2009-11-02 BoU-nämnden 2009-12-09 97 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN SKOLHÄLSOVÅRD SKOLHÄLSOVÅRDEN PÅ TJÖRN VERKSAMHETSPROGRAM OCH KVALITETSPLAN I mer än hundra år har samhället värnat om barns och ungdomars hälsa genom ett förebyggande arbete, vilket organiserats i mödra, barn- och skolhälsovård. Att hälsovården för barn och ungdom i skolåldern organisatoriskt tillhör skolan har en praktisk bakgrund alla barn har skolplikt och är därför lätta att nå i skolan. Skolhälsovården är en viktig verksamhet för att förbättra folkhälsan. Skolhälsovården med sin medicinska kompetens och omvårdnadskompetens är en integrerad del i skolans elevvårdande och hälsofrämjande/pedagogiska arbete. Detta verksamhetsprogram skall utgöra en bas för de styrdokument som finns för skolhälsovården, en grund för ett kvalitetssystem samt ett komplement till kommunens skolplan. HÄLSA Världshälsoorganisationen (WHO) har antagit en definition, där hälsa inte bara ses som avsaknad av sjukdom och handikapp, utan också inbegriper individens psykiska och sociala situation. Hälsa beskrivs som ett tillstånd som innefattar individens förhållande till sin miljö. I läroplanen Lpo 94 sägs: Skolan har ansvar för att varje elev efter genomgången grundskola har grundläggande kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa samt har förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan och miljön. LÄRANDE OCH HÄLSA Skolmiljö handlar om den inre, pedagogiska, organisatoriska, psykologiska och sociala miljön, och om den yttre, fysiska miljön. God skolmiljö skapas av de vuxna i skolan och påverkar deras förhållande till varandra, liksom av hur personalen bemöter eleverna och hur eleverna bemöter varandra och personal. Trygghet och trivsel är de absolut viktigaste förutsättningarna för att eleverna ska må bra i skolan och därmed lära sig något. Tidigare har hälsoarbete i skolan inriktas på riskfaktorer som droger, dåliga kostvanor m.m. Genom att i stället arbeta med friskfaktorer som att förverkliga iden om en god skola med en trygg, stimulerande och kreativ miljö, så kan man stärka och utveckla elevernas hälsa och självkänsla. Att få återkoppling på det man gör är viktigt för barn och ungdomars lust att lära och deras hälsa. I grunden handlar det om att känna sig bekräftad.
SKOLHÄLSOVÅRD Begreppet skolhälsovård innefattar hälsofrämjande, sjukdomsförebyggande och behandlande insatser. Utvecklingen har gått från sjukdomsförebyggande till mer hälsofrämjande insatser. I skollagen 14 kap 2 sägs följande: Skolhälsovården har till ändamål att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. Skolhälsovården skall främst vara förebyggande. Den skall omfatta hälsokontroller och enklare sjukvårdsinsatser. För skolhälsovården skall finnas skolläkare och skolsköterska. I skollagen 14 kap 3 sägs: Varje elev i grundskolan eller sameskolan skall erbjudas att genomgå minst tre allmänna hälsobesök, jämnt fördelade under skoltiden. Den första kontrollen skall äga rum första läsåret. Eleven skall dessutom, mellan de allmänna hälsobesöken, erbjudas att genomgå kontroll av syn och hörsel och andra begränsade kontroller... I skollagen 14 kap 4 sägs: Eleverna i gymnasieskola och i gymnasiesärskola skall beredas tillfälle att genomgå minst en allmän hälsokontroll. I skollagen 14 kap 5 sägs: Elever har rätt att vid behov anlita skolhälsovården. I skollagen 14 kap 6 sägs: Den skolhälsovård som eleverna har rätt till skall vara kostnadsfri för dem Skolhälsovården omfattas av två regelsystem. Skolsköterskor och skolläkare är hälso- och sjukvårdspersonal och lyder därmed under de förordningar som gäller för hälso- och sjukvårdande arbete, t.ex. utförande, dokumentation och kvalitetsarbete. Det är också en del av skolväsendet och omfattas därmed också av det regelsystem som finns i skolan. I januari 1997 överfördes tillsynen av skolhälsovården från Skolverket till Socialstyrelsen. Det är vårdgivaren (barn och utbildningsnämnden) som skall utse en medicinsk verksamhetsansvarig med ansvar för de specificerade uppgifter som är författnings- reglerade. I januari 2004 beslutade Barn- och utbildningsnämnden på Tjörn delegera till skolchefen att utse medicinsk verksamhetsansvarig. Socialstyrelsen kom i augusti 2004 ut med nya riktlinjer för skolhälsovården. I riktlinjerna tydliggörs skolhälsovårdens uppdrag. Mot bakgrund av elevernas förändrade hälsosituation anser Socialstyrelsen att skolhälsovårdens hälsobefrämjande ambitioner måste bli tydligare med större fokusering på prevention och att tidigt upptäcka problem och svårigheter hos eleverna. Elever med behov av särskilt stöd, elevernas fysiska, psykiska och sociala arbetsmiljö och så kallade livsstilsrelaterade hälsorisker, t ex övervikt, missbruk, bör vara prioriterade områden. Socialstyrelsen betonar också samverkan inom elevvården. Basprogrammet som följer är omarbetat och anpassat efter riktlinjerna.
