Civilutskottets betänkande Frågor om bostäder och könskvotering behandlar i detta betänkande 5 motioner. 2014:C19Fr, Bygg fler hyresrätter för unga av klass SA13, Wasaskolan. som sin mening vad som i motionen anförs om att bygga fler bostäder för unga. föreslår att Ungdomens riksdag bifaller motionen Skäl: Att möjliggöra för ungdomar att få en egen bostad är en viktig framtidsfråga för Sverige. Det handlar bl.a. om att ungdomar som flyttar någonstans för att studera eller arbeta inte ska hindras att uppfylla sina drömmar på grund av att de inte kan hitta någonstans att bo. I dag råder en stor brist på lämpliga bostäder för unga. Vi anser därför att staten bör stimulera byggandet genom att ge bidrag eller lån med subventionerad ränta till fastighetsbolagen. en bör således bifallas. 1
(Antal ledamöter: 9) Skäl: I likhet med utskottet anser vi att bristen på bostäder för ungdomar är ett stort problem. Vi anser emellertid att problemet inte kan lösas genom att ge bidrag eller lån med subventionerad ränta till fastighetsbolagen. Vi menar att det inte går att garantera att sådana bidrag eller lån verkligen resulterar i flera bostäder för unga. Dessutom ifrågasätter vi lämpligheten av att använda skattepengar för stimulera byggandet av bostäder. en bör därför avslås. 2014:C110Fr, Kommuners rätt att omvandla enskilda bostadsrätter till hyresrätter av klass S2B, Nyköpings Enskilda Gymnasium. som sin mening att regeringen bör utreda möjligheten för kommuner köpa upp bostadsrätter i alla områden av städerna och göra om dem till hyresrätter. föreslår att Ungdomens riksdag bifaller motionen (Antal ledamöter: 17) Skäl: Enligt uppgifter från SCB har bostadssegregationen fördubblats i Sverige de senaste 20 åren. Trenden är densamma i hela landet. För att förbättra integrationen bör regeringen utreda om kommunerna kan få möjligheten att köpa in bostadsrätter i olika delar av kommunen, även i de mest centrala stadsdelarna. Dessa bostadsrätter ska sedan göras om till hyresrätter med låga hyror. På så sätt blir det möjligt för olika inkomstgrupper att flytta in även i de mer centrala delarna av städerna. Därmed minskar segregationen och det blir en mindre homogen befolkning i varje stadsdel. en bör således bifallas. (Antal ledamöter: 1) Skäl: I likhet med utskottet anser jag att bostadssegregationen är ett stort problem. Jag tror dock inte att problemet kan lösas genom att kommunerna får möjlighet att köpa in bostadsrätter som sedan omvandlas till hyresrätter. en bör därför avslås. 2
2014: C69Fr, Det goda miljonprogrammet av klass E1A, Nyköpings Enskilda Gymnasium. Förslag till riksdagsbeslut: Att staten avsätter mer pengar till valideringsprovet, vilket gör så invandrare kommer in i samhället snabbare. Att staten initierar ett nytt miljonprogram som inte ska segregera vårt svenska samhälle och istället sammanfoga det svenska samhället med andra kulturer föreslår att Ungdomens riksdag avslår motionen Skäl: I likhet med motionärerna anser vi att det är viktigt att människor som invandrar till Sverige snabbt får tillgång till bostad och arbete. Vi tror emellertid inte att det går att garantera att ett nytt miljonprogram inte segregerar samhället ytterligare. en bör därför avslås. Reservanterna föreslår att Ungdomens riksdag bifaller motionen (Antal ledamöter: 7) Skäl: Sverige är och kommer förhoppningsvis alltid vara ett invandringsland, därför måste vi förbereda oss för en ökad invandring. Vi måste öka och förbättra våra kunskaper om hur man så snabbt som möjligt kan förbereda invandrarna för vårt samhälle, och att bli en del av det svenska samhället. Vi borde sätta in mer pengar i valideringsprocessen så det går snabbare att värdera vad invandrarna måste göra för att få sitt gamla jobb tillbaka och för att kunna utnyttja sin tidigare examen. Ett nytt miljonprogram skulle inte vara en bra idé eftersom samhället troligen kommer bli mer segregerat än vad det redan är. Men samtidigt så får man mycket flera bostäder som verkligen hjälper de som invandrar till Sverige. Om man däremot kunde göra ett miljonprogram som inte segregerar samhället skulle det stärka den svenska invandringen mycket. Mot bakgrund härav anser vi att motionen bör bifallas. 3
