Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning

Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Mariana Femling December 2008

Kompetenscentrum t Hållbar Hästhållning ng Studien är gjord av Mariana Femling på uppdrag av Berit Löfgren, Länsstyrelsen, och med Sandvikens kommun som projektägare. Studien finansieras av Jordbruksverkets satsning på livskraftigt hästföretagande och landsbygdsprogrammet.

Innehållsförteckning Innehållsförteckning 3 Sammanfattning 4 Inledning 5 Bakgrund 5 Finansiering av projektet 6 Mål Projektets uppdrag 6 Arbetssätt 6 Tidsplan 6 Resultat 6 Media 6 Besök Information Diskussion 6 Möte med målgrupperna 7 Arbetsgrupp 7 Miljörådgivning 8 Företagsutveckling 8 Samarbete med andra projekt 8 Utöver projektets uppdrag har följande gjorts 8 Beskrivning av Hästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg 9 Vision 9 Mål 9 Syfte 9 Målgrupper 9 Ledningsgrupp 10 Samarbetspartners 10 Verksamhetsbeskrivning 10 För att föra utvecklingen framåt och säkra kompetensförsörjningen ska hästlyftet arbeta med 11 Huvudman och lokalisering 12 Årsbudget 12 Finansiering 12 Slutsats och diskussion 13 Använd(bar) litteratur 14 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Bilaga 3 Bilaga 4 Bilaga 5 Bilaga 6 Tidningsartiklar seminarium Tidningsartikel seminarium Tidningsartikel foder Inbjudan till seminarium, 23 september, 2008, Kvarnen, Söderhamn Dokumentation från seminariet 23 sept. Inbjudan till Planera för häst hästen i samhällsplaneringen

Sammanfattning Uppdraget för den här studien har varit att ta fram förutsättningar för en etablering och finansiering av ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor. Länsstyrelsen har varit beställare och Sandvikens kommun projektägare. Hästsektorn i Gävleborg har kartlagts och behoven identifierats både på kommunal- och länsnivå. Nästa steg behöver tas utifrån de erfarenheter, kunskaper och behov som framkommit i projekten Hästen i Gävleborg, Hästlyftet Gävleborg, HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun, Häst i hållbar utveckling och Hästföretag i hållbar utveckling. Dessa förstudier och projekt har alla haft ett väl förankrat underifrånperspektiv där både kommunerna och hästsektorn med dess företagare, klubbar, organisationer och enskilda hästhållare har sagt sitt. Den kraftiga expansionen av antalet hästar, från cirka 1 200 till cirka 10 000 under en 30-års period, har skapat en mängd nya verksamheter, arbetstillfällen och yrkeskategorier men även kunskapsbrister och samordningsproblem. I takt med hästnäringens tillväxt ökar även behovet av anläggningar, service, utbildning, rådgivning, vägledande tillsyn och samordning. En dialog mellan hästnäringen och kommunerna samt en klok integrering av hästfrågor i samhället är nödvändig. För att ge en varaktig och hållbar utveckling ur alla aspekter, såväl ekonomisk som ekologisk och social, behöver kommunerna och hästsektorn stöd och rådgivning av en professionell kompetens. Hästsektorn är i dag så pass utbredd att dess frågor måste lyftas till en aktiv nivå, där hästen tillåts ta plats i samhället. Hästens inverkan på näringslivet, miljön, folkhälsan, samhällsplaneringen, regionens attraktionskraft osv. är av en sådan omfattning att dessa frågor behöver samlas och drivas strategiskt och långsiktigt. Detta bör ske i en löpande verksamhet för att ge en varaktig och hållbar utveckling. Detta ska göras i ett regionalt kompetenscentrum för häst. Hästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg kommer att verka på en regional nivå för en samordning och hållbar utveckling av hästsektorn i Gävleborgs län med dess 10 kommuner. Detta ska ske genom samordning av frågor kring häst, skapa mötesplatser och nätverk, säkra kompetensförsörjningen, samt vara ett bollplank och stöd för offentlig och privat verksamhet. Hästlyftet ska vara den instans dit man kan vända sig till då det gäller hästrelaterade frågor. Välmående hästar i ett attraktivt län 4