LEDNINGSORGANISATION Barn- och utbildningsförvaltningens förvaltningschef är verksamhetschef för skolhälsovården i grundskolan och gymnasiet. Medicinsk verksamhetsansvarig för skolhälsovården är skolläkaren. Samordnande skolsköterska skall finnas. Medicinsk Verksamhetsansvarig är den person som inför tillsynsmyndighet, Barn- och utbildningsnämnd och förvaltningschef ansvarar för skolhälsovårdens samlade verksamhet. Alla arbetsuppgifter som skolsköterska och skolläkare utför fordrar givetvis ingen ledning. Skolläkare och skolsköterska har enligt lag ett eget yrkesansvar. Medicinsk verksamhetsansvarigs uppgifter - Att tillsammans med samordnande skolsköterska upprätta, vidmakthålla och utveckla ett kvalitetssystem för skolhälsovården. - Att tillsammans med samordnande skolsköterska ansvara för att det finns rutiner för avvikelsehantering. - Ansvara för anmälningsskyldighet enligt Lex Maria. - Ansvara för Läkemedelshanteringen. - Ansvara för vaccinationsverksamheten. - Ansvara för delegering och generella direktiv vid sjukvårdande behandling. Rektor - på respektive skola ansvar för elevvårdsarbetet, elevhälsoteam och dess arbete. Skolhälsovårdens uppgift här är att bidra med omvårdnads, medicinsk och hälsobefrämjande kompetens, - har det samordnande ansvaret för att enligt läroplanen främja hälsa genom hälsoundervisning och hälsoupplysning. LOKALER OCH UTRUSTNING Skolhälsovården skall bedrivas i ändamålsenliga lokaler inom skolan och med tillgång till adekvat utrustning samt nödvändig facklitteratur och undervisningsmaterial. Varje skolsköterska skall ha tillgång till dator, e-post och Profdoc. METODPÄRM En samlingspärm med de för Skolhälsovården tagna rutinerna för verksamheten skall finnas tillgänglig. Samordnande skolsköterska ansvarar för detta.
PERSONAL Skolsköterskan skall utföra sitt arbete i överrensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet, samt med eget medicinskt yrkesansvar bedriva omvårdnad med inriktning mot en förbättrad hälsa bland barn och ungdomar. Skolsköterskan har förmåga att bedöma, planera och genomföra åtgärder som främjar hälsa. Skolsköterskan arbetar i det hälsofrämjande arbetet med hälsobesök, hälsosamtal, vaccinationer, som stödperson, informatör, rådgivare till elever, föräldrar och skolpersonal, vilket ingår i det förebyggande arbetet. Med en socialmedicinsk inriktning bedrivs ett arbete med hänsyn tagen till skolans fysiska och psykosociala miljö, dess krav och möjligheter. Öppen mottagning hålls de dagar skolsköterskan är på skolan. Där kan barn och ungdomar själva söka hjälp. Skolsköterskan kan hjälpa dem att tolka kroppsliga och själsliga symtom och se vad de behöver samt vid skolläkarmottagning organisera och medverka. Skolsköterskan har möjlighet att ta kontakt med elevernas nätverk hemma, i skolan eller i externa nätverk, så att de blir sedda, förstådda och får hjälp. Kompetenskrav som Skolsköterska är svensk legitimation som sjuksköterska. Specialistutbildning som skolsköterska, barnsjuksköterska, eller distriktssköterska. Medicinsk kompetens - innebär kunskap på naturvetenskaplig grund om barns och ungdomars utveckling och växande samt kunskap om diagnostisering och behandling av deras sjukdomar. Kompetensen omfattar kunskap i att förebygga hälso- och sjukdomsproblem liksom kunskap i hälsofrämjande arbete i den fysiska, psykiska och sociala miljön. Omvårdnadskompetens innebär att utifrån en helhetssyn på människans fysiska, psykiska, och sociala behov, hjälpa individer, familjer och grupper samt att förebygga, identifiera och behandla hälso och sjukdomsproblem. Skolläkaren kan tidigt identifiera medicinska behov hos barn och ungdomar och ge adekvat hjälp till elever som annars inte får sådan hjälp. Skolläkaren handleder också skolsköterskorna i deras arbete, bevakar skolbarnens hälsa i kommunen, följer den medicinska utvecklingen samt medverkar i arbetet med kvalitetssystem och Metodpärm för Skolhälsovården. Skolläkaren skall ha specialistkompetens inom barn- och ungdomsmedicin. Det är skolsköterskan och skolläkarens gemensamma kompetens som är avgörande för skolhälsovårdens kvalitet. Skolläkare och skolsköterskor ska erbjudas den kompetensutveckling som behövs för att fullgöra arbetsuppgifterna. Möjlighet till handledning skall finnas. Det skall ges möjlighet till gemensamma träffar för att utbyta yrkeserfarenhet.
