotlands Buss och Sambus har mycket god tillväxt i anställda. Busspolen Västerbotten och Förenade Buss i Värmland minskar antalet anställda.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 78 7.2 Offentligt ägda bussföretag och antal bussar i trafik Antalet bussar som ägs av offentligt ägda bussföretag uppgår till 4 716, vilket utgör 32 procent av det totala antalet bussar i Sverige. 9 De kommunalt ägda bussbolagen har 791 bussar eller 5 procent av det totala antalet bussar i Sverige. 7.21 Översikt trafikföretag och övriga bussbolag Trafikanalys har i en studie jämfört de olika delbranscherna inom transportbranschen och däribland bussbranschen 91 Nedanstående siffror avser år 215. Bussbolag: Operatörer Övrig buss S:a Antal företag: AB 4 636 676 HB,KB,EF 56 56 Enskilda firmor 234 234 Anställda 23 689 7 423 31 112 Nettoomsättning (mkr) 25 711 1 644 36 355 Bussar 8 337 5 51 13 388 Soliditet 27,% 23,% Avkastn. tot kapital 7,1% 6,2% Rörelsemarginal 2,8% 5,1% Förädlingsvärde per anställd 556 628 Svenska företag: Antal företag 34 631 665 Anställda 1 843 6 942 17785 Nettoomsättning (mkr) 12 665 9 78 22445 Soliditet 32,% Avkastn. tot kapital 1,1% Rörelsemarginal 4,2% Förädlingsvärde per anställd 555 Utlandsägda företag: Antal bolag 6 5 11 Anställda 12 846 481 13327 Nettoomsättning (mkr) 13 46 864 1391 Soliditet 2,% Avkastn. tot kapital 3,6% Rörelsemarginal 1,4% Förädlingsvärde per anställd 557 9 Sveriges Bussföretags databaser. 91 Trafikanalys rapport Transportbranschens ekonomi 1997 215 (Statistik 216:37, 216-12-19). Trafikföretagen har definierats genom att först identifiera företag med 1 bussar eller mer inom de aktuella SNI-koderna.
Statistik om bussbranschen 217 217-8-18 79 7.22 Bussbranschen per län 215 Bussbranschens konkurrenskraft per län 215. Län Förädlingsvärde Omsättning Simpler-index Anställda Företag Bussar Stockholms län 3 999 778 7 667 869,99 8 117 52 2 847 Västra Götalands län 2 443 373 6 56 97,94 4 736 88 2 42 Skåne län 1 63 766 3 172 314,91 2 936 54 1 532 Uppsala län 646 378 1 298 73,95 1 21 19 621 Östergötlands län 565 446 1 176 268,94 1 89 48 62 Jönköpings län 538 847 1 179 512,97 1 65 49 637 Kalmar län 468 548 929 182,89 897 26 513 Västmanlands län 437 669 1 754 889,94 883 13 368 Dalarnas län 41 573 794 413,94 864 21 412 Värmlands län 385 491 851 358,88 69 35 416 Gävleborgs län 346 82 842 336,96 631 2 412 Hallands län 344 169 72 286,97 68 26 382 Örebro län 325 192 665 117,91 76 27 417 Västernorrlands län 298 248 863 679,9 546 19 338 Södermanlands län 288 36 571 882,85 499 13 269 Västerbottens län 281 416 631 319,98 559 3 4 Norrbottens län 259 47 551 331,97 58 28 431 Kronobergs län 232 45 48 622,88 443 24 339 Blekinge län 176 546 368 789,86 32 8 262 Jämtlands län 175 292 577 843,9 297 25 212 Gotlands län 51 518 175 35,92 91 14 86