Inledning Hästsektorn har kartlagts och behoven identifierats både på kommunal- och länsnivå. Gävleborg behöver ta ytterligare ett steg och fortsätta det arbete som påbörjats och gå vidare utifrån de erfarenheter, kunskaper och behov som framkommit i projekten Hästen i Gävleborg, Hästlyftet Gävleborg, HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun, Häst i hållbar utveckling och Hästföretag i hållbar utveckling. För att ge en varaktig och hållbar utveckling behöver kommunerna och hästsektorn stöd och rådgivning av en professionell kompetens. Frågorna behöver samlas och arbetet drivas långsiktigt, strategiskt och framförallt i fasta former genom en löpande verksamhet. Detta ska göras i ett regionalt kompetenscentrum för häst. Den moderna hästhållningen har stor betydelse för den sociala och ekonomiska utvecklingen på landsbygden. Hästsektorn kommer att vara strategiskt viktig för landsbygdens överlevnad i Gävleborgs län. Här finns en stor och ännu outnyttjad potential. Samtidigt blir hästen en alltmer tätortsnära företeelse och idag finns ungefär 2/3 hästarna i tätortsnära miljöer. Hästen i samhällsplaneringen är en av alla viktiga frågor som kommunen måste ha kunskaper om då de har planmonopolet i Sverige. I Länsstyrelsens projekt Häst i hållbar utveckling framkom att kommunerna inte vet hur man gör och efterfrågade någon att vända sig till. När djurskyddskontrollerna flyttas till Länsstyrelsen, 2009-01-01, försvinner djurkompetens från kommunerna. Ytterligare en viktig fråga för kommunerna är ansvaret för det lokala miljö- och kretsloppsarbetet. Ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor är en framkomlig väg att säkra kompetensförsörjningen till kommunerna. Lika viktigt som det är att planera för häst i samhället är det att hästägare har tillräckliga kunskaper både för att hålla häst och för att använda hästen som en resurs för det rika odlingslandskapet. Landskapsvård för att bevara kulturmiljöer, öka den biologiska mångfalden, minska riskerna med bekämpningsmedel samt att öka djurvälfärden är ämnesområden som kräver större utrymmen i hästägares vardag. En viktig del är att synliggöra hästnäringen och utveckla hästföretagen. Hästsektorns utveckling bygger på ett växelspel där å ena sidan hästnäringen måste ta sitt ansvar och arbeta för en professionalisering. Å andra sidan måste kommunerna få upp ögonen för hästnäringen, ta sitt ansvar och se på hästföretagare som vilken annan näring som helst. Företag och företagsnätverk kring ridleder, trav, och övrig hästsport är exempel på den besöksnäring som ökar starkt i Sverige och i Europa. Även här finns det en stor outnyttjad potential. Bakgrund Hästsektorn i Gävleborg omsätter en miljard kronor årligen och var tionde häst skapar ett heltidsjobb! Den kraftiga expansionen av antalet hästar, från cirka 1 200 till cirka 10 000 under en 30-års period, har skapat en mängd nya verksamheter, arbetstillfällen och yrkeskategorier men även en del kunskapsbrister och samordningsproblem. I takt med hästnäringens tillväxt ökar även behovet av anläggningar, service, utbildning, rådgivning, vägledande tillsyn och samordning. En dialog mellan hästnäringen och kommunerna samt en klok integrering av hästfrågor i samhället är nödvändig. I tidigare genomförda projekt har kommuner, hästhållare, företagare, organisationer och föreningar uttryckt behovet av kompetensförsörjning, en regional samordning och en tydlig part att vända sig till i hästrelaterade frågor. I maj 2006 fick Länsstyrelsen i uppdrag av hästsektorn att arbeta för en permanent resurs för hästfrågor. Även från nationellt håll arbetar man för regionala resurser. 5

Finansiering av projektet Projektet har tre delar, delprojekt med olika finansiering. Då samverkan är nödvändig finns fördelar av att frågorna hålls ihop av en aktör med bred kompetens. Finansieringen av projektet har skett med medel från landsbygdsprogrammet, axel 1 och 3, samt från Livskraftigt hästföretagande. Redovisningen omfattar hela projektet. Mål projektets uppdrag Huvudmålet med studien är att ta fram förutsättningarna för och att påbörja en etablering av ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor i Gävleborgs län. Företagsutveckling och miljörådgivning för hästhållning är ytterligare två prioriterade områden i projektet. Arbetssätt För att kunna ta fram förutsättningarna för ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor i Gävleborgs län behöver följande åstadkommas: Skapa opinion och synliggöra behovet av ett regionalt kompetenscentrum i bland annat media. Kontakt och diskussion med länets organisationer angående en samordning av hästsektorn samt respektive organisations roll i och ekonomiska stöd till ett regionalt kompetenscentrum för häst. Ett öppet möte med hästsektorn samla hästnäringen, det offentliga, organisationer, föreningar och enskilda för en diskussion kring huvudmannaskap, lokalisering och fi nansiering av ett regionalt kompetenscentrum för häst. Tillsätta en arbetsgrupp för att driva arbetet framåt. Ta fram en arbetsbeskrivning för ett regionalt kompetenscentrum för häst. Ta fram en projektansökan för startfasen av ett regionalt kompetenscentrum för häst. För att fortsätta det arbete med miljörådgivning som har pågått sen 2004, kommer skötsel av slåttervallar och beten, parasitbekämpning, samt landskapsvård att tas upp. Detta sker främst i kursverksamhet i samband med utbildning om foder och utfodring. Arbetet med att utveckla företagandet kommer främst att bestå av att stötta befintliga företagsnätverk och att initiera/starta upp nya. Ytterligare ett led i att stötta företagsutvecklingen är att samordna och vidareutbilda de som på olika sätt arbetar med samhällsplanering såsom kommunernas samhällsplanerare och bygglovshanterare. Tidsplan Arbetet beräknas pågå mellan den första maj 2008 till den sista december 2008. Resultat Media Projektet har vid ett flertal tillfället synts i media, i form av tidningsartiklar, se bilaga 1, 2 och 3 samt varit med i lokal- och Riks TV, Landet runt. Besök information diskussion Kontakt har tagits med länets kommuner och organisationer angående en samordning av hästsektorn. Diskussioner har förts kring respektive organisations roll i ett regionalt kompetenscentrum för häst och vilket ekonomiskt stöd man har möjlighet att bidra med. 6