REGELVERK OCH STYRDOKUMENT FÖR SKOLHÄLSOVÅRDEN PÅ TJÖRN FN:s Konvention om barnets rättigheter, artikel 24 Skollagen (1985:1100), 14 kap Skolhälsovård Hälso- och Sjukvårdslagen (1982:763,HSL) Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (1998:531) (LYHS) Socialstyrelsens allmänna råd (SOSFS 1997:8) Patientjournallagen(1985:562) (SOSFS 1993:20) Patientdatalagen (2008:335) Kvalitetssystem i hälso- och sjukvården (SOSFS 1996:24) Anmälnings skyldighet enligt Lex Maria (SOSFS 1998:113) Lokal avvikelsehantering (SOSFS 2002:4) Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Socialtjänstlagen (2001:453) Arbetsmiljölagen (1977:1160) Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering inom hälso- och sjukvård (200:1) Socialstyrelsens föreskrifter om vaccination hos barn ( SOSFS 2006:22) Skolplan Tjörns kommun Resurscentrums verksamhetsplan
KVALITETSARBETE Dokumentation och Spårbarhet Rutiner för hur åtgärder rörande elev skall kunna identifieras och spåras i dokumentationen samt hur genomförda förbättringsåtgärder i kvalitetssystemet och i verksamheten ex Metodhandboken. Egenkontroll, uppföljning och erfarenhetsåterföring Rutiner för egenkontroll av verksamheten, granskning av kvalitetssystemets tillämpning, ändamålsenlighet och effektivitet för att uppnå kvalitetsmålen samt återförs till Medicinsk verksamhetsansvarig. Försörjning och Teknik Rutiner för inköp av produkter och tjänster från leverantörer som är bedömda som godkända. Kompetens Rutiner för att säkerhetsställa att personalen har och underhåller den utbildning, erfarenhet och kompetens som krävs. Metoder för diagnostik, vård och omhändertagande Rutiner för nya metoders introduktion, lämplighet utarbetas och bedöms. Inaktuella metoder och rutiner avvecklas. Riskanalys och Avvikelsehantering Rutiner för identifiering, analys och bedömning av risker, felaktigheter, skador och avvikelser som kan ha betydelse för kvalitén. Rutiner för hur fel och brister åtgärdas och att avvikelsehantering återförs i förebyggande syfte, samt Lex Maria. Samverkan och samarbete Rutiner för klargörande av ansvar för samarbete och samverkan kring elever mellan personal, funktioner och andra enheter. Verksamhetsplan/Verksamhetsberättelse Verksamhetsplanen utformas enligt kommunens kvalitetsarbete och ingår i Resurscentrums verksamhetsplan.