2014: C56Fr, Könskvotering i bolagsstyrelser av klass Sa1a, Kunskapsgymnasiet Globen. som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en lag om könskvotering i bolagsstyrelser. föreslår att Ungdomens riksdag bifaller motionen (Antal ledamöter: 12) Skäl: Män har alltid varit överrepresenterade inom bolagsstyrelser i Sverige. Även om antalet kvinnor i publika företagsstyrelser har ökat, är fortfarande bara 3 % av styrelseordföranden och 24 % av styrelseledamöterna kvinnor enligt Statistiska centralbyrån. De väl inbitna fördomarna om att kvinnor inte hör hemma på styrelseposterna gör att männen, när det är dags för rekrytering, i stället väljer andra män som sina medarbetare. En bevisat fungerande metod för att bryta dessa inbitna mönster är en lag om kvotering av kvinnor i bolagsstyrelser. En lag som berör ämnet finns till exempel i både Norge och Finland. Kravet lyder att 40 % av vardera könen ska vara representerade i börsnoterade eller på andra sätt publika bolagsstyrelser. Där medförde kvoteringslagen ett mycket positivt resultat. Det finns inget som tyder på att resultatet skulle se annorlunda ut här. En kvoteringslag skulle alltså kunna föra oss närmare ett mer jämställt Sverige. Eventuellt skulle detta bara behövas under en viss period, en så kallad övergångsfas, för att bryta den onda cirkeln som skapats där män endast rekryterar män. För att komma vidare och uppnå riksdagens och regeringens mål om jämställdhet behövs en lag om kvotering i börsnoterade bolagsstyrelser i Sverige. Detta bör Ungdomens riksdag som sin mening ge regeringen till känna. en bör således bifallas. (Antal ledamöter: 4) Skäl: I likhet med utskottet anser vi att det är viktigt att könsfördelningen i börsbolagens styrelser blir avsevärt jämnare än idag. De rådande förhållandena är inte tillfredsställande. Vi anser emellertid att det är ägarna av bolagen och inte politikerna som måste se till att könsfördelningen blir jämnare. En jämnare könsfördelning bör således främjas med andra medel än tvingande lagstiftning. en bör avslås. 4
2014: C101Fr, Könskvotering i bolagsstyrelser av klass EM1A, Täby Enskilda Gymnasium. som sin mening vad som anförs i motionen om att utreda en lag om könskvotering i bolagsstyrelser. föreslår att Ungdomens riksdag bifaller motionen Skäl: Kvinnor och män är jämlikar i vårt samhälle, därför borde varje företagsstyrelse vara uppdelad ungefär lika mellan de båda könen. Ett jobb ska ges till den som har mest kompetens, inte på grund av vilket kön man har. I företagsstyrelser sitter många fler män än kvinnor och detta har enligt en forskning som Karin Thorburn utfört inom ämnet visat sig vara en dålig modell. Att ha en jämn fördelning mellan könen främjar affärerna i längden. Vi föreslår därför en lag som bestämmer att under de närmaste två åren ska 25 procent av medlemmarna i varje svenskt bolagsstyrelse vara av vardera kön. Sedan under de närmaste sju åren från när lagen går i kraft ska minst 40 procent av styrelsen vara av vardera kön. Arbetsgivare måste fortfarande jobba enligt diskrimineringslagen för en mer jämställd arbetsplats men också tänka på denna nya lag. Vi anser att motionen bör bifallas. (Antal ledamöter: 7) Skäl: I likhet med utskottet anser vi att det är viktigt att könsfördelningen i börsbolagens styrelser blir avsevärt jämnare än idag. De rådande förhållandena är inte tillfredsställande. Vi anser emellertid att det är ägarna av bolagen och inte politikerna som måste se till att könsfördelningen blir jämnare. En jämnare könsfördelning bör således främjas med andra medel än tvingande lagstiftning. en bör avslås. 5