Följande har kontaktats/ besökts: Länsstyrelsen LRF LRF Konsult Gävleborgs ridsportsförbund HS Hushållningssällskapet Bollnäs Travet Bollnästravets Samverkansgrupp Svenska Kyrkan Samtliga är mycket positiva till ett kompetenscentrum och har även god kunskap om tidigare projekt. Möjlighet att bidra med ekonomiskt stöd varierar från 10 000 kr per år till att gå in med arbetstid. Diskussioner har förts med sju av länets tio kommuner. Nu återstår att fastställa kommunernas bidrag till finansieringen av ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor. Möte med målgrupperna Hästsektorns aktörer har bjudits in till ett seminarium ett öppet möte för en gemensam diskussion och för att få in synpunkter och förslag till ett förvekligande av ett regionalt kompetenscentrum, se bilaga 4. Åtta av tio kommuner var representerade med både politiker och tjänstemän, LRF Konsult, LRF, Länsstyrelsen, alla tre travbanorna, Gävleborgs ridsportsförbund, enskilda företagare, Företagsringen, tre gymnasieskolor, Hushållningssällskapet, Ridled Hälsingland samt ett antal ridskolor och ridklubbar. För en sammanställning av diskussionerna, se bilaga 5. Se även tidningsartiklar i bilaga 1 och 2. Följande frågor diskuterades: Huvudmannaskap Lokalisering Framtida fi nansiering Gruppen var i det närmaste enig om att huvudmannaskapet bör ligga på Länsstyrelsen. Då det gäller lokaliseringen framfördes två alternativ: 1. Ett kompetenscentrum kan ligga i princip var som helst. Med dagens teknik behövs ingen fysisk plats men väl fysiska möten. 2. Att kompetenscentrumet bör ligga centralt i länet med närhet till befintliga verksamheter. Bollnäs, Nytorp och Söderhamn kom upp som förslag. Finansieringen behöver ha en lösning på kort sikt, under en inledningsfas behöver finansieringen bygga på projektmedel EU medel. På längre sikt, under projekttidens gång, är målsättningen att bidragsdelen minskar över tiden. Finansieringen av driften på behöver lösas på flera sätt: Ekonomisk förening medlemskap branschorganisation Statliga och kommunala medel Försäljning av tjänster Utvecklings och forskningsmedel, m.m. Arbetsgrupp Under mötet bildades en arbetsgrupp på sex personer för att ta fram en projektansökan. Arbetsgruppen består representanter från politiken, travet, näringen, Länsstyrelsen samt projektledaren. Gruppen har träffats vid ett flertal tillfällen och varit ett ovärderligt stöd under projektets slutfas. Denna grupp kan vara en lämplig referensgrupp i grundandet av ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor. 7

Miljörådgivning Arbetet med miljörådgivning har främst skett i samband med kurser kring foder och utfodring. Se bilaga 3. Tyngdpunkten har legat på skötsel av vallar och beten, parasitbekämpning, samt landskapsvård. Informationsmaterial om landskapsvård och parasitbekämpning har funnits med på alla kurser och träffar. Företagsutveckling Arbetet med att utveckla företagandet har främst bestått av att stötta befintliga företagsnätverk i Ljusdal och Sandviken, totalt 9 nätverksträffar. Sandvikens nätverksgrupp har startat en ideell förening, Gestrike Häst med en ännu så länge intern hemsida. Ljusdalsgruppen har fortsatt sitt arbete med att stärka och utvidga samordningen samt lagt upp en utbildningsplan kring företagsutveckling och marknadsföring. Ett nytt nätverk i Nordanstigs kommun har startat. Ytterligare ett led i att stötta företagsutvecklingen har varit att samordna och vidareutbilda de som på olika sätt arbetar med samhällsplanering, t.ex. kommunernas samhällsplanerare och bygglovshanterare. Ett seminarium har ordnats, se bilaga 6, med ett trettiotal deltagare från sex kommuner. Samarbete med andra projekt Under projekttiden har ett samarbete och utbyte skett med följande projekt: Hästföretag i Hållbar utveckling Häst i hållbar utveckling Nordanstigs kommun Hästen i Skåne HS Norrbotten Vision Häst Värmdö Lokal och regional utveckling Regionala nav för utveckling av hästsektorn Stockholms Länsstyrelse Pilgrim Hälsingland Pilgrim Europa Bollnästravets Framtidsgrupp Utöver projektets uppdrag har följande gjorts: Två kurstillfällen med temat naturlig inhysning har hållits med 90 deltagare. Ett utvecklingsarbete har påbörjats med länets lokala kvarnar för att ta fram ett koncept för gårdsanpassat foder att utifrån en grovfoderanalys ta fram ett kompletterande kraftfoder som bygger på lokalproducerad spannmål. Har lyft frågan om att utse Årets hästkommun till i första hand HNS, Hästnäringens Nationella Stiftelse, men även till LRF och Jordbruksverket. Tanken är att: Lyfta fram och sätta fokus på hästsektorn och det offentligas/ kommunernas roll/ betydelse för utvecklingen. Genom nomineringar presentera ett antal kommuner som har häst på agendan och visa exempel på vad som kan göras. På något sätt premiera de som har arbetat med frågan. Först och främst med den reklam som det innebär en kommuns attraktionskraft. Och helst även någon form av vinst. Här behövs en diskussion kring lämpliga kriterier. 8

Beskrivning av HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Ett regionalt kompetenscentrum för en samordning och hållbar utveckling av hästsektorn i Gävleborgs län. Det i tidigare projekt inarbetade namnet Hästlyftet har blivit ett välkänt begrepp och namnet kommer fortsättningsvis att vara HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Hästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg kommer att verka på en regional nivå för en samordning och utveckling av hästsektorn i Gävleborgs län med dess 10 kommuner. Kompetenscentrat kommer att samordna frågor kring häst, säkra kompetensförsörjningen, skapa mötesplatser och nätverk samt vara ett bollplank och stöd för offentlig och privat verksamhet. Hästlyftet ska vara den instans dit man kan vända sig till då det gäller hästrelaterade frågor. Nationell Plattform HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Vision Välmående hästar i ett attraktivt län. Länets 10 kommuner Mål Etablering och finansiering av ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor. Syfte Syftet med ett regionalt kompetenscentrum för hästrelaterade frågor är: att aktivt verka för en uthållig utveckling av hästsektorns företag och verksamheter att aktivt verka för en sund, funktionell, ekonomisk och miljömässig hästhållning att aktivt verka för en samordnad hästsektor att samla hästrelaterade frågor att vara en tydlig part att vända sig till att tillgodose kompetensförsörjningen hos målgrupperna att Gävleborg blir ett attraktivt län att bo och verka i med häst Målgrupper Näringen Företag med anknytning till häst eller som producerar något för hästsektorn. Det offentliga Kommun, Landsting, statliga verk såsom Skattemyndigheten, Vägverket, Polisen och Länsstyrelsen. Hästhållningen Hästägare, hästhållare, föreningar, allmänheten m.fl. Organisationer LRF, Gävleborgs Ridsportsförbund, Almi, Hushållningssällskapet, STC Svenska Travsportens centralförbund, fackförbund, studieförbund m.fl. Klubbar Föreningar Länets 10 kommuner Företagare Näringen HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Hästhållning Hästägare Statliga verk Organisationer Landstinget Folkhälsan 9