BASPROGRAM FÖR HÄLSOÖVERVAKNING Skolår Arbetsuppgift Innehåll Undersökning Förskoleklass Överlämningskonferens för elever i behov av särskilt stöd enligt BHV och barnomsorg samt sjukvård/ rektor ansvarar, skolsköterska deltar. Inhämtande av hälsouppgift från vårdnadshavare Mottagande av elever från BHV skolsköterska träffar BVC-sköterska Upprättande av SHV-journal Kost och allergifrågor. Skolsköterska följer upp med kostansvarig Erbjudan om individuellt hälsobesök med elev, vårdnadshavare och skolsköterska Längd Vikt ISO-BMI Vaccinationsstatus Delta i föräldramöte Informera om skolhälsovården, grundläggande sunda kostvanor och fysisk aktivitet. Överviktsprevention Helhetsbedömning Samtal med fokus på elevens styrkor och svagheter Anamnes 1 2 Individuellt hälsosamtal med elev och skolsköterska Information från lärare Informationsblankett om besöket till vårdnadshavare Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling samt Trivsel Kamratrelationer Inlärning Kan eleven läsa? Kost och fysisk aktivitet, överviktsprevention Läkarundersökning Längd Vikt ISO-BMI Syn Hörsel Status: Tandhälsa Thyr Cor, Pulm Testes Motorik Rygg Vacc:Priorix Barn f. 2002 och framåt
4 Förnyad hälsouppgift samtyckesblanketter för vaccination från vårdnadshavare. Blankett inför hälsosamtal ifylles av elev. Erbjudan om individuellt hälsobesök med elev och skolsköterska Information från lärare Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling dokumenteras i shv-journalen av skolsköterska Vaccination: Barn f. före 2002 Infanrix Difteri/Stelkramp/Kikhosta 5. Samtyckesblanketter för vaccination från vårdnadshavare Vaccination: Mässling/Påssjuka/Röda/HPV Trivsel Kamratrelationer Inlärning/skolsituation Kost och fysisk aktivitet, överviktsprevention Hälsoproblem Tandhälsa och tandvårdsvanor Hälsoinfo klass Menstruation info flickor Längd Vikt Syn Hörsel ISO-BMI Rygg Vaccination Rygg/Flickor Vacc:dagar Vårdcentral Nytt stadium 6 Inhämtande av hälsouppgift från vårdnadshavare Kost och allergifrågor. Skolsköterska följer upp med kostansvarig Erbjudan om individuellt hälsobesök med elev och skolsköterska Blankett inför hälsosamtal, ifylles av elev. Information från lärare Längd Vikt Syn ISO-BMI Överviktsprevention Rygg Menarche Färgseende Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling dokumenteras i shv-journalen av skolsköterska Delta i två föräldramöte+ ÖPP steg 1 & 2 Hälsoinfo klass Hälsoinfo pojkar/flickor Pubertetsutveckling
7 Delta i två föräldramöte + ÖPP steg 3+4 8 Förnyad hälsouppgift från vårdnadshavare. Blankett inför hälsosamtal ifylles av elev. Erbjudande om individuellt hälsobesök med elev och skolsköterska Information från lärare Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling dokumenteras i shv-journalen av skolsköterska Trivsel Kamratrelationer Inlärning / Skolsituation Hälsoproblem Pubertet Kost och fysisk aktivitet, överviktsprevention Tandhälsa och tandvårdsvanor ANT Frågor om sexualitet anpassade efter elevens mognad Längd Vikt ISO-BMI Rygg Menarche Vaccination Difteri/Stelkramp/Kikhosta Elever f.2002 och efter 8 el 9 Medicinsk SYV info Hälsoinfo klass Tjej/ Kill-grupp 4 tillfällen Delta i två föräldramöte +ÖPP steg 4+5 9 BVC journal återlämnas till VG-regionens arkiv efter lån Vaccinationskort upprättas Överlämnande av elever till gymnasiets skolsköterska Utskrift SHV-journal skickas /överlämnas till gymnasieskolan Delta i ett föräldramöte + ÖPP steg 6 Gy 1 Inhämta shv-journal från grundskolan Hälsouppgift ifylles av vårdnadshavare Erbjudande om individuellt Hälsobesök med elev och skolsköterska Riktad undersökning / information om hälsa utifrån ett yrkesmedicinskt perspektiv på vissa gymnasieprogram Medicinsk SYV när behov finns Färgsinneundersökning när behov finns eller när elev önskar Sammanfattande bedömning av hälsotillstånd och utveckling dokumenteras i shv-journalen av skolsköterskan eller skolläkaren Trivsel - Kamratrelationer Skolsituation Hälsoproblem Kost och fysisk aktivitet, överviktsprevention ANT Sexualitet, preventivmedel, förebyggande av sexuellt överförbara infektioner Längd Vikt BMI Rygg Vaccinations-status
Gy 2 och 3 Riktad undersökning / information om hälsa utifrån ett yrkesmedicinskt perspektiv på vissa gymnasieprogram Medicinsk SYV när behov finns Gy 3: Avsluta shv-journal och skicka till respektive kommuns arkiv Alla skolår Hälsoupplysning i grupp MEDICINSK STUDIE- OCH YRKESVÄG- LEDNING (Med.SYV) Kontrollelever följs upp av skolsköterska och/eller skolläkare enligt individens behov. Information och samråd med lärare och/eller elevhälsoteam efter samtycke från elev och vårdnadshavare Rutiner för hälsofrämjande information till klasser och/eller samtal i tjej/killgrupper om pubertetsutveckling, relationer, livskunskapsfrågor samt kost och fysisk aktivitet bör genomföras av skolsköterskan under hela skoltiden för eleverna och övriga skolan lämpliga tillfällen. Samarbete med övrig skolpersonal och övrig elevhälsa är i dessa frågor är en fördel. Elever med funktionshinder och behandlingskrävande kroniska sjukdomar kan behöva medicinsk information inför sitt studie- och yrkesval. Informationen syftar till att öka elevernas kunskaper om både sitt funktionshinder /sjukdom liksom om det framtida yrket. Syftet är att eleverna ska få hjälp att göra goda yrkesval. Skolsköterskan bör erbjuda Medicinsk SYV- information i samband med hälsobesöken. En lämpligare tidpunkt under högstadiet är dock i årskurs 9 inför gymnasievalet. Gärna i samverkan med studie- och yrkesvägledaren (SYV).
MÅL OCH RIKTLINJER FÖR SKOLHÄLSOVÅRDEN PÅ TJÖRN Följande mål och riktlinjer inom nedanstående verksamhetsområden skall gälla för skolhälsovården på Tjörn. * Hälsobesök * Hälsosamtal * Hälsofrämjande undervisning/hälsoupplysning/pedagogik * Vaccinationer * Information elev/förälder, lärare och övrig personal * Arbetsmiljö, elevskydd * Journalhantering och annan dokumentation * Utrustning, lokaler * Samverkan; inom skolan, externt med socialtjänst, barnhälsovård, sjukvård m.fl. Hälsobesök och hälsosamtal Med hälsobesöken uppfyller vi skollagens krav på att följa elevernas utveckling, bevara och förbättra deras själsliga och kroppsliga hälsa och verka för sunda levnadsvanor hos dem. * skolhälsovården skall genom strukturerat program för hälsoövervakning identifiera hälsoproblem, frisk-risk och skyddsfaktorer av betydelse för elevens hälsa. * elever med identifierade problem och risker skall få adekvat stöd och hjälp. Skolhälsovårdens hälsobesök är en fortsättning på barnhälsovården. De ingår i samhällets samlade skyddsnät för barn och ungdom. Basprogrammet för hälsobesök omfattar upprepade individuella hälsobesök med skolsköterska/skolläkare av olika omfattning med tonvikt lagd på förskoleklass, år 2,4,5,6,8 samt år 1 på gymnasiet. Innehållet i hälsobesöken bygger på ett individuellt hälsosamtal med elev (i förskoleklassen även med vårdnadshavare). Metodiken för hälsobesök och hälsosamtal är under ständig utveckling och bör anpassas utifrån beprövad erfarenhet och vetenskap. Varje hälsobesök ger tillfälle till kontakt och diskussion, där längd och viktkurvorna ofta gör en naturlig utgångspunkt. De flesta barnsjukdomar ger förr eller senare, ibland som första symtom, avvikelser på vikt- eller längdkurvan. Ätstörningar, som bl a karakteriseras av bristande sjukdomsinsikt, fångas ofta in vid dessa kontroller. Nationella rapporter bekräftar idag att övervikt och fetma är ett problem för barn och unga i Sverige. Genetiska faktorer anses samspela med miljöfaktorer, samtidigt som det finns en individuellt varierande känslighet för att utveckla övervikt och fetma.