Ledningsgrupp En grupp om 4 5 personer som utifrån sin kompetens utvecklar Hästlyftet, ser behoven samt leder och driver frågorna framåt (dessa är ej med som intressegrupp eller för att representera). Samarbetspartners En grupp som representerar de aktörer som är viktiga för hästsektorns utveckling och som driver en sammanhållen politik och samsyn på hästsektorns frågor. Här sitter de som äger frågorna och huvudfinansiärerna. Man är där som intressegrupp och för att representera målgrupperna, bestående av representanter för t.ex.: Hästnäringen Hästsporten Kommuner Länsstyrelsen LRF LRF Konsult Landstinget Studieförbund Region Gävleborg Kyrkor och församlingar Andra projekt Turistnäringen Wij trädgårdar Forskningen, FoU Gästrikerådet, Hälsingerådet HS, Hushållningssällskapet Verksamhetsbeskrivning Frågorna kommer att drivas med ett samhällsperspektiv. Behoven styrs ur en fortlöpande process i en tät dialog med hästsektorn och det offentliga. Arbetet kommer att bestå i att: Lyfta hästens betydelse för länet och dess kommuner. Synliggöra hästsektorn och dess behov. Skapa förutsättningar för livskraftiga företag. Förse målgrupperna med kunskap och service. Fungera som en informationskanal t.ex. föra ut forskningsresultat, ny information, nationella direktiv, nya lagar och regler m.m. Kommunicera hästsektorns behov av forskning och utveckling, FoU. Vara en diskussionspart bollplank och stöd för det offentliga i strategiska frågor. Fortsätta arbetet för en samordnad hästsektor och vara en sammanhållande länk för hästfrågor både inom och mellan målgrupperna. Medverka till att höja kvalitén på djurskyddet. Arbeta med frågor som faller mellan stolarna t.ex. hästen i samhällsplaneringen. Medverka till att kommuner och hästsektorn tar fram policydokument för hästhållning. Sammanhållande länk Tydlig part att vända sig till Myndighetsutövning? Skapa mötesplatser Nätverk Utbildning Information HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Rådgivning Hemsida Portal Opinion Lobbyarbete Handledning Bollplank 10

För att föra utvecklingen framåt och säkra kompetensförsörjningen ska Hästlyftet arbeta med Utbildning kompetensutveckling fortbildning till målgrupperna inom: Företagsutveckling affärsutveckling marknadsföring Landskapsvård, skötsel av beten och hagmarker samt kulturmiljö Hästen i kretsloppet, växtnäring och gödsel hantering Foder och utfodring Hästhållning, djurskydd och djurvälfärd Byggnader och närmiljö Hästen i samhällsplaneringen Lagstiftning och regelverk Nätverk mötesplatser Stimulera nätverk hästkluster och skapa mötesplatser och inom och mellan målgrupperna. Hemsida portal En viktig uppgift är skapandet av en länsportal, HÄSTLYFTET, som fungerar som en informativ och kommunikativ plattform. Hemsidan är länets och dess kommuners informationskanal, som också marknadsför Gävleborgs satsning på ett kompetenscentrum och möjligheten till ett gott liv med häst i regionen. Hemsidan/ portalen som vänder sig till alla målgrupper, skall vara heltäckande och ha en lättnavigerad och informativ formgivning. Portalen erbjuder fakta, information och kontakter med myndigheter, FoU, företag, föreningar, klubbar och organisationer. Sidan innehåller även kalendarium, nyheter, kursinbjudningar och rapporter. Egna länkar som gynnar handel för t.ex. hästgårdar, foder, strö och tjänster m.m. riktade mot hästsektorn är en annan viktig del. Rådgivning handledning En rådgivningsresurs med tyngdpunkten på rådgivning, handledning, vägledande tillsyn och förmedling av frågor till rätt huvudman då det gäller: Samhällsplanering tätortsnära hästhållning, översiktsplaner, infrastruktur, trafi k, anvisade aktivitetsytor m.m. En samordning av hästsektorn Vägledning i strategiska frågor rörande djurskydd och företagsutveckling Kartläggning av hästsektorn i resp. kommun Landskapsvård, skötsel av beten och hagmarker samt kulturmiljö Hästen i kretsloppet, växtnäring och gödsel hantering Hästhållning, djurskydd och djurvälfärd Företagsutveckling Foder och utfodring Byggnader och närmiljö Lagstiftning och regelverk 11

Huvudman och lokalisering Under uppbyggnadsskedet är Länsstyrelsen det lämpligaste alternativet som huvudman, vilket också hästsektorn tydligt har uttryckt önskemål om. Frågan har ställts till Länsstyrelsens ledning. På längre sikt är målet att hästsektorns aktörer tar över driften. Ett Hästens Hus är en tänkbar arena, där kompetens från hästsektorns aktörer samlas t.ex. Gävleborgs Ridsportsförbund, HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg, veterinärkliniker, smedja, ett eventuellt framtida branschförbund m.m. Årsbudget Löner: två tjänster 150 %, resor, vidareutbildning 900000 Hyra, OH. Telefon 120000 Aktiviteter, seminarier, kurser, bild, broschyr, slutrapport, hemsideportal, ledningsgrupp m.m. 480000 Summa utgifter, kr 1 500 000 Finansiering Startfasen är i projektform och spänner över en treårs period. Under projekttidens gång är målet att kostnader för driften av kompetenscentrumet skall föras över till kommunerna och hästsektorns aktörer. Rådgivning och utbildning ska vara kundorienterad och efterfrågestyrd. För produktions och prestationshöjande frågor finns redan aktörer och hästhållningen betalar för detta. Men då det gäller miljörelaterade frågor såsom hästens närmiljö, landskapsvård, miljö och kretsloppsfrågor finns varken aktörer eller finansiärer. För säkra kompetensutvecklingen i dessa frågor kommer det även i fortsättningen finnas behov av medel för målstyrd rådgivning, vägledande tillsyn, information och utbildning. Delar av detta kan finansieras inom landsbygdsprogrammet. För nationella krav och arbetsuppgifter behöver finansieringen komma från nationellt håll. Arbetsgruppen har påbörjat arbetet med en projektansökan. Projektmedel kommer att sökas från landsbygdsprogrammet och Jordbruksverket Livskraftigt hästföretagande. Medel kommer även att sökas hos dem som har störst nytta av kompetensen såsom Region Gävleborg, länets 10 kommuner, LRF, Länsstyrelsen, sporten, näringslivet och övriga samarbetspartners. 12

Slutsats och diskussion Det finns goda förutsättningar för en framgångsrik etablering av ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor i Gävleborgs län: Länsstyrelsen i Gävleborg har tidigt insett hästens potential och betydelse för regionen samt behovet av en samordning och utveckling av hästsektorn. Länsstyrelsen ser också hästsektorn som en profilfråga för länet. En positiv Länsstyrelse har varit en stor och viktig faktor för det som har åstadkommits och är en av de främsta förutsättningarna för ett långsiktigt och varaktigt arbete i framtiden. Lokalt och historiskt finns ett stort och utbrett hästintresse både i Gästrikland och i Hälsingland. Arbetet med frågorna kring häst har skett i projektform sedan 2002, vilket har givit oss en kartlagd hästsektor med identifierade behov. Hästsektorn och det offentliga har sagt sitt i projekten Hästen i Gävleborg, Hästlyftet Gävleborg, HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun, Häst i hållbar utveckling och Hästföretag i hållbar utveckling. Arbetet i dessa projekt har gett avtryck i länet, här är några exempel: Nya företag, etablerade lokala företagsnätverk och ridleder. Ett stort lokalt engagemang där det som har gjorts har ett väl förankrat underifrån perspektiv, vilket inte minst det stora deltagarantalet på genomförda aktiviteter visar. En pågående och levande dialog mellan hästsektorn och det offentliga, både på kommunal och på regional nivå. Målgruppernas medvetenhet och kunskap om hästsektorns möjligheter och behov är i jämförelse mycket bra. Inställningen är mycket positiv hos både hästsektorn och det offentliga till att gå vidare i arbetet med att utveckla och samordna hästsektorn. Två av länets kommuner har kartlagt hästsektorn och en tredje står i startgroparna. Tre av länets kommuner har startat upp lokala företags nätverk. Flertalet av länets kommuner inser värdet av hästen som attraktionskraft för inflyttning och en möjlighet för små och medelstora kommuner att marknadsföra sig. Kontakter med FoU, SLU, JTI och HIG, Högskolan i Gävle, kring forskning och utveckling av hästen i samhällsplaneringen och hästens närmiljö. Bollnäs kommun planerar att eventuellt lägga utbildningsdelar i omvårdnadsprogrammet om hästen som terapeutiskt redskap. 13

Allt sammantaget gör att Gävleborg har goda förutsättningar att nå framgång med ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor. En arbetsgrupp med bred representation har påbörjat arbetet med att ta fram underlag för projektansökningar till Länsstyrelsen, Region Gävleborg och Jordbruksverkets satsning på Livskraftigt hästföretagande. Allt utvecklingsarbete inom hästsektorn ska vara ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart. Hästsektorns ekonomiska och sociala positiva inverkan i Gävleborg är väl dokumenterad. Ekologisk hållbarhet innebär att all verksamhet ska vara uthållig ur miljösynpunkt och ge minimal påverkan på omgivande mark, luft och vatten. Här återstår mycket för hästsektorn att lära då även hästhållningen står inför EU:s fyra utmaningar: Biologisk mångfald foderproduktion, landskapsvård och klok betesdrift. Klimatet inhysningsformer. Förnybar energi att utnyttja gödsel för energiproduktion med bibehållen växtnäring. Vattenresurser undvika urlakning av växtnäring till grundvatten, sjöar och vattendrag. Och till sist hästens roll som landskapsvårdare och bevarare av den biologiska mångfalden är undervärderad. Hästar kan användas för att hålla åkermarken i hävd för framtida livsmedelsproduktion och kan förhållandevis lätt förflyttas till mindre produktiva marker. Hur ska vi klara av dessa frågor och hur får vi effekt av nationella direktiv utan ett regionalt kompetenscentrum? Hästsektorn är i dag så pass utbredd att dess frågor måste lyftas till en aktiv nivå, där hästen tillåts ta plats i samhället. Hästens inverkan på näringslivet, miljön, samhällsplaneringen, folkhälsan, regionens attraktionskraft osv. är av en sådan omfattning att dessa frågor behöver samlas och drivas strategiskt och långsiktigt. Detta bör ske i en löpande verksamhet för att ge en varaktig och hållbar utveckling. Detta ska göras i ett regionalt kompetenscentrum för häst. I ett mer historiskt perspektiv har det här förslaget likheter med den roll som lantbruksnämndernas produktions rådgivning hade innan sammanslagningen med länsstyrelserna. En nationell plattform för hästrelaterade frågor är en viktig förutsättning för ett väl fungerade arbete på regional nivå. Denna ska främst behandla övergripande frågor, nationellt och internationellt för helhetssyn och samordning. Omvänt blir den regionala nivån en viktig utförare av aktuella frågor som behandlats nationellt. 14