Socialstyrelsen anser att det är särskilt viktigt att skolhälsovården är tydlig i det hälsopreventiva arbetet där överviktsprevention kommer in. Skolhälsovården bör enligt dem särskilt uppmärksamma elever som är i behov av särskilt stöd, elevernas fysiska och psykiska arbetsmiljö samt så kallade livsstilsrelaterade hälsorisker. Många onödiga remisser och utredningar till specialistinstanser kan undvikas i och med att elev och föräldrar kan ges information på skolhälsovårdens mottagningar. Skolhälsovårdens kärna och styrka är det individuella mötet med den enskilda individen. Om hälsosamtalet får vara en del i skolans hälsoplan ökar möjligheten att eleven får en känsla av sammanhang om alla vuxna lämnar samma hälsobudskap. Det blir mer begripligt och hanterbart för eleven och meningsfullheten förstärks om man får budskapet både i enskilt samtal och som en del i en grupptillhörighet. Skolsköterskan möter eleverna även på gruppnivå i gruppdiskussioner om t.ex. kost, fysisk aktivitet, pubertetsutveckling och livsstilsfrågor m.m. Åtgärder för att uppnå målen * att genomföra basprogrammet för hälsoövervakning * att i samband med hälsoövervakningen ta ställning till eventuella åtgärder som bör vidtas på grund av de identifierade problem och risker. * att utnyttja hälsobesöken för samtal och diskussion om frågor som är relevanta för elevens egen upplevelse av hälsan samt för dokumentation av hälsoläget. Hälsofrämjande undervisning Skolhälsovården medverkar aktivt i det hälsopedagogiska arbetet på skolan. Insatserna är främst kring kost för att ge en bättre hälsa, en positiv attityd till mat och kunskap om hur valet av livsmedel påverkar vår miljö. Fysisk aktivitet, psykisk hälsa, livsstilsfrågor att förhindra droganvändning samt livräddande första hjälpen är andra viktiga hälsoteman. * genom individuella hälsobesök/hälsosamtal * genom hälsoupplysning i grupp * genom generella insatser som att arbeta för hälsofrämjande skola och värdegrundsarbete. Åtgärder för att nå målen Genom individuella hälsobesök/hälsosamtal har skolhälsovården utvecklat en särskild arbetsform med en stödjande och hälsofrämjande inriktning med utgångspunkt på starka och svaga sidor. En avsikt med samtalen är att få eleven att tänka på ett nytt sätt för att kunna se samband mellan eventuella hälsoproblem och den egna livssituationen. Att skolhälsovården aktivt medverkar i det hälsopedagogiska arbetet i skolan, genom att följa kunskapsutvecklingen på området och använda ny evidensbaserad metodik för framgångsrika insatser såväl elever som skolans personal som vårdnadshavare är en målgrupp för arbetet.
Att främja hälsa är en gemensam uppgift för all skolpersonal där rektorn har det samordnande ansvaret. Skolhälsovårdens uppgift här är att bidra med sin hälsopreventiva, medicinska och omvårdnadskompetens. Att aktivt medverka i skolans hälsopedagogiska arbete med hälsoupplysning i grupp kan ske om kost, fysisk aktivitet, psykisk hälsa, livsstilsfrågor tobak och droger samt livräddande första hjälpen. Sträva efter samarbetsformer där eleverna får möjlighet till fördjupade diskussioner. Även arbetet med hälsofrämjande skola, hälsolag, likabehandlingsplan och värdegrundsarbetet är andra exempel på att hälsofrågor är en del av skolhälsovårdens arbete i skolan. Vaccinationer Socialstyrelsen rekommenderar i allmänna råd ett vaccinationsprogram för barn och ungdom att skolhälsovården ansvarar för att barn får en fjärde vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta vid 10 års ålder och en andra vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund vid 12 års ålder. Till Sverige nyanlända elever bör skolhälsovården initiera en genomgång av varje inflyttats barns vaccinationsbehov. Ett nytt vaccinationsprogram från Socialstyrelsen kommer att starta upp för barn födda 2002. Detta innebär att med start 2009 och under tre på varandra följande läsår kommer vaccinationer genomföras i tre årskurser samtidigt. * Skolhälsovården skall erbjuda och genomföra det rekommenderade vaccinationsprogrammet * Till Sverige nyanlända elever bör skolhälsovården initiera en genomgång av vaccinationsbehov och erbjuda ovan vaccinationer. I Sverige började difterivaccination under och efter andra världskriget och ett barnvaccinationsprogram har successivt byggts upp inom barn- och skolhälsovårdens verksamhet. Respektive huvudman har tagit på sig den för barnfamiljerna kostnadsfria vaccinationen. All vaccination är numera frivillig i Sverige. Grundstenarna i ett framgångsrikt vaccinationsarbete är effektiva och säkra vacciner, ett bra vaccinationsprogram i ett välfungerande hälsovårdssystem, förtroende för vaccinationerna hos befolkningen och politiskt stöd. Tack vare vårt effektiva hälsovårdssystem som når alla barn och en god medverkan från föräldrarna når vi hög vaccinationsanslutning. Åtgärder att nå målen * Alla föräldrar skall informeras om och barnen erbjudas vacciner som programmet för vaccinationer i skolåldern omfattar. * Alla elever skall ges information om syftet med och reaktionerna i samband med vaccinationerna. * Skolhälsovårdens personal skall kontinuerligt informeras om vaccinationsprogram och vaccinutveckling.