Använd(bar) litteratur Andersson M. (2006) Hästen i Skåne, Hästen i Skåne Aronsson H. och Femling M. Nätverk för kvinnors företagande i Ljusdals och Sandvikens kommuner, 2008 Falkhaven E. (2005) Häst i Halland, Människan och hästen Hästen och människan, HS Halland Femling M. (2003) Hästen i Gävleborg, Länsstyrelsen Gävleborg Femling M. (2006) Hästlyftet Gävleborg, LRF Femling M. (2007) HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse och utvecklingskraft i Gävle kommun, Gävle kommun Femling M. (2007) Häst i hållbar utveckling, Länsstyrelsen Gävleborg Hästnäringens Nationella stiftelse, (2004) Hästen i Sverige betyder mer än du tror Hästnäringens Nationella Stiftelse, (2008) Hästen i kommunen betyder mer än du tror Hästnäringens Nationella Stiftelse, (2006) Hästen i politiken, betyder mer än du tror Ivarsson M. (2007) Hästföretagande från hobby, via livsstil till livskraftigt företagande, HästHalland Johansson D. et al, (2004) Hästnäringens samhällsekonomiska betydelse i Sverige, SLU Jordbruksverket, (2008) Framtidsspaning om hästsektorn Jordbruksverket Rapport 2005:5, Kartläggning och analys av hästverksamheten i Sverige Svala C. (2002) Hästen i landskapet, Sveriges Lantbruksuniversitet Svala C. (2006) Hästen i samhället, SLU Alnarp Skogsberg R. (2006) Hästverksamhet på annans mark, LRF Svenska Travsportens Centralförbund, (2007) Regelverk för hästföretagare Turistdelegationen (2004) Häst-Sverige som upplevelseindustri Wallström Y. (2005) Kartläggning av hästrelaterade utvecklingsmöjligheter i Sjöbo kommun Regeringens skrivelse, (2003) Handlingsplan för åtgärder inom hästsektorn 15

Bilaga 1, tidningsartikel seminarium. Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december 2008 1

Bilaga 2, tidningsartikel seminarium. Län och landskap TORSDAG 2 OKTOBER 2008 Helsingen. Ett lyft för länets hästnäring Hästnäringen omsätter miljonbelopp varje år, och nu ska den bli ännu större med hjälp av ett nytt projekt. Foto: Gunnar Lidén. GÄVLEBORG Ett kompetenscentrum ska inrättas för att möta den ex expanderande hästnäringens behov av en samordnande kraft i Gävleborgs län. Hästlyftet, som projektet kallas, blir det första i sitt slag i landet. - Hästlyftet ska vara den instans dit alla kan vända sig då det gäller hästrelaterade frågor, säger projektledaren Mariana Femling. Intresset för hästar har på ett par decennier exploderat i Sverige. På 1970-talet fanns 70 000 hästar i landet vid millennieskiftet runt 300 000. Gävleborgs län är inget undantag när det gäller den här utvecklingen, tvärtom, och det uppskattas att hästsektorn i länet idag omfattar 10 000 hästar, sysselsätter 1 000 personer och omsätter en miljard kronor årligen, spelet på hästar inräknat. Näringen ger arbete åt en mängd olika yrkesgrupper, allt från tränare, hästmassörer och ridterapeuter till turridningsföretagare och ridbaneläggare. Samordning efterfrågad Med tillväxten har följt ett ökat behov av anläggningar, av service och utbildning och av samordning av den befintliga kompetensen. Framför allt behövs också en in-. tegrering av hästfrågor i offentlig planering. Det är i alla fall det intryck som Marina Femling fått när hon sonderat terrängen bland föreningar, hästnäringens företagare, kommuner och myndigheter samt bland alla de enskilda som på olika sätt utgör en del av hästsektorn. - Samtliga målgrupper har uttryckt ett önskemål om en samordnande kraft och mitt uppdrag är att se över förutsättningarna för ett regionalt kompetenscentrum för hästfrågor, säger hon. Det är länsstyrelsen som gett henne uppdraget men även från Jordbruksverket, Jordbruksdepartementet och från Hästnäringens Nationella Stiftelse har det kommit önskemål om en regional nivå. Förändrad syn hos kommunerna Hästlyftet ska erbjuda rådgivning, utbildning och mötesplatser för alla branschens aktörer, inklusive det offentliga. - Det kan gälla allt från hästen i samhällsplaneringen till företagsutveckling och foderrådgivning, menar Mariana Femling. I slutet på november ska ett färdigt förslag läggas fram för länsstyrelsen. Därpå följer att söka pengar från olika håll och förhoppningen är också att få med Postadress: Box 73, 826 22 Söderhamn. Besöksadress: Köpmangatan 25. Vi är på plats må-fre kl. 09.00-12.00. Tel: 0270-107 34. Fax: 0270-107 35. E-post: redaktion@helsingen.se Redaktion: Gunnar Lidén (ansvarig utgivare), 070-376 69 33 Karin Lidén, 107 56,Kerstin Andersson, 0270-107 39, mobil 073-829 74 01, Jonas Harrysson, 0270-107 49 Utgivare: Gunnar Lidén Media i Söderhamn AB Organisationsnummer: 556574-2565 länets tio kommuner i projektet. Mariana Femling har gott hopp om att lyckas. Hon upplever att kommunernas syn på hästnäringen förändrats markant på bara några år. - Jag har gjort 40-50 kommunbesök sedan 2004 och i början sa de alltid att om det gäller hästfrågor ska du prata med Kultur och fritid. Då fick jag säga att nej, jag vill prata med Näringsliv och utveckling. Hästnäringen berör egentligen alla förvaltningar och det är det som är så intressant, säger hon. och butik. Mariana Femling vill i det här skedet inte ha några synpunkter gällande den framtida lokaliseringen men säger att det inledningsvis kan ligga fördelar i att Hästlyftet finns på länsstyrelsen. JONAS HARRYSSON Bollnäs kan få Hästens hus När Mariana Femling för ett par år sedan gjorde studien Häst i hållbar utveckling slog hon bland annat fast följande, med adress till politikerna: En satsning på hästen och hästnäringen är till stora delar synonymt med en satsning på ett öppet och varierat jordbrukslandskap, en levande landsbygd med kommunal service, skolor, vård, omsorg, kulturutbud och öppna butiker. Det är också en satsning på kvinnor och barnfamiljer. Var det planerade kompetenscentrat ska lokaliseras återstår ännu att se men tankar finns om ett Hästens hus i Bollnäs kommun. Det skulle även kunna innehålla veterinärklinik, smedja, Prenumerationer, annonser: Tel: 0270-107 34. Abonnemangspris: tre månader 199 kr, halvår 249 kr, tolv månader 399 kr inkl. 6% moms. Postgiro: 481 13 04-7. Tryck: Mittmedia Print, Hudiksvall. Tel: 0650-355 00. Om tidningen uteblir, ring: Hudiksvall, 0650-170 88, vard 7.30-11.00, lör 8-10 Bollnäs/Ovanåker: 0278-101 80 Ljusdal: 0651-139 95 vard, 7.30-11.00, 12-13, lör 8-10 Söderhamn: 0270-15815, vard 7-11.00, lör 8-10 Postdistribution övriga Sverige: Tel: 0270-107 34 må-fre 9-12. Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december 2008 2

8 Bilaga 2, tidningsartikel foder. Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december 2008 3

Bilaga 4, inbjudan till seminarium23 september, 2008, Kvarnen, Söderhamn. Inbjudan Kompetenscentrum för häst i Gävleborgs län Hästnäringen Gävleborg omsätter en miljard kronor årligen och var tionde häst skapar ett heltidsjobb! Med ett ökat hästantal ökar behoven av anläggningar, utbildning, samordning och framförallt en klok integrering av hästfrågor i offentlig planering. Ett regionalt kompetenscentrum för häst ska samla hästsektorns frågor på en plats. Det ska fungera som en sammanhållande länk för rådgivning och utbildning, skapa mötesplatser och nätverk samt vara ett bollplank och stöd för offentlig och privat verksamhet. För att kunna ta fram ett förslag till ett förvekligande av ett regionalt kompetenscentrum för häst behöver vi samla alla som är intresserade av att påverka utformningen. Tid: Tisdagen 23 sept. kl 9 00 13 00 Plats: Kvarnen i Söderhamn (obs ändrad plats) Vi börjar med kaffe och avslutar med lunch Frågor som behöver svar är: huvudmannaskap lokalisering framtida finansiering Anmälan senast fred 19 sept. till Mariana Femling 070 646 61 51 eller mariana.femling@sandviken.se Välkomna Mariana Femling Tillväxtkontoret Sandvikens kommun 818 80 Sandviken Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december 2008 4

Bilaga 5 - sid 1 av 4, dokumentation från seminariet 23 september. Redovisning från konferens den 23 september 2008, Söderhamn avseende HÄSTLYFTET Kompetenscentrum Gävleborg Ett regionalt kompetenscentrum för en samordning och hållbar utveckling av hästsektorn i Gävleborgs län Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december 2008 5

Bilaga 5 - sid 2 av 4, dokumentation från seminariet 23 september. Bakgrund Hästsektorn i Gävleborg omsätter en miljard kronor årligen och var tionde häst skapar ett heltidsjobb! Hästnäringen är en tillväxtbransch och den kraftiga ökningen av antalet hästar har skapat en mängd nya verksamheter, arbetstillfällen och yrkeskategorier som tränare, ridterapeut, hästmassör, hästchiropraktor, ridbaneanläggare, turridningsföretag m.m. Med den kraftiga tillväxten följer även ett ökat behov av anläggningar, service, utbildning, en samordning och framförallt en klok integrering av hästfrågor i offentlig planering. I tidigare genomförda projekt har samtliga målgrupper, se nedan, uttryckt behovet av en regional samordning och en tydlig part att vända sig till i hästrelaterade frågor. I maj 2006, på Hästlyftet Gävleborgs avslutningsseminarium i Orbaden, fick Länsstyrelsen i uppdrag av hästsektorn att arbeta för en permanent resurs för hästfrågor. Även från nationellt håll arbetar man för en regional resurs. Projekten Hästen i Gävleborg, Hästlyftet Gävleborg, HÄSTKRAFT Hästens lokala betydelse & utvecklingskraft i Gävle kommun och nu senast Häst i hållbar utveckling har kartlagt hästsektorn i länet och identifierat behoven. Arbetet som påbörjades 2002 fortsätter och styrs fortlöpande underifrån i en tät dialog med hästsektorn och det offentliga. Hästsektorns frågor behöver samlas och drivas långsiktigt och strategiskt för att ge en varaktig och hållbar utveckling. Detta kan göras i ett kompetenscentrum. Hästlyftet Kompetenscentrum Gävleborg kommer att samla hästsektorns frågor på ett ställe. Det ska fungera som en sammanhållande länk för rådgivning och utbildning, skapa mötesplatser och nätverk samt vara ett bollplank och stöd för offentlig och privat verksamhet. Hästlyftet ska vara den instans dit alla kan vända sig då det gäller hästrelaterade frågor. Det kan gälla allt från hästen i samhälls-planeringen till företagsutveckling och foderrådgivning. Målgrupper NÄRINGEN - näringslivet Företag med anknytning till häst DET OFFENTLIGA - myndigheter Kommun, Landsting, Skattemyndighet, och Länsstyrelsen HÄSTHÅLLNINGEN Hästägare, hästhållare, enskilda, föreningar organisationer, m.m. Syftet med ett kompetenscentrum I tidigare genomförda projekt har samtliga målgrupper definierat att ett regionalt hästkompetens centrum ska: * Aktivt arbeta för en uthållig utveckling av hästsektorns företag och verksamheter * Aktivt arbeta för en sund hästhållning och ett sunt hästföretagande * Samla hästrelaterade frågor och vara en tydlig part att vända sig till * Vara en länk mellan målgrupperna samt mellan myndigheter, forskning och hästsektorn Representation på mötet Åtta av tio kommuner var representerade med både politiker och tjänstemän, LRF, LRF Konsult, Länsstyrelsen, alla tre travbanorna, Gävleborgs ridsportsförbund, enskilda företagare, Företagsringen, tre gymnasieskolor, Hushållningssällskapet, Ridled Hälsingland samt ett antal ridskolor och ridklubbar. Under konferensen diskuteras i grupper frågorna om: * Huvudmannaskap * Lokalisering * Finansiering Resultaten av dessa diskussioner redovisas på följande sidor. Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december 2008 6