* Organisation av vaccinationsarbetet och säkerhetsrutiner i samband därmed skall kontinuerligt följas upp, såväl vid introduktion av ny personal, som genom årlig biverkningsrapportering. Elevernas arbetsmiljö Skolhälsovårdens roll i arbetsmiljöarbetet utarbetas under rektors ledning i samarbete med all berörd personal och fastställs i skolans arbetsmiljöpolicy. Det är viktigt att vi tillsammans arbetar för en säker och god arbetsmiljö för eleverna och här tillför skolhälsovården medicinsk kompetens som stöd i det pedagogiska arbetet. * Skolhälsovården skall medverka i förebyggande insatser och åtgärder mot arbetsrelaterad ohälsa. Arbetsmiljöfrågorna i skolan har en stark koppling till folkhälsoarbetet och till skolhälsovårdens mål att främja hälsa och att förebygga sjukdom. Rektor ansvarar för elevernas arbetsmiljö på den enskilda skolan. Åtgärder för att nå målen Skolhälsovården * uppmärksammar och deltar i det förebyggande arbetet mot arbetsmiljörelaterad ohälsa vid hälsobesök och hälsosamtal, * medverkar i olycksfallsregistrering, * medverkar i egenskap av elevernas företagshälsovård i skyddsronder/allergironder samt i utbildning av elevskyddsombud, * medverkar i skolans arbete förebyggande med enligt Likabehandlingsplanen, * medverkar i elevernas utbildning i Livräddande första hjälpen, * medverkar i elevernas yrkesval som medicinsk sakkunnig, Riktad undersökning / information om hälsa utifrån ett yrkesmedicinskt perspektiv, Medicinsk SYV (studie- och yrkesvägledning). Journalhantering och annan dokumentation Dokumentation i och hantering av elevhälsojournalen styrs detaljerat i lagar och föreskrifter. Dokumentationen är basen för uppföljning och utvärdering. Kvalitetsutveckling av verksamheten främjas av datorisering. * Skolhälsovården skall dokumentera med god kvalitet och följa gällande lagar, författningar och kommunala anvisningar. All hälso- och sjukvårdverksamhet omfattas av Socialstyrelsens krav på dokumentation i varje enskilt ärende. Annan dokumentation inom skolhälsovården när det gäller enskilda elever handlar om intyg och remisser, meddelanden till hemmet eller till berörda lärare.
Skolläkarens delegation till skolsköterskan enligt läkemedelsförordningen hör också till den dokumentation som skall finnas på skolhälsovårdsmottagningen. Åtgärder för att uppnå målen * Alla elever skall ha en skolhälsovårdsjournal, som är skyddad enligt sekretesslagen. Journal anteckningarna skall vara förda enligt patientjournallagen och vara korrekt förvarade utifrån en lättfattligt system, * skolhälsovårdsjournalen följer eleven enligt gällande kommunala anvisningar, * giltig delegation från skolläkare till skolsköterska skall finnas på mottagningen, * verksamheten dokumenteras så att uppföljning och kvalitetssäkring är möjlig. Elever i behov av särskilt stöd Integrering i skolan av barn och ungdomar med långvariga sjukdomar och funktionella störningar kräver medicinsk information till skolpersonal. I komplexa elevvårdärenden är det inte ovanligt att medicinska orsaker finns med som en del i elevens problembild. Kunskaper om att barns framtida psykiska och sociala hälsa påverkas av tidig upptäckt och adekvata insatta åtgärder är av största vikt för utformning av skolhälsovårdens basprogram för hälsokontroller och skolornas elevvårdsarbete. * Elever i behov av särskilt stöd skall vara tidigt identifierade * Skolhälsovården skall ha kompetens och resurser för att vid behov inom sitt för skolhälsovårdens ansvarsområde göra medicinska bedömningar och i samverkan med elevhälsoteam/centrala elevhälsan utforma handlingsprogram för elever i behov av särskilt stöd. * Skolhälsovården skall vid behov informera om handikapp och sjukdom och ge specifik information inför yrkesval. Skolhälsovårdens roll i elevhälsoarbetet är framförallt förebyggande. En övergripande målsättning är att medverka till att skolan och barnets föräldrar har rimliga förväntningar på barnet och att det pedagogiska arbetet utformas så att barnet ges bästa möjlighet att bevara och utveckla fysisk, psykisk och social hälsa. Samverkan med skolans övriga personal för bedömning, utredning och handläggning är därför en viktig förutsättning. Integrering i skolan av barn och ungdomar med långvariga sjukdomar och funktionella störningar kräver medicinsk information till skolpersonal. I denna grupp liksom i de på annat sätt socialt utsatta eleverna finns många som signalerar med stökighet och bristande koncentration symtom som kan vara enbart socialt eller biologiskt betingade eller både och. Skillnaderna är viktiga att utreda, då handläggningen påverkas av orsakerna. Elever med lättare begåvningshandikapp, mobbade och misshandlade barn kan många gånger identifieras genom skolhälsovårdens generella hälsoövervakningsprogram.