Bilaga 5 - sid 3 av 4, dokumentation från seminariet 23 september. Huvudmannaskap Länsstyrelsen under ca 5 år för att fasas ut till en branschöverskridande intresseorganisation Länsstyrelsen permanent huvudmannaskap för ett Häst-centrum (egen stiftelse eller annan form av fristående organisation) Uppgift? En länk och kunskapskälla för aktörerna Motsvarighet i andra branscher? SISU, Svenskt Näringsliv o s v Nybildning av studieförbund? Hästlyftet Existerande organisation? En kommun (Nytorp) Länsstyrelsen skulle få sitta på dubbla stolar ansvar rådgivning Länsstyrelsen initialt, därefter Region Länsstyrelsen Positivt Sektorsoberoende Enkel tillgänglighet Möjlighet för alla att deltaga Inga lokaliseringsproblem Inga privata intressen Länsövergripande Långsiktigt Negativt Långa led För byråkratiserat Lokalisering Länsstyrelsen Gävle inledningsskedet, sedan utfasning med branschorganisation till Bollnäs (Nytorp) Skapa delaktighet hos alla + geografiskt smart Bollnäs/Söderhamn? Internet, med fysiskt kontor/arena Var? Tönnebro eller Nytorp Kan vara Nytorp Kan vara Distriktet Ridsportsförbundet Behövs ingen fysisk plats behöver fysiska möten www hemsida/portal Mobilt Beroende på var kompetensen finns Centralt i länet Lämplig miljö (tillgång till mark) Kompetensnav (www.portal) Politisk vilja (stor enighet, hållbar över tiden) Befintliga verksamheter/närhet Stark hästnäring (travet, privata företagare, underleverantörer) Möjligheter till logi/allmänna kommunikationer Forskning/utveckling (handikapp, SUH) Konferensmiljö Miljötanken (kretslopp) Fysisk närvaro mellan yrkesgrupper/möten Tillgänglighet för personer med funktionshinder (=Bollnäs) Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december 2008 7

Bilaga 5 - sid 4 av 4, dokumentation från seminariet 23 september. Finansiering Kort sikt: Nationella- och EU-medel Lång sikt: Kommunerna, branschvisa medlemskap, staten Om ingen vill betala finns det inget behov Kort sikt: Projektmedel Lång sikt: Medlemskap differentierad, grund offentlig Kort sikt: Projekt Länsstyrelse, Jordbruksverket, kommunerna Lång sikt: Medlemskap, staten offentliga medel Kort sikt: Projektmedel e t c Lång sikt: Självfinansierande? Bidragsberoende? Kort sikt: EU + kommunerna Lång sikt: Försäljning av tjänster Branschorganisationer Uppstart 3-5 år: EU-stöd + Landsbygdsutvecklingsprogrammet Kommunerna går in med %-fördelning Nationella Stiftelsen m fl Lång sikt: Ekonomisk förening Utvecklings- och forskningsmedel söks fortlöpande Försök till sammanställning av gruppdiskussionen Huvudmannaskap Gruppen var i det närmaste enig om att huvudmannaskapet bör ligga på Länsstyrelsen Fördelar som nämndes var Sektorsoberoende Tillgänglighet Möjlighet för alla att deltaga Inga lokaliseringsproblem Inga privata intressen Ej beroende av lokala politiska beslut Lättare verka länsövergripande Nackdelar som nämndes var Långa beslutsled För byråkratiserat Dubbla roller med både myndighet/ansvar rådgivning En uthållig projektägare Lokalisering Då det gäller lokaliseringen framfördes två alternativ Det ena var att ett kompetenscentrum kan ligga i princip var som helst. Med dagens teknik behövs ingen fysisk plats men väl fysiska möten Det andra var att kompetenscentrumet bör ligga centralt i länet med närhet till befintliga verksamheter. Bollnäs, Nytorp och Söderhamn kom upp som förslag Finansiering På kort sikt - under en inledningsfas bygger finansieringen på projektmedel EU medel På längre sikt - under projekttidens gång är målsättningen att andelen egenfinansiering ökar över tiden. Finansieringen av driften på kommer att kunna lösas på flera sätt: Ekonomisk förening - medlemskap branschorganisation Statliga och kommunala medel Försäljning av tjänster Utvecklings och forskningsmedel M.m. Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december 2008 8

Bilaga 6, inbjudan till Planera för häst - hästen i samhällsplaneringen. Inbjudan PLANERA FÖR HÄST Nu bjuder Hästlyftet, i samarbete med Länsstyrelsen, till en spännande kursdag - informationsdag kring Hästen i samhällsplaneringen. Kursen vänder sig främst till kommunala tjänstemän och politiker samt andra som arbetar med samhällsplaneringsfrågor. I mån av plats är det även öppet för övriga intresserade. Attraktivt boende - Att bygga för häst - Problem och möjligheter Staffan Svensson, grundare av Julmyra gård, Heby - idag 97 tomter för hästnära boende med anläggningar och all kringservice för en bra hästhållning www.julmyra.se Planera för tätortsnära ridning Hanna Elgåker, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Hur tolkar vi regelverket? Klara Wirdby, Länsstyrelsen Mikael Ventorp, Sveriges Lantbruksuniversitet, Alnarp Torsd 20 nov. kl 9 00 13 00 Bollnäs folkhögskola Vi börjar med kaffe och avslutar med lunch vilket kostar 110:- och betalas direkt på plats Anmälan senast tisdag den 18 november till Mariana Femling 070 646 61 51 eller mariana.femling@sandviken.se Välkomna Mariana Femling Tillväxtkontoret Sandvikens kommun 818 80 Sandviken Kompetenscentrum Hållbar Hästhållning Bilagor till slutrapport, december 2008 9