Åtgärder för att uppnå målen * Skolhälsovården medverkar i strukturerad överlämning av barn i behov av särskilt stöd inför skolstart och vid byte av skola. * Skolhälsovården ingår i resurscentrum för barn och ungdom på Tjörn och följer den tagna plan för Elevhälsa på Tjörn och respektive skolas elevvårdsplan. * Skolhälsovården medverkar till att ett fungerande system för registrering av skolfrånvaro finns på skolan längre tids eller upprepade korta frånvaroepisoder anmäls till elevhälsoteamet av klassföreståndare/mentor och vid behov upprättas åtgärdsprogram. * Skolsköterskan deltar i elevhälsoteamets möten och skolläkaren är med på Team konferensen på Resurscentrum. * Skolsköterskan erbjuds handledning för att utveckla professionalism och säkrande av kvalitet. Mottagningsverksamhet Skolhälsovårdens mottagningsverksamhet är en del i ett generellt förebyggande och hälsofrämjande arbete. Om skolhälsovården är lättillgänglig, med personal som har erfarenhet och kunskap om barn och ungdomars hälsa ökar möjligheten att tidigt uppmärksamma, kartlägga och åtgärda hälsoproblem Oberoende av problemets art vänder sig elever och föräldrar ofta till skolhälsovården. Akuta sjukvårdsinsatser, ex skador som inträffar under skoltid hör till skolsköterskans vardag. Sjukvård som sköts bättre på Vårdcentral eller sjukhus remitteras vidare. Till de områden som skolhälsovårdens kompetens särskilt bör tas tillvara är de hälsoproblem där skolhälsovården har kunskapen, egna funderingar, behov av hjälp om sådant bekymrar eleverna samt de hälsoproblem där skolans arbetsmiljö kan vara orsaken ex. mobbing, magont, överkrav och stress för vilka kunskap om skolans miljö kan göra det lättare att förstå bakomliggande orsak. * Mottagningsverksamhet erbjuds elever och föräldrar Åtgärder för att nå målen Skolhälsovårdens uppgifter för enklare sjukvård och elevernas rätt till att vid behov anlita skolhälsovården är komplex och ansvarsfull verksamhet som rymmer många möjligheter med också problem. För barn liksom vuxna är gränsen mellan hälsovård och sjukvård oklar. Hälsovård efterfrågas sällan men elever söker sig ofta till skolsköterskan för råd och behandling av upplevda sjukdomsproblem. Elever skiljer ofta inte på hälsovård, sjukvård och vuxenstöd. Skolhälsovårdens sjukvårdande funktion bör i första hand tas tillvara vid skolrelaterade hälsoproblem och utifrån den kunskap vid behov remittera de elever som är i behov av vidare utredning eller vård. Kunskapen om skolans miljö kan göra det lättare att förstå bakomliggande orsaker än vad det är för personal inom en sjukvårdsorganisation utanför skolan. I den mån hälsoproblemen är orsakade direkt eller indirekt av elevernas arbetsmiljö är det i många fall troligen lättare att påverka bakomliggande orsaker genom att verka inom skolans organisation. Kontakten med elever som har arbetsmiljörelaterade hälsoproblem är en viktig utgångspunkt för generella sjukdomsförebyggande insatser i skolan.